Studiehandledning examensarbete

Transkript

1 Ämneslärarprogrammet Samhällskunskap 1(16) examensarbete Sammanfattning Det här är en studiehandledning för examensarbeten i Samhällskunskap på Ämneslärarprogrammet. en tar både upp konsumtion- och produktionsuppsatser. Innehåll 1 Vad är ett examensarbete inom Ämneslärarutbildningen? Inledning Forskningskonsumtion och forskningsproduktion Vad är forskningskonsumtion? Vad är forskningsproduktion? Genomförande och handledning Projektplan för att komma igång Struktur Bedömning Bedömningskriterier för Godkänd Bedömningskriterier för Väl godkänd Slutseminarium och examination Opposition Efter seminariet Ansökan om examensbevis Referenslitteratur LINKÖPINGS UNIVERSITET

2 2(16) 1 Vad är ett examensarbete inom Ämneslärarutbildningen? 1.1 Inledning Lärarutbildning, liksom övrig högskoleutbildning, skall vila på vetenskaplig grund. Utbildningen skall förmedla och aktuella forskningsresultat och främja ett vetenskapligt förhållningssätt hos de studerande. Det är viktigt att studenten ges möjlighet att tillämpa ett sådant förhållningssätt i utbildningen för att senare kunna utvecklas i sin profession och utveckla arbetet grund- och gymnasieskola. Centrala aspekter i en forskningsanknuten högskoleutbildning är nyfikenhet, självständigt tänkande och ett undersökande samt kritiskt reflekterande förhållningssätt. Detta är förmågor och attityder som studenten förväntas utveckla under hela utbildningen. Studenten skall också visa prov på självständighet i genomförda skriftliga arbeten. Ett led i utvecklingen till professionell lärare är genomföra ett eller två examensarbeten som vardera omfattar 15 hp. Genom dessa arbeten skall studenten visa förmåga att använda sig av vetenskapliga metoder och teorier. Det blir därmed en förberedelse för att aktivt kunna medverka i grundskolans och/eller gymnasieskolans utvecklingsarbete, för att själv kunna följa och dra nytta av forskning inom det egna området och för att eventuellt delta i forskarutbildning. Men framförallt är examensarbetet ett viktigt led i utvecklingen av ett undersökande och analyserande förhållningssätt som förutsätts hos en professionell lärare. Examensarbetet är ett självständigt arbete med forskningskaraktär som skall ha en tydlig yrkesrelevans. Det skall ge tillfällen att undersöka och problematisera fenomen som aktualiseras skolans arbete och vardag. Arbetet skall resultera i en uppsats som läggs fram, granskas och diskuteras i ett seminarium.

3 3(16) 1.2 Forskningskonsumtion och forskningsproduktion Alla studenter gör ett examensarbete inom allmänt utbildningsområde (AUO). De studenter som gör två examensarbeten gör ett inom AUO och ett i sin ämnesfördjupning/inriktning. Ett examensarbete är antingen inriktat mot forskningskonsumtion eller forskningsproduktion. Den som i sin utbildning skall göra två examensarbeten skall göra ett av varje. Såväl konsumtionsinriktade som produktionsinriktade arbeten skall genomföras på ett systematiskt sätt och resultaten presenteras klart och tydligt så att en läsare kan följa hur studien genomförts. Varje moment skall utföras med stor noggrannhet och beskrivas, förklaras och motiveras tydligt Vad är forskningskonsumtion? Forskningskonsumtion innebär en bearbetning och analys av tidigare forskning med anknytning till ämnet för specialiseringen/fördjupningen, utifrån frågor med relevans för yrkesprofessionen. Genom det konsumtionsinriktade arbetet markeras vikten av att vara väl insatt i, och kunna självständigt förhålla sig till, för läraryrket relevant forskning. De två examensarbetena kan anknyta till varandra men vart och ett skall utgöra en självständig text. En konsumtionsuppsats är en översikt över befintlig forskning, vilket ofta benämns litteraturöversikt. Den sammanfattar och lyfter fram konfliktlinjer. Den hjälper läsaren att förstå vad forskare är oense om och på vilka grunder de är oense. Konsumtionsuppsatsen är analytisk. Den tolkar, preciserar och kritiserar källmaterialet, bland annat genom att kontrastera olika källor mot varandra. Författarens bidrag ligger i att se en större helhet än de enskilda källorna samt att visa svagheter hos källorna (se Bryman, Barajas m fl).

4 4(16) Litteraturöversikter används ofta för att ge en bakgrund till en empirisk undersökning. Då vill man visa vilka olika ståndpunkter eller metodval som finns i en viss fråga. Översikten leder då till att man i nästa steg själv gör på ett annat sätt för att bättre svara på frågan (dvs forskningsproduktion). Konsumtionsuppsatsen kan jämföras med en debattanalys eller idéanalys av ett kvalitativt material. En sådan analys går ut på att förtydliga argument för och emot en ståndpunkt. Ofta använder man ett analysschema för att strukturera analysen, dvs en genomtänkt mall för klassificering. Det kan leda till att man ser fler möjliga ståndpunkter än de som man hittar i den verkliga debatten. (se Vedung, Beckman m fl). Syftet med konsumtionsuppsatsen är i första hand att ge studenten en överblick över ett forskningsområde, men det är svårt att skriva en översikt över ett forskningsområde som man inte själv behärskar. En viss fråga kan analyseras med flera begrepp och med olika metoder. Det är inte säkert att all litteratur refererar till varandra. En viktig uppgift är att ge läsaren en sådan överblick. Uppsatsen bygger på att det finns forskningslitteratur att analysera. Det behövs 3-7 källor för att det ska bli en intressant debatt att studera. Källorna måste ha beröring med varandra, även om de inte direkt diskuterar varandra. Utan ett sådant material är det extremt svårt att skriva en forskningsöversikt. Man bör inte välja källmaterial som belyser olika delar av ett komplext problem. En sådan design kräver en omfattande inläsning för att skapa en sammanhållen analys och bör därför bara väljas av erfarna forskare. Källorna ska vara vetenskapliga artiklar eller monografier, vilket även innefattar uppsatser som godkänts vid ett universitet. Materialet kan vara på svenska eller engelska beroende på frågans karaktär. Använd gärna en vanlig sökmotor (t ex Google) för att få

5 5(16) en första överblick, men komplettera med en databassökning på universitetsbiblioteket (t ex Eric, UniSearch etc) Vad är forskningsproduktion? Forskningsproduktion innebär att med hjälp av vetenskapliga metoder självständigt samla in och bearbeta ett empiriskt material om något fenomen relaterat till ämnet för specialiseringen/fördjupningen och skola i vid bemärkelse. Det ger inblick i de vetenskapliga processer som formar kunskap och är därmed centralt för utvecklandet av kritiskt och analytiskt förhållningssätt.

6 6(16) 2 Genomförande och handledning Examensarbetet inom en specialisering/fördjupning utförs med handledning vid den institution där ämnet ges. Förberedelser inför examensarbetet i form av informationsmöten, seminarier, handledning, råd och anvisningar vad gäller tillvägagångssätt och slutprodukt samt tider för framläggning, kan därför vara olika. Studenten har ansvar för att ta kontakt med handledare, hålla tidsplan samt delta i seminarier och föreläsningar som eventuellt erbjuds. Handledning ges av lärare med koppling till det aktuella ämnet. Handledare kan välja att handleda arbeten i grupp. Handledning sker då enligt en överenskommen tidsplan och kan omfatta såväl grupphandledning som individuell handledning. I samhällskunskap är handledaren statsvetare, sociolog, nationalekonom eller ämnesdidaktiker, bland annat beroende på vilken inriktning uppsatsarbetet har. Handledarens uppgifter är att: bistå i arbetet med att avgränsa det problem som skall studeras ge råd angående relevant litteratur inom forskningsområdet diskutera metodval, insamling, bearbetning och analys av material läsa och kommentera textavsnitt behandla forskningsetiska frågor ge klartecken till framläggning i seminarium Studenten har rätt till handledning i första hand under den termin då examensarbetet skall skrivas. Handledning kan också, i begränsad omfattning, erbjudas terminen efter. Om det därefter krävs ytterligare handledning måste omregistrering på kursen göras.

7 7(16) 2.1 Projektplan för att komma igång För att arbetet skall bli klart i tid är det väsentligt att starta tidigt. Ett bra sätt att komma igång är att skriva en projektplan för arbetet. Det innehåller inledning, syfte, frågeställningar, tänkbara metoder, presentation av relevant litteratur, tidsplan mm. En projektplan blir en bra utgångspunkt i en första diskussion med handledaren. 2.2 Struktur En vanlig struktur för uppsatsens framställning är försättsblad, sammanfattning (abstract), innehållsförteckning, inledning, syfte, frågeställningar, bakgrund, teori, metod (inklusive urval, genomförande, metodkritik, etik mm), resultat, diskussion (inklusive fortsatt forskning) och referenslista.

8 8(16) 3 Bedömning Ett examensarbete i lärarutbildningen skall ha ett omfång på ca (forskningskonsumtion) ord (forskningsproduktion), inklusive försättsblad, innehållsförteckning, litteraturförteckning men exklusive eventuella bilagor. Antalet ord skall anges på uppsatsens framsida. 3.1 Bedömningskriterier för Godkänd För betyget Godkänd gäller följande allmänna krav: Det problem som studeras skall vara yrkesrelevant. Det skall bidra till kunskap av betydelse för elever, undervisning, lärande eller lärares arbete samt skola i vid bemärkelse. Examensarbetets problemställning skall vara väl avgränsad och syftet skall tydligt ange vad som skall åstadkommas med arbetet. Syftet ska brytas ner i frågeställningar. Examensarbetet skall bygga på vetenskaplig litteratur som kan vara nationell såväl som internationell. Författaren skall behandla, bearbeta, jämföra, litteraturen och bygga en egen text. I ett konsumtionsinriktat arbete är det detta som utgör själva undersökningen och analysen. I ett produktionsinriktat arbete är forskningsöversikten bakgrund till arbetets frågeställningar och skall innehålla sparsamt med direkta referat och citat. Det skall finnas en välgrundad motivering till urval och insamling av material i överensstämmelse med syfte och eventuella frågeställningar, samt en öppen och medveten beskrivning av tillvägagångssätt och bearbetning. I ett produktionsinriktat arbete skall även resonemang föras i relation till metod och forskningsetiska överväganden. För arbetet centrala begrepp och perspektiv skall presenteras, definieras och diskuteras. Materialet skall analyseras i relation till syfte och frågeställningar,

9 9(16) och resultatet presenteras på ett överskådligt, tydligt och läsvänligt sätt. Undersökningens analyser och resultat skall sammanfattas och diskuteras i relation till syfte och frågeställningar. I ett produktionsinriktat arbete skall resultat även diskuteras i relation till tidigare forskning och teoretiska perspektiv. Arbetet skall vara väl sammanhållet och ha tydlig struktur. Uppsatsens alla delar skall följa vedertagna normer för vetenskapligt skrivande. 3.2 Bedömningskriterier för Väl godkänd För betyget Väl godkänd gäller dessutom att följande i huvudsak är uppfyllt: Arbetet skall på ett tydligt sätt peka ut problemområdet, identifiera och analysera centrala begrepp och ge en fyllig bild av forskningsfrågan/forskningsområdet samt knyta an frågeställningarna till detta. Arbetet skall visa på en god medvetenhet om teoretiska perspektiv och en förmåga att självständigt diskutera och/eller jämföra olika teoretiska angreppssätt. Arbetet skall visa på en förmåga att självständigt förhålla sig till och kritiskt granska nationell och internationell forskning. I resultatdelen skall tydliga, strukturerade och självständiga analyser presenteras som kännetecknas av originalitet och idérikedom. Arbetet skall utmärkas av en hög språklig nivå, en god inre logik där varje steg motiveras och läsaren guidas genom texten. Det skall finnas tydliga och välmotiverade kopplingar mellan författarens analyser och teori/tidigare forskning, samt sammanfattande analyser som tydliggör studiens resultat i relation till syfte och frågor.

10 10(16) Examinators beslut vilar dessutom alltid på en helhetsbedömning.

11 11(16) 4 Slutseminarium och examination I slutet av kursen skall studenten lägga fram sitt arbete i ett slutseminarium. Handledaren ger klartecken till att uppsatsen behandlas. Vid slutseminariet ges förslag av opponenten på vad som kan förbättras i arbetet. Opponenten skall kritiskt och konstruktivt granska arbetet och diskutera tillsammans med författaren och deltagarna i slutseminariet. Examensarbetet bedöms av utsedd examinator som efter eller i anslutning till seminariebehandlingen meddelar betyg. Om uppsatsen inte kan godkännas meddelar examinator vilka förändringar som krävs för att arbetet skall bli lägst godkänt. Studenten genomför dessa förändringar inom två veckor och lämnar till examinator. Om examinator bedömer att arbetet efter bearbetning inte fyller kraven för godkänd, är arbetet underkänt. Texten måste då ytterligare bearbetas. När studenten anser att nödvändiga förändringar, som examinator krävt, är genomförda lämnas arbetet till examinator för förnyad prövning. Varje sådan prövning räknas som ett nytt examinationstillfälle. Inom ett år erbjuds tre examinationstillfällen. Betyget sätts av examinatorn efter samråd med handledaren och seminarieledaren i sådana fall då examinatorn inte är seminarieledare. 4.1 Opposition Examinatorn/seminarieledaren skall även beakta studentens insatser som respondent, d.v.s. försvaret vid seminariet, respektive opponent. Respondenten skall muntligt försvara de val som gjorts i arbetet och på ett relevant sätt bemöta de synpunkter och frågor som opponenten ställer gett. Om respondenten inte uppnår godkänt resultat skall denne till examinator lämna in ett skriftligt försvar av sina val och överväganden. Det skriftliga försvaret utgör underlag för ny examination. Opponenten skall

12 12(16) visa att han/hon är väl insatt i hela arbetet genom att sammanfatta arbetet och ställa relevanta frågor kring centrala avsnitt. Dessutom skall opponenten visa förmåga att föra en dialog kring arbetets innehåll och yrkesrelevans och på ett kritiskt, välgrundat sätt bedöma arbetets övergripande förtjänster och brister. Då opponenten inte uppnår godkänt resultat skall denne till examinator lämna en skriftlig opposition på samma arbete. Den skriftliga oppositionen utgör underlag för ny examination. Vetenskapliga arbeten som avhandlingar, uppsatser och examensarbeten skall granskas kritiskt och diskuteras offentligt innan de godkänns. Opponenten börjar med att presentera arbetet på ett neutralt beskrivande och icke värderande sätt. Avsikten med detta är att författaren då kan förstå om opponenten uppfattat innehållet på ett sätt som avsetts och om något behöver förtydligas. Författaren får därpå ordet för att kunna ge eventuella förtydliganden. Därefter börjar en granskning och diskussion som opponenten förberett. Den skall föras som en dialog. Opponenten bör koncentrera sig på väsentligheter, diskutera arbetets yrkesrelevans, innehåll och struktur och inte fastna i detaljer och formaliteter. Författaren skall ges tillfälle att argumentera för ståndpunkter i ett konstruktivt samtal. Seminariedeltagarna skall ha läst arbetet och har också möjlighet att bidra i diskussionen. Här följer några exempel på områden som kan behandlas i granskningen och diskussionen av arbetet. Listan kan också vara till god hjälp i arbetet med den egna uppsatsen. Ämnets relevans för den kommande yrkesverksamheten Uppsatsens syfte, problemställningar, perspektiv och centrala begrepp, m.m Teoribildning och tidigare forskning inom området

13 13(16) Metodval och val av material och litteratur, källkritik Studiens genomförande, disposition, argumentation, slutledning mm Tolkningar och argument Arbetets viktigaste slutsatser Idéer om vidare studier Akribi vad gäller t ex referenser, referenslista, tabeller, figurer etc. 4.2 Efter seminariet Efter seminariet skickar ni ett rättat arkivexemplar per e-post till administratören för statsvetenskap. Uppsatsen ska ha både svensk och engelsk titel och få ett ISRN-nummer (fås av administratören). Den som vill kan publicera sitt arbete på LIU Electronic Press. Ni behöver då ISRNnummer, studentkonto samt lösenord. Uppdaterad information finns på länken nedan: Ansökan om examensbevis Examensarbetet kan vara det sista momentet i utbildningen. När alla kurser inklusive examensarbetet är rapporterade i LADOK är det dags att ansöka om examen. Ansökan sker skriftligt på blankett som hämtas på:

14 14(16) 5 Referenslitteratur Nedan ett urval på litteratur om forskningsmetod. Bell, J. (2000). Introduktion till forskningsmetodik. Lund: Bjurwill, C. (2001). A, B, C och D. Vägledning för studenter som skriver akademiska uppsatser. Lund: Bryman, A. (2008). Social Research Methods (3 ed.). Oxford: University Press. Boréus & Bergström (2000). Textens mening och makt. Lund: Bryman, A. (2002). Samhällsvetenskapliga metoder. Malmö: Liber. Dahlström, K. (1996). Från datainsamling till rapport. Att göra en statistisk undersökning. Lund: Ejlertsson, G. (1996). Enkäten i praktiken. Lund: Eliasson, A. (2006). Kvantitativ metod från början. Lund: Ely, M. (1994). Kvalitativ forskningsmetodik i praktiken - cirklar inom cirklar. Lund: Eriksson Barajas, K., Forsberg, & Wengström, Y. (2013). Systematiska litteraturstudier i utbildningsvetenskap. Stockholm: Natur och kultur. Fangen, K. (2005). Deltagande observation. Malmö: Liber Ekonomi. Florén, Å., Ågren, H. (2005). Historiska undersökningar. Grunder i historisk teori, metod och framställningssätt, Lund. Forsberg, C. och Wengström, Y. (2003) Att göra systematiska litteraturstudier: värdering, analys och presentation av omvårdnadsforskning. Stockholm: Natur och kultur. Gullveig Alver, B. & Ørjar, Ø. (1998). Etik och praktik i forskarens vardag. Lund:

15 15(16) Gustavsson, B. (2003) (red). Metodiskt kunskapande. Lund: Hartman, S. (2003). Skrivhandledning för examensarbeten och rapporter. Stockholm: Natur och Kultur. Hegelund. S. (2008). Akademisk argumentation. Stockholm: Liber. Jacobsen, J. K. (1993). Intervju. Konsten att lyssna och ställa frågor. Lund: Jarrick, A. & Josephson, O. (1996). Från tanke till text. En språkhandbok för uppsatsskrivande studenter. Lund: Johannessen, A. (2003). Introduktion till samhällsvetenskaplig metod. Malmö: Liber. Johansson, B. & Svedner, P.O. (2001). Examensarbetet i lärarutbildningen. Undersökningsmetoder och språklig utformning. Uppsala: Kunskapsföretaget. Kullberg, B. (1996). Etnografi i klassrummet. Lund: Kvale, S. (1997). Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Kvarnström, L., Kolsgård, S., Strömbeck, L.: Att skriva uppsats handbok för uppsatsskrivande i historia (genom historieämnet). Larsson, S. (1986). Kvalitativ analys. Exemplet fenomenografi. Lund: Merriam, S. (1994). Fallstudien som forskningsmetod. Lund: Närvänen, A-L. (1999). När kvalitativa studier blir text. Lund: Olsson, H. &. Sörensen, S. (2001). Forskningsprocessen. Kvalitativa och kvantitativa perspektiv. Stockholm: Liber AB. Patton, M. Q. (2002). Qualitative research and evaluation methods (3rd ed.). Thousand Oaks, CA: Sage Patel, R. & Davidsson, B. (1994). Forskningsmetodikens grunder. Lund:

16 16(16) Pramling, I & Doverborg, E. (2000). Att förstå barns tankar. Metodik för barnintervjuer. Liber. Rienecker, L. & Jørgensen, P. S. (2002). Att skriva en bra uppsats. Malmö: Liber. Ryen, A. (2004). Kvalitativ intervju: från vetenskapsteori till fältstudier. Malmö: Liber. Rönnerman, L. K. (1998). Utvecklingsarbete - en grund för lärares lärande. Lund: Starrin, B. & Svensson, P-G. (red.) (1994). Kvalitativ metod och vetenskapsteori. Lund: Starrin, B., Larsson, G., Dahlgren, L. & Styrborn, S. (1991). Från upptäckt till presentation. Om kvalitativ metod och teorigenerering på empirisk grund. Lund: Thurén, T. (2005). Källkritik. Stockholm: Liber. Trost, J. (2001). Enkätboken (2:a uppl). Lund: Trost, J. (2002). Att skriva uppsats med akribi. Lund: Wibeck, V. (2000). Fokusgrupper. Lund: Widerberg, K. (1995). Att skriva vetenskapliga uppsatser. Lund: Widerberg, K. (2002). Kvalitativ forskning i praktiken. Lund: Wärneryd, B. (1990). Att fråga. Om frågekonstruktion vid intervjuundersökningar och postenkäter. Stockholm: Statistiska centralbyrån. Ödman, P-J. (2007). Tolkning och förståelse. Stockholm: Norstedts akademiska förlag.