Hur kan en plan för ett arbetsområde/tema se ut? Lärarnas planering Elevernas planering

Transkript

1 Hur kan en plan för ett arbetsområde/tema se ut? Lärarnas planering Elevernas planering

2 Planens delar Förankring i kursplanen (läraren) Förväntat resultat (eleverna) Aktiviteter/uppgifter för bedömning (eleverna) Bedömning/Rättning av prestationer/resultat (eleverna) Tänkbara kunskapsomdömen (läraren) (Undervisning)

3 Ämne Religionskunskap årskurs 8 Rubrik: Kristna frikyrkor i Sverige Förankring i kursplanen (läraren) Undervisningen ska utveckla elevernas förmåga att analysera kristendomen, samt olika tolkningar och bruk söka information om religioner reflektera över livsfrågor Centralt innehåll i årskurs 7 9 Centrala tankegångar inom kristendomen samt utmärkande drag för kristendomens tre stora inriktningar: protestantism, katolicism och ortodoxi. Kristendomen i Sverige Sambandet mellan samhälle och religion

4 Förväntat resultat: Efter arbetsområdets slut förväntas eleven: kunna beskriva en frikyrklig verksamhet, dess inriktning, troskiljande uppfattningar och historia kunna återge hur representanter för kyrkan motiverar sina uppfattningar

5 Examinationsuppgift Ni ska i grupper om fyra besöka en frikyrka på orten. Ni ska ringa och boka tid för en intervju. Frågor till intervjun diskuteras fram, dels i klassen, dels inom gruppen. Efter intervjun bearbetar ni den information som framkommit i intervjun och planerar en muntlig redovisning. Det är en fördel om bild och ljud används så att redovisningen blir tydlig.

6 Bedömning/Rättning av prestationer/resultat Resultat för E: Gruppen hade fått svar på de frågor som klassen diskuterat fram och besvarade dessa inför klassen Gruppen hade formulerat egna frågor, fått svar och redovisade svaren inför klassen Resultat för C: Gruppen redovisade också en motivering till varför deras frågor var viktiga Gruppen jämförde på några punkter sin frikyrkas uppfattningar med svenska kyrkans eller katolska kyrkans uppfattningar. Resultat för A: Gruppen redovisade dessutom tankar om vad som kan tänkas hända med den frikyrka man hade besökt inom de närmaste 20 åren och jämförde det med vad som kan tänkas hända med andra kyrkor, t ex svenska eller katolska kyrkan Gruppen redovisade några funderingar kring religionens roll och betydelse i det svenska samhället nu och i framtiden.

7 Bedömning/Rättning av prestationer/resultat Kyrkans namn Fanns med Framgick utförligt E Klassens frågor E Gruppens frågor C Motiveringar av gruppens frågor C Jämförelser med andra kyrkor A Tankar om framtiden A Funderingar kring religionens roll

8 Tänkbara kunskapsomdömen (läraren) E nivå: NN har grundläggande kunskaper om kristendomen och kan ge exempel på och beskriva centrala tankegångar, urkunder och konkreta religiösa uttryck och handlingar. NN kan föra enkla resonemang om likheter och skillnader mellan kristna kyrkor NN kan söka information och föra ett enkelt resonemang om informationens trovärdighet.

9 Tänkbara kunskapsomdömen (läraren) C nivå: Utöver vad som krävs för E har NN goda kunskaper och kan förklara samband mellan centrala tankegångar kan NN beskriva förhållandevis komplexa samband kan NN använda begrepp på ett relativt väl fungerade sätt kan NN använda källor på ett relativt väl fungerade sätt A nivå: Utöver vad som krävs för E och C har NN mycket goda kunskaper och kan visa på generella mönster kan NN beskriva komplexa samband kan NN använda begrepp/modeller på ett väl fungerade sätt kan NN använda källor på ett väl fungerade sätt och föra välutvecklade och väl underbyggda resonemang

10 Ämne Musik i årskurs 6 Rubrik: Rytm Förankring i kursplanen (läraren) Genom undervisningen i musik ska eleverna ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att spela och sjunga i olika musikaliska former och genrer, Centralt innehåll i årskurs 4 6 imitation / / med instrument och rytmer slagverk för rytmspel rytm / / som byggstenar musiksymboler, grafisk notation, noter ord och begrepp som behövs för att kunna läsa, skriva och samtala om musicerande

11 Förväntat resultat: Efter arbetsområdets slut förväntas eleven: kunna på egen hand läsa rytmnoter och trumma olika fyrtaktsvarianter med halvnoter, fjärdelar och åttondelar kunna samspela med andra i en gemensam rytm kunna använda tre rytminstrument: puka, djembe och trumset

12 Examinationsuppgifter Du ska på egen hand spela och läsa ett antal rytmer (se bladet). I samspel ska du sen spela rytmerna på puka, djembe och trumset. Första tillfället övar vi (se bladet). Övningen avslutas med bedömning så att du vet vad du kan öva mera på. Andra tillfället övar vi en stund. Sen spelar vi tillsammans och växlar mellan de olika instrumenten. Den som vill kan göra ett kortare eller ett längre solo på något instrument.

13 Bedömning/Rättning av prestationer/resultat Aspekt E C A Puls Hänger på Bidrar Leder och tar ansvar Rytm Utför Utför med dynamik Enskilt spel Kan upprepa Kortare solo Plus accenter och frasering Längre och mer varierat solo Samspel Följer med Håller pulsen och bidrar Leder och analyserar

14 Tänkbara kunskapsomdömen (läraren) E nivå: NN kan, efter att ha lyssnat på en enkel rytmisk figur i fyrtakt upprepa den på ett rytminstrument NN kan, efter att ha lyssnat på en mer sammansatt rytmisk figur i fyrtakt upprepa den på ett rytminstrument C nivå: NN kan, själv hålla pulsen och samtidigt bidra till att andra i samspel också kan hålla pulsen A nivå: NN kan variera, accentuera och frasera sammansatta rytmiska figurer.

15 I kursplanen står bl a E nivå: Eleven kan spela delar av en enkel anpassad / / slagverksstämma / / på något instrument i viss mån med tajming. C nivå: Eleven kan spela övervägande delar av en enkel anpassad / / slagverksstämma / / på något instrument med relativt god tajming och med relativt passande karaktär. A nivå: Eleven kan spela en enkel anpassad / / slagverksstämma / / på något instrument med god tajming och med passande karaktär

16 Kunskapsomdömen för betygssättning E nivå: N kan på egen hand och i samspel läsa och spela en enkel slagverksstämma. C nivå: Utöver vad som krävs för E kan NN på egen hand och i samspel läsa och spela en mer sammansatt slagverksstämma med god tajming. A nivå: Utöver vad som krävs för E och C kan NN på egen hand och i samspel läsa, spela, variera, accentuera och frasera sammansatta rytmiska figurer med passande karaktär.

17 Ämne Fysik/Teknik i årskurs 4 Rubrik: Den slutna kretsen Förankring i kursplanen (läraren) Genom undervisningen i fysik/teknik ska eleverna ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att genomföra systematiska undersökningar i fysik, använda fysikens begrepp, modeller och teorier för att beskriva och förklara fysikaliska samband i naturen och samhället identifiera och analysera tekniska lösningar utifrån ändamålsenlighet och funktion (teknik)

18 Den slutna kretsen i årskurs 4 Förankring i kursplanen (läraren) Centralt innehåll i fysik och teknik i årskurs 4 6 Elektriska kretsar med batterier och hur de kan kopplas samt hur de kan användas i vardaglig elektrisk utrustning, till exempel i ficklampor (fysik) Dokumentation av enkla undersökningar med tabeller, bilder och enkla skriftliga rapporter (fysik) Tekniska lösningar som utnyttjar elkomponenter för att åstadkomma ljud, ljus eller rörelse, till exempel larm och belysning (teknik) Hur olika komponenter samverkar i enkla tekniska system, till exempel i fick lampor (teknik) Ord och begrepp för att benämna och samtala om tekniska lösningar (teknik) Dokumentation i form av skisser med förklarande ord och begrepp, symboler och måttangivelser samt fysiska eller digitala modeller (teknik)

19 Förväntat resultat: Efter arbetsområdets slut förväntas eleven: kunna följa en instruktion och koppla samman glödlampor med batterier och strömbrytare så att glödlampan lyser när man trycker på en strömbrytare kunna skriftligt och muntligt berätta vad som händer och förklara varför glödlampan lyser när man trycker på strömbrytaren kunna förklara vad som menas med en sluten krets och vad som händer om kretsen inte är sluten

20 Examinationsuppgift Med hjälp av sladdar, batteri och en strömbrytare ska du få en glödlampa att lysa. Du ska rita och berätta vad som händer när man trycker på strömbrytaren. När du förklarar varför lampan lyser ska du använda uttrycket den slutna kretsen.

21 Bedömning/rättning av prestationer/resultat Så här skrev en elev: När knappen inte är intryckt blockerar den elen från batteriet men när man trycker på den låter den elen åka vidare och då tänds lampan. Man måste göra en sluten krets vilket innebär att sladdarna måste gå runt som på bilden nedanför och inte som på den andra bilden (eleven ritade två bilder) Ett godkänt resultat = lampan lyser och i elevens förklaring används den slutna kretsen på rätt sätt

22 Tänkbara kunskapsomdömen (läraren) E nivå: NN kan följa en instruktion och koppla samman glödlampor med batterier och strömbrytare så att glödlampor lyser när man trycker på strömbrytare NN kan skriftligt och muntligt berätta vad som händer och förklara varför glödlampor lyser när man trycker på strömbrytare NN kan förklara vad som menas med en sluten krets och vad som händer om kretsen inte är sluten

23 I kunskapskraven i årskurs 6 står bl a E nivå: Eleven har grundläggande kunskaper om fysikaliska fenomen och visar det genom att ge exempel på och beskriva dessa med viss användning av fysikens begrepp (fysik) I enkla och till viss del underbyggda resonemang om elektriska kretsar, / / kan eleven relatera till några fysikaliska samband (fysik) Eleven gör enkla dokumentationer av sina undersökningar i text och bild (fysik) Eleven kan beskriva och ge exempel på enkla tekniska lösningar i vardagen och några ingående delar som samverkar för att uppnå ändamålsenlighet och funktion (teknik) Eleven gör enkla dokumentationer av arbetet med skisser, modeller eller texter där intentionen i arbetet till viss del är synliggjord (teknik)

24 Kunskapskraven i årskurs 6 C nivå: Eleven har goda kunskaper om fysikaliska fenomen och visar det genom att förklara och visa på enkla samband inom dessa med relativt god användning av fysikens begrepp (fysik) I utvecklade och relativt väl underbyggda resonemang om elektriska kretsar, / / kan eleven relatera till några fysikaliska samband (fysik) Eleven gör utvecklade dokumentationer av sina undersökningar i text och bild (fysik) Eleven kan förklara enkla tekniska lösningar i vardagen och hur några ingående delar samverkar för att uppnå ändamålsenlighet och funktion (teknik) Eleven gör utvecklade dokumentationer av arbetet med skisser, modeller eller texter där intentionen i arbetet är relativt väl synliggjord (teknik)

25 Kunskapskraven i årskurs 6 A nivå: Eleven har mycket goda kunskaper om fysikaliska fenomen och visar det genom att förklara och visa på enkla samband inom dessa och något gemensamt drag med god användning av fysikens begrepp (fysik) I välutvecklade och väl underbyggda resonemang om elektriska kretsar, / / kan eleven relatera till några fysikaliska samband (fysik) Eleven gör välutvecklade dokumentationer av sina undersökningar i text och bild (fysik) Eleven kan förklara enkla tekniska lösningar i vardagen och hur några ingående delar samverkar för att uppnå ändamålsenlighet och funktion och visar då på andra liknande lösningar (teknik) Eleven gör välutvecklade dokumentationer av arbetet med skisser, modeller eller texter där intentionen i arbetet är väl synliggjord (teknik)

26 Ämne Idrott och Hälsa i årskurs 7 Rubrik: Förbättra din kondition Förankring i kursplanen (läraren) Genom undervisningen i idrott och hälsa ska eleverna ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att röra sig allsidigt i olika fysiska sammanhang, planera, praktiskt genomföra och värdera idrott och andra fysiska aktiviteter utifrån olika synsätt på hälsa, rörelse och livsstil, förebygga risker vid fysisk aktivitet Centralt innehåll I årskurs 7 9 att sätta upp mål för fysiska aktiviteter, till exempel förbättring av konditionen konditionsträning, hur den påverkar rörelseförmågan och hälsan samband mellan rörelse, kost och hälsa

27 Förväntat resultat: Efter arbetsområdets slut förväntas eleven: kunna genomföra ett konditionstest (Coopers test), lägga in den statistik som efterfrågas i datorprogrammet och beskriva sitt utgångsläge kunna tolka de rekommendationer som ges för den som vill förbättra sin kondition kunna sätta upp mål och lägga upp en plan för att förbättra sin kondition kunna redogöra för vissa samband mellan kondition, träning, kost och hälsa kunna redovisa och reflektera kring resultaten av sitt planerade försök att förbättra sin kondition

28 Examinationsuppgifter Du ska genomföra ett konditionstest inom ramen för ett mätbart värde i Coopers test. Lägg in den statistik som efterfrågas i datorprogrammet, Beskriv ditt utgångsläge Beskriv de rekommendationer som ges Lägg upp en plan för hur du vill förbättra din kondition. Du väljer själv vägen och du kan samråda med läraren. Redovisningstillfälle 1: Ange ditt nya resultat och jämför. Hur ser du själv på sambandet mellan vägen och målet? Skriv. Redovisningstillfälle 2: Ange ditt nya resultat och jämför. Förutom att du jämför och reflekterar, ska du skriftligt besvara 2 3 frågor på den teori om samband mellan kost, motion och hälsa vi har tagit upp gemensamt. Anknyt dina svar till dina resultat.

29 Bedömning/Rättning av prestationer/resultat Aspekt E C A Uppgiften Samband mellan kost, motion och hälsa Förmåga att förena teori och praktik Du har testat dig, lagt in statistik, beskrivit ditt utgångsläge, satt upp mål, planerat verksamheter och utvärderat hur det gick Av dina skrivna svar framgår att du har förstått delar av den teori vi har behandlat Av dina skrivna svar framgår att du har förstått det mesta av den teori vi har behandlat Du har till övervägande del följt din plan och dina senare resultat bekräftar att de aktiviteter du planerade och genomförde till viss del gav det resultat Av dina skrivna svar framgår att du har förstått den teori vi har behandlat Du har följt din plan och dina senare resultat bekräftar att de aktiviteter du planerade och genomförde gav det resultat du hade förväntat

30 Tänkbara kunskapsomdömen (läraren) E nivå: NN kan testa sin kondition och föra in värden NN kan på ett acceptabelt sätt redogöra för enkla samband mellan kondition, träning, kost och hälsa C nivå: NN kan sätta upp mål, lägga upp en plan, följa planen och förbättra sin kondition A nivå: NN kan utförligt och nyanserat redogöra för komplexa samband mellan kondition, träning, kost och hälsa

31 I kursplanen står bl a E nivå: Eleven kan på ett i huvudsak fungerande sätt sätta upp mål för och planera träning och andra fysiska aktiviteter. Eleven kan även utvärdera aktiviteterna genom att / / föra enkla och till viss del underbyggda resonemang om hur aktiviteterna tillsammans med kost och andra faktorer kan påverka hälsan och den fysiska förmågan. C nivå: Eleven kan på ett relativt väl fungerande sätt sätta upp mål för och planera träning och andra fysiska aktiviteter. Eleven kan även utvärdera aktiviteterna genom att / / föra utvecklade och relativt väl underbyggda resonemang om hur aktiviteterna tillsammans med kost och andra faktorer kan påverka hälsan och den fysiska förmågan. A nivå: Eleven kan på ett väl fungerande sätt sätta upp mål för och planera träning och andra fysiska aktiviteter. Eleven kan även utvärdera aktiviteterna genom att / / föra välutvecklade och väl underbyggda resonemang om hur aktiviteterna tillsammans med

32 Kunskapsomdömen för betygssättning E nivå: NN kan på egen hand sätta upp mål för konditionsträning, planera den och utvärdera den. I samband med utvärderingen kan NN redogöra för hur träningen tillsammans med kost kan påverka konditionen och hälsan C nivå: Utöver vad som krävs för E kan NN föra utvecklade resonemang om hur träning och kost kan påverka konditionen och hälsan A nivå: Utöver vad som krävs för E och C kan NN föra välutvecklade och väl underbyggda resonemang om hur träning och kost kan påverka konditionen och hälsan

33 Betygssättning i praktiken Betygssättning är en process som börjar före första lektionen och som avslutas efter sista lektionen

34 Av skollagen framgår att betyg sätts i förhållande till kunskapskrav (10 kap ) Kursplanerna anger de kunskapskrav som elever ska motsvara för godtagbara kunskaper i årskurs 3 och för betygen E, C och A i årskurs 6, årskurs 9 och på gymnasiets kurser Av kunskapskraven framgår vilka kunskaper och förmågor som en elev förväntas motsvara när betygen sätts Kunskapskrav kan vara formulerade som kunskapsomdömen: Eleven kan, Eleven har kunskaper om Eller i presens: Eleven diskuterar, Eleven väljer eller Eleven planerar och bygger

35 Betygssättningsprocessen

36 Inför ett arbetsområde eller en arbetsperiod kan konkretiseringar av kunskapskraven göras. Vad eleverna som minst förväntas kunna när arbetsområdet eller arbetsperioden är avslutad beskrivs under rubriken Förväntat resultat

37 Bedömningar ger läraren tillgång till resultat som elever har åstadkommit. I varje bedömning finns tre ingredienser: 1.Examinationsuppgifter: aktiviteter, arbetsuppgifter eller prov 2.Anvisningar för hur examinationsuppgifter genomförs, t ex enskilt, i grupp, med hjälpmedel, under en begränsad tid 3.Prestationer/resultat som elever har åstadkommit på examinationsuppgifter, t ex anföranden, skrivna svar på frågor, beräkningar, laborationsrapporter, bilder, maträtter

38 De prestationer/resultat som elever som helhet ska åstadkomma för att få ett visst betyg på examinationsuppgifter framgår av bedömningskraven Bedömningskrav kan fastställas med poänggränser eller framgå av bedömningsmallar Betyg på examinationsuppgifter är inte detsamma som terminseller ämnesbetyg Betyg på examinationsuppgifter behöver inte sättas i fler än tre nivåer E, C och A och nivåerna kan ges andra rubriker Inget hindrar att betyg på examinationsuppgifter sätts i fler eller färre nivåer än tre Bedömningskrav och Kunskapskrav är två olika saker

39 Av bedömningsbeskrivningar kan framgå vilka kunskaper och förmågor eleverna ska ha nått för att motsvara olika bedömningskrav. Nivåskillnaderna kan anges på tre sätt: 1.Eleven åstadkommer acceptabla resultat på svårare examinationsuppgifter (uppgiftsstandard) 2.Eleven åstadkommer acceptabla resultat på egen hand, snabbare eller säkrare (processtandard) 3.Eleven åstadkommer bättre än acceptabla prestationer/resultat på examinationsuppgifter, t ex bättre anföranden, bättre bilder, godare maträtter (resultatstandard) Bedömningskrav kan också anges med kombinationer

40 Betygssättningsprocessen

41 Elevens resultat/prestationer på examinationsuppgifter ska översättas till kunskapsomdömen t ex NN kan förstå huvudsakligt innehåll och uppfattar tydliga detaljer i talad engelska i relativt snabbt tempo (E i eng 6) NN kan utförligt redogöra för förloppen av förändringsprocesserna och händelserna samt deras orsaker och konsekvenser. (C i historia 1a1) NN kan utförligt och nyanserat redogöra för hur människokroppen är uppbyggd och fungerar i växelverkan med omgivningen samt hur kroppen påverkas av livsstilen. (A i naturkunskap 1b)

42 En första översättning kan göras efter en inledande diagnos Ytterligare översättningar, baserat på nya resultat och på iakttagelser under lektioner, kan göras Inför utvecklingssamtal måste en översättning göras Till sist när elevens samtliga resultat/prestationer föreligger görs den översättning som elevens betyg baseras på En portfölj kan ge underlag för översättningar Elever kan erbjudas att komplettera underlagen

43 Alla resultat kan kommenteras så att eleven förstår hur ett framtida resultat ska se ut för att läraren ska göra en viss översättning Men alla resultat behöver inte översättas till kunskapsomdömen För att korrekt översätta till kunskapsomdömen behövs ibland flera resultat/prestationer som speglar samma kunskapskrav

44 Kunskapskrav för betyget E i kemi i slutet av årskurs 6 Eleven kan samtala om och diskutera enkla frågor som rör energi, miljö, hälsa och samhälle genom att ställa frågor och framföra och bemöta åsikter på ett sätt som till viss del för samtalen och diskussionerna framåt. Eleven kan söka naturvetenskaplig information och använder då olika källor och för enkla resonemang om informationens och källornas användbarhet. Eleven kan använda informationen i diskussioner och för att skapa texter och andra framställningar med viss anpassning till sammanhanget. Eleven kan genomföra enkla undersökningar utifrån givna planeringar och även bidra till att formulera enkla frågeställningar och planeringar som det går att arbeta systematiskt utifrån. I arbetet använder eleven utrustning på ett säkert och i huvudsak fungerande sätt. Eleven kan jämföra sina och andras resultat och för då enkla resonemang om likheter och skillnader och vad de kan bero på samt bidrar till att ge förslag som kan förbättra undersökningen. Dessutom gör eleven enkla dokumentationer av sina undersökningar i text och bild. Eleven har grundläggande kunskaper om materiens uppbyggnad och egenskaper och andra kemiska sammanhang och visar det genom att ge exempel på och beskriva dessa med viss användning av kemins begrepp. Eleven kan även föra enkla resonemang om uppbyggnad och egenskaper hos luft och vatten och relatera detta till naturliga förlopp som fotosyntes och förbränning. I enkla och till viss del underbyggda resonemang om mat, bränslen, kemikalier och andra produkter kan eleven relatera till några kemiska samband och frågor om hållbar utveckling. Dessutom kan eleven berätta om några naturvetenskapliga upptäckter och deras betydelse för människors levnadsvillkor.

45 Kunskapskrav Eleven har grundläggande kunskaper om materiens uppbyggnad och egenskaper och andra kemiska sammanhang och visar det genom att ge exempel på och beskriva dessa med viss användning av kemins begrepp. Eleven kan även föra enkla resonemang om uppbyggnad och egenskaper hos luft och vatten och relatera detta till naturliga förlopp som fotosyntes och förbränning. I enkla och till viss del underbyggda resonemang om mat, bränslen, kemikalier och andra produkter kan eleven relatera till några kemiska samband och frågor om hållbar utveckling. Eleven kan genomföra enkla undersökningar / / formulera enkla frågeställningar och planeringar etc Eleven kan söka naturvetenskaplig information och använder källor och för resonemang om informationens och källornas användbarhet. Eleven kan använda informationen i diskussioner och för att skapa texter och andra framställningar Aspekt, styr examinationsuppgifterna Kunskaper om materiens uppbyggnad, egenskaper, kemiska sammanhang och begrepp Kunskaper om uppbyggnad och egenskaper hos luft och vatten relaterat till fotosyntes och förbränning Kunskaper om mat, bränslen, kemikalier, produkter, samband och hållbar utveckling Laborativ förmåga Förmåga att använda källor

46 Aspekt Materiens uppbyggnad Luft, vatten mm Mat, bränslen, kemikalier, hållbar utveckling Laborativ förmåga Källor Examinationsuppgift Prov på ett arbetsområde Prov på ett arbetsområde Arbetsuppgift i grupp, redovisas muntligt inför klasskamrater och följs upp i samtal om hållbar utveckling och avslutas med en individuell skriftlig reflexion Laborativa uppgifter av varierande karaktär och svårighetsgrad som redovisas, dokumenteras och diskuteras. Innehållet kan anpassas så att en elev kan förbättra tidigare resultat på ett innehållsområde Arbetsuppgift som redovisas skriftligt. Innehållet kan anpassas så att en elev kan förbättra tidigare resultat på ett innehållsområde

47 Aspekt E nivå C nivå A nivå Källor 1. enkla resonemang 1. utvecklade resonemang 1. välutvecklade resonemang Materiens uppbyggnad 1.grundläggande kunskaper 2.ge exempel på och beskriva samband med viss användning av kemins begrepp 1.goda kunskaper 2.förklara och visa på enkla samband med relativt god användning av kemins begrepp 1. mycket goda kunskaper 2.förklara och visa på enkla samband med god användning av kemins begrepp Luft, vatten 1.enkla resonemang 1.utvecklade resonemang 1.välutvecklade resonemang Mat, bränslen, kemikalier, hållbar utv Laborativ förmåga 1.enkla och till viss del underbyggda resonemang 1.bidra till att formulera enkla 2.i huvudsak fungerande sätt, 3. enkla resonemang, 4. bidrar till att ge förslag, 5. enkla dokumentationer 1.utvecklade och relativt väl underbyggda resonemang 1. formulera enkla 2. ändamålsenligt sätt, 3. utvecklade 4. ger förslag som efter någon bearbetning, 5. utvecklade dokumentationer 1.välutvecklade och väl underbyggda resonemang 1.= 2.ändamålsenligt och effektivt sätt 3. välutvecklade 4.ger förslag 5.välutvecklade dokumentationer

48 Aspekt 1. Förmåga att framställa bilder 2. Teknisk förmåga och förmåga att kombinera bildelement 3. Förmåga att behärska arbetsprocessen 4. Förmåga att resonera Kunskapskrav för E Eleven kan framställa några olika typer av berättande och informativa bilder som kommunicerar erfarenheter, åsikter och upplevelser med ett enkelt bildspråk och delvis genomarbetade uttrycksformer så att budskapet framgår. I arbetet kan eleven använda några olika tekniker, verktyg och material på i huvudsak fungerande sätt för att skapa olika uttryck. Dessutom kombinerar eleven några olika bildelement på ett i huvudsak fungerande sätt. Eleven kan i det bildskapande arbetet bidra till att utveckla idéer inom några olika ämnesområden genom att återanvända samtida eller historiska bilder och bearbeta andra uppslag och inspirationsmaterial. Under arbetsprocessen bidrar eleven till att formulera och välja handlingsalternativ som leder framåt. Dessutom kan eleven presentera sina bilder med viss anpassning till syfte och sammanhang. Eleven kan också ge enkla omdömen om arbetsprocessen och kvaliteten i bildarbetet. Eleven kan föra enkla och till viss del underbyggda resonemang om uttryck, innehåll och funktion i bilder från olika tider och kulturer och gör kopplingar till egna erfarenheter, andra bilder och företeelser i omvärlden.

49 Aspekt För C tillkommer För A tillkommer 1 utvecklat bildspråk relativt väl genomarbetade uttrycksformer 2 tekniker, verktyg och material på ett relativt väl fungerande och varierat sätt kombinerar på ett relativt väl fungerande sätt. 3 utvecklar delvis egna idéer handlingsalternativ som med någon bearbetning leder framåt presenterar med relativt god anpassning utvecklade omdömen 4 utvecklade och relativt väl underbyggda resonemang välutvecklat bildspråk väl genomarbetade uttrycksformer tekniker, verktyg och material på ett väl fungerande, varierat och idérikt sätt kombinerar på ett väl fungerande sätt utvecklar egna idéer handlingsalternativ som leder framåt presenterar med god anpassning välutvecklade omdömen väl underbyggda resonemang

50 Betygssättningsprocessen

51 Om en lärare har Erbjudit examinationsuppgifter som speglar samtliga aspekter Bedömt resultat/prestationer på ett sätt som överensstämmer med de nivåskillnader som anges och Översatt resultat till korrekta kunskapsomdömen, Då har läraren tillgång till den information som krävs för att sätta ett rättssäkert betyg på en elev Även en prövning kan ge läraren den information som krävs

52 Det finns kunskapskrav för tre betygsnivåer: E, C och A Resultat/prestationer översätts till kunskapsomdömen på E, C eller A nivå. En sammanfattande värdering görs så här: E = Alla kunskapskrav för E är uppfyllda. D = Alla kunskapskrav för E och till övervägande del för C är uppfyllda. C = Alla kunskapskrav för C är uppfyllda. B = Alla kunskapskrav för C och till övervägande del för A är uppfyllda. A = Alla kunskapskrav för A är uppfyllda. Vad som menas med till övervägande del är inte preciserat Enstaka elever kommer att sitta mellan stolarna

53 I kunskapskraven i Bild kan fyra aspekter urskiljas: förmåga att framställa, teknisk förmåga, förmåga att hantera processen och förmåga att resonera På vardera betygsnivån C och A finns 9 nivåskiljande termer. Betyget D ska ges till en elev som uppfyller alla kunskapskrav för E och den övervägande delen de 9 tillkommande kraven för C. Betyget B ska ges till en elev som uppfyller alla kunskapskrav för C och den övervägande delen de 9 tillkommande kraven för A.

54 Kunskapsrelaterade betyg Kunskapsomdömen ger underlag för betyg Elevens resultat på examinationsuppgifter relateras till en extern referens Vad andra elever presterar påverkar inte betygen Vilka resultat som ska åstadkommas för olika betyg på examinationsuppgifter kan beskrivas och exemplifieras i förväg Resultat som inte differentierar påverkar betygen Betyg kan spegla samma sorts kunskaper och förmågor på ungefär samma kvalitetsnivåer. Betyg kan vara rimligt likvärdiga Normrelaterade betyg Resultat ger underlag för betyg Elevens resultat relateras till medelresultat Vad andra elever presterar påverkar betygen Vilka resultat som ska åstadkommas för olika betyg kan inte beskrivas och exemplifieras i förväg Resultat som inte differentierar påverkar inte betygen Betyg kan spegla de kunskaper och förmågor som differentierar. Betyg kan vara jämförbara (vilket är något annat än likvärdiga)

55 Allmänna råd med kommentarer om planering och genomförande av undervisningen för grundskolan, grundsärskolan, specialskolan och sameskolan (Skolverket )

56 Allmänna råd är rekommendationer Råden bör alltså följas om skolan inte handlar på ett annat sätt som gör att kraven i bestämmelserna uppfylls (s 4) Kommentarerna ingår inte i de allmänna råden utan ska utgöra ett stöd i läsandet av och i arbetet med råden (s 5)

57 Läroplanen innehåller tre delar: 1.Skolans värdegrund och uppdrag 2. Övergripande mål och riktlinjer för utbildningen De övergripande målen och riktlinjerna under dessa rubriker handlar till stor del om hur undervisningen ska genomföras. Dessa mål ska ligga till grund för utvärdering och uppföljning på både individ och gruppnivå, till exempel vid utvecklingssamtal, klassråd och i forum för samråd. De utgör dock inte underlag för betygssättningen. (s 6)

58 3. Kursplaner med kunskapskrav Kursplanerna innehåller respektive ämnes syfte och centrala innehåll. Till varje kursplan hör kunskapskrav Ämnets syfte anger vad undervisningen ska syfta till, det vill säga vilka kunskaper eleverna ska ges möjlighet att utveckla genom undervisningen Det centrala innehållet anger vad som ska behandlas i undervisningen Kunskapskraven beskriver vilket kunnande som krävs för godtagbara kunskaper i vissa årskurser och för olika betyg (s 6)

59 Lärare bör vid planeringen av undervisningen tydliggöra vilka delar av ämnets syfte som undervisningen i det aktuella arbetsområdet ska inriktas mot och utifrån det avgöra hur det centrala innehållet ska kombineras och behandlas så att eleverna ges förutsättningar att utvecklas så långt som möjligt i förhållande till kunskapskraven, identifiera vilka delar av kunskapskraven som bedömningen ska utgå från i det aktuella arbetsområdet och avgöra hur eleverna ska få visa sina kunskaper, skapa förutsättningar för att följa och stödja elevernas kunskapsutveckling och kontinuerligt ge återkoppling på deras arbete, (s 8 9)

60 Lärare bör i sin ledning av undervisningen se till att eleverna förstår syftet med de aktiviteter som ska ske i undervisningen, vilka kunskaper de ska ges möjlighet att utveckla samt hur de ska få visa sina kunskaper, kontinuerligt ge varje elev konstruktiv återkoppling på hennes eller hans kunskapsutveckling och tydliggöra vad som behöver utvecklas vidare (s 13)

61 Lärare bör kontinuerligt analysera de kunskaper som eleven visar utifrån vad som behandlats i undervisningen, för att kunna göra helhetsbedömningar av kunskaperna och jämföra dessa med kunskapskraven, använda sig av ändamålsenliga bedömningsformer som ger eleverna goda möjligheter att visa sina kunskaper på olika sätt tillsammans på skolenheten regelbundet analysera och diskutera hur olika elevprestationer bedöms i förhållande till kunskapskraven (s 15 16)

62 Lärare bör samråda med rektorn och andra berörda lärare inför beslut om att, vid särskilda skäl, bortse från enstaka delar av kunskapskraven för en elev (s 16) Kommentar (s 20 21): funktionsnedsättningen behöver inte vara diagnostiserad men får inte vara av tillfällig natur bestämmelsen avser bedömningen och inte undervisningen

63 Lärare bör dokumentera sina planeringar och uppföljningar så att de ger stöd för att genomföra, följa upp och utvärdera undervisningen, och kommunicera med elever och vårdnadshavare vad som är syftet med undervisningen och hur den ska genomföras, använda sig av effektiva rutiner och former för dokumentation som väl återspeglar elevernas kunskaper och som ger en grund för kommunikation av bedömning och betygssättning med elever och vårdnadshavare se till att dokumentationen av elevernas kunskaper inte innehåller integritetskänsliga uppgifter (s 25)