Hur kan en plan för e3 arbetsområde/tema se ut?

Transkript

1 Hur kan en plan för e3 arbetsområde/tema se ut? Lärarnas planering Elevernas planering Planens delar Förankring i kursplanen (läraren) Förväntat resultat (eleverna) Ak3viteter/uppgi5er för bedömning (eleverna) Bedömning/Rä<ning av presta3oner/resultat (eleverna) Tänkbara kunskapsomdömen (läraren) (Undervisning) 1

2 Ämne Djur kurs Sällskapsdjur 1 Rubrik: Gnagare som sällskapsdjur Förankring i ämnesplanen (läraren) Undervisningen ska ge eleverna förutsä3ningar a3 utveckla: Kunskaper om djurarter och artgrupper, om djurens betydelse i ekosystemen samt om sällskapsdjurens betydelse för människan. Förmåga a3 sköta och hantera djur på e3 evskt och säkert sä3 samt uvfrån djurens behov Centralt innehåll i kursen Sällskapsdjur: IdenVfiering och namngivning av e3 begränsat antal djurarter med vetenskapliga och yrkesmässiga termer. Sällskapsdjurens historik och betydelse för människan. Djurarternas naturliga beteenden och naturliga livsmiljö. Arternas egenskaper och särskilda behov. Vanliga sjukdomar och förebyggande hälsovård samt vård av sjuka djur. Förväntat resultat: E\er arbetsområdets slut förväntas eleven: kunna idenvfiera och namnge de gnagararter som presenteras i klassen känna Vll arternas egenskaper, naturliga beteenden och behov. känna Vll arternas historik som sällskapsdjur känna Vll vanliga sjukdomar för den egna arten kunna idenvfiera hane och hona för den egna arten 2

3 ExaminaVonsuppgi\ Ni ska parvis skriva en rapport och muntligt berä3a för klassen om den gnagarart som ni blivit Vlldelade. Under den muntliga redovisningen ska ni ha med er en hane och en hona och visa hur man könsbestämmer och hur man kan se om djuret mår bra eller mindre bra. Följande informavon ska ingå i den skri\liga och muntliga redovisningen: SystemaVsk Vllhörighet och artnamn (svenskt och vetenskapligt) Biotop och utbredningsområde Utseende, beteende, föda, social organisavon, reprodukvon Historik hur blev arten sällskapsdjur? Avel, djurhållning, hälsovård, vanliga sjukdomar, föreningsverksamhet, utställningar Ni har två Vmmar för förberedelser. Hjälpmedlen är lekvonsanteckningar, lärobok och uppslagsverk. Ange var ni hämtar informavon. Bedömning/Rä3ning av prestavoner/resultat Gnagare E = Godkänt C Skriven rapport Rapporten innehöll vad den skulle, alla punkterna i instruktionen fanns med, det som stod var begripligt och ni hade angett någon/några källor Rapporten var fyllig och gav en tämligen heltäckande bild av vad man vet. Strukturen var klar och lätt att följa. Vad som var fakta och vad som var hypoteser framgick också Muntlig redovisning Praktisk hantering och könsbestämning Redovisningen innehöll vad den skulle, punkterna fanns med, ni använde rätt facktermer och ni klargjorde en del samband: orsak och verkan Ni hanterade djuren på ett säkert sätt och ni könsbestämde hanen och honan Sambanden framgick tydligt, ni funderade och reflekterade och svarade rätt på klasskamraternas och lärarens följdfrågor Ni hanterade djuren med ett bra handlag, ni var observanta på djurens beteenden och tolkade deras beteenden korrekt 3

4 Tänkbara kunskapsomdömen (läraren) E- nivå: NN kan idenvfiera och namnge några av de djurarter som används som sällskapsdjur. NN kan översiktligt redogöra för några sällskapsdjurs betydelse för människan. NN kan hantera e3 sällskapsdjur på e3 säkert sä3 uvfrån djurens behov. C- nivå: Utöver vad som krävs för E kan NN ucörligt redogöra för några av de djurarter som används som sällskapsdjur och deras betydelse för människan. NN observera e3 djurs beteende och beskriva tecken på välmående och tecken som kan tyda på ohälsa eller vantrivsel. Ämne Religionskunskap årskurs 8 Rubrik: Kristna frikyrkor i Sverige Förankring i kursplanen (läraren) Undervisningen ska utveckla elevernas förmåga a3 analysera kristendomen, samt olika tolkningar och bruk söka informavon om religioner reflektera över livsfrågor Centralt innehåll i årskurs 7-9 Centrala tankegångar inom kristendomen samt utmärkande drag för kristendomens tre stora inriktningar: protestanvsm, katolicism och ortodoxi. Kristendomen i Sverige Sambandet mellan samhälle och religion 4

5 Förväntat resultat: E\er arbetsområdets slut förväntas eleven: kunna beskriva en frikyrklig verksamhet, dess inriktning, troskiljande uppfa3ningar och historia kunna återge hur representanter för kyrkan movverar sina uppfa3ningar ExaminaVonsuppgi\ Ni ska i grupper om fyra besöka en frikyrka på orten. Ni ska ringa och boka Vd för en intervju. Frågor Vll intervjun diskuteras fram, dels i klassen, dels inom gruppen. E\er intervjun bearbetar ni den informavon som framkommit i intervjun och planerar en muntlig redovisning. Det är en fördel om bild och ljud används så a3 redovisningen blir tydlig. 5

6 Bedömning/Rä3ning av prestavoner/resultat Resultat för E: Gruppen hade få3 svar på de frågor som klassen diskuterat fram och besvarade dessa inför klassen Gruppen hade formulerat egna frågor, få3 svar och redovisade svaren inför klassen Resultat för C: Gruppen redovisade också en movvering Vll varför deras frågor var vikvga Gruppen jämförde på några punkter sin frikyrkas uppfa3ningar med svenska kyrkans eller katolska kyrkans uppfa3ningar. Resultat för A: Gruppen redovisade dessutom tankar om vad som kan tänkas hända med den frikyrka man hade besökt inom de närmaste 20 åren och jämförde det med vad som kan tänkas hända med andra kyrkor, t ex svenska eller katolska kyrkan Gruppen redovisade några funderingar kring religionens roll och betydelse i det svenska samhället nu och i framvden. Bedömning/Rä<ning av presta3oner/resultat Kyrkans namn Fanns med Framgick utförligt E Klassens frågor E Gruppens frågor C Motiveringar av gruppens frågor C Jämförelser med andra kyrkor A Tankar om framtiden A Funderingar kring religionens roll 6

7 Tänkbara kunskapsomdömen (läraren) E- nivå: NN har grundläggande kunskaper om kristendomen och kan ge exempel på och beskriva centrala tankegångar, urkunder och konkreta religiösa u3ryck och handlingar. NN kan föra enkla resonemang om likheter och skillnader mellan kristna kyrkor NN kan söka informavon och föra e3 enkelt resonemang om informavonens trovärdighet. Tänkbara kunskapsomdömen (läraren) C- nivå: Utöver vad som krävs för E har NN goda kunskaper och kan förklara samband mellan centrala tankegångar kan NN beskriva förhållandevis komplexa samband kan NN använda begrepp på e3 relavvt väl fungerade sä3 kan NN använda källor på e3 relavvt väl fungerade sä3 A- nivå: Utöver vad som krävs för E och C har NN mycket goda kunskaper och kan visa på generella mönster kan NN beskriva komplexa samband kan NN använda begrepp/modeller på e3 väl fungerade sä3 kan NN använda källor på e3 väl fungerade sä3 och föra välutvecklade och väl underbyggda resonemang 7

8 Ämne MatemaVk årskurs 1 Rubrik: Klockan: hel och halv Vmme Förankring i kursplanen (läraren) Genom undervisningen i ämnet matemavk ska eleverna sammanfa3ningsvis ges förutsä3ningar a3 utveckla sin förmåga a3 använda / / matemavska begrepp lösa ruvnuppgi\er Centralt innehåll i årskurs 1-3 Mätning av / / Vd med vanliga nuvda / / må3enheter Ämne MatemaVk årskurs 1 Läraren sa: Den här och nästa vecka ska vi arbeta med klockan. När vi är klara ska alla kunna hel och halv Vmme. Alla ska veta vad som menas när man säger för en Vmme sen och om en Vmme. Vi kommer a3 öva på klocksagor och klockspel. När ni tycker a3 ni kan hel- och halvvmme, för en Vmme sen och om en Vmme, säger ni Vll. Då får ni en uppgi\ med klockor (läraren visade en bild). Som ni ser finns visarna utritade på några klockor. Då ska ni skriva vad klockan är. Under några klockor står det vad klockan ska vara. Då ska ni rita visarna. Under några klockor står det: Rita hur visarna står om en Vmme eller för en Vmme sen. Då ska ni göra det. När klockorna är färdiga, ska ni berä3a en klocksaga för mig som stämmer med klockorna. 8

9 Förväntat resultat: E\er arbetsområdets slut förväntas eleven: kunna hel och halv Vmme, för en Vmme sen, om en Vmme och kunna berä3a en klocksaga. ExaminaVonsuppgi\er Eleven ska skriva e3 antal Vder, rita visare och berä3a en klocksaga 9

10 Bedömning/Rä3ning av prestavoner/resultat Klockorna ska vara rä3 ifyllda Klocksagan ska stämma med klockorna Bedömning/Rä3ning av prestavoner/resultat Två resultat såg ut så här. Edvin skrev rä3 Vder, ritade rä3 visarställningar och sa: En dag gick jag upp klockan 8 och knäppte på teven och kollade på Pokémon. En Vmme senare klockan 9 åt jag frukost. Det var varma mackor. Halv tolv åkte jag Vll min moster och lekte med mina kusiner. Vi lekte Vll halv två och då åt vi lunch. Sen fortsa3e vi a3 leka hela dagen. Ellen gjorde fel på två klockor och hennes berä3else löd: Det var en gång en hund som var en och en halv månad. Den skulle gå ut och gå klockan å3a. Den var ute och gick Vlls klockan var Vo (det skulle ha varit en Vmme senare). När de kom hem var klockan halv tolv (klockan var felritad). På morgonen gick dom ut och gick halv två. Dom kom hem halv två på dagen. Av resultatet drog läraren slutsatsen a3 Ellen inte kunde för en Vmme sen, om en Vmme. Hon kunde inte heller berä3a en klocksaga. 10

11 Tänkbara kunskapsomdömen (läraren) Godtagbara kunskaper i slutet av årskurs 3: NN kan göra enkla mätningar / / och uppska3ningar av / / Vder 11