Examensarbete med praktik 30 poäng i straffrätt

Transkript

1 HEDERSMOTIVETS BETYDELSE VID DEN STRAFFRÄTTSLIGA BEDÖMNINGEN - Förslag till ny lagstiftning Av Amana Saraj Landin Examensarbete med praktik 30 poäng i straffrätt Stockholm höstterminen 2009

2 INNEHÅLL 1. INLEDNING s Syfte. s Metod... s Avgränsningar och disposition. s 5 2. OM HEDER OCH HEDERSRELATERAT FÖRTRYCK OCH VÅLD... s Hur ser lagstiftningen ut idag?... s Internationell och svensk lagstiftning. s Svensk strafflagstiftning.. s Definitioner.. s Begreppet heder.. s Hedersvåld.. s Våldets karaktär.. s Skillnader mellan vanligt familjevåld och hedersvåld. s Hedersrelaterat förtryck och våld i Sverige.. s Hedersrelaterade normer och begränsningar... s Enkätundersökningen.. s Aktstudien... s Arrangerat äktenskap och tvångsäktenskap s LAGSTIFTNING. s Behovet av lagstiftning. s Lagstiftningens utformning.. s Lagförslag. s Förslag till ändring i brottsbalken s Hedersbrott.. s Tvångs- och barnäktenskap. s Förslag till ändring i äktenskapsbalken... s Konsekvenser av lagstiftning s Hedersbrott.. s Tvångs- och barnäktenskap..s 25 2

3 3.5 Problematiken s Hedersbrott s Tvångs- och barnäktenskap. s ANALYS.. s Resultat. s Slutsatser.. s 31 BILAGOR Källor 3

4 1. INLEDNING Hedersrelaterat förtryck och våld är ett relativt nytt begrepp både i samhället och i rättsväsendet. Det är ett beteende som är mycket nedtryckande mot främst kvinnor men även mot män, homo-, bi- och trans (hbt) personer 1. Hedersrelaterat våld och förtryck lever vidare genom konservativa traditioner och kulturer. Våldet och förtrycket upprätthålls av såväl män som kvinnor 2 som lever i en hederskontext, inom landet och över gränserna 3. Hederskulturen berövar kvinnor de mänskliga rättigheter de har enligt internationell och svensk rätt. I Sverige finns ett antal uppmärksammade fall där flera unga kvinnor fallit offer för hederskulturen. Hedersvåldet förekommer dock över hela världen och är inte ett isolerat svenskt problem. Utbildning och förståelse om hederskulturen saknas och det är viktigt att kunskapen ökar för att kunna motverka att sådana brott sker. Det finns t.ex. en felaktig bild av att hedersvåld endast existerar bland muslimer. För att öka kunskapen om hederskulturen i Sverige kommer det i denna uppsats att redogöras för vad, hur och varför hedersproblematik kan uppstå. I den svenska strafflagstiftningen finns ingen särskild reglering om hedersrelaterat förtryck och våld. Det medverkar till att det saknas en straffrättslig definition av vad ett hedersbrott är. För att förhindra att hedersrelaterat förtryck och våld sker i Sverige kan lagändringar möjligen bidra till en lösning. I denna uppsats kommer därför ett lagförslag att presenteras med syfte att minska hedersrelaterat förtryck och våld i Sverige. 1.1 Syfte Syftet med denna uppsats är att författa ett förslag till ny lagstiftning avseende hedersrelaterade brott. Syftet är även att försöka redogöra för vad hedersrelaterat våld och förtryck är samt visa i vilken omfattning hedersrelaterat förtryck och våld existerar i Sverige. Det skall dessutom redogöras för vilka konsekvenser den föreslagna lagstiftningen skulle kunna få. 1 För mer info om heder och hbt-personer, se SVTs Dokument inifrån - sämre än djur. 2 Länsstyrelsen Östergötland, s Hagberg (2009), avsnitt Varför en bok om heder, s

5 1.2 Metod Med ledning av doktrin och rapporter ska jag försöka förklara vad en hederskultur kan innebära och hur förtryck och våld kan se ut i olika hederskontexter. Hedersbrott är ännu inte specifikt reglerat i brottsbalken men det finns ändå viss praxis som är typiska exempel på brott begångna i hederns namn. Dessa rättsfall har jag tagit till hjälp för att undersöka hur den svenska strafflagstiftningen kan förbättras vad gäller brott med hedersmotiv. Utöver doktrin, rapporter och rättsfall har jag studerat existerande lagtext och förarbeten till den för att kunna utforma ett eget lagförslag. Jag har vidare använt mig av regeringens utredning om tvångs- och barnäktenskap till ledning för utformandet av eget lagförslag. Slutligen har jag intervjuat en av Sveriges främsta advokater som är specialiserad på brott med hedersmotiv för att undersöka behovet av lagstiftning och om det saknas något i den befintliga lagstiftningen. 1.3 Avgränsningar och disposition Andra kapitlet behandlar allmän information om heder och hedersrelaterat våld. Det kommer att redogöras för hur lagstiftningen ser ut idag, vad heder innebär och vilka skillnader som finns mellan våld i nära relation och hedersvåld. Det kommer även att redogöras för hur och i vilken omfattning hedersrelaterat förtryck och våld förekommer i Sverige. Både män och kvinnor kan utsättas för hedersförtryck och våld. Även hbt-personer i en hederskultur är en mycket utsatt grupp. Denna uppsats kommer dock främst att inriktas mot förtrycket och våldet mot kvinnor. I det tredje kapitlet behandlas lagstiftningen. Behovet och utformningen av lagstiftning kommer att diskuteras varefter ett lagförslag kommer att presenteras. Det kommer vidare i det tredje kapitlet att redogöras för vilka konsekvenser och problematik som lagförslaget kan medföra. Problemet med hedersförtryck och våld hör till det civilrättsliga såväl som det straffrättsliga området. Det lagförslag som presenteras är utarbetat ur ett straffrättsligt perspektiv och det civilrättsliga perspektivet kommer uppsatsen inte närmare att gå in på. Analysen redovisas i det fjärde kapitlet som redogör för resultaten av uppsatsen. Avslutningsvis redogörs för vilka slutsatser författaren kommit fram till. 5

6 2. Om heder och hedersrelaterat förtryck och våld 2.1 Hur ser lagstiftningen ut idag? Internationell och svensk lagstiftning Det finns sedan lång tid tillbaka regleringar som direkt eller indirekt behandlar hedersrelaterat förtryck. Förenta Nationerna har antagit konventioner, deklarationer och resolutioner m.m. för att förbättra människors rättigheter, särskilt kvinnors och barns rättigheter. Dessa rättigheter tar sig form i bl.a. FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna, FN:s konvention om barns rättigheter, FN:s konvention om avskaffande av all slags diskriminering av kvinnor och FN:s deklaration om avskaffandet av våld mot kvinnor. I föräldrabalken hittar vi barnens rätt till omvårdnad, trygghet och god fostran. Balken stadgar att barn skall behandlas med aktning för sin person och egenart och inte utsättas för kroppslig bestraffning eller annan kränkande behandling. Under 2001 antog FN:s generalförsamling en resolution om avskaffande av brott mot kvinnor i hederns namn. Resolutionen slår fast att hedersrelaterade brott mot kvinnor är en fråga som berör kvinnors mänskliga rättigheter och att det åligger medlemsstaterna att förhindra och utreda dessa brott, samt att underlåtenhet att skydda offren utgör en kränkning av de mänskliga rättigheterna. Resolutionen slår även fast att det är medlemsstaternas ansvar att ställa förövarna inför rätta. I april 2002 antog Europarådet en rekommendation 4 om skydd mot våld mot kvinnor, som även innehöll särskilda rekommendationer till medlemsländerna beträffande hedersmord. Den svenska regeringen arbetar för att motverka hedersförtryck. Den utarbetade under hösten 2007 en handlingsplan 5 för att bekämpa mäns våld mot kvinnor, hedersrelaterat våld och förtryck samt våld i samkönade relationer. I handlingsplanen framgår att det krävs särskilda insatser för att bekämpa hedersrelaterat våld och förtryck med anledning av den kollektiva karaktär som det hedersrelaterade våldet har. 4 Europarådets rekommendation om skydd mot våld mot kvinnor 2002 (5). 5 Regeringens skrivelse Skr. 2007/08:39. 6

7 2.1.2 Svensk strafflagstiftning I den svenska strafflagstiftningen idag är hedersrelaterade brott inte specifikt reglerat. Det innebär att andra straffbestämmelser måste tillämpas. De straffbestämmelser som används vid brott med hedersmotiv är främst bestämmelserna i brottsbalkens 3:e och 4:e kapitel som behandlar brott om liv och hälsa respektive brott mot frihet och frid. De brottstyper i dessa kapitel som kan komma att användas vid brott med hedersmotiv är bl.a. mord, grov kvinnofridskränkning, misshandel och olaga hot. Sexualbrotten i 6:e kapitlet kan även i vissa fall hänföras till hedersrelaterade brott, t.ex. våldtäkt och sexuellt tvång. 2.2 Definitioner Begreppet heder Det är svårt att ge en allmän bild av begreppet heder eftersom det kan ha olika betydelser i olika samhällen, samhällsgrupper och sammanhang. Heder är dessutom föränderlig över tid. Det som går att säga är att hedern definieras utifrån den sociala kontext 6 en person lever i. För att kunna förstå vad hedersvåld innebär och varför det uppstår är det viktigt att först ha klart för sig vad som kan anses ingå i hedersbegreppet. Nedan följer således en presentation av hedersbegreppet. Hedersbegreppet kan ha olika betydelser men trots detta finns det vissa centrala begrepp som existerar i alla hedersnormer. Kön, makt och sexualitet är sådana centrala element. Heder, i ett hederssamhälle, representeras av en kvinnas kyskhet, inte bara den faktiska oskulden utan även den visuella oskulden 7. Heder är ett uttryck för mannens kontroll över kvinnors och flickors levnadssätt. Heder innebär ett starkt förtryck mot framförallt kvinnors och barns men även hbt-personers mänskliga rättigheter. Att leva i en hederskontext innebär att leva i en traditionell patriarkal 8 familjestruktur där heder spelar en avgörande roll och mannens anseende är det viktigaste. I en sådan struktur är mannen överordnad och kvinnan underordnad. Familjens heder är mannens heder och är det 6 Social- och hederskontext samt hederssammanhang används synonymt. 7 Kollektivets uppfattning om kvinnans oskuld (oavsett om hon är det eller inte). 8 Länsstyrelsen Östergötland, s. 8. 7

8 mest värdefulla han har. Mannens heder är beroende av kvinnans heder. När en kvinna är ärbar upprätthåller hon sin heder vilket påverkar mannens heder i en positiv bemärkelse. En kvinna som, enligt hederskontexten, ej upprätthåller sin heder påverkar mannen i form av förlust eller sänkning av både hennes och hans heder. Med andra ord är kvinnan mannens ansikte utåt och det är kvinnans heder som avgör mannens heder. Mannens värde, status och acceptans speglar sig alltså i kvinnans och familjens upprätthållande av hedern. Heder är således kopplat till social status och andra människors 9 uppskattning av en människas personliga värde. Alla individer i en familj har sin egen heder men familjen har dessutom en gemensam heder inom en större grupp (släkten). Individen i denna hederskontext är helt underordnad 10 familjen/klanen och kollektivet. 11 Hedern förändras genom en persons handlingar. En handling som gynnar gruppen ökar individens heder, medan en handling som skadar gruppen också skadar individens heder. Att förlora heder är ett stort misslyckande som innebär att mannen i familjen är vanärad. Vid förlorad eller sänkt heder kräver kollektivet att hedern återupprättas 12. Återupprättelse av heder sker genom repressalier. Utfrysning, misshandel, tvångsäktenskap och/eller i värsta fall mord är några exempel på repressalier som individer kan utsättas för vid återupprättande av heder. I en hederskontext finns det sociala koder som är kopplade mellan individ, familj/släkt/klan och den sociala kontext individerna lever i. För att upprätthålla såväl individens som gruppens heder kräver alltså hedern kvinnans oskuld och kyskhet. 13 Flickors och kvinnors beteende ses därför som en symbol för hela släktens heder och trovärdighet. Detta innebär rent konkret t.ex. att flickans klädsel, sociala umgänge och retorik har betydelse för hedern. Att klä sig utmanande, att umgås med personer som inte är del av en hederskontext eller att tala om vissa ämnen, som inte är tillåtna 14 av kollektivet, är att bryta mot hedersnormen och medför sänkt heder. En annan faktor som påverkar hedern är en persons heterosexualitet, en homo-, bi- eller transsexuell person förknippas med skam och sänker hedern. Vilken könsidentitet och/eller vilken sexuell läggning en person i en hederskontext har kan innebära ett stort hot eller till och med fara för livet. Det leder därför till en stark kontroll av kvinnors och hbt-personers sexualitet. Kontrollerna utövas av individerna i den patriarkala maktstrukturen (oftast manliga släktingar men även kvinnor) och består ofta av begränsningar av den personliga rörelsefriheten, den 9 Inom samma hederskontext. 10 Länsstyrelsen Östergötland, s Hedersnormer och hedersrelaterat våld 2009, Rikspolisstyrelsen. 12 SR P3 Dokumentär Mordet på Fadime. 13 Hedersrelaterat förtryck och våld i Stockholms stad, rapport 2009, del I, avsnitt T.ex. tala med socialtjänst eller polis om hemförhållanden, se Länsstyrelsen Östergötland s 7. 8

9 sexuella integriteten och självbestämmanderätten i vardagslivet. 15 Detta innebär dock inte att pojkar och unga män inte lever med restriktioner och begränsningar utan även de drabbas av hedersförtryck. 16 Normen för vad som anses hedrande och vanhedrande varierar med tid och plats. Det är en hederskod inom kollektivet som specificerar vad som tillför och vad som inte tillför heder. 17 Med andra ord är det kollektivets uppfattning om heder som bestämmer vad som är tillåtet och inte tillåtet. Överträdelser av hederskoden innebär förlust av heder. Viktigt att beakta är dock att förlust eller sänkning av heder sker när överträdelsen sker i offentligheten. Om information om överträdelse ej kommit kollektivet till kännedom behöver normbrytandet ej få några konsekvenser. 18 De individer som lever i en hederskontext tillskrivs en av kollektivet given roll beroende på kön, ålder, sexuell läggning och status och förväntas leva upp till rollen. Det är den kollektiva uppfattningen som höjer respektive sänker hedern och påverkar den sociala statusen. Det är ett normsystem som kontrolleras och sanktioneras av kollektivet och vars syfte är att bevara ordningen i den sociala kontexten. I många mellanöstern-länder (och även andra) finns ett särskilt uttryck för heder, namus. I en rapport 19 av FN beskrivs vikten av att behålla sin namus. Namus är en kvinnas ärbarhet 20. Ärbarheten förknippas med hennes kyskhet och levnadssätt. En kvinnas namus är detsamma som mannens heder i den bemärkelsen att om hennes namus skadas/förloras betyder det att hon är en vanärad kvinna. En kvinna som förlorat namus är en kvinna utan värde. I vissa hederskontexter är det enda sättet att återupprätta familjens heder att döda kvinnan. För många som lever i en hederskontext betyder namus allt för dem. Heder avgör individernas framtid och vid normöverträdelser riskerar individen att råka mycket illa ut, i värsta fall utsättas för s.k. hedersmord. För att ytterligare visa hur betydelsefull namus är för individer i en hederskontext följer här ett exempel. Låt föreställa oss två klaner varpå ett mord på en individ i en klan sker av en individ i den andra klanen. Personen som begått mordet måste straffas, klanen måste få upprättelse. Detta kan lösas genom att klanen t.ex. skänker en kvinna i sin egen klan till klanen som förlorat en person. Problemet är därefter löst. Om en kvinna emellertid förlorar sin namus finns ingen liknande lösning, hedern kräver kvinnans död. 15 Hedersrelaterat förtryck och våld i Stockholms stad, rapport 2009, del I. 16 Hedersrelaterat förtryck och våld i Stockholms stad, rapport 2009, del I, avsnitt Wikan (2005), del 2, s Wikan (2005) s The dynamics of honor killings in Turkey, FN population fund. 20 Wikan (2005), del 2, s

10 2.2.2 Hedersvåld Liksom vad gäller begreppet heder finns ingen allmänt vedertagen definition av begreppet hedersrelaterat våld vare sig nationellt eller internationellt. På samma sätt som hedersbegreppet kan skilja sig åt kan hedersvåldsbegreppet skilja sig eftersom olika aktörer har formulerat olika definitioner av begreppet utifrån sina egna ståndpunkter. Åklagarmyndighetens projektgrupp har t.ex. utifrån ett rättsväsendeperspektiv utformat en definition av hedersrelaterat våld uteslutande fokuserat på motivet till gärningen. Det påpekas av åklagarmyndigheten att våld är ett vitt begrepp, som även innefattar t.ex. hot och ofredande. 21 Definitionen lyder: Hedersrelaterat våld är brott riktade mot någon - ofta en släkting - som, enligt gärningsmannens och övriga släktens eller gruppens uppfattning, riskerar att vanära eller har vanärat gärningsmannens, släktens eller gruppens heder, i syfte att förhindra att hedern skadas eller förloras alternativt för att reparera eller återställa den skadade eller förlorade hedern. Hedersvåldet är alltså en konsekvens av förlorad eller sänkt heder. Hedersvåld begås i syfte att återvinna heder för ett kollektiv, inte bara för en individ. Detta förutsätter ett gillande av omgivningen som kommer att belöna våldet/mordet med heder. 22 Viktigt att påpeka är dock att våld inte är ett nödvändigt resultat vid en förlust av heder. Det finns repressalier av många slag och våldet är en av dem. Det centrala i hedersvåldet, kontrollen av kvinnans sexualitet och oskuld, är att det har klara kopplingar till bevarandet av stereotypa könsroller och kvinnors underordning Hedersrelaterat våld, handbok, Åklagarmyndigheten, avsnitt Wikan (2005) s Hagberg (2009) s

11 2.2.3 Våldets karaktär Det finns inget typiskt fall av hedersvåld. Det finns många olika former av våld och förtryck vilka kan utspela sig på olika sätt. Det går dock att se ett mönster i våldets karaktär. Mönstret visar att förtrycket och våldet i de flesta fallen sker genom psykiskt, fysiskt, socialt och sexuellt förgripande på offren. De mest påtagliga är de fysiska och sexuella förgripanden eftersom dessa kan leda till konkreta skador på offret. Det fysiska förgripandet kan innebära allt mellan ringa till grov misshandel, mord och arrangerade olyckor. Exempel på arrangerade olyckor är t.ex. trafik- och brännskadeolyckor men även påtvingade självmord 24. Det sexuella förgripandet kan innebära att individen utsätts för sexuellt ofredande (kallad hora osv.), att direkt/indirekt tvingas utföra sexuella handlingar i samband med fullbordandet av (tvångs)äktenskapet eller under äktenskapet genom maktförhållandet mellan man och kvinna. Förtrycket och våldet kan även utövas genom att hota individens psykiska välmående genom kränkningar, förödmjukelser, skuld- och skambeläggelser och annan liknande behandling. Det är även vanligt att individen isoleras på olika sätt. Flickorna tillåts exempelvis ej att delta i skol- och fritidsaktiviteter eller umgås med opassande vänner. Kvinnans ekonomi kan kontrolleras t.ex. genom att alla pengar går genom mannens konto. Klädval inskränks, kollektivets uppfattning om vilka kläder som är lämpliga att bära är ytterligare en normregel som ej får brytas. Dessa är endast några exempel på hedersförtryck och våld men det är viktigt att beakta att inskränkningar av en individ i en hederskontext sker konstant Skillnader mellan vanligt familjevåld och hedersrelaterat våld För att kunna lagstifta särskilt om hedersrelaterade brott är det viktigt att skilja mellan våld i nära relationer ( vanligt familjevåld) och hedersrelaterat våld. Det är bl.a. viktigt för polisens och åklagarens förundersökningsarbete och socialtjänstens utredningsarbete. Socialtjänsten behöver t.ex. kunna särskilja brotten för att kunna ta rätt beslut vid akutsituationer och polisen för att kunna utreda brotten på ett framgångsrikt sätt. Det är även av betydelse för domstolarna att kunna se skillnad på våld i nära relation och hedersrelaterat våld för att kunna döma på ett korrekt och rättssäkert sätt. Skillnaderna är relativt stora men kan ändå vara svåra att upptäcka. 24 Exempelvis balkongflickorna. 25 Hedersrelaterat förtryck och våld i Stockholms stad, del I, avsnitt

12 Brott som begås i nära relationer skiljer sig från hedersrelaterat våld på flera sätt. Den största och viktigaste skillnaden är motivet till brottet. Hedersrelaterat förtryck och våld begås med motiv att återupprätta familjens, släktens eller övrigas 26 sänkta eller förlorade heder, till skillnad från våld i nära relation där heder i denna bemärkelse inte har någon betydelse. Vanligt våld kan förekomma hos en familj som lever i en hederskontext men endast när våldet beror på sänkt eller förlorad heder är våldet att betecknas som hedersvåld. En annan skillnad är antalet gärningsmän. När det rör sig om våld i nära relationer är det mer regel än undantag att det finns en gärningsman medan det vid hedersrelaterade brott inte sällan finns fler gärningsmän som på olika sätt deltar i gärningen och dess planerande. Det hedersrelaterade brottet är således ett kollektivt utfört brott och innebär att en hel släkt kan stå bakom en man som planerar/begår ett brott i hederns namn. En gärningsman som begår ett familjevåldsbrott planerar sällan händelsen och visar ofta ett ångerfullt beteende efter våldsutövningen. En gärningsman som begår ett familjevåldsbrott får inget stöd eller lojalitet av de närstående utan fördöms för vad han gjort. Till skillnad från familjevåldsbrottet är det hedersrelaterade brottet ej en spontan händelse utan planeras noggrant och i god tid innan brottets genomförande och gärningsmannen känner stolthet för brottet som begås. När ett hedersrelaterat brott ägt rum ses förövaren som en hjälte av såväl den egna familjen som kollektivet och hyllas för att ha återupprättat hedern. 27 Genom att uppmärksamma dessa skillnader kan man förenkla processen för inblandade parter. Det kan bli lättare att utreda brotten och även avslöja gärningsmannen och dennes medhjälpare. Möjligheten att tillgodose offrens behov av stöd och hjälp förbättras på samma gång. 2.3 Hedersrelaterat förtryck och våld i Sverige Hedersrelaterade normer och begränsningar Trots konventioner, deklarationer och resolutioner är hedersrelaterat förtryck en vanlig företeelse i Sverige. En enkätundersökning genomförd under våren 2008 och en aktstudie av LVU-fall under 2006 visar en oroande bild av antalet fall av hedersrelaterat förtryck. 26 Med övrigas menas personer som lever i samma hederskontext. 27 Hedersnormer och hedersrelaterat våld, avsnitt 5.4, Rikspolisstyrelsen och Hagberg (2008), avsnitt Varför en bok om hedersvåld? s 11 ff. 12

13 Rapporten visar att det finns över 4000 ungdomar som lever med hedersrelaterade normer och begränsningar Enkätundersökningen Undersökningen genomfördes bland ca 2300 elever i årskurs nio på 36 grundskolor i Stockholm stad och visar att unga personer, främst flickor, lever i en hederskontext. 23 procent av alla flickor svarade att de förväntas vara oskulder tills de gifter sig och att de ej tillåts att ha en pojkvän. För att avgöra huruvida en flicka ingår i kategorin flickor som lever med hedersrelaterade normer och begränsningar krävs dock ytterligare information om flickans levnadsförhållanden. 16 procent av flickorna uppgav att de inte är tillåtna att ha pojkar som vänner och/eller att de ej själva får avgöra med vem de ska ingå äktenskap. Detta, som kan kallas för hedersrelaterade sexuella kontroller, tillsammans med oskuldskravet och förbudet mot att ha pojkvän är centrala kännetecken på att leva i ett hedersrelaterat sammanhang. 11 procent av samtliga flickor i undersökningen uppgavs leva med ett villkorat samhällsdeltagande. Flickorna tillåts ej att ha någon egen fritid och/eller delta i skolinslag (t.ex. simning, sexualundervisning och klassresa 29 ). Normerna innebär att flickorna lever under andra villkor än övriga ungdomar och förbuden kan ses som ett uttryck för den hedersrelaterade sexuella kontrollen 30. Flickor som uppfyller kriterierna för sexuella kontroller i ett hedersrelaterat sammanhang anses tillhöra kategorin som har hedersrelaterade normer och begränsningar. Det framgår vidare i enkätundersökningen att sju procent av flickorna som utsätts för sexuell kontroll och har begränsningar i skolan och på fritiden också utsätts för kränkande behandling, hot och våld. Viktigt att beakta är att ingen av ovanstående begränsningar i sig är tillräckliga för att bedöma om en flicka lever i ett hedersrelaterat sammanhang utan det beror av kopplingen mellan begränsningarna. Av de begränsningar/förväntningar som studien utgår ifrån (oskuldskriteriet, inget förhållande innan äktenskapet, inga vänner av motsatta könet och den bristande möjligheten att välja sin egen äktenskapspartner) visar enkätundersökningen att sju procent av samtliga pojkar lever med tre av fyra av ovanstående begränsningar. Fyra procent av alla pojkar lever utöver det med begränsningen att ej få delta i egna fritidsaktiviteter och/eller skolinslag. Dessa pojkar 28 Hedersrelaterat förtryck och våld i Stockholms stad, rapport 2009, del II. 29 Hedersrelaterat förtryck och våld i Stockholms stad, rapport 2009, del II, avsnitt Hedersrelaterat förtryck och våld i Stockholms stad, rapport 2009, del II, avsnitt 3 s 9. 13

14 uppfyller kriterierna för att leva i ett hedersrelaterat sammanhang. Tre procent av samtliga pojkar har därtill utsatts för kränkande behandling, hot eller våld Aktstudien Aktstudien undersöker domar och socialtjänstens utredningar och övrigt underlag i ärenden där socialtjänsten bedömer att den unge behöver vård utanför hemmet på grund av brister i hemförhållandena. Undersökningen omfattar ärenden med både flickor och pojkar och de flickor respektive pojkar som lever med hedersrelaterad problematik jämförs med dem som lever utan sådan. Aktstudien visar att nio av 17 flickor och två av 11 pojkar som var aktuella för ett omhändertagande på grund av brister i hemförhållandena utsattes för hedersrelaterade restriktioner och bestraffningar. Aktstudien uppger att socialtjänstens förståelse för och insatser i hedersrelaterade ärenden kan förbättras avsevärt. Detta bekräftas även av Schlytter 31 som kritiserar socialtjänstens agerande i hedersrelaterade ärenden och menar att det föreligger ett ointresse för sociala fakta hos socialtjänsten. Aktstudien påpekar att enbart två av de nio ärenden gällande flickorna betraktades av socialtjänsten som hedersrelaterade och i ytterligare två ärenden beskrevs flickornas situation som hedersrelaterad utan att ordet heder användes. Vad gäller pojkarna betraktades ingen av deras situationer som hedersrelaterad överhuvudtaget. Vidare framförs att socialtjänstens insatser endast i tre av de nio ärenden som rör flickorna var acceptabla. I pojkarnas ärenden var inga av socialtjänstens insatser tillräckliga. I en granskning utförd av SVT:s Rapport 32 avslöjas att intresset att skaffa mer kunskap om hedersrelaterat förtryck och våld är lågt hos socialtjänsterna i Sveriges kommuner. Både den gamla och den nuvarande regeringen har avsatt pengar för att bl.a. socialtjänsten i kommunerna ska kunna skaffa sig en djupare förståelse och kunskap för den hedersrelaterade problematiken. Mellan 2003 och 2008 har över 150 miljoner kr delats ut via länsstyrelsen till olika projekt. Bara en femtedel av pengarna har gått till projekt initierade och drivna av kommunerna. 31 Rätten att själv få välja, Schlytter, kap. 5. s

15 2.3.2 Arrangerat äktenskap och tvångsäktenskap Ett arrangerat äktenskap innebär till skillnad från ett vanligt äktenskap att de blivande makarna inte själva får välja äktenskapspartner. 33 Uttryckt på ett annat sätt kan ett arrangerat äktenskap enligt ungdomsstyrelsens studie 34 betyda att de som ingår äktenskapet samtycker till att någon annan väljer en partner och samtycker till att gifta sig med den valda partnern. I studien påpekas att det arrangerade äktenskapet kan ingås frivilligt men att det även kan ingås mot antingen den ena partens eller båda parters vilja. När ett äktenskap ingås mot den ena partens eller båda parters vilja är det fråga om ett s.k. tvångsäktenskap. Enligt Bredal 35 är skillnaden mellan arrangerade äktenskap och tvångsäktenskap ofta hårfin och det finns nästan alltid ett moment av tvång, direkt eller indirekt, i de flesta fall av arrangerade äktenskap. Viktigt i sammanhanget är även de s.k. fullmaktsäktenskapen 36, som innebär att äktenskapet ingåtts genom ombud, där båda parter inte behöver närvara vid vigseln. Det är givetvis svårt att undersöka huruvida dessa äktenskap skulle vara påtvingade eller inte men det är ändå viktigt att inte förbise dessa. Fullmaktsäktenskap behandlas inte i detta arbete men det är värt att notera att fullmaktsäktenskap erkänns 37 av svenska myndigheter. I en kartläggning av ungas begränsningar i förhållande till äktenskap och/eller att familjen ställer upp villkor för val av partner i Sverige visar en enkätstudie 38 genomförd av ungdomsstyrelsen att uppskattningsvis fem procent eller individer lever i en sådan situation. Av studien framgår att av dessa individer är 8500 oroliga över att inte själva få välja sin äktenskapspartner. Ungdomsstyrelsen har även kartlagt 39 antalet kända fall av arrangerade äktenskap mot den egna viljan genom att fråga 14 olika verksamheter (organisationer och myndigheter) som riktar sig till unga utsatta för hedersrelaterat förtryck och våld om deras erfarenhet av arrangerade äktenskap. Med anledning av att berörda verksamheter saknar statistik bygger redovisningen på uppskattningar. Kartläggningen visar att under 2008 sökte totalt 806 personer upp till 25 års ålder stöd hos dessa verksamheter på grund av hedersrelaterat förtryck och våld. Av de 806 personerna uppgav 248 att de antingen 33 Bredal (1999) 34 Gift mot sin vilja (2009) 35 Bredal (1999) 36 Gift mot sin vilja (2009) avsnitt Antalet kända fall av arrangerade äktenskap mot den egna viljan. 37 Ibid. 38 Ungdomsenkäten 2009, Gift mot sin vilja. 39 Gift mot sin vilja (2009) avsnitt Antalet kända fall av arrangerade äktenskap mot den egna viljan. 15

16 riskerade eller var utsatta för ett arrangerat äktenskap mot sin egen vilja. Av dessa beräknades antalet personer under 18 år vara 89 stycken. I en annan studie 40 av Stockholms stad framhålls att 18 procent av flickorna och 13 procent av pojkarna lever med inskränkningar vad gäller valet att välja sin framtida äktenskapspartner. Enligt studien uppfyller dessa personer kriterierna för tvångsäktenskap och riskerar att i framtiden utsättas för det. Det beräknas att fem procent av både flickorna och pojkarna inte har någon rätt överhuvudtaget att påverka sitt val av framtida make/maka. I ett annat kartläggningsarbete 41 av tvångsäktenskap i Sverige visar dessutom en analys av 49 individer, bestående av 15 djupintervjuer och 34 akter på skyddade boenden med inriktning på hedersrelaterad problembild, att 23 av dessa individer anses tillhöra kategorin ingått eller inom en nära framtid kommer att ingå ett tvångsäktenskap. 3 Lagstiftning 3.1 Behovet av lagstiftning Elisabeth Massi Fritz är en av Sveriges främsta advokater och är specialiserad på att företräda brottsoffer som är eller har varit utsatta för hedersrelaterat förtryck och våld. Genom sitt arbete har hon uppmärksammat svårigheter med dessa typer av mål och hon anser att det finns ett stort behov att lagstifta om hedersbrott. Elisabeth Massi Fritz 42 menar att domstolar idag inte har de verktyg som krävs för att de ska kunna döma hedersbrott på ett tillräckligt tillfredställande sätt. Anledningen till det, menar hon, är att det inte finns något i den svenska strafflagstiftningen som talar om vad ett hedersbrott är. Elisabeth Massi Fritz har sett att domstolar ibland tar upp det hedersrelaterade i domskälen men hon anser att det skulle underlätta om domstolen fick konkreta verktyg att arbeta med. Hon menar vidare att domstolar idag har en viss kunskapsnivå om vad hedersbrott är men att det är alltför ytliga kunskaper. Med en ny lagstiftning menar Elisabeth Massi Fritz att det går att lagföra personer på ett effektivare sätt, det går att skydda brottsoffer och legitimera att de utsätts för allvarliga brott, det kan hjälpa att förändra attityder och även förebygga brott. 40 Hedersrelaterat förtryck och våld i Stockholms stad, rapport 2009, del II, avsnitt 2.1.4, tabell 2:1 samt bil Del I, avsnitt samt tabell Intervju med Elisabeth Massi Fritz. 16

17 I Sverige finns det flera typexempel på brott som kan klassificeras som hedersbrott. Bland de i media uppmärksammade fallen finns bl.a. morden på Fadime, Pela, Sara och Abbas Rezaii (Högsbymordet), mål där tilltalade dömts för brotten. Dessa rättsfall visar att det med den befintliga lagtexten är möjligt för domstolarna att döma för brott som är hedersrelaterade. Detta kan domstolarna göra genom att i domskälen anföra att det finns omständigheter som är hedersrelaterade. Syftet med strafflagstiftning är dock inte enbart att döma gärningsmän för begångna brott. Strafflagstiftning finns även bl.a. för att redogöra för vilka handlingar som är brottsliga och vilka som inte är det. Det finns vidare ett preventivt syfte med strafflagstiftning innebärande att den ska ha en avskräckande effekt men framförallt ska lagstiftningen markera vad som är accepterat/tillåtet i samhället och vad som inte är det. Trots att det går att döma för brott som är hedersrelaterade saknar den befintliga lagstiftningen en paragraf som definierar vad ett hedersbrott är. Det kan leda till att domstolarna inte tar hänsyn till hederssituationen och dess svåra karaktär utan bedömer brottet som ett brott av normalgraden. Att leva i en hederskontext och bli utsatt för hedersrelaterad brottslighet kan leda till mycket allvarliga och kränkande konsekvenser för offret. Hotbilden för en person som är utsatt för eller har blivit utsatt för hedersbrott är ofta väldigt allvarlig och leder till att offret befinner sig i en mycket utsatt situation. Med anledning av den allvarliga kränkningen hedersrelaterad brottslighet kan leda till bör straffvärdet i sådana situationer beräknas högt. Utan en särreglering om hedersbrott bedöms brotten som vanliga brott och påföljden bestäms i enlighet med respektive brotts straffvärde och straffskala. Påföljden för mord är redan sträng men påföljden för andra brott, t.ex. misshandel eller olaga hot kan variera mycket varför en särreglering som innebär ett högre straffvärde för brottet är en anledning att införa ny lagstiftning. En annan anledning till att införa hedersbrott i den svenska lagstiftningen är att den befintliga lagstiftningen inte tillräckligt markerar att brott som begåtts med hedersmotiv inte tolereras av lagstiftaren eller av samhället. I juli 1998 infördes brottet grov kvinnofridskränkning 43 i brottsbalken. Lagen innebär att den som begår vissa brottsliga gärningar mot en närstående eller tidigare närstående döms 44 för grov fridskränkning men om en man begår vissa brottsliga gärningar mot en kvinna som han är eller har varit gift med eller som han bor eller har bott tillsammans med under äktenskapsliknande förhållanden döms han för grov kvinnofridskränkning. Lagstiftningen gör alltså en åtskillnad på brotten och markerar särskilt 43 BrB 4:2a. 44 Fler rekvisit ska vara uppfyllda, se BrB 4:2a. 17

18 att våld mot kvinnor inte accepteras. Enligt förarbetena 45 till lagen görs det gällande att det är angeläget att ytterligare markera allvaret i sådan brottslighet som riktar sig mot personer i nära relationer och som präglas av att de sammantaget är avsedda att systematiskt kränka den utsatta personen. Frågan är därmed om hedersrelaterad brottslighet ska särskiljas på samma sätt. Gudrun Schyman skrev i en artikel 46 att könsnormer och patriarkalt våld finns överallt i samhället, i alla samhällsklasser och oavsett kulturell bakgrund. Hon menar, liksom FN:s kvinnokonvention, att det hedersrelaterade våldet täcks in i definitionen av mäns våld mot kvinnor som inkluderar fysiskt och psykiskt våld som kvinnor utsätts för i olika former, varför ett särskiljande av det hedersrelaterade våldet inte är nödvändigt. Schyman anser att invandrade kvinnor som stigmatiseras som offer för patriarkala värderingar från sina kulturer blir en täckmantel för rasistiska och patriarkala strukturer i Sverige som möjliggör att brott mot kvinnor upprepas gång på gång. Schyman menar vidare att om våldets uttryck förenklas och generaliseras till hedersvåld och svartsjukevåld kan det medverka till rasism och förenklade analyser vilket i sin tur kan det leda till felaktiga insatser och åtgärder för våldsutsatta kvinnor, män eller barn. Som ovan redogjorts för finns det dock väsentliga skillnader mellan våld i nära relation och hedersrelaterat våld. Att behandla brotten på samma sätt, dvs. att rekvisiten för brotten är detsamma innebär således att bevisning under förundersökningen kan förbises/förloras därför att andra rekvisit saknas. Det har även visats att hedersrelaterat förtryck och våld de facto existerar i Sverige och att det är ett problem. Det behövs en normativ lagstiftning för att markera allvaret i hedersbrotten och för att skydda de utsatta kan det anses rimligt att på samma sätt som vid grov kvinnofridskränkning införa en särreglering av hedersbrott i brottsbalken. 3.2 Lagstiftningens utformning Hedersrelaterat förtryck och våld är som tidigare nämnts ett vitt begrepp som kan omfatta många olika situationer. Förtrycket och våldet kan ske genom många olika typer av brott. Misshandel liksom olaga hot, kvinnofridskränkning och andra brott kan ha ett hedersmotiv. Det innebär att brottsrubriceringen kan skilja sig beroende på vilken typ av gärning offret blir utsatt för. Det är därför av stor betydelse att lagstiftningen inte försummar någon form av hedersrelaterat förtryck och våld. För att på bästa sätt skydda den enskilda individen mot 45 Prop. 1997/98:55 46 Newsmill 27 mars

19 hedersrelaterade brott bör eventuellt lagstiftningen således utformas så att den omfattar alla brottstyper som skulle kunna begås i hederns namn. Ett sätt att inkorporera hedersrelaterade brott i den svenska lagstiftningen är att införa en ny punkt i brottsbalkens 29 kapitels 2 som behandlar straffvärdet vid försvårande omständigheter. Försvårande omständigheter innebär att straffvärdet bör beräknas högre vid bedömningen av påföljden. Det innebär att påföljden blir strängare när ett brott innefattar en försvårande omständighet. Paragrafen är tillämplig vid varje särskild brottstyp i brottsbalken och följaktligen skulle alla brott som kan ske i hederns namn omfattas av en sådan lagstiftning. Med hänsyn till de allvarliga hotbilder och konsekvenser ett hedersbrott kan medföra är det en situation som bör leda till en strängare påföljd varför det är rimligt att lagreglera hedersbrottet som en försvårande omständighet. Ett annat sätt att lagstifta om hedersrelaterade brott är att införa en ny paragraf i de kapitel i brottsbalken som innehåller brottstyper som skulle kunna utgöra ett hedersrelaterat brott. Istället för att bedöma brottet som en försvårande omständighet enligt 29 kap. brottsbalken införs en ny paragraf som innebär att ett brott som är hedersrelaterat ska bedömas som ett grovt brott. Det får till följd att det hedersrelaterade i brottssituationen är särskilt svåra omständigheter och det ska beaktas vid bedömningen av straffvärdet och påföljden. För att kunna konstatera vilka handlingar som omfattas av paragrafen bör det i paragrafen även redogöras för vilka kriterier som ska uppfyllas. Genom denna typ av lagstiftning omfattas alla brottstyper och det markerar brottets allvarliga karaktär. Tvångs- och barnäktenskap, som kan förekomma i hedersrelaterade sammanhang, är visserligen inte civilrättsligt tillåtet i Sverige i dag, men det är inte heller straffrättsligt förbjudet. Den svenska regeringen beslutade därför 2005 att tillsätta en utredning 47 som bl.a. behandlar barn- och tvångsäktenskap. Resultatet av utredningen blev ett förslag om att kriminalisera dessa typer av äktenskap. Förslaget 48 innebär att en vårdnadshavare kan dömas för tillåtande av barnäktenskap om denne tillåter att ett barn under 16 år som är svensk medborgare eller har hemvist i Sverige ingår äktenskap som blir giltigt i Sverige eller i annat land. Utredningsförslaget är fortfarande under beredning och har i skrivande stund ännu inte lett till något beslut. Värt att notera är att tvångsäktenskap har varit kriminaliserat i svensk 47 SOU 2008:41 48 SOU 2008:41 19

20 lagstiftning fram till 1 januari 1974 då paragrafen i brottsbalken upphävdes. Enligt propositionen 49 som ledde fram till paragrafens upphävande angavs orsaken till upphävandet vara att fall där ansvar för olaga giftermål kan komma ifråga torde vara mycket sällsynta och att den som tvingar annan till äktenskap kan dömas för olaga tvång. Förutom ansvar för olaga tvång framhölls att gärningar som i övrigt omfattas av brottstypen i allmänhet torde ingå som led i annat kriminellt förfarande, t.ex. olaga hot. Som ovan framförts visar kartläggningen av den hedersrelaterade problematiken i Sverige att tvångsäktenskap i dagens läge existerar och är inte längre ett sällsynt problem. Situationen i Sverige är således inte densamma som tiden för upphävandet varför det är nödvändigt att återinföra sådan lagstiftning och även utöka skyddet för barn som tvingas till äktenskap. I Norge 50 och Danmark är tvångsäktenskap straffbelagt och i Storbritannien infördes en lag 51 som innebär att domstolarna bl.a. har rätt att stoppa tvångsäktenskap. I norsk lagstiftning 52 finns även förbud mot att barn tvingas till äktenskap. Vad gäller barnäktenskap i Sverige är huvudregeln 53 att den som är under 18 år inte får ingå äktenskap. Det finns emellertid en undantagsregel 54 som tillåter en underårig att ingå äktenskap i vissa fall. Enligt Unicef 55 fanns det år 2006 över 60 miljoner kvinnor mellan år i världen som tvingats gifta sig före 18 års ålder och som ovan redogjorts för utsätts även unga i Sverige för äktenskap mot sin vilja innan de fyllt 18 år. Enligt svensk lag 56 är en människa under 18 år ett barn och det bör inte finnas några undantag i svensk lag gällande barnäktenskap. Undantagsregeln bör således upphävas och barn- och tvångsäktenskap bör kriminaliseras. Det lagförslag som presenteras i det följande är naturligtvis inte det enda sättet att lagstifta på. Men det är ett, enligt min mening, passande förslag för att förhindra att personer utsätts för hedersrelaterat förtryck och våld eller åtminstone minska problemet. För bästa resultat krävs utöver detta förslag annan lagstiftning som reglerar exempelvis förlängd preskriptionstid för brott med hedersmotiv, socialtjänstens möjlighet att undvika kontakt med vårdnadshavarna vid hedersrelaterad problematik, att arrangerade äktenskap och tvångsäktenskap bör vara skäl för insatser i lagen med särskilda bestämmelser om vård av unga, fullmaktsäktenskap bör inte 49 Prop. 1973:32 s Straffeloven Forced Marriage (Civil Protection) Act Straffeloven kap. 1 äktenskapsbalk (1987:230) kap. 1 äktenskapsbalk (1987:230) kap. 2 föräldrabalk (1949:381) och barnkonventionen, art

21 erkännas osv. Det finns många hedersrelaterade frågor som behöver åtgärdas men denna uppsats begränsas till dessa förslag. 3.3 Lagförslag Förslag till ändring i brottsbalken Författaren har följande förslag till lagtext. Förslag till lag om ändring i brottsbalken Härigenom föreskrivs i fråga om brottsbalken dels att det i balken skall införas en ny punkt i 29 kap. av följande lydelse, dels att det i balken skall införas en ny paragraf, 1 b, i 7 kap. av följande lydelse Hedersbrott Föreslagen lydelse 29 kap om brottet varit riktat mot någon som, enligt gärningsmannens och övriga släktens eller gruppens uppfattning, riskerar att vanära eller har vanärat gärningsmannens och övriga släktens eller gruppens heder och motivet varit att reparera eller återställa hedern (hedersrelaterat brott). 3 kap. 13, 4 kap. 12, 5 kap. 6, 6 kap. 16 Är brott som avses i detta kapitel hedersrelaterat, är brottet att anse som grovt. Vid bedömande huruvida brottet är hedersrelaterat skall särskilt beaktas 1. om brottet varit riktat mot någon som, enligt gärningsmannens och övriga släktens eller gruppens uppfattning, riskerar att vanära eller har vanärat gärningsmannens och övriga släktens eller gruppens heder, 2. om motivet till gärningen varit att reparera eller återställa gärningsmannens och övriga släktens eller gruppens heder, sådan dessa uppfattat den. 21

22 Tvångs- och barnäktenskap Föreslagen lydelse 7 kap. 1 b 1 st. Tvångsäktenskap Den som, genom våld, frihetsberövande, otillbörlig påtryckning eller annat rättsstridigt beteende eller genom hot eller på annat sätt medverkar till att någon ingår äktenskap döms för olaga giftermål till fängelse i högst två år. 7 kap. 1 b 2 st. Barnäktenskap En vårdnadshavare eller annan som medverkar till att ett barn under 18 år ingår äktenskap eller annan handling som är att likställa med äktenskap döms för tillåtande av barnäktenskap till fängelse i högst två år. För tillåtande av barnäktenskap döms även vårdnadshavare som tillåter att ett barn under 18 år som är svensk medborgare eller har hemvist i Sverige ingår giltigt äktenskap i ett annat land än Sverige till fängelse i högst två år Förslag till ändring i äktenskapsbalken Härigenom föreskrivs i fråga om äktenskapsbalken att 2 kap. 1 och 15 kap. 1 skall ha följande lydelse. Nuvarande lydelse Den som är under 18 år får inte ingå äktenskap utan tillstånd av myndighet som anges i 15 kap. 1. Tillstånd får meddelas endast Föreslagen lydelse 2 kap 1 Den som är under 18 år får inte ingå äktenskap. 22

23 om det finns särskilda skäl. 15 kap 1 En ansökan om tillstånd till En ansökan om tillstånd äktenskap enligt 2 kap.1 till äktenskap enligt 2 kap. eller 3 prövas av 3 prövas av länsstyrelsen i det län där en sökande länsstyrelsen i det län där är folkbokförd. Saknas en sådan en sökande är folkbokförd. Saknas en behörig länsstyrelse prövas sådan behörig länsstyrelse ansökan av Länsstyrelsen i prövas ansökan av Läns- Stockholms län. Styrelsen i Stockholms I ärenden som rör underårig län. skall länsstyrelsen bereda den I ärenden som rör halvunderåriges vårdnadshavare tillfälle syskon skall länsstyrelsen att yttra sig, om det kan ske. inhämta yttrande från Yttrande samt de upplysningar Socialstyrelsen. som kan vara av betydelse för frågans bedömning skall inhämtas från socialnämnden i den kommun där den underårige är folkbokförd eller, om den underårige inte är folkbokförd här i landet, i den kommun där han eller hon vistas. En annan socialnämnd som har tillgång till upplysningar som kan vara av betydelse i frågan är skyldig att lämna sådana på begäran av den socialnämnd som skall yttra sig. I ärenden som rör halvsyskon skall länsstyrelsen inhämta yttrande från Socialstyrelsen. 23

24 3.4 Konsekvenser av lagstiftning Hedersbrott Ett införande av hedersrelaterade brott i den svenska strafflagstiftningen kan leda till flera positiva förändringar. En ny lagstiftning visar främst att lagstiftaren går ytterligare ett steg för att motverka hedersrelaterat förtryck och våld genom att markera för samhället, brottsoffer och gärningsmän att brott som begås med hedersmotiv ses mycket allvarligt på. En stor och viktig förändring blir att det i lagen ges en definition av heder och med riktlinjer för lagens tillämpning blir det då möjligt att utröna vad ett hedersbrott är. En definition av heder i lagen kan leda till ökade kunskaper hos alla inblandade aktörer eftersom utbildning om heder och hederskulturen är nödvändig för förståelse och tillämpning av den införda lagstiftningen. Ett hedersbrott innebär vidare att det tillkommer en ny brottsrubricering och det kan hjälpa olika aktörer vid en hedersrelaterad situation. Polisen kan t.ex. redan vid polisanmälan anteckna att det är fråga om ett hedersbrott vilket innebär att polisens utredningsarbete kan underlättas. Detta leder i sin tur förhoppningsvis till en effektiviserad förundersökning. En väl genomförd förundersökning innebär vidare att åklagaren får ett gott underlag vid eventuellt åtal. Införandet innebär även att domstolen kan döma i mål om hedersbrott och på så sätt bilda praxis som blir vägledande och upplyser om vad hedersbrott ska innefatta. Med nya kunskaper om heder och hederskulturen får domstolen även utökade möjligheter att döma på ett mer korrekt och rättssäkert sätt. På samma sätt som för polisen kan socialtjänstens arbete förbättras. Införandet av hedersbrott gör att socialtjänsten måste lära sig att uppmärksamma personer i en hederskontext och agera utifrån den hotbild som finns. När en person som befinner sig i en hederskontext kontaktar socialtjänsten ska socialen t.ex. skydda personen från familjen och/eller kollektivet. Om det är fråga om ett barn bör föräldrarna inte kopplas in under utredningen. Det bör i detta sammanhang dock nämnas att socialtjänstlagen kan behöva kompletteras med regler som gäller vid hedersrelaterade situationer. Med den strafflagstiftning som finns idag är det inte möjligt att föra någon statistik över brott som är hedersrelaterade. Utan statistik är det inte möjligt att undersöka i vilken omfattning dessa typer av brott sker och det finns därför inte heller någon möjlighet att ta ställning till vilka åtgärder som behöver vidtas och hur mycket resurser det behövs för att förbättra 24

25 situationen med hedersproblematiken. Genom att införa hedersbrott i strafflagstiftningen blir det möjligt att redovisa bl.a. anmälda brott, uppklarade brott och personer lagförda för brott, något som tidigare alltså inte kunnat göras Tvångs- och barnäktenskap Förslaget om att kriminalisera tvångsäktenskap får till följd att den som medverkar till ett barn- och/eller tvångsäktenskap kan dömas för olaga giftermål samt tillåtande av barnäktenskap. Det förslag 57 om förbjudande av barnäktenskap som regeringen presenterade i sin utredning innebär att endast vårdnadshavare kan dömas. Det i denna uppsats presenterade förslag innebär att både en vårdnadshavare och den som viger kan dömas. Ett äktenskap kan inte ingås utan en person som viger paret. Denne person har en viktig och central roll för äktenskapets ingående och det kan därför anses rimligt att denne ska agera under straffansvar. Straffansvaret för den som viger gäller enbart om äktenskapet ingås i Sverige. För att kunna förhindra att äktenskap ingås i utlandet föreslås på samma sätt som i regeringens utredning att en vårdnadshavare kan dömas om äktenskapet blir giltigt i vigsellandet. En sådan typ av lagstiftning kan medföra att barn- och tvångsäktenskap äger rum i mindre omfattning. Det finns trossamfund i Sverige som inte har vigselrätt och om äktenskap sker i ett sådant trossamfund registreras inte äktenskapet om inte paret vigs borgerligt. För att komma åt äktenskap som sker utan vigselrätt utformades förslaget på ett sätt som innefattar även dessa. Uttrycket annan handling som är att likställa med äktenskap hänför sig just till äktenskap/ceremonier som skett utan vigselrätt. Den föreslagna lagstiftningen innebär även att personer under arton år inte får gifta sig. Det finns ingen dispensmöjlighet och det bör leda till färre barnäktenskap. Syftet med detta förslag är att skydda barn och andra personer från att tvingas in i ett äktenskap för familjens eller hederns skull. Syftet är även att åstadkomma en normativ effekt som markerar rätten att själv få välja sin äkta partner. En ny lagstiftning om hedersbrott och tvångsäktenskap innebär således att domstolar, poliser, åklagare och även andra aktörer får nya verktyg att arbeta med. Det innebär förhoppningsvis att det på lång sikt åstadkoms en förändring av attityden i samhället och att dessa gärningar på så sätt förebyggs. 57 SOU 2008:41 25