Skri,liga omdömen och betygssä=ning i prak?ken
|
|
- Amanda Ulla Fredriksson
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Skri,liga omdömen och betygssä=ning i prak?ken Hur ser vägen från kursplaner?ll skri,liga omdömen och betyg ut i prak?ken? Vilka tankesteg tar läraren på vägen? Referenspunkter för skri,liga omdömen Vid utvecklingssamtalet ska läraren i en skri,lig individuell utvecklingsplan 1. Ge omdömen om elevens kunskapsutveckling i förhållande?ll kunskapskraven i de ämnen som eleven får undervisning i (Skollagen 10 kap. 13 ) 1
2 Referenspunkter för betyg När betyg sä=s innan e= ämne har avslutats, ska betygssä=ningen bygga på en bedömning av de kunskaper som eleven inhämtat i ämnet?ll och med den aktuella terminen. Vid bedömningen ska elevens kunskaper 1. i årskurs 6 ställas i rela?on?ll de kunskaper en elev ska ha uppnå= vid betygs?llfället i förhållande?ll kunskapskraven i årskurs 6, och 2. e,er årskurs 6 ställas i rela?on?ll de kunskaper en elev ska ha uppnå= vid betygs?llfället i förhållande?ll kunskapskraven i årskurs 9. När e= betyg sä=s e,er det a= e= ämne har avslutats, ska betyget bestämmas med hjälp av bestämda kunskapskrav. (Skollagen 10 kap. 19 och 20 ) Informa?on inför och e,er betyg Eleverna ska informeras om de grunder som?llämpas vid betygssä=ningen. (3 kap. 15 ) Den som har beslutat betyget ska på begäran upplysa eleven och elevens vårdnadshavare om skälen för betyget. (3 kap. 17 ) 2
3 Alltså Skollagen anger a= skri,liga omdömen relateras?ll kunskapskraven betyg sä=s i rela?on?ll kunskapskraven de bedömningar som ger underlag för skri,liga omdömen och betyg ska spegla kunskapskraven betygssä=ningen ska bygga på en bedömning av de kunskaper som eleven inhämtat?ll och med betygssä=nings?llfället eleverna ska informeras om grunderna = bedömningarna Bedömningsprocessen Kunskapskrav Aspekter & Nivåtermer Kunskapsomdömen (som säkerställs i löpande iak=agelser) Examina?onsuppgi,er Rä=ning/bedömning av presta?oner/resultat 3
4 Bedömning i yrkesämnen Skolverket 2012 Kunskapsmatris i Service och bemötande 1 1. Kunskaper om olika servicesitua?oner E C A Eleven beskriver översiktligt olika servicesitua?oner, vilka komplika?oner som kan uppstå och hur de kan hanteras Eleven beskriver u0örligt olika servicesitua?oner, vilka komplika?oner som kan uppstå och hur de kan hanteras Eleven beskriver u0örligt och nyanserat olika servicesitua?oner, vilka komplika?oner som kan uppstå och hur de kan hanteras 2. Förmåga a= bemöta kunder eller gäster i olika servicesitua?oner samt värdera si= bemötande Eleven bemöter med viss säkerhet kunder eller gäster i några servicesitua?oner u?från deras förväntningar. De=a gör eleven med i stort se< korrekt aatyd. Eleven bemöter med viss säkerhet kunder eller gäster i några olika servicesitua?oner u?från deras förväntningar. De=a gör eleven med korrekt aatyd. Eleven bemöter med säkerhet kunder eller gäster i flera olika servicesitua?oner u?från deras förväntningar. De=a gör eleven med korrekt aatyd. 4
5 Kunskapsmatris i Service och bemötande 1 3. Förmåga a= hantera posi?va och nega?va reak?oner i kontakter med kunder eller gäster. E C A Dessutom hanterar eleven reak?oner från kunder eller gäster med e= >llfredsställande resultat. Eleven värderar med enkla omdömen si= bemötande av kunden eller gästen Dessutom hanterar eleven reak?oner från kunder eller gäster med e= >llfredsställande resultat. Eleven värderar med nyanserade omdömen si= bemötande av kunden eller gästen Dessutom hanterar eleven reak?oner från kunder eller gäster med e= go< resultat. Eleven värderar med nyanserade omdömen si= bemötande av kunden eller gästen samt ger förslag på hur bemötandet kan förbä<ras 4. Kunskaper om betydelsen av god produktkännedom och marknadsföring i servicesitua?oner Eleven redogör översiktligt för vad god produktkännedom och marknadsföring betyder för god service Eleven redogör u0örligt för vad god produktkännedom och marknadsföring betyder för god service Eleven redogör u0örligt och nyanserat för vad god produktkännedom och marknadsföring betyder för god service Kunskapsmatris i Service och bemötande 1 5. Färdigheter i a= uböra försäljnings- teknik, exponering och presenta?ons- teknik samt i a= värdera si= arbetet och resultat E C A Eleven ubör i samråd med handledare enkla expone- ringar av varor eller tjänster på e= sä= som ger möjlig- het?ll merförsäljning. Dessutom ger eleven enkla exempel på säljs?mulerande åtgärder samt presenterar och rekommenderar med viss säkerhet olika varor eller tjänster?ll kunden eller gästen. Eleven värderar med enkla omdömen sin exponering. När eleven samråder med handledare bedömer hon eller han med viss säkerhet den egna förmågan och situa?onens krav. Eleven ubör eber samråd med handledare enkla exponeringar av varor eller tjänster på e= sä= som ger möjlighet?ll merförsäljning. Dessutom ger eleven exempel på säljs?mulerande åtgärder samt presenterar och rekommenderar med viss säkerhet olika varor eller tjänster?ll kunden eller gästen. Eleven värderar med nyanserade omdömen sin exponering. När eleven samråder med handledare bedömer hon eller han med viss säkerhet den egna förmågan och situa?onens krav. Eleven ubör eber samråd med handledare enkla exponeringar av varor eller tjänster på e= sä= som ger möjlighet?ll merförsäljning. Dessutom ger eleven exempel på säljs?mulerande åtgärder samt presenterar och rekommenderar med säkerhet olika varor eller tjänster?ll kunden eller gästen. Eleven värderar med nyanserade omdömen sin exponering samt ger förslag på hur exponeringen kan förbä<ras. När eleven samråder med handledare bedömer hon eller han med säkerhet den egna förmågan och situa?onens 5
6 Kunskapskrav i Idro= och hälsa Idro< och hälsa: Kunskapskrav för betyget E i slutet av årskurs 9 Eleven kan delta i lekar, spel och idro=er som innefa=ar komplexa rörelser i olika miljöer och varierar och anpassar sina rörelser?ll viss del?ll ak?viteten och sammanhanget. I danser och rörelse- och träningsprogram?ll musik anpassar eleven?ll viss del sina rörelser?ll takt, rytm och sammanhang. Eleven kan även simma 200 meter varav 50 meter i ryggläge. Eleven kan på e= i huvudsak fungerande sä= sä=a upp mål för och planera träning och andra fysiska ak?viteter. Eleven kan även utvärdera ak?viteterna genom a= samtala om egna upplevelser och föra enkla och?ll viss del underbyggda resonemang om hur ak?viteterna?llsammans med kost och andra faktorer kan påverka hälsan och den fysiska förmågan. Eleven planerar och genomför frilu,sak?viteter med viss anpassning?ll olika förhållanden, miljöer och regler. Dessutom kan eleven med viss säkerhet orientera sig i okända miljöer och använder då kartor och andra hjälpmedel. Eleven kan på e= i huvudsak fungerande sä= förebygga skador genom a= förutse och ge enkla beskrivningar av risker som är förknippade med olika fysiska ak?viteter. Dessutom kan eleven hantera nödsitua?oner vid va=en med alterna?va hjälpredskap under olika års?der. Vilka aspekter anges? Kunskapskrav Eleven kan delta i lekar, spel och idro=er /- - - / I danser och rörelse- och träningsprogram?ll musik /- - - / Eleven kan även simma /- - - / Eleven kan /- - - / sä=a upp mål för och planera träning /- - - / utvärdera ak?viteterna /- - - / föra /- - - / resonemang om hur ak?viteterna /- - - / kan påverka hälsan och den fysiska förmågan Eleven planerar och genomför frilu,sak?viteter Dessutom kan eleven /- - - / orientera Eleven kan /- - - / förebygga skador Dessutom kan eleven hantera nödsitua?oner vid va=en Aspekt 1. Lekar, spel och idro=er 2. Rörelseprogram?ll musik 3. Simma 4. Planera, sä=a upp mål för och utvärdera träning/ ak?viteter 5. Frilu,sak?viteter 6. Orientera 7. Förebygga skador 8. Nödsitua?oner vid va=en 6
7 Vilka nivåtermer för E anges? Aspekt Nivåtermer för E 1. Lekar, spel och kan delta i lekar, spel och idro=er som innefa=ar komplexa idro=er rörelser i olika miljöer varierar och anpassar sina rörelser?ll viss del 2. Rörelseprogram anpassar?ll viss del rörelser?ll takt, rytm och sammanhang 3. Simma 200 meter varav 50 meter i ryggläge 4. Planera, sä=a upp mål för och utvärdera träning/ ak?viteter på e= i huvudsak fungerande sä= sä=a upp mål för och planera utvärdera genom a= samtala om egna upplevelser föra enkla och?ll viss del underbyggda resonemang om hur ak?viteterna?llsammans med kost och andra faktorer kan påverka hälsan och den fysiska förmågan. 5. Frilu,sak?viteter planerar och genomför med viss anpassning?ll olika förhållanden, miljöer och regler 6. Orientera med viss säkerhet orientera sig i okända miljöer och använder då kartor och andra hjälpmedel 7. Förebygga skador på e= i huvudsak fungerande sä= förutse och ge enkla beskrivningar av risker 8. Nödsitua?oner med alterna?va hjälpredskap under olika års?der Vilka nivåtermer för C och A anges? Aspekt Nivåskiljande termer för C Nivåskiljande termer för A 1. Lekar, spel och varierar och anpassar sina varierar och anpassar sina idro=er rörelser rela?vt väl rörelser väl 2. Rörelseprogram anpassar sina rörelser rela?vt väl anpassar sina rörelser väl 3. Simma 4. Planera, sä=a upp mål för och utvärdera träning/ ak?viteter på e= rela?vt väl fungerande sä= föra utvecklade och rela?vt väl underbyggda resonemang på e= väl fungerande sä= föra välutvecklade och väl underbyggda resonemang 5. Frilu,sak?viteter med rela?vt god anpassning. med god anpassning 6. Orientera med rela?vt god säkerhet med god säkerhet 7. Förebygga skador 8. Nödsitua?oner på e= rela?vt väl fungerande sä= utvecklade beskrivningar på e= väl fungerande sä= välutvecklade beskrivningar 7
8 Hur vet läraren a= NN kan delta i lekar, spel och idro=er, kan anpassa rörelser?ll takt, rytm och sammanhang, kan simma 200 meter etc? Elever genomför examina?onsuppgi,er som speglar kunskapskravens aspekter, ibland en aspekt, ibland flera aspekter sam?digt Resultat på examina?onsuppgi,er tolkas och översä=s?ll kunskapsomdömen för de aspekter som har speglats Examina?onsuppgi,er är nödvändiga. Annars vet läraren inte vad NN kan. Läraren riskerar a= sakna underlag för bedömning och kan låta bli a= sä=a betyg Elever ska informeras om grunderna för betygssä=ning. Det innebär a= de ska veta vilka resultat de ska åstadkomma för a= läraren ska översä=a resultaten?ll kunskapsomdömen på en viss nivå för de aspekter som speglas i examina?onsuppgi,er. Vad ska?ll exempel framgå av e= godtagbart resultat? Examina?onsuppgi, i aspekten planera, sä=a upp mål för och utvärdera träning/ak?viteter Du ska genomföra e= kondi?onstest inom ramen för e= mätbart värde i Coopers test. Lägg in den sta?s?k som e,erfrågas i datorprogrammet, Beskriv di= utgångsläge Beskriv de rekommenda?oner som ges Lägg upp en plan för hur du vill förbä=ra din kondi?on. Du väljer själv vägen och du kan samråda med läraren. Redovisnings?llfälle 1: Ange di= nya resultat och jämför. Hur ser du själv på sambandet mellan vägen och målet? Skriv. Redovisnings?llfälle 2: Ange di= nya resultat och jämför. Förutom a= du jämför och reflekterar, ska du skri,ligt besvara 2-3 frågor på den teori om samband mellan kost, mo?on och hälsa vi har tagit upp gemensamt. Anknyt dina svar?ll dina resultat. 8
9 Bedömningsmall?ll uppgi,en E C A Uppgiften och ditt resultat Samband mellan kost, motion och hälsa Du har testat dig, lagt in statistik, beskrivit ditt utgångsläge, satt upp mål, planerat verksamheter och utvärderat hur det gick Av dina svar framgick att du har förstått delar av den teori vi har behandlat Du har till övervägande del följt din plan och dina senare resultat bekräftar att de aktiviteter du planerade och genomförde till viss del gav det resultat du hade förväntat Av dina svar framgick att du har förstått det mesta av den teori vi har behandlat Du har följt din plan och dina senare resultat bekräftar att de aktiviteter du planerade och genomförde gav det resultat du hade förväntat Av dina svar framgick att du har förstått den teori vi har behandlat A= översä=a resultat?ll kunskapsomdömen Så här kan presta?oner på uppgi,en översä=as: E- nivå: NN kan testa sin kondi?on och föra in värden NN kan på e= acceptabelt sä= redogöra för enkla samband mellan kondi?on, träning, kost och hälsa C- nivå: NN kan sä=a upp mål, lägga upp en plan, följa delar av planen och förbä=ra sin kondi?on A- nivå: NN kan ubörligt och nyanserat redogöra för komplexa samband mellan kondi?on, träning, kost och hälsa 9
10 A= relatera kunskapsomdömen?ll kunskapskrav E C A Kunskapsomdömen i en viss aspekt (planera etc) NN kan testa sin kondi?on och föra in värden NN kan på e= acceptabelt sä= redogöra för enkla samband mellan kondi?on, träning, kost och hälsa NN kan sä=a upp mål, lägga upp en plan, följa delar av planen och förbä=ra sin kondi?on NN kan redogöra för samband mellan kondi?on, träning, kost och hälsa NN kan planera och följa en för sina sy,en fungerande plan NN kan ubörligt redogöra för komplexa samband mellan kondi?on, träning, kost och hälsa Kunskapskrav i den aspekten (planera etc) NN kan på e= i huvudsak fungerande sä= sä=a upp mål för och planera träning NN kan föra enkla och?ll viss del underbyggda resonemang om hur ak?viteterna?llsammans med kost och andra faktorer kan påverka hälsan och den fysiska förmågan NN kan på e= rela?vt väl fungerande sä= sä=a upp mål för och planera träning NN kan föra utvecklade och rela?vt väl underbyggda resonemang NN kan på e= väl fungerande sä= sä=a upp mål för och planera träning NN kan föra välutvecklade och väl underbyggda resonemang Bedömningsprocessen Kunskapskrav Aspekter & Nivåtermer Kunskapsomdömen (som säkerställs i löpande iak=agelser) Examina?onsuppgi,er Rä=ning/bedömning av presta?oner/resultat 10
11 A= översä=a resultat?ll kunskapsomdömen Vissa resultat kan vara svåra a= översä=a?ll kunskapsomdömen För a= korrekt översä=a?ll kunskapsomdömen behövs ibland flera resultat/presta?oner som speglar samma aspekt Alla resultat kommenteras så a= eleven förstår hur e= bä=re resultat kan se ut När översä=s resultat?ll kunskapsomdömen? En första översä=ning kan göras e,er en inledande diagnos Y=erligare översä=ningar, baserat på nya resultat och på iak=agelser under lek?oner, kan göras Inför utvecklingssamtal ska en översä=ning göras Inför betygssä=ning ska en översä=ning göras så a= betyget speglar de kunskaper och förmågor eleven har vid betygs?llfället Elever kan erbjudas a= komple=era underlagen En porbölj kan ge underlag för översä=ningar 11
12 Betygsnivåerna D och B e= exempel I kunskapskraven i Idro= och hälsa kan 8 aspekter urskiljas: 1. delta i lekar, spel och idro=er, 2. anpassa rörelser?ll takt, rytm och sammanhang, 3. simma etc På vardera betygsnivån C och A finns 8 nivåskiljande termer. Betyget D ska ges?ll en elev som uppfyller alla kunskapskrav för E och den övervägande delen av de 8?llkommande kraven för C. Betyget B ska ges?ll en elev som uppfyller alla kunskapskrav för C och den övervägande delen av de 8?llkommande kraven för A Vad som menas med?ll övervägande del är inte preciserat Enstaka elever kan si=a mellan stolarna 12
Skriftliga omdömen och betygssättning i praktiken
Skriftliga omdömen och betygssättning i praktiken Hur ser vägen från kursplaner till skriftliga omdömen och betyg ut i praktiken? Vilka tankesteg tar läraren på vägen? Referenspunkter för skriftliga omdömen
Läs merRä#säker betygsä#ning
Rä#säker betygsä#ning Rä#säkra betyg Överensstämmer lärarnas bedömningar med kursplanernas kunskapskrav? Överensstämmer lärarnas kunskapsomdömen, och sammanvägningar med Skolförordningarnas och Läroplanernas
Läs merIDROTT OCH HÄLSA. Syfte
IDROTT OCH HÄLSA Fysiska aktiviteter och en hälsosam livsstil är grundläggande för människors välbefinnande. Positiva upplevelser av rörelse och friluftsliv under uppväxtåren har stor betydelse för om
Läs mer3.4 IDROTT OCH HÄLSA
3.4 IDROTT OCH HÄLSA Fysiska aktiviteter och en hälsosam livsstil är grundläggande för människors välbefinnande. Positiva upplevelser av rörelse och friluftsliv under uppväxtåren har stor be tydelse för
Läs merNy läroplan 2011. Föräldrainformation
Ny läroplan 2011 Föräldrainformation Anna Karlefjärd 2013 Skolans uppdrag Skolan ska klargöra för elever och föräldrar vilka mål utbildningen har, vilka krav skolan ställer och vilka rättigheter och skyldigheter
Läs merIdrott och hälsa - Kunskapskrav
Idrott och hälsa Kunskapskrav Betyget E i slutet av årskurs 6 1. Deltagande: Eleven kan delta i lekar, spel och idrotter som innefattar sammansatta motoriska grundformer i olika miljöer och varierar och
Läs merKursupplägg Idrott och Hälsa Årskurs 9
ESS Gymnasiet Kursupplägg Idrott och Hälsa Årskurs 9 Idrott och Hälsa Martin Nyman 2015 Kursplan - Idrott och hälsa Fysiska aktiviteter och en hälsosam livsstil är grundläggande för människors välbefinnande.
Läs merÄmnet Idrott och hälsa i Måsöskolan
Ämnet Idrott och hälsa i Måsöskolan Fysiska aktiviteter och en hälsosam livsstil är grundläggande för människors välbefinnande. Positiva upplevelser av rörelse och friluftsliv under uppväxtåren har stor
Läs merIdrott och hälsa. Centralt innehåll. I årskurs 1 3
Idrott och hälsa och hälsofrämjande levnadsvanor är grundläggande för människors välbefinnande. Positiva upplevelser av idrott, fysiska aktiviteter och friluftsliv under uppväxtåren har stor betydelse
Läs merSERVICE OCH BEMÖTANDE
SERVICE OCH BEMÖTANDE Ämnet service och bemötande behandlar hur man i servicesituationer möter kunder eller gäster på ett yrkesmässigt sätt. Ämnets syfte Undervisningen i ämnet service och bemötande ska
Läs merIdrott och hälsa bedömning. Kommentar
Idrott och hälsa bedömning Elevens namn Personnummer Rörelse i olika miljöer Rörelser inomhus (t.ex. bollsporter, lek, kondition, styrka, koordination) Bristfällig rörelseförmåga. Behöver utveckla: Kan
Läs merMITT BARNS RÄTTIGHETER - SKOLANS JURIDIK. Magnus Jonasson, jurist
MITT BARNS RÄTTIGHETER - SKOLANS JURIDIK Magnus Jonasson, jurist Magnus Jonasson Jurist med inriktning mot offentlig rätt: Social- och sjukförsäkringsrätt, medicinsk rätt Skoljuridik: - Samtliga skolformer
Läs merDen nya skollagen 2010:800
Den nya skollagen 2010:800 - avsnitt som berör r grundskolan 3 kap. Barns och elevers utveckling mot målen Barnens och elevernas lärande och personliga utveckling 3 Alla barn och elever ska ges den ledning
Läs merSkriftliga omdömen och betygssättning i praktiken
Skriftliga omdömen och betygssättning i praktiken Hur ser vägen från kursplaner till skriftliga omdömen och betyg ut i praktiken? Vilka tankesteg tar läraren på vägen? Referenspunkter för skriftliga omdömen
Läs merIDH 3.4 IDROTT OCH HÄLSA. Syfte
3.4 IDROTT OCH HÄLSA Fysiska aktiviteter och en hälsosam livsstil är grundläggande för människors välbefinnande. Positiva upplevelser av rörelse och friluftsliv under uppväxtåren har stor be tydelse för
Läs merGöteborg 19 oktober Idrott och hälsa. lars-ake.backman@skolverket.se
Göteborg 19 oktober Idrott och hälsa lars-ake.backman@skolverket.se Varför idrott och hälsa i grundskolan? Varför idrott och hälsa? Positiva upplevelser av rörelse och friluftsliv under uppväxtåren har
Läs merDel ur Lgr 11: kursplan i idrott och hälsa i grundskolan
Del ur Lgr 11: kursplan i idrott och hälsa i grundskolan 3.4 IDROTT OCH HÄLSA Fysiska aktiviteter och en hälsosam livsstil är grundläggande för människors välbefinnande. Positiva upplevelser av rörelse
Läs merBedömning för lärande
Bedömning/betyg Bedömning för lärande Om du ska lyckas att föra en människa mot ett bestämt mål, Måste jag först finna henne där hon är och börja där. Den som inte kan det lurar sig själv, när hon tror
Läs merKunskapskrav, sid 1 [6] för kursen entreprenörskap, 100 p
Kunskapskrav, sid 1 [6] Betyg E Betyg C Betyg A Entreprenörskap Du redogör, med hjälp av några exempel, översiktligt för vad entreprenörskapet innebär för individer, organisationer, företag och samhällen.
Läs merHur kan en plan för ett arbetsområde/tema se ut? Lärarnas planering Elevernas planering
Hur kan en plan för ett arbetsområde/tema se ut? Lärarnas planering Elevernas planering Planens delar Förankring i kursplanen (läraren) Förväntat resultat (eleverna) Aktiviteter/uppgifter för bedömning
Läs merLek, idrott, orientering, simning, motorik
Lek, idrott, orientering, simning, motorik Årskurs och tidsperiod Grundsärskolan v. 35-43. Övergripande mål från läroplanen - Kan arbeta både självständigt och tillsammans med andra och känna tillit till
Läs merKomplexa rörelser i lekar, spel, och idrotter, inomhus och utomhus, samt danser och rörelser till musik.
IDROTT & HÄLSA Centralt innehåll Ämnet idrott och hälsa delas in i tre arbetsområden. Komplexa rörelser i lekar, spel, och idrotter, inomhus och utomhus, samt danser och rörelser till musik. Styrketräning,
Läs merLäroplan för grundskolan,förskoleklassen ochfritidshemmet 2011
Läroplan för grundskolan,förskoleklassen ochfritidshemmet 2011 Den samlade läroplanen innehåller tre delar: 1. Skolans värdegrund och uppdrag 2. Övergripande mål och riktlinjer för utbildningen 3. Kursplaner
Läs merIdrott & Hälsa. Lgr11. Kent Andersson, Kumla
Idrott & Hälsa Lgr11 Syfte Fysiska aktiviteter och en hälsosam livsstil är grundläggande för människors välbefinnande. Positiva upplevelser av rörelse och friluftsliv under uppväxtåren har stor betydelse
Läs merProtokoll 1 (10) Se nästa sida.
Protokoll 1 (10) Plats och tid Sammanträdesrum Nils/Holger, kommunhuset, 2018-11-12, kl. 13.00 14.30 Beslutande Övriga närvarande Se nästa sida. Anders Grundberg, förvaltningschef Ulrika Fridh, biträdande
Läs merArbetssätt: Åk 1-3 Genom de flesta uppvärmningar träna takt och rörelse till musik. Träna några enkla danser som Sids dans.
Bedömningsmatris Idrott och hälsa VAD NÄR VAD/HUR Gradering A-F Kommentar I rörelse till musik i danser anpassar eleven till viss del/relativt väl/väl sina rörelser till takt och rytm Åk 1-6Enkla lekar
Läs merPRÖVNINGSANVISNINGAR
Prövning i Företagsekonomi 2 PRÖVNINGSANVISNINGAR Kurskod FÖRFÖR2 Gymnasiepoäng 100 Läromedel Prövning Skriftlig del Muntlig del Kontakt med examinator Bifogas E2000 Classic Företagsekonomi 2, Faktabok
Läs merÄmnesplanerna. Skolverkets Allmänna råd Bedömning och i gymnasieskolan
Skolverkets Allmänna råd Bedömning och betygssä@ning i gymnasieskolan (Skolverket 2012) Ämnesplanerna Ämnets syee beskriver i löpande text vilka kunskaper eleverna ska ges möjlighet a@ utveckla genom undervisningen
Läs merCENTRALT INNEHÅLL RÖRELSE åk 4-6
Namn: Klass: CENTRALT INNEHÅLL RÖRELSE åk 4-6 en kan delta i en kan delta i en kan delta i lekar, spel och lekar, spel och lekar, spel och idrotter som idrotter som idrotter som innefattar innefattar innefattar
Läs merKursplanen i ämnet idrott och hälsa
DISKUSSIONSUNDERLAG FÖR GRUNDSKOLAN Diskutera Kursplanen i ämnet idrott och hälsa Läsåret 2011/12 införs en samlad läroplan för var och en av de obligatoriska skolformerna grundskolan, grundsärskolan,
Läs merPEDAGOGIK. Ämnets syfte
PEDAGOGIK Pedagogik är ett tvärvetenskapligt kunskapsområde nära knutet till psykologi, sociologi och filosofi och har utvecklat en egen identitet som samhällsvetenskaplig disciplin. Ämnet pedagogik tar
Läs merGunnar Hyltegren Dagens program
Dagens program Måndagen 26 okt -15, kl. 11.15 11.45 I avhandlingen Vaghet och vanmakt 20 år med kunskapskrav i den svenska skolan redovisas två mot varandra stridande tolkningar av vad betygssättning innebär:
Läs merMITT BARNS RÄTTIGHETER - SKOLANS JURIDIK
MITT BARNS RÄTTIGHETER - SKOLANS JURIDIK Magnus Jonasson, jurist Magnus Jonasson Jurist med inriktning mot offentlig rätt: Social- och sjukförsäkringsrätt, medicinsk rätt Skoljuridik: - Samtliga skolformer
Läs merEtt skriftligt prov samt en inlämningsuppgift. Kompletterar eventuellt vissa delar av det skriftliga provet.
PRÖVNINGSANVISNINGAR Prövning i Kurskod Kommunikation PEDKOU0 Gymnasiepoäng 100 Läromedel Prov Teoretiskt prov (240 min) Muntligt prov (60 min) Inlämningsuppgift Kontakt med Examinator Bifogas Enligt lärares
Läs merLEDARSKAP OCH ORGANISATION
LEDARSKAP OCH ORGANISATION Ämnet ledarskap och organisation är till sin karaktär tvärvetenskapligt. Det har sin bas inom företagsekonomi, psykologi, sociologi och pedagogik. Med hjälp av begrepp, teorier
Läs merUndervisningen i ämnet träningslära ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:
TRÄNINGSLÄRA Ämnet träningslära har sin grund i humanbiologi och idrottsvetenskap. I ämnet behandlas hur kroppen påverkas av träning och fungerar i tränings- och motionssammanhang. Ämnets syfte Undervisningen
Läs merFÖRETAGSEKONOMI. Undervisningen i ämnet företagsekonomi ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:
FÖRETAGSEKONOMI Ämnet företagsekonomi behandlar företagande i vid bemärkelse och belyser såväl ekonomiska som sociala och miljömässiga aspekter. I ämnet ingår marknadsföring, ledarskap och organisation,
Läs merUndervisningen ska utformas så att alla kan delta och utvecklas utifrån sina egna förutsättningar och i samspel med andra.
IDROTT OCH HÄLSA Ämnet idrott och hälsa behandlar sambanden mellan människans livsstil, hälsa och välbefinnande. I ämnet ingår olika former av fysiska aktiviteter både inomhus och utomhus. Ämnets syfte
Läs merIdrott & Hälsa HT-16 Vecka Aktivitet LEKAR & SAMARBETSÖVNINGAR Rörelse Sammansatta grovmotoriska grundformer genom olika lekar utomhus.
Idrott & Hälsa HT-16 Vecka Aktivitet 34-35 LEKAR & SAMARBETSÖVNINGAR Sammansatta grovmotoriska grundformer genom olika lekar utomhus. - att genomföra och anpassa utevistelser och friluftsliv efter olika
Läs merFörmiddagen. Formativ organisation & Systematiskt kvalitetsarbete. Bedömning blir betyg - Hur skapar vi en klok bedömningskultur
Anna Karlefjärd 2018 Förmiddagen Formativ bedömning - Vad vet vi idag Bedömning blir betyg - Hur skapar vi en klok bedömningskultur Formativ organisation & Systematiskt kvalitetsarbete FRIUTRYMME Friutrymme
Läs merENTREPRENÖRSKAP. Ämnets syfte. Kurser i ämnet
ENTREPRENÖRSKAP Ämnet entreprenörskap är tvärvetenskapligt. Det har sin bas inom psykologi och företagsekonomi, men även andra kunskapsområden såsom retorik och juridik ingår. Med hjälp av begrepp, teorier,
Läs merSPECIALPEDAGOGIK. Ämnets syfte
SPECIALPEDAGOGIK Ämnet specialpedagogik är tvärvetenskapligt och har utvecklats ur pedagogik med nära kopplingar till filosofi, psykologi, sociologi och medicin. I ämnet behandlas människors olika villkor
Läs merNATURVETENSKAPLIG SPETS INOM FÖRSÖKSVERKSAMHET MED RIKSREKRYTERANDE GYMNASIAL SPETSUTBILDNING
NATURVETENSKAPLIG SPETS INOM FÖRSÖKSVERKSAMHET MED RIKSREKRYTERANDE GYMNASIAL SPETSUTBILDNING Ämnet naturvetenskaplig spets inom försöksverksamhet med riksrekryterande gymnasial spetsutbildning förbereder
Läs merStockholm 15 mars 2013
Stockholm 15 mars 2013 Att fundera på Vilket är skolans huvudsakliga uppdrag??? Att fundera på Vad är kunskap? Vilka kunskaper är viktiga? Omsorg kontra kunskaper? Hur ser kunskapsuppdraget ut? Att fundera
Läs merIDROTT OCH HÄLSA. Ämnets syfte
IDROTT OCH HÄLSA Idrott, friluftsliv och olika former av motion och rekreation har stor betydelse såväl för enskilda människors hälsa som för folkhälsan. Ämnet idrott och hälsa förvaltar ett kulturellt
Läs merIDROTT OCH HÄLSA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet
IDROTT OCH HÄLSA Idrott, friluftsliv och olika former av motion och rekreation har stor betydelse såväl för enskilda människors hälsa som för folkhälsan. Ämnet idrott och hälsa förvaltar ett kulturellt
Läs merArbetsområde: Planera, genomföra, utvärdera kondition-, styrka-, rörlighetsträning
Sida 1 av 5 Arbetsområde: Planera, genomföra, utvärdera kondition-, styrka-, rörlighetsträning Allmän information Inom detta arbetsområde kommer du att få lära dig planera, genomföra och utvärdera fysisk
Läs merGERONTOLOGI OCH GERIATRIK
GERONTOLOGI OCH GERIATRIK Gerontologi är läran om det normala fysiska, psykiska och sociala åldrandet och om de åldersrelaterade förändringar som sker hos människan från det att hon uppnått mogen ålder
Läs merBedömning och betygssättning på Kungsholmens Gymnasium/Stockholms musikgymnasium
Bedömning och betygssättning på Kungsholmens Gymnasium/Stockholms musikgymnasium Inledning Denna text syftar till att klargöra regler kring bedömning och betygssättning och beskriva hur vi på Kungsholmens
Läs merDANSTEKNIK. Ämnets syfte
DANSTEKNIK Ämnet dansteknik är till sin karaktär konstnärligt och innefattar träning i olika genrer och stilar inom scenkonstnärlig dans. Genrerna kan vara historiska eller samtida. Ämnet innefattar även
Läs merTränings- och tävlingslära 2, 100 poäng
Kursplan SPETRÄ02, senast uppdaterad 2017-08-28 Tränings- och tävlingslära 2, 100 poäng Undervisningen i kursen ska behandla följande centrala innehåll: 1. Fördjupning i kroppens anatomi och fysiologi,
Läs merChecklista för bedömning av teoretisk validering Kurs: Hälsopedagogik 100 poäng Kurskod: HALHAL0
Checklista för bedömning av teoretisk validering Kurs: Hälsopedagogik 100 poäng Kurskod: HALHAL0 Validandens namn: Födelsedatum: Lärare: Lärare: Inskriven termin: Datum för genomförande: Kursen omfattar
Läs mer1. Kursplaner för särskild utbildning för vuxna 7
1. Kursplaner för särskild utbildning för vuxna på grundläggande nivå som motsvarar den utbildning som ges inom grundsärskolan Biologi Kurskod: SGRBIO7 Naturvetenskapen har sitt ursprung i människans nyfikenhet
Läs merRedovisning 1. Daniel Nordström
Redovisning 1 Daniel Nordström Agenda Ämnesplanens upplägg Ämnesplanen för Redovisning 1 Betygsskalan Värdeorden i kunskapskraven Betygsmatris Bedömning Betygsättning Mina förväntningar Era förväntningar
Läs merKartläggningsmaterial för nyanlända elever. Observationsscheman Idrott och hälsa
Kartläggningsmaterial för nyanlända elever Observationsscheman Idrott och hälsa 1 2 3 A. Erfarenheter* har erfarenheter av ämnet idrott och hälsa Fråga 2 Fråga 1 har erfarenheter av olika lekar, rörelseaktiviteter
Läs merSpecialpedagogik 1, 100 poäng
Specialpedagogik 1, 100 poäng Kurskod: SPCSPE01 Kurslitteratur: Specialpedagogik 1, Larsson Iréne, Gleerups Utbildning ISBN:978-91-40-68213-0 Centralt innehåll Undervisningen i kursen ska behandla följande
Läs merHÄLSA. Ämnets syfte. Undervisningen i ämnet hälsa ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:
HÄLSA Ämnet hälsa är tvärvetenskapligt och har sin grund i hälsovetenskap, socialmedicin och pedagogik. I ämnet behandlas hälsa och hälsofrämjande arbete utifrån ett individ-, gruppoch samhällsperspektiv.
Läs merBetyg i årskurs 6. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet engelska
Betyg i årskurs 6 Betyg i årskurs 6, respektive årskurs 7 för specialskolan, träder i kraft hösten 2012. Under läsåret 2011/2012 ska kunskapskraven för betyget E i slutet av årskurs 6 respektive årskurs
Läs merDiskutera En analys av skolverkets diskussionsunderlag för grundskolan Iden%tet och fotografi
Diskutera En analys av skolverkets diskussionsunderlag för grundskolan Iden%tet och fotografi Förankring i läroplan och kursplan Sy;e Undervisningen i ämnet bild ska sy;a?ll a@ eleverna utvecklar kunskaper
Läs merCentralt innehåll. Rörelse. Hälsa och livsstil. Friluftsliv och utevistelse. Ämnesspecifika begrepp. Rörelse. Hälsa och livsstil.
MOTORIK Fysiska aktiviteter, rörlighet och en hälsosam livsstil är grundläggande för människors välbefinnande. Positiva upplevelser av rörelse och friluftsliv under uppväxtåren har stor betydelse för om
Läs merUndervisningen ska också bidra till att eleverna utvecklar kunskaper om åldrandet ur ett mångkulturellt perspektiv.
ÄMNE GERONTOLOGI OCH GERIATRIK Gerontologi är läran om det normala fysiska, psykiska och sociala åldrandet och om de åldersrelaterade förändringar som sker hos människan från det att hon uppnått mogen
Läs merPlanering Människokroppen 8C. Vecka Måndag Tisdag Onsdag 34 Cellen Andningen 35 Hjärta och
Syfte: Planering Människokroppen 8C Använda biologins begrepp, modeller och teorier för att beskriva och förklara biologiska samband i människokroppen och samhället. Använda kunskaper i biologi för att
Läs merRiktlinjer för betygssättning. Al-Salamahskolan
Riktlinjer för betygssättning Al-Salamahskolan Ang. terminsbetyg och slutbetyg Punkterna under den här rubriken är endast sammanfattningar av vår styrdokument se skolverkets hemsida Formativa arbetssätt
Läs merUndervisningen ska ge eleverna möjlighet att arbeta med produktionsförbättrande arbete i projektform.
PRODUKTIONSFILOSOFI Ämnet produktionsfilosofi handlar om hur produktion, på olika nivåer i en organisation, planeras och styrs samt om hur planerings- och styrmetoder utvecklas genom ständigt förbättringsarbete.
Läs merHur kan en plan för e3 arbetsområde/tema se ut?
Hur kan en plan för e3 arbetsområde/tema se ut? Lärarnas planering Elevernas planering Planens delar Förankring i kursplanen (läraren) Förväntat resultat (eleverna) Ak3viteter/uppgi5er för bedömning (eleverna)
Läs mer10 kap. Grundskolan. Utvecklingssamtal och individuell utvecklingsplan
IUP och omdöme me i Skollagen 2010:800 10 kap. Grundskolan [ ] Utvecklingssamtal och individuell utvecklingsplan 12 Minst en gång varje termin ska läraren, eleven och elevens vårdnadshavare ha ett utvecklingssamtal
Läs merSKOLFS. På Skolverkets vägnar. ANNA EKSTRÖM Christina Månberg
1 (15) Dnr 2013:454 Föreskrifter om ändring i Skolverkets föreskrifter (SKOLFS 2010:94) om ämnesplan för ämnet hälsa i gymnasieskolan och inom kommunal vuxenutbildning på gymnasial nivå; beslutade den
Läs merFÖRETAGSEKONOMI. Ämnets syfte. Kurser i ämnet
FÖRETAGSEKONOMI Ämnet företagsekonomi behandlar företagande i vid bemärkelse och belyser såväl ekonomiska som sociala och miljömässiga aspekter. I ämnet ingår marknadsföring, ledarskap och organisation,
Läs merKursplan - Grundläggande engelska
2012-11-02 Kursplan - Grundläggande engelska Grundläggande engelska innehåller fyra delkurser, sammanlagt 450 poäng: 1. Nybörjare (150 poäng) GRNENGu 2. Steg 2 (100 poäng) GRNENGv 3. Steg 3 (100 poäng)
Läs merLPP Idrott och hälsa Tema 4 Samhälle och utevistelser
1 Centralt innehåll tema 4: Åk 6 Åk 7-9 Rörelse Sammansatta grundformer i kombination med gymnastikredskap och andra redskap. Olika idrotter, inomhus och utomhus, samt danser och rörelser till musik. Takt
Läs merSlutuppgift Kommunikation 1 BF1 våren 2013
Jonas Angerud, Karlbergsgymnasiet Åmål Slutuppgift Kommunikation 1 BF1 våren 2013 Vi har nu cirka fem stycken lektionstillfällen kvar av vårterminen och det kommer säkert att falla bort något på vägen.
Läs merKunskapskrav årskurs 6
Kunskapskrav årskurs 6 Kunskapskrav för betyget E i slutet av årskurs 6 Eleven kan delta i gemensam sång och följer då i någon mån rytm och tonhöjd. Eleven kan även spela delar av en enkel anpassad melodi-,
Läs merENGELSKA FÖR DÖVA OCH HÖRSELSKADADE
ENGELSKA FÖR DÖVA OCH HÖRSELSKADADE Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Att ha kunskaper i flera språk kan ge nya perspektiv på omvärlden, ökade möjligheter till kontakter
Läs merSkolans uppdrag är att främja lärande där individen stimuleras att inhämta och utveckla kunskaper och värden.
Författningsstöd Övergripande författningsstöd 1 kap. 4 skollagen Utbildningen inom skolväsendet syftar till att barn och elever ska inhämta och utveckla kunskaper och värden. Den ska främja alla barns
Läs merÄMNESPLANENS STRUKTUR. Syfte Centralt innehåll Kunskapskrav. Mål KUNSKAPSKRAV
Syfte Centralt innehåll Kunskapskrav Mål KUNSKAPSKRAV Läraren ska sätta betyg på varje kurs och det finns prec i serade kunskapskrav för tre av de godkända betygs stegen E, C och A. Kunskapskraven är för
Läs merPRODUKTUTVECKLING. Ämnets syfte
PRODUKTUTVECKLING Ämnet produktutveckling behandlar arbetsprocessen för att skapa en produkt samt produktens material, konstruktion och design. Ämnet behandlar också hur olika intressenters krav samordnas
Läs merMITT BARNS RÄTTIGHETER - SKOLANS JURIDIK 15 MAJ 2018
MITT BARNS RÄTTIGHETER - SKOLANS JURIDIK 15 MAJ 2018 Magnus Jonasson, jurist Magnus Jonasson Jurist med inriktning mot offentlig rätt: Social- och sjukförsäkringsrätt, medicinsk rätt Skoljuridik: - Samtliga
Läs merHUMANISTISK OCH SAMHÄLLSVETENSKAPLIG SPECIALISERING
HUMANISTISK OCH SAMHÄLLSVETENSKAPLIG SPECIALISERING Ämnet humanistisk och samhällsvetenskaplig specialisering möjliggör en tvärvetenskaplig eller inomvetenskaplig fördjupning inom ett valt kunskapsområde.
Läs merVälkomna Kontaktpersoner BoB 2011-03-09
Välkomna Kontaktpersoner BoB 2011-03-09 Dagens agenda Implementeringsarbetet på Klastorp-Essinge skolor och Kullskolan Diskussion IUP-processen i Lgr11? Ett dokumentationsverktyg som följer IUP-processen?
Läs merDet engelska språket omger oss i vardagen och används inom så skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska
Engelska Kurskod: GRNENG2 Verksamhetspoäng: 450 Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom så skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens
Läs merGenom praktisk tillämpning ska undervisningen ge eleverna möjlighet att erfara olika arbetsuppgifter som förekommer inom dagligvaruhandeln.
MAT OCH BUTIK Ämnet mat och butik behandlar hur råvaror och andra produkter inom olika varugrupper i dagligvaruhandeln kan användas, kombineras och tillagas. I ämnet behandlas också grunderna i matlagning
Läs merPEDAGOGIK. Ämnets syfte
PEDAGOGIK Pedagogik är ett tvärvetenskapligt kunskapsområde nära knutet till psykologi, sociologi och filosofi och har utvecklat en egen identitet som samhällsvetenskaplig disciplin. Ämnet pedagogik tar
Läs merBetyg i årskurs 6. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet teckenspråk för hörande
Betyg i årskurs 6 Betyg i årskurs 6, respektive årskurs 7 för specialskolan, träder i kraft hösten 2012. Under läsåret 2011/2012 ska kunskapskraven för betyget E i slutet av årskurs 6 respektive årskurs
Läs merAKTIVITETER OCH VÄRDSKAP
AKTIVITETER OCH VÄRDSKAP Turismen är en viktig näring i stora delar av världen och omfattar flera verksamhetsområden inom besöks- och resenäringen: bo, äta, göra, resa och sälja. Både privatpersoners och
Läs merBetyg och bedömning i idrott och hälsa, åk 6. Läsåret
Idrott och hälsa Vaxmoraskolan Betyg och bedömning i idrott och hälsa, åk 6. Läsåret 2015-2016 Elevens namn: XX Idrott och Hälsa F E D C B A Terminsbetyg i slutet av ht 2015. Terminsbetyg i slutet av vt
Läs merPEDAGOGIK I VÅRD OCH OMSORG
PEDAGOGIK I VÅRD OCH OMSORG Ämnet pedagogik i vård och omsorg har sin vetenskapliga grund i pedagogik, vårdvetenskap, psykologi och sociologi. Ämnet behandlar socialpedagogiska och pedagogiska frågor inom
Läs merKurs: Fritids- och friskvårdsverksamheter. Den arbetsplatsförlagda utbildningen ska behandla följande centrala innehåll:
Elev: APL-plats: Klass: Period: Kurs: Fritids- och friskvårdsverksamheter Den arbetsplatsförlagda utbildningen ska behandla följande centrala innehåll: Förtydligande av begrepp kopplade till kunskapskrav
Läs merKursen idrottsspecialisering 1 omfattar punkterna 1 2 och 4 7 under rubriken Ämnets syfte.
SPECIALIDROTT Ämnet specialidrott möjliggör en utveckling av den idrottsliga förmågan mot elitnivå inom en vald idrott. Det behandlar metoder och teorier för prestationsutveckling mot elitnivå. Undervisningen
Läs merHur kan en plan för e- arbetsområde/tema se ut? Lärarnas planering Elevernas planering
Hur kan en plan för e- arbetsområde/tema se ut? Lärarnas planering Elevernas planering Planens delar Förankring i kursplanen (läraren) Förväntat resultat (eleverna) Ak3viteter/uppgi5er för bedömning (eleverna)
Läs merNya samlade läroplaner
Nya samlade läroplaner Nya reformer Den nya skollagen En förändrad läroplan för förskolan Nya läroplaner för den obligatoriska skolan En ny gymnasieskola En ny betygsskala 350 lärare, didaktiker och experter
Läs merELEVDOKUMENTATION i Stockholm Skolwebb
ELEVDOKUMENTATION i Stockholm Skolwebb IUP - Skriftliga omdömen Vad? När och Vem? Var och Hur? Beskriver elevens kunskapsutveckling och ska skrivas i varje ämne som eleven fått undervisning i. En gång
Läs merKunskapskrav SVENSKA SOM ANDRASPRÅK År 9
Kunskapskrav SVENSKA SOM ANDRASPRÅK År 9 LÄSA: Eleven kan läsa skönlitteratur och sakprosatexter med ( ) flyt genom att ( ) välja och använda lässtrategier utifrån olika texters särdrag. Genom att göra
Läs merBETYG ÅRSKURS 6 ( - 9)
UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN GRUNDSKOLEAVDELNINGEN BETYG ÅRSKURS 6 ( - 9) Diskussionsmaterial Vad är detta? I materialet ges förslag på hur man kan arbeta med fortbildning i lärargrupper runt betyg i årskurs
Läs merRödabergsskolan. Läroplanen, betyg, bedömning & kommunikation.
Rödabergsskolan Läroplanen, betyg, bedömning & kommunikation. Rödabergsskolan Välkomna till läsåret 2011-2012 Rödabergsskolan Vad innebär den nya läroplanen och det nya betygssystemet? Betygsskala För
Läs merKUNSKAPSKRAV I ÄMNET SVENSKA
KUNSKAPSKRAV I ÄMNET SVENSKA Kunskapskrav för godtagbara kunskaper i slutet av årskurs 3 Eleven kan läsa bekanta och elevnära texter med flyt genom att använda lässtrategier på ett i huvudsak fungerande
Läs mer8D Ma:bråk och procent VT 2018
8D Ma:bråk och procent VT 2018 Syftet med undervisningen är att du ska utveckla din förmåga att: med hjälp av matematik samt värdera valda strategier och metoder, använda och analysera matematiska begrepp
Läs mer3.7.4 Modersmål - meänkieli som nationellt minoritetsspråk
3.7.4 Modersmål - meänkieli som nationellt minoritetsspråk Tornedalingar är en nationell minoritet med flerhundraåriga anor i Sverige. Deras språk meänkieli är ett officiellt nationellt minoritetsspråk.
Läs merArbetsplan Stenåsenskolan Kils kommun 2016/2017
BARN- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN Niclas Larsson, niclas.larsson@kil.se 2016-10-12 Arbetsplan Stenåsenskolan Kils kommun 2016/2017 KIL1000, v1.0, 2013-06-14 Kils kommun Postadress Besöksadress Telefon
Läs merFÖRETAGSEKONOMI. Ämnets syfte
FÖRETAGSEKONOMI Ämnet företagsekonomi behandlar företagande i vid bemärkelse och belyser såväl ekonomiska som sociala och miljömässiga aspekter. I ämnet ingår marknadsföring, ledarskap och organisation,
Läs merFÖRETAGSEKONOMI. Ämnets syfte
FÖRETAGSEKONOMI Ämnet företagsekonomi behandlar företagande i vid bemärkelse och belyser såväl ekonomiska som sociala och miljömässiga aspekter. I ämnet ingår marknadsföring, ledarskap och organisation,
Läs mer