IT-infrastrukturprogram

Transkript

1 IT-infrastrukturprogram Fastställt av kommunfullmäktige ( 93) UDDEVALLA KOMMUN ADMINISTRATIONEN Innehållsförteckning 1 Syfte med IT-infrastrukturprogrammet Bakgrund Syfte Vision IT-infrastrukturens grundkrav Önskade lägen och strategier Organisation i IT-infrastrukturfrågor Program, upphandling m.m Utbyggnad m.m Nät och tjänster i kommunen Förutsättningar Nätoperatörer Nät och tjänster för kommunens eget behov Fysisk planering och IT-infrastruktur IT-infrastrukturprogrammets genomförande Allmänt Handlingsplan Motverkande av monopolisering m.m Totalförsvarets krav Uppföljning och utvärdering...10 Bilaga 1 Ordlista Bilaga 2 Uppföljning av IT-infrastrukturprogrammet 1 Syfte med IT-infrastrukturprogrammet 1.1 Bakgrund IT-propositionen anger att målet är bredband till alla. Bredband ska ske med hög överföringskapacitet med vilket avses att kapaciteten är sådan att den kan förmedla multimedietjänster med god kvalitet i riktning både till och från användaren. Andemeningen i regeringens IT-proposition är att utbyggnaden av bredband skall göras av marknadens aktörer. IT-infrastruktur betraktas som en konkurrensutsatt marknad och inte en del i en infrastruktur som det allmänna förvaltar och har ansvar för. På de sträckor som inte är kommersiellt attraktiva har dock kommunerna ett uppdrag att bygga ut dessa via upphandling och statligt stöd. Nätoperatörer har för privatpersoner i centralorten, Herrestad och Ljungskile byggt ut ADSL på marknadsmässiga villkor. Utöver denna teknik finns bredband i den mening som regeringen avser endast tillgänglig för företag i centralorten. it-infrastrukturprogram.doc 1

2 Föreliggande IT-infrastrukturprogram utgör en revidering av gällande ITinfrastrukturprogram som beslutats av kommunfullmäktige ( 123). 1.2 Syfte IT-infrastrukturprogrammets syfte är att: Redovisa hur utbyggnad av IT-infrastruktur med hög överföringskapacitet stöder kommunens vision. Redovisa de grundkrav och den prioritering som skall ingå i kommunens upphandling av områdesnät och ortssammanbindande nät. Redovisa en handlingsplan för kommunens intentioner under de närmaste åren. Vara underlag för att söka statligt ekonomiskt stöd för upprättande av ITinfrastrukturprogram samt ortsnät och ortsammanbindande nät som prioriteras av regional- och näringspolitiska skäl. För att få statligt stöd måste dels IT-infrastrukturprogrammet vara godkänt av regionen och dels måste kommunen ansöka för varje enskilt projekt. 2 Vision Kommunfullmäktige har fastställt en vision för kommunen: Uddevallas invånare skall ges förutsättningar för en god livskvalitet. 2.1 IT-infrastrukturens grundkrav Den IT-infrastruktur som ligger till grund för att kommunens vision skall kunna uppnås bygger på följande grundkrav: Stadsnät ska vara ett öppet och konkurrensneutralt nät. Stadsnätet ska vara etablerat inom hela kommunens geografiska område. Bredband ska ske med hög överföringskapacitet med vilket avses att kapaciteten är sådan att den kan förmedla multimedietjänster med god kvalitet i riktning både till och från slutanvändaren. Stadsnätet bör erbjuda ett varierat utbud av innehållstjänster och Internet från ett flertal tjänsteleverantörer. Boende och företag ska fritt kunna välja tjänsteleverantör och helst även kunna ha flera parallella abonnemang från olika tjänsteleverantörer. 2.2 Önskade lägen och strategier Uddevalla kommun använder balanserad styrning i sin verksamhetsutveckling och kvalitetssäkring av verksamheten. Balanserad styrning bygger på att formulera önskade läge utifrån kommunens vision för var och ett av de fem fokusområdena kund, medarbetare, utveckling och lärande, ekonomi samt process. Till dessa har kommunen knutit några övergripande strategier. Nedan följer en sammanställning över vilka framgångsfaktorer för utbyggnaden av IT-infrastruktur i Uddevalla som stöder de kommunövergripande strategierna. 2

3 2.2.1 Ekonomi Kommunens önskade läge är att kommunens ekonomi är långsiktigt stark med hög resurseffektivitet. Invånarna i Uddevalla har goda möjligheter till arbete IT-infrastrukturprogrammet stöder följande kommunövergripande strategier: Vi skall verka för fortsatt positiv befolkningstillväxt. Vi skall skapa förutsättningar för ett rikt och differentierat näringsliv och verka för en ökad turist- och besöksnäring. IT-infrastrukturprogrammets framgångsfaktorer Befolkningstillväxt Uddevallas landsbygd är en attraktiv plats för bl.a. enmansföretag där etablering i Uddevalla är beroende av en väl utbyggd IT-infrastruktur. Utveckling av näringslivet Näringsliv, utbildning, forskning och boende kommer att gynnas av en väl utbyggd IT-infrastruktur. Otillräcklig satsning i Uddevalla kommun kan därför i framtiden genom satsning på utbyggnaden i kringliggande kommuner bli hämmande för utvecklingen Kund Kommunens önskade läge är att de boende i Uddevalla och de som brukar kommunens tjänster är nöjda och har anledning att tala väl om Uddevalla. IT-infrastrukturprogrammet stöder följande kommunövergripande strategier: Vi skall skapa förutsättningar för en väl fungerande kommunal verksamhet. Kommunens invånare skall så långt det går få sina behov och egna val tillgodosedda. Vi skall verka för ökad integration och delaktighet för alla. IT-infrastrukturprogrammets framgångsfaktorer Väl fungerande kommunal verksamhet En förutsättning för en effektivt fungerande kommunal verksamhet är numera att IT-stödet har mycket hög presstanda och tillgänglighet. Datakommunikation med hög överföringskapacitet utgör en del i den tekniska datamiljö som utgör grunden för verksamhetens IT-stöd. Integration och delaktighet E-tjänster är en del av den så kallade 24-timmarsmyndigheten som möjliggör att medborgare och företag får tillgång till offentliga tjänster (e-tjänster) vid för den enskilde valfri tidpunkt. Syftet med införande av e-tjänster är att Förenkla och förbättra samhällsservicen till medborgare och företag. Underlätta för medborgare att få tillgång till information samt aktivt följa och delta i beslutsprocesser i den offentliga förvaltningen. En framgångsfaktor för införande av e-tjänster är att medborgare och företag kan erbjudas en IT-infrastruktur med hög kapacitet till ett rimligt pris. Valfrihet Hushållens behov av ökad överföringshastighet utvecklas i takt med att tjänsteutbudet av nya tjänster t.ex. e-tjänster där kravet på interaktivitet är stort. Det kan gälla nyheter, video, utbildning, underhållning etc. Kravet på 3

4 bostadsbolagen att koppla upp lägenheterna med en fast förbindelse har ökat. För bostadsbolagen är det ett sätt att göra boendet attraktivt. Ett bättre tjänsteutbud genom ökad konkurrens leder rimligen till lägre priser vilket gynnar företagens ekonomiska möjligheter till hög överföringskapacitet och tillgång till tjänster Medarbetare Kommunens önskade läge är att våra medarbetare i Uddevalla kommun trivs och är delaktiga i verksamheten. De känner sig stolta över att kunna ge Uddevallas invånare uppskattad service. IT-infrastrukturprogrammet stöder följande kommunövergripande strategier: Vi skall ta tillvara tankar, intressen och idéer hos våra medarbetare och stimulera till eget ansvarstagande. Vi skall vara en attraktiv arbetsgivare. IT-infrastrukturprogrammets framgångsfaktorer Skapa delaktighet och en bra arbetsmiljö Personalen har numera stora krav på tillgängligheten till central information och verksamhetens IT-stöd. Dessa funktioner måste med goda svarstider vara tillgängliga även utanför ordinarie kontorstid. Detta kräver fasta uppkopplingar i form av bredband. Attraktiv arbetsgivare Den kommunala förvaltningens resurser kommer att förändras genom att rekryteringen av personal med rätt kompetens kommer att bli svårare i framtiden. Ett modernt IT-stött arbetssätt kan då vara en rekryteringsfördel genom att rutinarbeten kan minska och därmed skapas förutsättningar för mer kvalificerade arbetsuppgifter Process Kommunens önskade läge är att kommunens arbetssätt kännetecknas av helhetssyn och ett effektivt utförande. IT-infrastrukturprogrammet stöder följande kommunövergripande strategier: Vi skall skapa en socialt och ekologiskt hållbar kommun. Vi skall utveckla en bra infrastruktur och goda kommunikationer. Vi skall öka demokratin och samverkan internt och externt. IT-infrastrukturprogrammets framgångsfaktorer Samverkan Medborgare och företagare skall kunna nå det offentliga Sverige via en kontakt den så kallade dörr-in-principen. Detta innebär att alla berörda myndigheter och organisationer infrastrukturellt måste kunna kommunicera och samverka både tekniskt och säkerhetsmässigt. Därför måste kommunen bevaka att förbindelser med hög överföringskapacitet kan tillskapas för kommunikation med andra offentliga myndigheter. Inom vårdsektorn utvecklas tjänster som gör att man kan få tillgång till expertishjälp via telebild etc. Provtagning på distans kan minska resandet för vissa patientgrupper. Detta kräver en väl utbyggd IT-infrastruktur Utveckling och lärande Kommunens önskade läge är 4

5 att utveckling sker utifrån invånarnas behov och efterfrågan och att kommunen har en stark roll som ett regionalt centrum. IT-infrastrukturprogrammet stöder följande kommunövergripande strategier: Vi skall skapa förutsättningar för ett livslångt lärande för alla kommuninvånare. Vi skall skapa förutsättningar för en välutvecklad högskola. IT-infrastrukturprogrammets framgångsfaktorer Livslångt lärande En ökad överföringshastighet innebär utökade möjligheter t.ex. med föreläsningar över nätet. Detta berör både den enskilde i bostaden och gemensamma lokaler i ett Campus Uddevalla. 3 Organisation i IT-infrastrukturfrågor 3.1 Program, upphandling m.m. Kommunfullmäktige beslutar om IT-infrastrukturprogrammet och därmed om både de ekonomiska och fysiska ramarna för IT-infrastrukturens utbyggnad i kommunal regi. Kommunstyrelsen beslutar om upphandling av ortsnät och ortsammanbindande nät i enlighet med gällande förordningar. Kommunchefen är operativt ansvarig för de frågor som kommunen svarar för inom ramen för gällande förordningar. 3.2 Utbyggnad m.m. Utbyggnaden av stadsnätet är inte en fråga för kommunens förvaltning. Särskild projektorganisation skapas därför vid varje utbyggnad som är resultatet av en kommunal upphandling. 4 Nät och tjänster i kommunen 4.1 Förutsättningar Demografiska data Kommunen har nästan invånare och företag. Befolkningsfördelningen inom kommunen redovisas i nedanstående tabell. Fördelning av företag följer i huvudsak befolkningsfördelningen. Tätort Hushållsandel Centralorten 50,0% Herrestad 20,0% Ljungskile 7,0% Ammenäs 9,0% Bokenäs 2,0% Lane Ryr 1,0% Hogstorp 1,5% Skredsvik 0,5% Totalt 91,0% 5

6 4.2 Nätoperatörer Högskolan Högskolan kommer efter beslut våren 2004 att koncentrera sin verksamhet till Trollhättan. Uddevalla kommun har tillsatt en utredning för att ta fram ett förslag till Campus Uddevalla. Målsättningen är att säkra en fortsatt högskoleutbildning i Uddevalla Detta kommer att innebära krav på hög överföringshastighet både till Trollhättan och Sunet Kringliggande kommuner Den gemensamma frågan är ortssammanbindande nät. Fem kommuner i norra Bohuslän har gjort en upphandling av bredband. Denna innebär att en mycket begränsad del av norra Uddevalla kommun kommer att få bredband via Munkedals kommun. Vänersborgs kommun tillsammans med sex andra kommuner har just påbörjat en upphandling Länsstyrelsen och Västra Götalandsregionen Regionen har idag en omfattande verksamhet i Uddevalla med flera vårdcentraler och NU-sjukvården bland annat. Även folktandvården och kollektivtrafiken finns under deras verksamhet. I regionen ser man mycket positivt på en utveckling av ett stadsnät i Uddevalla. Kommunen och regionen har främst ett kommunikationsutbyte mellan de kommunala vårdhemmen. Läkarna finns på sjukhusen och därmed behöver de kunna sköta viss vårdhantering centralt. En ökad användning av telemedicin och videokonferenser kan förväntas. När det gäller kollektivtrafiken finns planer för hållplatsinformation bland annat. I övrigt finns det även ett behov bland vissa yrkeskategorier att kunna distansarbeta varför det är extra viktigt med god kommunikation inom kommunen. Regionen utreder under våren 2004 förutsättningarna för att upphandla en IT-infrastruktur som blir gemensam för Västra Götalandsregionen, kommunerna och länsstyrelsen. Det ramavtal som upphandlingen leder till kan kommunerna använda för egen datakommunikation, Internet och eventuell telefontrafik. Kommunen har en fördel med sitt centrala läge i Bohuslän. Stora nätoperatörer som t.ex. TeliaSonera (Skanova) och Telenor (Utfors) har fiberförbindelser både från norr och söder. Uddevalla Energi AB som är ett helägt av Uddevalla kommun har genom ägardirektiv uppdraget och syftet att etablera och driva bredbandsnät under marknadsmässiga villkor i huvudsak inom Uddevalla kommun Stomnät Till och genom kommunen finns stomnät dragna från Telenor (Utfors), Banverket, TeliaSonera (Skanova) och Svenska Kraftnät. 6

7 4.2.2 Ortsnät TeliaSonera (Skanova) innehar det enda heltäckande nätet. I centralorten finns ett väl utbyggt fibernät Ortssammanbindande nät Det nät som finns består av förbindelser mellan TeliaSonera (Skanova) telestationer. 5 Nät och tjänster för kommunens eget behov Allmänt Med kommunens datanät avses Uddevalla kommuns gemensamma fysiska och logiska datakommunikationssystem. Uddevalla kommuns datanät består av följande delnät: Förvaltningsadministrationen Utbildningsnätet Beskrivning Det fysiska datanätet består av hyrd svartfiber, hyrda fasta förbindelser och uppringt/isdn. Centralnod i datanätet är Stadshuset. Uddevalla kommun äger och underhåller den aktiva utrustningen i datanätet. Fibernätet som f.n. hyrs av TeliaSonera Sverige AB ansluter ca 20 platser i centralorten till Stadshuset med 10 eller 100 Mbps beroende på antalet arbetsplatser per plats. Till tre punkter i fibernätet finns också ca 40 förbindelser med egen ADSLutrustning anslutna. Uppringning via modem eller ISDN sker från enstaka ställen till modempooler på Stadshuset. Totalt finns idag nästan persondatorer anslutna till datanätet varav ca 900 till den förvaltningsadministrativa delen. Strategi Kommunen behöver ett nät med hög överföringshastighet för att kunna tillgodose både förvaltningsadministrationens och den kommunala skolans behov. Behoven som skall tillgodoses är bl.a. Tillgång till Internet Central hantering av persondatorer och program via centralt placerade servrar Multimediatjänster Kommunen avser att även fortsättningsvis att äga och underhålla den aktiva utrustningen. Anledningen är att ha kontroll över säkerhet, IP-adressplaner och teknik i form av bl.a. VLAN för att kunna använda samma fysiska förbindelse till flera delnät. Fibernätet kommer att hyras som svartfiber. Vissa sträckor (i form av områdesnät) kommer som nu att ägas. 7

8 6 Fysisk planering och IT-infrastruktur Målsättning och genomförande kommer att för IT-infrastrukturen behandlas i den fysiska översiktplaneringen på samma sätt som för annan teknisk infrastruktur. 7 IT-infrastrukturprogrammets genomförande 7.1 Allmänt 7.2 Handlingsplan Den tekniska lösningen för att uppfylla grundkraven för IT-infrastruktur enligt punkt 2.1 är dels en heltäckande utbyggnad av ett stadsnät i kommunen och dels att detta blir ett öppet aktivt nät. Marknaden kan i dag medverka till etableringen av ett aktivt nät. Kommunens medel för att påverka utbyggnaden av bredband är: Fysisk planering t.ex. genom angivande av fysiska kabelstråk. Ekonomisk påverkan genom nyttjande av kommunala och statliga bidrag samt upphandling av det kommunala förvaltningsnätet. Styrning av kommunala organisationers investeringar. Handlingsplanen innehåller följande komponenter: Förläggning av kanalisation i samband med grävning utmed planerade sträckningar av stadsnätet. Detta skall göras av tekniska kontoret och Uddevalla Energi AB. Nätutbyggnad med offentliga bidrag kommer att ske utanför centralortens kärna. Prioriteringen görs utifrån kriterierna täckningsgrad och överföringskapacitet. Utbyggnad av det framtida stadsnätet sker i övrigt av nätoperatörer på marknadsmässiga villkor. Telehouse som utgör en plats där operatörer, tjänsteleverantörer och större kunder kan mötas. Uddevalla Energi AB har uppdraget att då detta kan ske på marknadsmässiga grunder etablera ett Telehouse Telehouse Telehouse utgör en plats där operatörer, tjänsteleverantörer och större kunder kan mötas. Telehouse måste placeras i direkt anslutning till Telias (Skanovas) AXE-station i Uddevalla centralort. Ett Telehouse blir en huvudnod enligt IT-propositionen vilket kräver en hög säkerhet och därmed medför höga anläggningskostnader. Motiven till ett Telehouse är följande Stamnät (TeliaSonera (Skanova), Banverket, Svenska kraftnät, Telenor m.fl.) ansluts till gemensam punkt. Operatörerna får därmed en enda anslutningspunkt mellan stamnät och ortsnät. Operatörerna kan dela på gemensamma kostnader för lokal och säkerhet. Operatörerna erbjuds anslutning till TeliaSonera (Skanova) via koppar samt till Uddevalla Stadsnät och TeliaSonera (Skanova) via fiber. Blir anslutningspunkt för högskolan, kommunen och regionen vilket möjliggör en större frihet vid val av operatörer och tjänsteleverantörer. 8

9 Möjliggör local peering på sikt. Detta innebär att trafikutbyte mellan operatörer kan ske lokalt och inte i Stockholm eller Göteborg. Kan bli regional knutpunkt för trafikutbyte mellan kommunerna i Bohuslän och övriga grannkommuner till Uddevalla. Eventuellt görs en reservlokalisering på Fasseröd i anslutning till TeliaSonera (Skanova) AXE-station Etablering av områdesnät Allmänt Nätet byggs i erforderliga delar ut med redundans och efter de krav PTS ställer. Nodplacering bestäms i den del som byggs med offentliga bidrag i samband med upphandling. Centralorten Den fiber som finns i centralorten ägs i huvudsak av TeliaSonera (Skanova). Denna är relativt väl utbyggd och utvecklas kontinuerligt. Tillgänglig fiber och kanalisation för andra aktörer är dock inte känd. Etableringen sker därför genom att Andra nätoperatörer finner samarbetsformer med TeliaSonera (Skanova). Grunden till ett kompletterande fibernät läggs genom att dels bestämma grävstråk som följer den fysiska planen för utbyggnad av stadsnätet och dels att kommunen vid grävning i både egen och annans regi lägger ner kanalisation. Övriga orter Dessa byggs ut genom kommunal upphandling och i övrigt då efterfrågan uppstår och då finansieringen är tillfredsställande. Utbyggnad kan ske inte bara av etablerade nätoperatörer utan även av lokala intresseorganisationer som villaföreningar, byalag, företagsorganisationer och fastighetsägare Etablering av ortsammanbindande nät Allmänt Nätet byggs ut med redundans och efter de krav PTS ställer. Nodplacering bestäms i den del som byggs med offentliga bidrag i samband med upphandling. Dessa byggs ut genom kommunal upphandling och i övrigt då efterfrågan uppstår och då finansieringen är tillfredsställande. 7.3 Motverkande av monopolisering m.m. 7.4 Totalförsvarets krav Kommunen ekonomiska satsning avser de ortsnät och ortssammanbindande nät som inte marknaden kommer att bygga ut. I upphandling av dessa kommer kommunen att ställa de grundkrav som redovisas under punkt 2.1. Inom de områden där kommunen lämnar tillstånd för grävning kommer kanalisation att läggas av tekniska kontoret eller Uddevalla Energi AB så att eventuellt ett konkurrensalternativ kan etableras till TeliaSonera (Skanova). De nya näten som byggs ut är en del av en nationell infrastruktur och måste uppfylla mycket höga krav på säkerhet och fysisk utformning samt skydd 9

10 mot intrång och sabotage. Post och telestyrelsen har det övergripande nationella ansvaret för säkerheten i telenätet och ställer krav bl.a. enligt telelagen. Uddevalla kommun kommer att verka för att infrastrukturlösningar för tele och data följer de krav som ställs för att skapa säkra system. Ortssammanbindande nät skall t.ex. ha redundans. Tekniska lösningar skall alltid genomgå en risk- och sårbarhetsanalys innan byggnation och driftsättning. 8 Uppföljning och utvärdering Se Administrationens årliga verksamhetsberättelse. Uppföljning sker bl.a. genom de verksamhetsmått som redovisas i bilaga 2. 10

11 IT-infrastrukturprogram Bilaga 1 Ordlista ADSL ATM Bandbredd Står för Asymmetric Digital Subscriber Line och är en modemteknik som gör det möjligt att skicka 2 till 8 Mbit/s i en riktning genom vanliga kopparledningar. Betyder Asynchronous Transfer Mode. ATM är multiplexerings- och switchingteknik som packar information i paket med fast längd, så kallade celler. Frekvensområde som används för överföring av signaler. På grund av att överföringshastigheten är beroende av frekvensområdet anges vid datakommunikation bandbredden i antal överförda bit per sekund. Bit Binär siffra, kan vara antingen 0 eller 1. bit/s Bredband Byte clearinghouse Bit per sekund, måttenhet vid dataöverföring. Hastigheter lika med eller större än 2 Mbit/s. Dataenhet bestående av 8 bitar. Central för clearing (klarering) av transaktioner och kontrakt. DAB Digital Audio Broadcasting, digital radio = rundradio (1). DECT D-GIX DNS DSL DTM EDGE Ethernet Frame Relay FTP Gbit/s (Gbps) GIS GPRS GSM HSCSD IP ISDN ISP IT Digital European Cordless Telephone. Distributed Global Internet Exchange, knutpunkt för trafikutbyte mellan Internetoperatörer. Domain Name System, adresseringssystem på Internet. betyder Digital Subscriber Line och är samlingsnamnet för alla modemtekniker som använder sig av koppartråden, det vill säga det vanliga telenätet, för överföring av data mellan kund och telestation. Dynamic synchronous Transfer Mode. Enhanced Data Rates for GSM Evolution. Standard för lokala nät, LAN. Metod för överföring av datapaket (frames) mellan datorer. File Transfer Protocol, protokoll för att överföra datafiler. Giga bit per sekund: 1 miljard bit/s. Geografiskt informationssystem. Generalised Packet Radio Service. Global Service for Mobile transmission. High Speed Circuit Switched Data technology. Internet Protocol, kommunikationsprotokoll som handhar adressering och vägval för datapaket i Internet och i andra IP-baserade nät. Integrated Services Digital Network. Internet Service Provider, operatörer som erbjuder anslutning till Internet. Informationsteknik. 1

12 Kategori 5-kabel Kategori 6-kabel kbit/s (kbps) kryptering LAN LMDS Mbit/s (Mbps) Modem MVDS Noder Nät optisk fiber OSI PDH PLMN protokoll PSTN PTS Standardiserad kabel för datatrafik med hög hastighet i fastighetsnät. Kilobit per sekund: bit/s. Omvandling av klartext till kryptotext med hjälp av kryptosystem och kryptonyckel i syfte att förhindra obehörig åtkomst av konfidentiell information. Local Area Network, lokalt datornät. Local Multipoint Distribution Service Megabit per sekund: bit/s. Modulation-demodulation, en utrustning som översätter digitala signaler till analoga och vice versa, så att man kan använda analoga medier för digital informationsöverföring. Normalt kopplas ett modem mellan den egna datorn och telefonjacket, så att man kan använda telenätet för digital kommunikation. Microwave Video Distribution Service. En nationell nod består av aktiv utrustning mellan olika operatörer i landet. Idag finns nationella noder för Internet i Stockholm, Göteborg och Malmö. Ytterligare en planeras i Sundsvall. En huvudnod består av aktiv utrustning, dimensionerad för att handha tiotusentals abonnenter. Här placeras den centrala aktiva utrustningen som ombesörjer kommunikation med underliggande nät och noder. Mellan huvudnoder finns fullständig redundans dvs. en huvudnod är ansluten till en annan via minst två vägar. Täckningsområdet för en huvudnod bör normalt uppgå till cirka till hushåll. Områdesnoden är en passiv eller aktiv nod som sammanbinder olika delar av områdesnätet. Aktivt nät består förutom av fiberoptiska kablar, radiolänkar m.m. även av kommunikationsutrustning som används gemensamt av marknadens aktörer. Det nationella stamnätet är ett rikstäckande allmänt tillgängligt nät, främst baserat på fiberoptiska kablar, som förbinder nationella noder och huvudnoder i landets olika delar med varandra. Ortsammanbindande nät förbinder olika orter med varandra samt med huvudnoderna i nätet. Med områdesnät avses ett spridningsnät som sammanbinder fastighetsnäten i en ort eller ett geografiskt avgränsat område med det ortssammanbindande nätet. Som områdesnät betraktas även de nät som endast ansluter en abonnent i området. Beroende på områdets karaktär eller omfattning kan det i vissa fall vara naturligt att benämna områdesnätet ortsnät, kvartersnät, stadsdelsnät, landsbygdsnät etc. I områdesnät ingår de nät som tidigare benämnts accessnät och ortsnät. Stadsnät har ingen officiell definition utan används i denna skrivelse som en samlingsbeteckning för det nät som finns inom kommunens geografiska gräns och som består av både ortsnät, ortsammanbindande nät och i förekommande fall även områdesnät. en tunn och mycket klar (ren) glasfiber som används för att överföra information. Till skillnad från traditionella (koppar) kablar överförs information via ljus och inte elektricitet Open Systems Interconnection, internationell rekommendation definierad av ISO för datautbyte mellan olika datorsystem. Plesiokron Digital Hierarki, teknik för överföring av teletrafik, ersätts av SDH. Public Land Moblie Network, t.ex. GSM. En uppsättning regler för ett datorprograms växelspel med andra program. Public Switched Telephony Network, det allmänna telefonnätet. Post- och telestyrelsen. 2

13 router routing SDH server SUNET svartfiber Tbit/sek TCP TCP/IP telefonitjänst telemeddelande telenät teletjänst transmissionsnät UMTS WCDMA WDM xdsl Kommunikationsdator ( växel ) i ett datornät vilken tolkar adresser i inkommande datapaket och väljer den bästa vägen för dem i nätet. Processen att välja nästa väg i nätet för ett datapaket. Synkron Digital Hierarki, teknik för överföring av teletrafik. Program i ett datorsystem som erbjuder tjänster till program i andra datorer. Svenska universitetsdatanätet. Optisk fiber utan definierad ändutrustning. Svart fiber syftar vanligtvis på att den fiberkapaciteten kan göras tillgänglig så att varje kund/operatör fritt kan välja vilken typ av utrustning som ska sitta i ändarna Terabit per sekund: miljarder bit/s. Transmission Control Protocol, protokoll som delar upp data i paket och garanterar felfri överföring. Den överföringsteknik som används på Internet. TCP/IP kan användas oavsett om den underliggande kabeln är fiber eller koppar eller en modemförbindelse. TCP/IP används som bas för alla de vanliga Internet-tjänsterna som e-post, webb, med mera. Om man inte använder TCP/IP så fungerar inte de vanliga Internet-funktionerna Teletjänst bestående i överföring av tal och som medger överföring av telefaxmeddelanden samt datakommunikation via låghastighetsmodem. Ljud, text, bild, data eller information i övrigt som förmedlas med hjälp av radio eller genom ljus eller elektromagnetiska svängningar som utnyttjar särskilt anordnad ledare. Anläggning avsedd för förmedling av telemeddelanden (inkluderar data m.m.). Förmedling av telemeddelande för någon annan. Nät i vilket telefoni och data överförs. Universal Mobile Telecommunications System. Wideband Code Division Multiple Access, Radioteknik som kommer att användas för UMTS. Wavelength Division Multiplexing, våglängdsmultiplexering. x Digital Subscriber Line, där x kan bytas ut mot A (Asymmetric), H (High data rate), S (Singel line), eller V (Very high data rate). Begreppet xdsl är en definition på en teknik som används för ett modem (modempar). Generellt för alla xdsl-modem är att de som bärare av signalen kan använda tvinnad koppartråd. 3

14

15 IT-infrastrukturprogram Bilaga 2 Uppföljning av IT-infrastrukturprogrammet Ansvaret för uppföljning av IT-infrastrukturprogrammet ligger på Administrationen. Uppföljning sker vid ett tillfälle och avser då Fokusområde Mål Mått Ekonomi Målet är att med anslagna medel få hög geografisk täckningsgrad för bredband. Täckningsgrad i form av andel möjliga hushåll och företag i förhållande till telefonabonnemang. Kund Målet är att medborgare och företagare skall där det är ekonomiskt och tekniskt möjligt få tillgång till bredband. Målet är att medborgare och företagare känner sig nöjda med de tjänster som erbjuds. Andel hushåll och företagare med bredband i förhållande till möjliga. Nöjd kundindex. 1