STUDIEHANDLEDNING för uppsatskurserna

Transkript

1 Magisterprogrammet i Pedagogiskt arbetet med inriktning mot lärares arbete och elevers lärande STUDIEHANDLEDNING för uppsatskurserna Uppsats 1, 15 hp (942A02) Uppsats 2, 15 hp (942A03) Uppsats 3, 30 hp (942A04) 2015/

2 2

3 Innehållsförteckning Inledning...5 Hur genomförs uppsatsarbetet?....5 Krav på uppsatser Färdigställande av uppsatsen m.m Övriga praktiska anvisningar LISAM Bilagor: Uppsats-PM. Förslag på litteratur om forskningsmetod. Schema för tillfällena i Linköping. Kontaktinformation: Michael Tholander, kursansvarig, michael.tholander@liu.se tel Susanne Kreitz-Sandberg, programansvarig, susanne.kreitz-sandberg@liu.se tel Malin Åberg, utbildningsadministratör, malin.aberg@liu.se tel Kursens hemsida: Lärplattformen, Lisam, nås via Studentportalen som finns på: 3

4 4

5 Inledning Inom magisterprogrammet i pedagogiskt arbete finns två uppsatskurser om vardera 15 hp. I varje kurs ska den studerande producera en uppsats. Det finns också möjlighet att lägga samman dessa två kurser till en 30 hp-kurs och inom ramen för denna skriva en uppsats på 30 hp. Uppsatskursernas syfte är att den studerande ska genomföra ett självständigt arbete med forskningskaraktär. Den studerande ska vidareutveckla förmågor avseende vetenskapligt förhållningssätt, metod och textproduktion. Vidare ska den studerande försvara sitt arbete vid ett seminarium samt själv opponera på ett arbete skrivet av en annan student. Innehållet i arbetet väljer den studerande själv inom området pedagogiskt arbete. Till varje arbete utses en handledare. Hur genomförs uppsatsarbetet? Steg i arbetet För själva uppsatsarbetet gäller att den studerande väljer ett problemområde, en fråga som han/hon vill studera närmare, eventuellt i i anslutning till egen verksamhet eller pågående forsknings- eller utvecklingsprojekt. Faser i uppsatsarbetet Följande inslag är av stor vikt i uppsatsen: Problemformulering och undersökningsplan: Ett uppsats-pm ska utarbetas som sedan kursansvarig skickar till tänkt handledare. Litteratur- och datasökning med källkritik. Forskningsanknytning (teorianknytning). Metodval och design. Datainsamling, bearbetning och analys. Sammanställning och rapportering. Seminariebehandling (respondent- och opponentskap). 5

6 Arbetet kan sammanfattas i fyra större faser: ämnesval, materialinsamling, rapportskrivning och framläggning. Ämnesvalet är som nämnts relativt fritt inom ramen för pedagogiskt arbete. Det ska dock vara yrkesrelevant, dvs. relevant för lärare och personal verksamma inom skolan. Innehållet varierar stort med hänsyn till intresseinriktning. Ämnesvalet bestämmer sedan hur problemet formuleras, vilket i sin tur bestämmer val av metoder och material. Att skriva rapport och att lägga fram denna vid ett seminarium har stora likheter över hela universitetet. Problemformulering Ofta uppstår svårigheter när man ska formulera en problemställning i ett vetenskapligt arbete. Eftersom uppsatsen till sin karaktär är ett vetenskapligt arbete kommer dessa svårigheter att dyka upp också här. Fyra vanliga svårigheter är att man formulerar uppsatsens problemställning på sådant sätt att den i ett senare skede visar sig vara: alltför vid. alltför snäv. alltför krånglig. alltför abstrakt. En problemformulering är alltid en fråga om en precisionsnivå och rätt inriktning. En problemformulering ska argumenteras fram på sådant sätt att man som läsare känner sig övertygad om att författaren har rätt precisionsnivå och inriktning i sitt arbete. Det är en väl avgränsad och precis problemställningen som gör det möjligt för en författare att ställa de rätta frågorna, att kunna argumentera och välja metod och material och till sist kunna genomföra en relevant analys och dra slutsatser. Argumenten för problemställningen, och den fråga/de frågor som den mynnar ut i, ska så klart som möjligt ange: Skälet till en viss given fråga eller frågeställningar. Metoder för att få svar på frågan/frågorna. Material för att besvara frågan/frågorna. Ofta sammanblandas ämne/tema med problem. Exempel på ämne/tema är: Mobbning. Inlärningsproblem. Konflikter inom lärarlag. 6

7 Självklart utgör dessa fenomen vad man i dagligt tal kallar för problem för både individen, skolan och i många fall också samhället. Detta är emellertid inte det samma som ett vetenskapligt problem som kan utredas. Orsaken är att ovan formulerade ämnen/teman saknar ett centralt och viktigt element i en problemlösning: man vet inte vad man behöver ta reda på! Enkelt uttryckt skulle man kunna säga att man beskriver ett ämne, men man identifierar inte ett problem. Ett problem pekar ut ett tomrum i kunskapen kring ämnet/temat som behöver fyllas. Detta tomrum ska undersökningen bidra till att fylla ut. Att man hittat detta tomrum kan ursprungligen komma från ens egen uppfattning om ämnet, en statlig myndighets uppfattning i frågan, någon politikers formulering, ett teoretiskt problem kring en begreppskonstruktion eller någon oenighet om förklaringsvärdet i en undersökning eller ett rent praktiskt problem. Det är viktigt att man tidigt, och tillsammans med handledaren, diskuterar och på lämpligt sätt avgränsar ämne och kommer överens om en plan för arbetet. Vidare att ta reda på om det redan har skrivits något av intresse för det egna arbetet. Med hjälp av en eller flera metoder ska den studerande sedan samla och välja data som belyser det valda området, tolka och analysera materialet och presentera det hela i en uppsats. Att färdigställa ett skriftligt arbete på 15 eller 30 hp är mer krävande än vad många tror och arbetet tenderar ofta att dra ut på tiden. Det gäller därför att komma igång så tidigt som möjligt. Krav på uppsatser Nedan följer en rad krav på hur en uppsats bör vara utformad på olika nivåer. Om studenten väljer att skriva två uppsatser fristående från varandra kan dessa vara vägledande: Krav på Uppsatsarbete I - I litteraturdelen ska finnas vetenskaplig originallitteratur och primärkällor. Författaren ska bearbeta, jämföra, förhålla sig till litteraturen och bygga en egen text med hjälp av referenser. Källor ska kopplas till varandra. Texten ska bilda bakgrund till det egna arbetets 7

8 frågeställningar och innehålla sparsamt med direkta referat och citat. Centrala begrepp kan behöva definieras. - Det problem som studeras i pedagogiskt arbete ska vara yrkesrelevant i vid bemärkelse. Det ska bidra till kunskap om skola, elever, undervisning, lärande eller lärares arbete. Det kan belysa frågor i klassrummet, skolan eller i ett vidare samhällsperspektiv. Ämnet för arbetet ska vara tydligt avgränsat. - Syftet ska tydligt ange vad författaren vill åstadkomma med arbetet (fördjupa kunskap om, få inblick i, etc) och kunna brytas ner i frågeställningar. Det ska framgå vilken ny kunskap som kan tillföras genom arbetet. - Det ska finnas en motivering av egna val av metoder för insamling och analys av data, kongruens vad gäller frågeställningar och metod, öppen och medveten beskrivning av tillvägagångssätt (också när det gäller bearbetning av data). Resonemang ska föras kring vetenskaplig metod vad gäller insamling och analys av data) i relation till metodlitteratur och forskningsetiska överväganden. Läsaren ska kunna bedöma valet av metod i förhållande till syftet liksom arbetets yrkesrelevans. Arbetet ska ha tydlig struktur. - Arbetet ska kännetecknas av ett problematiserande förhållningssätt. - I resultatredovisningen ska centrala teman lyftas fram i relation till frågeställningarna på ett överskådligt sätt. - I diskussionen ska författaren analysera sina resultat, dvs tänka om och säga något om dem, dra egna slutsatser som relateras till frågeställningar, vald litteratur, teori och eventuella centrala begrepp. Diskussionen ska vara ett bidrag till kunskapsområdet och beakta kravet på yrkesrelevans. - I ett kort avslutande avsnitt ska finnas några tankar om fortsatt forskning. - Arbetet ska innehålla en kort informativ sammanfattning. 8

9 Krav på Uppsatsarbete II - Arbetets teoretiska delar ska till övervägande del innehålla primärkällor (där sådana går att få tag på) och även internationell litteratur där så är befogat. - Frågeställningen ska vara avgränsad och väl motiverad med hänsyn till forskningsområdet. Dessutom ska frågeställningen ha yrkesrelevans. - Arbetet ska ha relevant teoretisk förankring som pekar ut problematiken i arbetet, ger en fyllig bild av forskningsområdet och knyter an den egna frågetällningen till detta. Beskrivning av perspektiv och/eller behandling av centrala begrepp är delar som bör ingå. - Litteraturdelen ska vara omfattande och bygga på rikligt med referenser. Där bör förekomma avhandlingstexter och vetenskapliga artiklar. Litteraturdelen ska vara väl bearbetad. - Kring metodval ska det finnas en tydlig och medveten argumentation. Vidare ska det finnas en diskussion kring sådana metodfrågor, inklusive etiska sådana, som har relevans till den egna uppgiften och de överväganden som den kräver. - Arbetet ska kännetecknas av ett problematiserande och reflexivt förhållningssätt. Det senare innebär att författaren ska kunna betrakta sitt eget arbete med distans och att det finns en diskussion om uppsatsens kvalitet med användande av relevanta begrepp. - I resultatdelen ska finnas formulerade och välmotiverade kategorier, djup i analysen och visad förmåga att göra något eget med data. Resultaten ska kännas färdiganalyserade. Resultaten ska diskuteras i relation till frågeställning(ar), litteratur och metod. - Arbetet ska utmärkas av en tydlig struktur med god inre kongruens/logik, vara välskrivet och sammanhållet med sammanfattande analytiska kommentarer där så behövs. - I diskussionen ska författaren analysera sina resultat, dvs tänka om och säga något om dem, dra egna slutsatser som relateras till frågeställningar, vald litteratur, teori och eventuella 9

10 centrala begrepp. Diskussionen ska vara ett bidrag till kunskapsområdet och beakta kravet på yrkesrelevans. Diskussionen ska ha en tydlig struktur. - I ett kort avslutande avsnitt ska finnas några tankar om fortsatt forskning. - Sammanfattningen av arbetet ska vara kortfattad, distinkt och informativ. Krav på Uppsatsarbete III (30 hp) De krav som är formulerade för Uppsats II bör kunna vara vägledande även här. Skillnaden mot Uppsats II är dock att en Uppsats 30hp bör vara mer omfattande då arbetsinsatsen ska motsvara 30 högskolepoäng, alltså en hel termins studier på heltid. VG Krav för VG: Betyget väl godkänd bestäms av hur väl författaren lever upp till de krav som beskrivits ovan vad gäller Uppsats I alt. Uppsats II. Formalia V i rekommenderar att uppsatsen skrivs i Times New Roman 12. Huvudregeln är att referenser skrivs enligt APA (finns tillgänglig på institutionen). Dock kan sidhänvisningar lämpligen kombineras med detta system, t.ex.: Hartman (1999 s. 3). Vill den studerande använda annan referensteknik måste handledaren godkänna detta. Handledarens roll Handledarens roll är att: Diskutera problemområden och frågeställningar. Visa på relevant litteratur inom forskningsområdet. Diskutera metodval, insamling, bearbetning och analys av data. Läsa och kommentera texter. Ta upp forskningsetiska frågor. Ge klartecken när arbetet är klart att läggas fram i seminarium. Diskutera vad opponentskapet innebär. 10

11 I samband med grupphandledning ska handledaren också: Stimulera de studerande att läsa varandras texter och ge varandra kommentarer. Hålla ihop en grupp så att de studerande behåller intresse och motivation för arbetet. Urkund När uppsatsen är klar för framläggning skickas den till kursansvarigs urkundsadress: Färdigställande av uppsatsen m.m. Uppsatser inom pedagogiskt magisterprogram vid Linköpings universitet presenteras i en rapportserie. Därför ska uppsatsen när den är färdigskriven förses med så kallat titelblad utformat på ett speciellt sätt (se hemsidan). Den ska också innehålla ett ifyllt så kallat biblioteksblad som underlättar katalogisering av arbetet (se hemsidan). Samtliga uppsatser katalogiseras och finns sedan för utlån på universitetsbiblioteket. Uppsatsseminarier Varje uppsats ska diskuteras och examineras vid ett slutseminarium. Handledaren bestämmer när arbetet får lämnas till tryckning för seminariebehandling. Seminariet leds av en seminarieledare med en examinator närvarande. En opponent ska kritiskt och konstruktivt granska arbetet och diskutera tillsammans med författaren och deltagarna i seminariet. Efter seminariet betygsätter examinator i samråd med handledaren arbetet och avgör vilka eventuella omarbetningar eller tillägg som ska göras. Ändringar lämnas snarast efter seminariet till examinator, som ger det slutliga betyget. Examinator och handledare vidarebefordrar den godkända texten för tryckning. Vad gör man när man granskar och opponerar på en uppsats? Vetenskapliga arbeten som avhandlingar, uppsatser och examensarbeten ska granskas kritiskt och diskuteras offentligt innan de kan godkännas. Det innebär att en person utses att vara opponent. Opponenten börjar med att ge en kort presentation av arbetet på ett neutralt beskrivande och icke värderande sätt. Avsikten med detta är att författaren då kan se om opponenten uppfattat arbetet på sätt som författaren avsett och om något behöver förtydligas. 11

12 Författaren får därpå ordet för att kunna ge eventuella förtydliganden. Därefter börjar en granskning och diskussion som opponenten förberett. Den ska föras som en dialog. Opponenten bör koncentrera sig på väsentligheter, diskutera arbetets struktur och innehåll och inte fastna i detaljer och formaliteter. Författaren ska ges tillfälle att argumentera för ståndpunkter i en konstruktiv diskussion. Eventuella detaljer, språkliga felaktigheter och dylikt kan delges utanför seminariet. Seminariedeltagarna förväntas också vara aktiva. En bra uppsats ska visa på god tankereda och vara sammanhållen, konsekvent och välskriven. Där ska finnas en röd tråd. Man ska kunna följa hur författaren tänkt kring vetenskaplig metod och eventuella problem som kan ha uppstått vid genomförandet. Det är också angeläget att kunna bedöma tillförlitligheten i resultaten. Här följer några exempel på områden som opponenten kan behandla i sin granskning och diskussion av arbetet: Ämnets relevans för yrkesverksamheten. Uppsatsens syfte, problemställningar, perspektiv och centrala begrepp. Teoribildning och tidigare forskning inom området. Metodval och reflektioner kring metodval. Trovärdighet vad gäller tolkningar och argument. Arbetets poänger. Idéer om vidare studier och utveckling. Övriga praktiska anvisningar Anmäl till Malin Åberg att du vill lägga fram din uppsats senast tre veckor före ett framläggningsdatum. En framläggningsversion av uppsatsen skickas till kursansvarig senast tio dagar före framläggningsdatumet. Nummer för uppsatsen erhålls av Malin. Kursen ska verifieras på ett Ladok-blad som den studerande ansvarar för (se hemsidan). Kursen är fullgjord först när Ladok-bladet är ifyllt. Det lämnas då till Malin, som för in uppgifterna i Ladok. Lisam Sedan 2013 används en ny lärplattform, Lisam, vid Linköpings universitet. Där läggs aktuell information om kursen upp, så det är viktigt att registrera sig och få tillgång till denna. 12

13 Bilaga 1 Vad bör/kan ett uppsats-pm innehålla? Framsida med författarnamn och forskningsområde Omfattning: 4-5 sidor Inledning Varför detta ämne? Egna erfarenheter, iakttagelser eller upptäckter som påverkar val av område? Inledningen brukar avslutas med ett syfte där problemområdet ringas in. Ibland följs syftet av frågeställningar i andra fall kommer dessa sedan litteraturen presenterats. Betrakta inledning, syfte och frågeställningar som gradvisa preciseringar av ditt forskningsintresse. I förekommande fall kan inledningen också innehålla en kortare begreppsanalys där centrala begrepp definieras så att det framgår vilken innebörd författaren avser med begreppet. Litteraturgenomgång Gör en kort redovisning av central litteratur som du funnit och som du anser vara relevant utifrån undersökningens syfte. Tidigare undersökningar? Tänkbar teori? Vad vet man sedan tidigare? Intressanta mönster eller motsägelser som kan belysas i arbetet kan också redovisas. Undvik handböcker eller litteratur som inte är skriven av forskare. Perspektivtagande, metod och datainsamling Ur vilket perspektiv vill du göra din undersökning? (ex. aktörsp.: elever, lärare, föräldrar; ett historiskt p.; ett visst teoretiskt p.) Tänker du pröva en hypotes (deduktiv väg) eller vill du arbeta mer induktivt? Lämpar sig ditt forskningsproblem att undersökas utifrån en kvantitativ eller kvalitativ ansats? Diskutera! Vilken datainsamlingsmetod passar bäst till din forskningsfråga och val av perspektiv? Motivera! 13

14 Hur har du tänkt göra urvalet av informanter/respondenter? Strategiskt urval? Bekvämlighetsurval? Totalundersökning? Annat? Vilka? Hur många? Varför koppla till syftet! Vilka forskningsetiska aspekter behöver du tänka på? Finns det eventuella problem vad gäller detta? Eventuella idéer om undersökningsinstrument. Frågeområden i en intervjuguide? Observationskategorier vid en strukturerad observation? Val av frågor/likertskala/kluster vid en enkät? Systematisering och analys av data Vilken analysmetod anser du vara lämplig med tanke på ditt val av metod? (inspirerad av GT, innehållsanalys, statistisk bearbetning etc.). Beskriv analysmetoden och i vilken form data brukar presenteras med denna metod (teman, kategorier, tabeller, diagram, berättelser, fallberättelser?). Tidsplan I magisterprogrammet är studietakten kvartsfart, dvs. 15 hp per år. Men en del studenter har fått stöd för att kunna fullfölja studierna snabbare. Det är viktigt för såväl studenten som för handledaren som har behov av att kunna bedöma sin arbetssituation på sikt att en tidsplan upprättas: När gör du vad? Kontakt med informanter? När beräknar du vara klar med olika delar av uppsatsen? Lämpliga datum för handledningsträffar? Referenser Åberopad litteratur förtecknas alltid under rubriken Referenser. 14

15 Bilaga 2 Förslag på litteratur om forskningsmetod Alvesson, M. & Sköldberg, K. (1994). Tolkning och reflektion. Lund: Studentlitteratur. Arvastson, G. & Ehn, B. (2009). Etnografiska observationer. Lund: Studentlitteratur. Bell, J. (2000). Introduktion till forskningsmetodik. Lund: Studentlitteratur. Bjurwill, C. (2001). A, B, C och D. Vägledning för studenter som skriver akademiska uppsatser. Lund: Studentlitteratur. Björkqvist, K. (2012). Introduktion till vetenskapsteori och forskningsmetodik för beteendevetenskaper. Lund: Studentlitteratur. Bryman, A. (1997) Kvantitet och kvalitet i samhällsvetenskaplig forskning. Lund: Studentlitteratur. Bryman, A. (2011). Samhälsvetenskapliga metoder. 2:a upplagan. Malmö: Liber. Ejlertsson, G. (1996). Enkäten i praktiken. Lund: Studentlitteratur. Ejvegård, R. (2009). Vetenskaplig metod. Lund: Studentlitteratur. Ely, M. (1994). Kvalitativ forskningsmetodik i praktiken - cirklar inom cirklar. Lund: Studentlitteratur. Fejes, A. & Thornberg, R. (2009). Handbok i kvalitativ analys. Stockholm: Liber. Hammesley, M. & Atkinson, P. (2007). Etnhography: Principles in action. 3rd edition. Milton Park: Routledge. Hylander, I. (1998) Fokusgruppen som kvalitativ datainsamlingsmetod. [FOG-rapport, nr 42]. Linköpings universitet, Institutionen för pedagogik och psykologi. Jacobsen, J. K. (1993). Intervju. Konsten att lyssna och ställa frågor. Lund: Studentlitteratur. Jarrick, A. & Josephson, O. (1996). Från tanke till text. Studentlitteratur. Kullberg, B. (1996). Etnografi i klassrummet. Lund: Studentlitteratur. Kvale, S. (1997). Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur. Larsson, S. (1986). Kvalitativ analys. Exemplet fenomenografi. Lund: Studentlitteratur. Merriam, S. (1994). Fallstudien som forskningsmetod. Lund: Studentlitteratur. Närvänen, A-L. (1999). När kvalitativa studier blir text. Lund: Studentlitteratur. Patel, R. & Davidsson, B. (1994). Forskningsmetodikens grunder. Lund: Studentlitteratur. Rienecker, L. & Jørgensen, P. S. (2002). Att skriva en bra uppsats. Malmö: Liber. Starrin, B. & Svensson, P-G. (red.) (1994). Kvalitativ metod och vetenskapsteori. Lund: Studentlitteratur. Starrin, B, Larsson, G., Dahlgren, L. & Styrborn, S. (1991) Från upptäckt till presentation. Om kvalitativ metod och teorigenerering på empirisk grund. Lund: Studentlitteratur. Trost, J. (2001). Enkätboken, 2:a upplagan. Lund: Studentlitteratur. Trost, J. (2002). Att skriva uppsats med akribi. Lund: Studentlitteratur. Trost, J. (2002) Att vara opponent. Lund: Studentlitteratur. Trost, J. (2004) Kvalitativa intervjuer. Lund: Studentlitteratur. Wibeck, V. (2000) Fokusgrupper. Lund: Studentlitteratur. Widerberg, K. (2003) Vetenskapligt skrivande. Lund: Studentlitteratur. Ödman, P, J. (2001) Tolkning, förståelse, vetande: hermeneutik i teori och praktik. Stockholm: Norstedts. Givetvis också övrig litteratur som används på magisterprogrammets metodkurs. 15

16 Bilaga 3 Mötestillfällen i Linköping, magisteruppsatskursen Måndagen den 31 augusti 2015, kl , sal 230, Konferensen, hus I Kort information om uppsatskursen; presentation av närvarande deltagare och deras arbeten, pågående eller kommande Eventuella framläggningar av uppsatser. Övriga tillfällen Fredagen den 19 februari Tid och plats meddelas senare. Eventuella uppsatsseminarier. Fredagen den 20 maj Tid och plats meddelas senare. Eventuella uppsatsseminarier. Fredagen den 16 september Tid och plats meddelas senare. Eventuella uppsatsseminarier. 16