Vad är teknikämnet på gymnasiet? E4 exempel och en del annat. Jens Kabo. Ingenjörsutbildningsvetenskap, Chalmers

Transkript

1 Vad är teknikämnet på gymnasiet? E4 exempel och en del annat Jens Kabo Ingenjörsutbildningsvetenskap, Chalmers

2 Vem är Jens?? h#p://ait.gu.se/kontaktaoss/personal/jens- kabo

3 Lite om min bana, Hallsberg Naturvetenskapsprogrammet Lpf 94 Student: Teknisk fysik è Teknisk kommunika?on Truckförare Postdoktor i USA Sommaren 2011 Sci and Tech Studies Universitetslektor : , 2013 Ingenjörsutbildningsvetenskap Högskolepedagogik Lärande och ledarskap/ Ämnesdidak?k Konsult Hösten 2016 Vikarie: Hösten 2010 Tekniklärare och programansvarig Doktorand i Kanada: Ingenjörsutbildningsvetenskap

4 Vad är teknikämnet på gymnasiet? 1 Forskare TeknikdidakQk Näringslivet Staten Skolverket Ämnesplaner 2 Högre utbildning Lärarutbildning Ingenjörsutbildning? Kommuner Gymnasieskolor 3 Blivande lärare Verksamma lärare

5 1 TeknikdidakQsk forskning

6 Några definiqoner Pedagogik läran om undervisning och fostran DidakQk värderingar knutna?ll mo?veringar, urval, strukturering och?llrä#aläggande av undervisnings- innehållet didac?cs Didak?kens frågor: Varför och Vad? Hur? (Vem?) Metodik det prak?ska?llrä#aläggandet av undervisningen Svein Sjøberg, 2000, Naturvetenskap som allmänbildning

7 Så vad säger forskarna? I mina ögon inte så mycket (ännu). Enligt Jonas Hallström: biträdande professor i teknikens didak?k, Linköpings universitet h#ps:// vid- isv/ hallstrom- jonas?l=sv Så har det hänt en hel del inom teknikdidakqsk forskning sedan 2005 men de4a verkar mest röra teknik i grundskolan och Teknik i grundskolan Teknik på gymnasiet Teknisk allmänbildning Teknisk problemlösning/ingenjörsförberedande

8 h#p:// comics.com/?id=1797

9 h#p:// comics.com/?id=1883

10 ! Engineering doesn t exist in a vacuum

11 Technology as Applied Science? We had technology long before we had any science Sjøberg, S. (1997). Scien?fic literacy and school science Arguments and second thoughts. In Sjøberg and Kallerud (Eds.), Science, Technology and Ci?zenship. Oslo: NIFU Rapport 10/97. Science owes more to the steam engine than the steam engine owes to science Sismondo, S. (2004:76). An introduc?on to Science and Technology Studies. Oxford, UK: Blackwell Publishers Ltd.

12 The Engineering Guy says h#ps://vimeo.com/

13 2 Lärarutbildning/Ingenjörsutbildning

14 LÄRANDE OCH LEDARSKAP Chalmers kombina?onsutbildning Samuel Bengmark

15 Kombina?onsutbildning Programmet är designat för a# utbilda enerfrågade gymnasielärare i matema?k och teknik. enertraktade civilingenjörer speciellt inriktad på kommunika?on och ledarskap. Studenter kan erhålla både civilingenjörs- ämneslärarexamen.

16 Mästarlärarnas roll Vad är en mästarlärare? Verksam gymnasielärare 60% i skolan, 40% på Chalmers Hur arbetar en mästarlärare? Medverkar i kurserna På olika sä# i olika kurser

17 Mästarlärarnas roll Varför har vi mästarlärare? Ger e# prak?skt ämnesdidak?skt perspek?v med auten?ska fall från lärarprak?k Fungerar som stöd med återkoppling både?ll studenter och lärare Får en unik helhetssyn som hjälper?ll a# utveckla programmet och dess kurser

18

19 I gymnasieskola I utvecklingsprojekt I näringslivet I prak?ken Läs studenterna bloggar om erfarenheter på Jeppesen, Atlet, Västsvenska handelskammaren och Metso Power. h#p://

20 ÄmnesdidakQk för fysik, kemi och teknik NT- didakqk i programmet

21 TeoreQsk PrakQsk Kursernas plats i programmet

22 NTL1

23 Kursmo4o Teachers are designers Jay McTighe och Grant Wiggins, Understanding by Design

24 Kursens syfe Kunna planera lek?oner, elevak?viteter och hela kurser genomföra lek?oner och elevak?viteter diskutera olika examina?onsformers användbarhet samt konsekvenser

25 Kursens delar Tre huvudkomponenter: Seminarier i helklass: allmännare fokus 2 gånger i veckan Planera, bedöma & betygsä#a Lärande och IKT Lärande för hållbar utveckling Uppginer (enskilt/grupp): fokus fy/ke/te Regelbundna mentors?llfällen med yrkesverksamma gymnasielärare: prak?sk didak?sk ämnesfördjupning fy/ke/te

26 Kursens delar Tre huvudkomponenter: Seminarier i helklass: allmännare fokus 2 gånger i veckan Ämnesspecifika pass med yrkesverksamma gymnasielärare (delvis): prak?sk didak?sk ämnesfördjupning fy/ke/te 1 gång i veckan Planera, bedöma & betygsä#a Lärande och IKT Lärande för hållbar utveckling 2 besök av tekniklärare 2 besök av Chalmerslärare Uppginer (enskilt/grupp): fokus fy/ke/te CAD och Problem/Projektbaserat lärande 2 studentledda lek?oner Visualisering och Datakunskap

27 Kursens delar Tre huvudkomponenter: Seminarier i helklass: allmännare fokus 2 gånger i veckan Ämnesspecifika pass med yrkesverksamma gymnasielärare (delvis): prak?sk didak?sk ämnesfördjupning fy/ke/te 1 gång i veckan Planera, bedöma & betygsä#a Lärande och IKT Lärande för hållbar utveckling Uppginer (enskilt/grupp): fokus fy/ke/te

28 Kursens examinaqon Fem uppgifer: Kursplanering (KP) Utörs i ämnesgrupp. Arbetsområde (AO) Utörs individuellt. Utveckla och genomföra lekqon i ämnet (LEK) Fysik och kemi: labora?on för gymnasiet. Teknik: kompetensutveckling för kollegor. Utörs i ämnesgrupp. Lärande för hållbar utveckling (LHU)- packet Utörs individuellt. Självutvärdering och - utveckling (SJUT) Utörs individuellt.

29 Kursdesign på tre nivåer Nivå Konceptuell modell Kurs Backwards design/ca Arbetsområde Måhls metod/ca Lek?on 5E Kabo 2014

30 Johansson, Gustafsson och Kabo 2015

31 Backward design Iden?fiera önskade resultat Värt a# vara bekant med Bestäm accepterade bevis Vik?gt a# veta och göra Bestående förståelse Planera lärandeak?viteter och undervisning What is backward design? av Jay McTighe och Grant Wiggins. Kapitel i Understanding by Design från 1998.

32 ConstrucQve Alignment Aligned! Teaching ObjecQves Aligned! Aligned! Assessment Teaching Teaching & Understanding Understanding av Claus Brabrand and Jacob Andersen. Kortilm om Construc?ve Alignment. Aarhus University Press, University of Aarhus, Denmark, 2006.

33 Mall för planering av e4 arbetsområde Vanliga missuppfa4ningar vid bedömning Publicerad 5 mars 2015 h#p://skolvarlden.se/webb- tv/vanliga- missuppfa#ningar- vid- bedomning Per Måhl h#p:// Med Anders Gustavsson och Bo Sundblad, 2012, Liber Utbildning. Konsten a4 sä4a betyg Produk?onsår: 2011; Längd: 1:28:34; Tillgängligt?ll: 1 juli 2016 h#p:// UR- Sam?den- Konsten- a#- sa#a- betyg

34 Mall för planering av e4 arbetsområde 1. Förankring i ämnesplanen (Endast läraren) 2. Förväntat resultat 3. AkQviteter/uppgifer för bedömning 4. Bedömning/rä4ning av prestaqoner/resultat 5. Tänkbara kunskapsomdömen (Endast läraren) (6. Undervisning)

35 Exempel: Ämne Djur kurs Sällskapsdjur 1 Arbetsområde: Gnagare som sällskapsdjur 1. Förankring i ämnesplanen (läraren) Undervisningen ska ge eleverna förutsäaningar aa utveckla Kunskaper om djurarter och artgrupper, om djurens betydelse i ekosystemen samt om sällskapsdjurens betydelse för människan Förmåga a# sköta och hantera djur på e# e?skt och säkert sä# samt u?från djurens behov Centralt innehåll i kursen Sällskapsdjur 1: Iden?fiering och namngivning av e# begränsat antal djurarter med vetenskapliga och yrkesmässiga termer. Sällskapsdjurens historik och betydelse för människan. Djurarternas naturliga beteenden och naturliga livsmiljö. Arternas egenskaper och särskilda behov. Vanliga sjukdomar och förebyggande hälsovård samt vård av sjuka djur.

36 Exempel: Ämne Djur kurs Sällskapsdjur 1 Arbetsområde: Gnagare som sällskapsdjur 2. Förväntat resultat Ener arbetsområdets slut förväntas eleven kunna iden?fiera och namnge de gnagararter som presenteras i klassen känna?ll arternas egenskaper, naturliga beteenden och behov känna?ll arternas historik som sällskapsdjur känna?ll vanliga sjukdomar för den egna arten kunna iden?fiera hane och hona för den egna arten

37 Exempel: Ämne Djur kurs Sällskapsdjur 1 Arbetsområde: Gnagare som sällskapsdjur 3. Uppgif för bedömning Ni ska parvis skriva en rapport och muntligt berä#a för klassen om den gnagarart som ni blivit?lldelade. Under den muntliga redovisningen ska ni ha med er en hane och en hona och visa hur man könsbestämmer och hur man kan se om djuret mår bra eller mindre bra. Följande informa?on ska ingå i den skrinliga och muntliga redovisningen: Systema?sk?llhörighet och artnamn (svenskt och vetenskapligt) Biotop och utbredningsområde Utseende, beteende, föda, social organisa?on, reproduk?on Historik hur blev arten sällskapsdjur? Avel, djurhållning, hälsovård, vanliga sjukdomar, föreningsverksamhet, utställningar Ni har två?mmar för förberedelser. Hjälpmedlen är lek?onsanteckningar, lärobok och uppslagsverk. Ange var ni hämtar informa?onen.

38 Exempel: Ämne Djur kurs Sällskapsdjur 1 Arbetsområde: Gnagare som sällskapsdjur 4. Bedömning/Rättning av prestationer/resultat Gnagare E eller Ok C eller Bra Skriven rapport Rapporten innehöll vad den skulle, alla punkterna i instruk?onen fanns med, det som stod var begripligt och ni hade ange# någon/några källor Rapporten var fyllig och gav en tämligen heltäckande bild av vad man vet. Strukturen var klar och lä# a# följa. Vad som var fakta och vad som var hypoteser framgick också. Muntlig redovisning PrakQsk hantering och könsbestämning Redovisningen innehöll vad den skulle, punkterna fanns med, ni använde rä# facktermer och ni klargjorde en del samband: orsak och verkan Ni hanterade djuren på e# säkert sä# och ni könsbestämde hanen och honan Sambanden framgick tydligt, ni funderade och reflekterade och svarade rä# på klasskamraternas och lärarens följdfrågor Ni hanterade djuren med e# bra handlag, ni var observanta på djurens beteenden och tolkade deras beteenden korrekt

39 Exempel: Ämne Djur kurs Sällskapsdjur 1 Arbetsområde: Gnagare som sällskapsdjur 5. Tänkbara kunskapsomdömen (läraren) E- nivå: NN kan iden?fiera och namnge några av de djurarter som används för sällskapsdjur NN kan översiktligt redogöra för några sällskapsdjurs betydelse för människan. NN kan hantera e# sällskapsdjur på e# säkert sä# u?från djurens behov. C- nivå: Utöver vad som krävs för E kan NN utörligt redogöra för några av de djurarter som används som sällskapsdjur och deras betydelse för människan. NN observera e# djurs beteende och beskriva tecken på välmående och tecken som kan tyda på ohälsa eller vantrivsel

40 3 Mina studenter/blivande tekniklärare (?)

41 Amanda Reinsjö Teknisk design David Spånslä# IT Ida Rosdahl Maskin Oskar Svensson Teknisk matema?k Sara Eriksson Teknisk design Sofia Andersson Data

42

43

44

45

46

47

48

49

50

51

52

53

54 ? Vad är teknikämnet på gymnasiet?