Studiehandledning. Fördjupningskurs (30hp) 2016/2017

Transkript

1 Studiehandledning Pedagogiskt arbete med inriktning mot folkbildning, vuxenutbildning och yrkesutbildning. Fördjupningskurs (30hp) 2016/2017 Om kursen (912G29) Kontaktinformation Kursansvarig och lärare i kursen Helena Tsagalidis E-post: helena.tsagalidis@liu.se Tel: Kursadministration Nina Svenmann E-post: nina.svenman@liu.se Tel:

2 Kursens mål Efter avslutad kurs ska den studerande kunna: * redogöra för och diskutera olika forskningsmetodiska ansatser och vetenskapsteoretiska perspektiv. * tillämpa kvalitativa och kvantitativa forskningsmetoder. * planera, genomföra, redovisa och försvara ett självständigt uppsatsarbete, som innefattar teoretiska och empiriska studier med relevans för pedagogiskt arbete inom folkbildning, vuxenutbildning och/eller yrkesutbildning. * reflektera över innehåll och kvalitet i det egna självständiga arbetet. * granska kritiskt en medstuderandes uppsatsarbete. Examination Den första delkursen, Forskningsmetodiska ansatser och vetenskapsteoretiska perspektiv 15hp, examineras genom skriftliga kursuppgifter. Dessa uppgifter finner du i denna studiehandledning. Den andra delkursen, Självständigt arbete 15 hp, examineras genom presentation och försvar av en uppsats i ett uppsatsseminarium. Dessutom ska du ha opponerat på en uppsats samt deltagit i andra uppsatsseminarier. Schema HT-2016 Forskningsmetodiska ansatser och vetenskaps-teoretiska perspektiv 15hp Schema HT-2016 Dag Tid Sal Träffar Kursträff 1 Vecka Väntar på besked 9/9 Kursträff 2 Vecka /10 Kursträff 3 Vecka /11 Kursträff 4 Vecka 50 16/

3 Kursträffar och kursuppgifter I avsnitten nedan presenteras kursens fyra kursträffar samt de uppgifter som ska göras i kursen. Kursträff 1 9/9 (Sal meddelas senare) Den 9 september har vi den första kursträffen i Linköping. Denna dag ägnas åt att introducera dig till kursen och vår kommunikationsplattform Lisam ge en föreläsning om vetenskapsteori och forskningsmetodik (ex enkät och intervju) gå igenom era egna uppsatsidéer (du bör då ha tänkt ut vad är intressant att skriva en uppsats om) introducera dig till de uppgifter som skall göras inför kursträff 2 Kursuppgifter Efter kursträff 1 finns följande kursuppgifter för dig att arbeta med. Uppgifterna nedan ska du göra inför kursträff 2. Uppgifterna skall skickas in till det kursrum som finns för kursen i LISAM senast den 1 oktober. Uppgift 1: Läs en tidigare uppsats Den första uppgiften du har till nästa gång är att läsa en tidigare uppsats, inom det vuxenpedagogiska området, som du själv väljer. Detta för att du ska få en känsla av vad det är för typ av arbete som du ska skriva under våren När du läser denna uppsats fundera därför på och skriv ner något om följande saker: Strukturen: hur är uppsatsens uppbyggd, hur signaleras strukturen, och hur används rubriker i uppsatsen? Syfte och frågeställningar: hur är syftet formulerat, finns det frågor som utvecklar syftesskrivningen, och upplever du resultat och diskussion svarar upp mot syftet? Resultatkapitlet hur presenteras resultaten, och hur upplever du resultatkapitlet?

4 Uppgift 2: Konstruera en intervjuguide och prova den Uppgiften innebär att du gör en intervjustudie. Gör uppgiften i anslutning till ditt uppsatsintresse så vinner du erfarenhet om ditt uppsatsområde. Då detta är en prova-på-studie räcker det med att intervjua ett par personer i ungefär tjugo minuter. Intervjuerna ska sedan analyseras. Du ska skriftligen redogöra för hur du har planerat och genomfört dina intervjuer. Det är intressant att veta hur du valt intervjupersoner, hur du tänkt när du formulerat dina frågor etcetera. Du ska analysera dina intervjuer och redovisa resultatet av dina intervjuer. Tänk på att den kvalitativa analysen inte handlar om att delge svar på varje intervjufråga, utan snarare handlar det om att finna mönster i intervjusvaren. Mönster som grupperas/kategoriseras och kan kommuniceras. Delge oss dina erfarenheter av att intervjua och analysera intervjuerna. Vilka är de positiva erfarenheterna? Vilka är de negativa erfarenheterna? Tänk på: att du refererar den litteratur du använder när du beskriver hur du har gått tillväga, och att du strävar efter att ha en röd tråd i din framställning av din uppgift. Uppgift 3: Konstruera en enkät och diskutera den En tredje uppgift till kursträff 2 är att konstruera en enkät som knyter an till ditt uppsatsämne. Du ska utarbeta en enkät för en fiktiv enkätstudie. Uppgiften redovisar du genom att författa två dokument. Det ena består av en enkät. Beträffande enkäten så ska den vara i ett skick som om den skulle skickas ut, med andra ord ska den vara snygg. Du bör ägna enkätens lay-out tid. Det andra dokumentet består av en text som förklarar varför du har gjort som du har gjort. Här ska det framgå vilka dina referenser är. Detta dokument ska innehålla redogörelser för hur du har tänkt kring denna fiktiva enkätstudie. Det bör framgå: vad som är enkätstudiens syfte, vad det är för företeelse(r) du avser att mäta hur du har gått till väga för att göra detta mätbart (hur har du operationaliserat dina variabler, hur du tänkt då du gjort begrepp mätbara)

5 vilken din målgrupp är (population) samt hur du har gjort ditt urval, hur du har kommit fram till enkätfrågorna, hur du ser på enkätens interna ordning dvs. dess olika delar, samt hur du tänker dig att enkätsvaren ska analyseras. Uppgift 4: Börja skriva på ett uppsats-pm Det är nu dags att arbeta vidare med din uppsatsidé. Du gör det genom att skriva ned den. Det innebär att du ska (försöka) avgränsa och beskriva det fenomen du vill studera. Under hösten fortsätter du att utveckla denna text i ett uppsats-pm. Ett tips är att du allteftersom vi behandlar olika saker i kursen lägger till dem i ditt uppsats-pm. Kursträff 2 Vecka 40, 7/10 (Sal meddelas senare) Denna kursträff får du ta del av en föreläsning om val av metod. Vi kommer även att ha grupphandledning av era uppsats-pm. Schemat ser ut som följer: Kvantitativa och kvalitativa metoder. Bearbetning av era kursuppgifter Lunch Handledning av uppsats-pm Bibliotekets resurser för uppsatsarbetet Kursuppgifter Efter kursträff 2 ska du arbeta med följande kursuppgifter. Uppgifterna skall skickas in till LISAM senast den 30 oktober. Uppgift 5: Läs en c-uppsats Denna gång får du läsa en c-uppsats som har en kvalitativ metod. Läs den och fundera över: Strukturen: hur är uppsatsens uppbyggd, hur signaleras strukturen, och hur används rubriker i uppsatsen? Syfte och frågeställningar: hur är syftet formulerat, finns det frågor som utvecklar syftesskrivningen, och upplever du resultat och diskussion svarar upp mot syftet?

6 Resultatkapitlet hur presenteras resultaten, och hur upplever du resultatkapitlet? Litteratur: Perselli, Ann-Katrin (2008). Samarbete - ideal och verklighet: sex gymnasielärare och fem skolbibliotekarier ger sin syn på samarbete. Linköping: Linköpings universitet Uppgift 6: Kvalitet i kvalitativa studier Denna uppgift syftar till att du ska reflektera kring vad kvalitet i kvalitativa studier kan vara för något. Din utgångspunkt för detta tar du i Staffan Larsson artikel Kvalitet i kvalitativa studier. Gå tillbaka till Persellis uppsats och granska den med hjälp av Larssons artikel. Skriv ned din granskning på 1-2 A4-sidor. Litteratur: Larsson, Staffan (2005). Kvalitet i kvalitativa studier. Nordisk Pedagogik, 25(1), Uppgift 7: Forskningsetik Läs om forskningsetik i Vetenskapsrådets text Forskningsetiska principer inom humanistisksamhällsvetenskaplig forskning. Reflektera över hur din prova-på-intervjustudie i uppgift 2 ter sig i ljuset av forskningsetik. Lämpligt här är att du gör det med genom att applicera de fyra principerna på din eget tillvägagångssätt. Skriv ned dina reflektioner på 1-2 A4-sidor. Litteratur: Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning. Stockholm: Vetenskapsrådet ( Uppgift 8: Utveckla ditt uppsats-pm Det uppsats-pm du började skriva på i uppgift 4 ska du nu utveckla ytterligare. Förutom att du kanske har avgränsat dig ytterligare och att du har en idé om hur du ska gå tillväga har du även i kursuppgifter tänkt kring forskningsetik och kvalitetsaspekter. Hur ter sig det sistnämnda i ljuset av ditt uppsatsarbete? Du kanske även har börjat söka efter litteratur. Du kan till exempel skriva in referenser som du finner vara intressanta i ditt pm. Dessa kan du sortera under till exempel rubriker som teori, tidigare forskning och metod.

7 Kursträff 3 4/11 (Sal meddelas senare) Vid den tredje kursträffen kommer du att få en föreläsning kring analys av data och forskningsetik. Vi kommer även att resonera kring de kursuppgifter som du har skickat in samt diskutera och tillsammans utveckla ditt uppsats-pm. Kursuppgifter Efter kursträff 3 finns följande kursuppgifter för dig att arbeta med. Uppgifterna nedan ska du göra inför kursträff 4. Uppgifterna skall skickas in till LISAM senast den 8 december. Uppgift 9: Läs en doktorsavhandling Vi det här laget torde du ha kommit en bit på väg i dina tankar kring vad du vill fokusera i din uppsats. Sök efter en doktorsavhandling som ligger i linje med ditt uppsatsintresse. När du läser denna avhandling gör det på två sätt. Det ena sättet är att du ska fundera kring avhandlingen på samma sätt som du gjorde kring c- uppsatserna. Strukturen: Hur är avhandlingen uppbyggd, hur signaleras strukturen, och hur används rubriker i avhandlingen? Syfte och frågeställningar: Hur är syftet formulerat, finns det frågor som utvecklar syftesskrivningen, och upplever du resultat och diskussion svarar upp mot syftet? Hur beskrivs metoden? Hur redovisas resultatkapitlet? Hur presenteras resultaten, och hur upplever du resultatkapitlet? Det andra sättet att läsa innebär att du tar del av avhandlingens resultat. Skriv ned det du finner vara värdefullt för din tänkta uppsats i ditt uppsats-pm under rubriken Tidigare forskning. Uppgift 10: Bekanta dig med olika metodansatser Denna uppgift handlar om att du bekantar dig med ett par perspektiv eller metodansatser inom samhälls- och beteendevetenskap. Uppgiften innebär att du antingen beskriver positivism eller hermeneutik samt en av dig egen vald metodansats. Den tredje metodansatsen kan till exempel vara grundad teori (grounded theory), fenomenologi, fenomenografi, eller diskursanalys för att ge några exempel.

8 Beskriv de två metodansatserna i en text om varje inriktnings centrala karaktäristika, så som grundantaganden, syn på kunskap och hur detta tar sig uttryck i forskningsprocessen. Denna text bör ha en berättande karaktär. Beskriv hur du tolkar att ditt uppsatsarbete skulle te sig om du gjorde det i positivistisk alt. hermeneutisk eller den av dig valda inriktningens anda. Hur skulle inriktningarna t.ex. påverka ditt tillvägagångssätt, och vilka beskrivningar, förklaringar eller tolkningar är möjliga. När du skriver tänk på: att du refererar den litteratur du använder, att du ska berätta med egna ord och inte fylla texten med citat, och att du ska sträva efter att ha en röd tråd i din beskrivning av de tre perspektiven. Uppgift 11: Utveckla ditt PM ytterligare Då har vi kommit till den tredje etappen i utvecklandet av ditt uppsats-pm. Till det som funnits tidigare har du nu ytterligare delar att foga in. Kanske har du hittat en metodansats som du vill använda dig av. Dessutom kan du i avsnitt om tidigare forskning referera till den avhandling som du har läst. Referera till den litteratur du använder. Kursträff 4 16/12 (Sal meddelas senare) Under kursträff 4 kommer vi att avsluta delkursen Forskningsmetodiska ansatser och vetenskapsteoretiska perspektiv, 15hp. Vi kommer att utgå från de uppgifter vi har arbetet med till denna gång men även andra uppgifter från hösten. Vi inleder med att berätta för varandra om den doktorsavhandling vi har läst. Här är uppgift 9 utgångspunkt. I samband med att vi pratar om avhandlingar vi läst kommer vi att beröra uppbyggnad och struktur av uppsatsen du ska skriva. Det gör att vi även kommer att beröra uppgifterna 1 och 5. Vi kommer även att ha grupphandledning av uppsats-pm.

9 Examinationsuppgift del I Forskningsmetodiska ansatser och vetenskapliga metoder 15 hp Examinationsuppgiften innebär ett individuellt skrivet uppsats-pm. Detta PM ska omfatta ca 8-10 sidor (kan vara längre men inte kortare) och skrivas i Times New Roman, 12 pkt, och med 1.5 radavstånd. Uppgiften ska innehålla följande rubriker (eller liknande) Inledning Bakgrund Beskrivning av studien, syfte och problemformulering Uppsatsens upplägg Tidigare forskning Teori, centrala begrepp och relationer Metod och Tidsplan Reflektioner kring särskilda omständigheter och svårigheter med studien Referenslista Texten laddas upp senast den 9 januari på kommunikations-plattformen LISAM mappen Inlämningar. För Godkänd uppgift krävs följande: Studenten visar förmåga att, med hjälp av för forskningsmetodiken centrala begrepp, reflektera över problemformulering, forskningsansats, forskningsmetoder, data och resultat. Studenten visar kunskaper om olika metoder för datainsamling samt visar en förmåga att relatera forskningsansats och datainsamlingsmetod till problemområde. Studenten visar kunskap i hur insamlade data kan hanteras och bearbetas. Studenten visar förmåga att identifiera och hantera forskningsetiska frågor. Studenten visar förmåga att tillämpa grundläggande vetenskapsteoretiska begrepp. Studenten visar förmåga att kunna använda olika verktyg för informationssökning. Studenten visar god förmåga att, inom vedertagen praxis, hantera texthänvisningar, referenser, citat, figurer och tabeller i ett vetenskapligt arbete.

10 Självständigt arbete 15 hp, våren 2017 I denna andra del av kursen sker det mesta av studierna individuellt då uppgiften är att skriva en uppsats, ett arbete som ska motsvara cirka 10 veckors heltidsarbete. För att stödja studenten i detta får varje student en handledare. Viss handledning äger rum i grupp men mest sker denna i form av individuell handledning. Uppsatsen ska ha en tydlig frågeställning och studien ska kvalificera tidigare forskning genom att i någon mening framföra ny kunskap. Uppsatsens frågeställning ska utgöra utgångspunkt för behandlingen av tidigare forskning inom det valda området. Studenten ska visa förmåga att finna för uppsatsämnet relevant litteratur. Givetvis ska forskningsläget endast innefatta sådant som har betydelse för den egna undersökningen. Centrala begrepp i studien ska diskuteras och definieras och språket ska vara korrekt. Studenten ska kunna motivera sitt val av metod och material och bör visa prov på ett gediget källkritiskt förhållningssätt. Han/hon ska kunna dra rimliga slutsatser av sin undersökning samt sätta in den i ett teoretiskt och forskningsmässigt sammanhang. På denna nivå bör studenten visa teoretisk medvetenhet. Det är viktigt att det finns en tydlig koppling mellan de teoretiska resonemangen och den empiriska undersökningen. Uppsatsen bör inte innehålla ett överflöd av teori, utan uppsatsförfattaren ska visa att hon eller han kan göra tydliga val och avgränsningar också vad gäller detta. Teori används dels som utgångspunkt för problemformuleringen, dels som redskap vid tolkningen av resultaten. Sålunda kan t ex analytiska redskap som klass, genus eller etnicitet fungera som en teoretisk ram. En medvetenhet om detta underlättar tolkningen av de resultat ni kommer fram till. Studenten skall emellertid undvika att pressa in sina resultat i en färdig teoretisk mall. I de sammanfattande slutsatserna skall författaren sträva efter att återkoppla till sin frågeställning, sin teoretiska eller metodiska ram samt till forskningsläget. Det skall det tydligt framgå vad uppsatsen lett till för resultat och hur den fört forskningen framåt på vilket sätt har uppsatsen bidragit med ny kunskap? Den 15 mars sker en gemensam kursträff. Under förmiddagen kl träffar studenterna kursansvarig lärare och har gemensam undervisning. Efter lunch kl sker individuell handledning med respektive handledare.

11 Den 5 maj skickar studenterna sin text till sina handledare för en sista handledning. Senast den 12 maj bedömer handledarna om uppsatsen är färdig för att tas upp till diskussion på seminariet den 26(preliminär) maj. Vissa mindre korrigeringar kan då göras fram till den 16 maj kl då den text som seminarieledarna och opponenten ska granska ska skickas in. Den kommer därefter att läggas ut på kursplatsen i LISAM. Den 26 maj (preliminärt) äger uppsatsseminarier rum. Tid, plats och seminarieordning meddelas i ett separat meddelande i LISAM. Bedömning sker inte i samband med själva seminariet utan senast den 5 juni. På uppsatsen ges U, G och VG. Examinationsuppgift del II Självständigt arbete15 hp I denna examinationsuppgift ingår följande tre delar: En självständigt författat text svarande mot kraven för en C-uppsats. En opponering (kritisk granskning) på en annan students uppsats. Deltagande i ytterligare två andra seminarier (be att få skriva närvaro hos läraren). För betyget Godkänd krävs följande: Det problem som studeras skall bidra till kunskap om lärande eller lärares arbete inom något av områdena vuxenutbildning, folkbildning och yrkesutbildning. Det kan belysa frågor inom utbildnings fältet eller i ett vidare samhällsperspektiv. Ämnet skall vara avgränsat och syftet skall tydligt ange vad som ska åstadkommas med arbetet (fördjupa kunskap om, ge inblick i, etc). Syftet bör brytas ner i tydligt avgränsade frågeställningar I det avsnitt som handlar om teori och om tidigare forskning skall det finnas vetenskaplig originallitteratur t ex artiklar och avhandlingar. Studenten skall bearbeta, jämföra, behandla litteraturen och bygga en egen text. Texten skall redogöra för vad andra hävdat om det som ska studeras (forskningsreferenser). Den skall omfatta ett resonemang som bildar bakgrund till arbetets frågeställningar och innehålla sparsamt med direkta referat och citat. Det skall finnas en motivering för val av metoder och insamling och analys av data. Det ska också finnas en överensstämmelse vad gäller syfte, frågeställningar och metod, öppen och medveten beskrivning av tillvägagångssätt, också när det gäller bearbetning av data. Resonemang skall föras i relation till metodlitteratur och forskningsetiska överväganden. I resultatredovisningen skall centrala teman på ett överskådligt sätt lyftas fram och analyseras i relation till frågeställningarna. I diskussionen skall resultat och analyser sammanfattas. Egna slutsatser om resultat och analyser, i relation till frågeställningar, vald litteratur, teori och eventuella centrala begrepp skall redovisas.

12 Arbetet skall vara väl sammanhållet och ha tydlig struktur. Arbetet skall innehålla en kort och informativ sammanfattning (abstract) som skrivs på biblioteksbladet. Uppsatsens alla delar skall följa vedertagna normer för vetenskapligt skrivande. För betyget Väl godkänd krävs dessutom följande: Arbetet skall ha en tydlig relevant teoretisk förankring som pekar ut problematiken, ge en fyllig bild av forskningsområdet och knyta an frågeställningarna till detta Arbetet skall omfatta beskrivning av teoretiskt perspektiv och/eller behandling av centrala begrepp samt till övervägande del innehålla tidigare forskning som originallitteratur (där sådan går att få tag på) och även omfatta internationell forskning där så är befogat. Frågeställningen/frågeställningarna skall vara väl motiverad med hänsyn till forskning inom området. I resultatdelen skall välmotiverade innehållsliga teman redovisas. Analysen skall visa förmåga att göra något eget med data. Arbetet skall utmärkas av en tydlig struktur med god inre logik, vara välskrivet och sammanhållet med sammanfattande analytiska kommentarer där så behövs. Opposition och försvar av uppsatsen Att opponera på någon annans uppsats är ett övnings-, inlärnings- och bedömningstillfälle. Att var opponent innebär att med en konstruktiv grundattityd kritiskt granska den framlagda uppsatsen och ta fram dess starka och svaga sidor samt föra en dialog med författarna. Genom oppositionen får du även tillfälle att visa din egen kompetens inom uppsatsskrivande. Författarna bör ha en öppen inställning till opponenterna och deras kommentarer då dessa kan bidra till att förbättra uppsatsen. Oppositionsmomentet är en viktig del av processen för examensarbetet och fullgörs vid seminarierna i uppsatskursen. Kravet här är i första hand godkända prestationer. En väl genomförd opposition kan emellertid påverka den samlade bedömningen av prestationerna på kursen. När du förbereder oppositionen, se då till att strukturera och ordna dina uppfattningar och åsikter i en lämplig ordning - i det närmaste som ett kort föredrag. Att opponera är att bedöma, att bjuda motstånd och att skapa spänning. Oppositionen är till för att ge konstruktiv kritik genom att försöka visa på uppsatsens förtjänster och att lyfta fram de möjligheter som finns till att förbättra och förstärka eventuella svagare delar. Varje uppsats bör uppfattas och bedömas efter sina egna förutsättningar; oppositionen skall alltså ta rimlig hänsyn till de utgångspunkter och begränsningar som författarna till studien har angivit, men ett visst mått av "om jag hade varit ni" är tillåtet. Oppositionen skall finnas nedskriven så att respondenterna och handledare/examinator kan få den tillhanda efter seminariet. Att sätta oppositionen på pränt är också till nytta för opponenterna eftersom det tvingar till eftertanke. Opponenterna har ansvar för att genom samtal med författarna medverka till att syftena med respektive seminarium uppfylls.

13 Dessa syften är: att varje seminarium blir ett inlärningstillfälle för författare, opponent och åhörare i konsten att genomföra och bedöma vetenskapliga forsknings- och utredningsarbeten att författaren skall få utförlig "feedback" på sitt arbete utöver den som ges av handledaren. Opponenterna skall ifrågasätta gjorda val och dragna slutsatser (kritiskt tänkande), finna och föreslå nya infallsvinklar på det behandlade problemet (kreativt tänkande) samt se styrkan och möjligheterna i den framlagda uppsatsen (positivt tänkande). Det innebär att kritiken skall framföras i en dialog med författarna, där opponenterna skall ha fokus på att granska helheten och de delar som enligt dem har avgörande betydelse för bedömningen. Att gå igenom uppsatsen sida för sida, dvs spendera tid på smådetaljer. Detta brukar medföra att för lite tidsutrymme ges att granska och diskutera analys och slutsatser. Ett tips är att istället överlämna en förteckning över formaliafel och andra småfel. Endast formaliabrister som försvårar för läsare att förstå och bedöma uppsatsen skall tas upp på seminariet och kortfattat återges när det sammanfattande omdömet avges. Att vara respondent, d.v.s. att försvara sin uppsats, är inte heller det en alldeles enkel eller självklar sak. Kom ihåg att det är du som uppsatsförfattare som har mest ingående kunskap om uppsatsen, men acceptera samtidigt att det egna arbetet kan ha brister som är värda att kritisera, och förhåll dig öppen för förslag på förbättringar. Att rekommendera innan seminariet är att ställa dig följande strategiska fråga: Hur ska jag agera för att oppositionen skall bli så användbar som möjligt för det vidare uppsatsarbetet? Det är ofta bättre att be opponenterna utveckla eller förklara sitt resonemang än att direkt gå i svaromål. Ställ gärna frågor till opponenterna när något är oklart, som t ex: Vad menar ni med...? Vad skulle vara ert råd..? När opponenten gör påpekanden som författarna inte har ett starkt försvar mot, är det bättre att erkänna att opponenten har en poäng än att försöka försvara sig med dåliga argument. I ett i övrigt starkt försvar är det snarare en styrka än en svaghet att ge erkännanden åt opponenten. Litteratur Bryman, A. (2011). Samhällsvetenskapliga metoder. Stockholm: Liber. Burke, J., & Onwuegbuzie. A. (2004). Mixed methods research: a research paradigm whose time has come. Educational Researcher, 33(7), Fejes, A., & Thornberg, R. (2009). Handbok i kvalitativ analys. Stockholm: Liber. Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning. Stockholm: Vetenskapsrådet ( Larsson, S. (2005). Kvalitet i kvalitativa studier. Nordisk pedagogik. (artikel som tillhandahålls)

14 Larsson, S. (2009). A pluralist view of generalization in qualitative research. International Journal of Research & Method in Education, 32(1), Perselli, Ann-Katrin (2008). Samarbete - ideal och verklighet: sex gymnasielärare och fem skolbibliotekarier ger sin syn på samarbete. Linköping: Linköpings universitet. Rienecker, L. & Stray Jørgensen, P. (2014). Att skriva en bra uppsats.upplaga3. Stockholm: Liber. Åsberg, R. (2001). Det finns inga kvalitativa metoder och inga kvantitativa heller för den delen. Det kvalitativa-kvantitativa argumentets missvisande retorik. Pedagogisk forskning i Sverige, 6(4), Tips på övrig litteratur: Braun, V., & Clarke, V. Using thematic analysis in psychology. Qualitative Research in Psychology, 3, Borg, E., & Westerlund, J. (2007). Statistik för beteendevetare. Stockholm: Liber. Hartman, S. (2003). Skrivhandledning för examensarbeten och rapporter. Stockholm: Natur och kultur. Användbara länkar för dig som ska skriva examensarbete eller uppsats. Länk till lathund för rapport- och uppsatsskrivande 2010.pdf Länk till språkguide Frågor och svar om rapporter och uppsatser pdf Länk om APA-systemet