Likabehandlingsplan. Plan mot kränkande behandling

Transkript

1 Likabehandlingsplan och Plan mot kränkande behandling 15/16 Per Gamalielsson Rektor Stefan Marklund Biträdande rektor

2 Bakgrund Det finns två lagar som ska skydda elever från kränkningar, diskriminering och trakasserier i skolan skollagen och diskrimineringslagen. Enligt skollagen (6 kap.3 ) är kränkande behandling ett uppträdande som utan att vara diskriminering enligt diskrimineringslagen (2008:567) kränker en elevs värdighet. Diskriminering och trakasserier är beteenden som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna: kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning, könsöverskridande identitet eller ålder. Lagen syftar till att värna och främja allas lika värde och allas rätt att bli behandlade som individer på lika villkor. Inget barn och ingen elev ska ställas utan ett säkert, tydligt och aktivt skydd. All personal har en skyldighet att snarast agera om ett barn eller en elev anser sig vara utsatt för kränkande behandling eller diskriminering. Den så kallade handlingsplikten. Den enskilda skolan ska bedriva ett aktivt och målinriktat arbete för att förhindra och motverka alla former av kränkande behandling och diskriminering. Vidare ska skolans likabehandlingsplan innehålla kartläggning av den egna verksamhetens riskområden samt planerade åtgärder. Dessutom ska planen årligen utvärderas. Resultaten följas upp och vid behov ska planen revideras. Skolans styrdokument FN:s barnkonvention bygger på perspektivet att barnets bästa alltid ska komma i främsta rummet. Skollagen anger att verksamheten i skolan utformas i överensstämmelse med grundläggande demokratiska värderingar. Diskrimineringslagen (2008:567, SFS 2008:571) Läroplan för gymnasieskolan Lpf 11 anger att verksamheten ska utformas i överensstämmelse med grundläggande demokratiska värderingar och att var och en som verkar inom skolan ska främja aktningen för varje människas egenvärde och respekten för vår gemensamma miljö. Centrala begrepp Diskriminering. En grundläggande mänsklig rättighet är rätten till likabehandling. Alla elever i skolan ska ha samma rättigheter oavsett etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder eller sexuell läggning. Diskriminering är när skolan på osakliga grunder behandlar en elev sämre än andra elever. 1

3 Annan kränkande behandling. Med annan kränkande behandling menas en kränkning av en elevs värdighet som saknar koppling till en diskrimineringsgrund. Kränkning som sker vid upprepade tillfällen och pågår över tid betraktas som mobbning. Det är den utsatta personen som avgör om beteendet är kränkande. Det gäller antingen handlingen är av fysisk (slag, knuffar), psykosocial (utfrysning, blickar) eller verbal art (hot, svordomar, öknamn, könsord) eller förmedlas i text eller bilder (fotografier, SMS, MMS, MSN). Dock kan inte befogade tillrättavisningar som har till syfte att upprätthålla ordning och god miljö betraktas som mobbning. Trakasserier. Trakasserier är en aktiv medveten handling som kränker en elev/persons värdighet och som har koppling till någon av de skyddade diskrimineringsgrunderna, det vill säga kön, funktionshinder, sexuell läggning, etnisk tillhörighet och religion eller annan trosuppfattning. Mål Elever och medarbetare känner sig trygga och respekterade och förstår att alla har lika värde. Nolltolerans gäller för diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling. Målkriterier Elever och medarbetare har kunskap om likabehandlingsplanen och planen mot kränkande behandling. I kroppsspråk, tanke, ord och handling uppträder alla så att ingen känner sig kränkt. Alla har ett förhållningssätt som präglas av respekt för varje individ, är goda förebilder samt bemöter andra som de själva vill bli bemötta. Förankring av planen Rektor har ansvar för att planen blir ett levande verktyg i skolans vardag. Medarbetare tar del av innehållet. Alla elever får kunskap om innehållet i planen genom kontaktläraren, skolkonferensen och på rektors återkommande årskursvisa informationer. Handlingsplanen tas upp i den årliga utbildningen av elevskyddsombud. Planen presenteras på föräldramöte i åk 1 i mitten av september. Planen delges elevrådet. Förebyggande åtgärder Det förebyggande arbetet sker på såväl individ- som klass- och skolnivå: Det psykosociala klimatet i skolan och i klassen diskuteras med vårdnadshavare och elev vid terminsvisa utvecklingssamtal. 2

4 Skolans gemensamma värdegrundsteser och ordningsregler diskuteras i klassråden i början av varje termin. (Se bilaga 1) Elevhälsoteamet genomför återkommande uppföljningar av elevsituationen. (Se bilaga 4) Elevens hela situation behandlas vid hälsosamtal med skolhälsovården. Under rektors ledning arbetar en grupp med det systematiska arbetsmiljöarbetet. Denna grupp har ett speciellt ansvar för utsatta miljöer i skolan. Planen finns med på agendan vid personalkonferens, skolkonferens och rektor årskursvisa informationer samt flera andra forum. Kontinuerlig kompetensutveckling för alla medarbetare kring värdegrundsfrågor. Aktiva åtgärder Den medarbetare som får kännedom om att någon anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling i samband med verksamheten är skyldig att anmäla detta till rektorn. Rektor som får kännedom om detta är skyldig att anmäla detta till huvudmannen. Huvudmannen är skyldig att skyndsamt utreda omständigheterna kring de uppgivna kränkningarna. (Skollagen 6 Kap 10) Dokumentation Enligt planen är det rektor som ansvarar för att arbetet dokumenteras. Allt arbete, från upptäckt till åtgärd, ska fortlöpande dokumenteras. Det är av största vikt att dokumentationen förvaras på ett betryggande sätt och vid behov finns tillgänglig som underlag för vidare åtgärder. Uppföljning och utvärdering Planen ska innehålla en beskrivning av hur den årligen ska följas upp, utvärderas och vid behov revideras. Rektor ansvarar för att utvärdering och uppföljning sker på såväl individ- som klass- och skolnivå. Se bilaga 2 och 3 Vad Hur Uppföljning och utvärdering av mål och målkriterier för att få bekräftelse på att skolan arbetar för ansvar, trygghet och respekt för varandra och således arbetar i enlighet med den nya lagen. Uppföljning och utvärdering sker årligen genom planerade samtal, enkäter, intervjuer och genomgång av incidentrapporter, skolans rutiner och regler. 3

5 När Vid klasskonferens, skolkonferens, klassråd, rektors årskursvisa informationer samt vid möten med skolans elevråd. Under hälsosamtal och utvecklingssamtal. I personalkonferens, möten med programarbetslag och sektorsgrupper. Vid termins- och läsårsutvärderingarna. Under året genomför skolledningen medarbetarsamtal som dokumenteras. Vid SAM-gruppens möten (skolans systematiska arbetsmiljöarbete). Uppföljning och utvärdering läsåret 2014/2015 Arbetslagen följer upp målområdena i likabehandlingsplanen genom både terminsutvärderingen (jan -15), och i läsårsutvärderingen som genomfördes i juni Programarbetslagen formar utifrån dessa, handlingsplaner, att arbeta efter under läsåret 15/16. Eleverna på varje program involveras i arbetet genom enkäter, intervjuer och samtal. Arbetet med likabehandling ingår som en del i skolans systematiska kvalitetsarbete. De definierade områdena finns angivna i respektive programarbetslags handlingsplan för läsåret 15/16 att arbeta vidare med. Delutvärderingen av arbetet skall ske vid terminsutvärderingen i januari 2016 och läsårsutvärdering sker i juni

6 Bilaga 1 Vasagymnasiets värdegrundsteser och ordningsregler Värdegrundsteser 1 Otrevligt språk, oacceptabelt beteende, mobbning och kränkande behandling accepteras inte. 2 Vi ska visa lyhördhet och respekt för varandras åsikter och se till att alla delaktiga får komma till tals. Ordningsregler 3 Egna arbeten ska lämnas in i tid. 4 Rökning tillåts bara på angiven plats eller inte alls. 5 Det är viktigt, att vara på rätt plats, på rätt tid och med rätt utrustning. 6 Avtal och lån ska hållas och alla ska ta ansvar för skolans utrustning. 7 Biblioteket är en arbetsplats och därför ska vi alla visa hänsyn mot dem som vill ha studiero. 8 Mobiltelefon ska vara avstängd på lektionerna. 5

7 Bilaga 2 Åtgärder - olika nivåer Individnivå Rektor som får kännedom om att en elev anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling anmäler detta till huvudmannen Samtal med skolledningen Rektor ansvarar för att fortsatta åtgärder vidtas och att dokumentation upprättas, t ex vid elevhälsokonferens Utvecklingssamtal Hälsosamtal Enkäter/kartläggningar av elevs upplevelse av sin studiemiljö Bemötande och samvaro för att utveckla goda relationer Klassnivå Klassråd Gemensamma aktiviteter för att skapa samhörighet Enskilda/gruppsamtal med elever i klassen Elevkårsrepresentanter Föräldramöte Rektors information till klasserna i aulan Skol- och organisationsnivå: Enkätundersökningar Skolkonferensen Personalkonferens Medarbetarsamtal SAM-grupp (Systematiskt arbetsmiljöarbete) Elevskyddsombud Vasagymnasiets värdegrundsteser och ordningsregler ( 1-8) Elevhälsoteamet Drogförebyggande arbete (ODIN) Elevkår Föräldramöte Kompetensutveckling 6

8 Bilaga 3 Riskområden Innemiljöer - byggnader och utrymmen Huvudbyggnad CNC-verkstaden Svetsverkstaden Huvudentrén och entréhallen Korridorer och allmänna utrymmen Restaurangen Skolbiblioteket Idrottshallar, simhall Brottningsgymnasiets internat och träningslokaler Utemiljöer där elever vistas Skolans område i anslutning till de olika byggnaderna Elevers förflyttning till och från skolan Aktiviteter Lektioner/aktiviteter (inne och ute) Friluftsdagar, skolresor, studiebesök APL (arbetsplatsförlagd lärande) även i utlandet Relationer Elev elev Lärare elev Elev lärare Annan vuxen (t ex anställda/handledare på APL-företag, övrig skolpersonal) elev Elev annan vuxen (tex anställda/handledare på APL-företag, övrig skolpersonal) 7

9 Bilaga 4 Elevomsorgsplan Mål En skola där alla kan känna sig trygga och bli bemötta med respekt. Riktlinjer Omsorgen om eleverna är en angelägenhet för alla vuxna som arbetar på skolan. Kontaklärarna har ett särskilt ansvar för att uppmärksamma och åtgärda signaler från eleverna. Det kan gälla studiesvårigheter, hög frånvaro, trötthet, utstötthet mm. EHT EHT är en förkortning av elevhälsosteamet. Teamet består av biträdande rektor, kurator, skolsköterska, studie- och yrkesvägledaren (SYV) samt vid tillfällen specialpedagog. Teamet fungerar som en stödgrupp dit såväl elever, förälder/målsman och lärare kan vända sig för att få hjälp i olika frågor. EHT träffas under läsåret 15/16 måndagar varje vecka. Då behandlas de ärenden som kommit till teamets kännedom under veckan. En uppföljning av tidigare beslut och åtgärder görs också. Lärare som vill att teamet behandlar något särskilt ärende meddelar detta muntligt eller skriftligt. Lärare och elever deltar vid behov i mötet. Det som behandlas av teamet kan vara studiesvårigheter, frånvaro, ändrade studieplaner, skoltrötthet, mobbing, misstanke om missbruk, speciella händelser i elevs familj mm. Elevmöte Vid elevmöte samarbetar EHT med elev, förälder/vårdnadshavare och lärare. Det är alltid bitr rektor som kallar till elevmöte. Kontaktlärare meddelar elev och förälder/vårdnadshavare muntligen att skriftlig inbjudan kommer. Myndig elev ska dock alltid ge sitt samtycke till att förälder medverkar. Även annan tjänsteman kan vid behov kallas, t.ex. speciallärare, socialsekreterare m fl. 8

10 Syftet med elevmötet är att ge eleven de bästa förutsättningar för att fortsätta studier under gymnasieåren. KLK Till klasskonferens (KLK) kallas EHT, kontaktlärare samt alla i klassen undervisande lärare. Konferenser uppmärksammar hur klassen fungerar i sin helhet. En sammanställning görs över de elever som svårigheter med studierna, vad orsakerna kan vara samt vilka möjligheter till hjälp det finns. Konferensen kan utse någon av deltagarna att följa upp olika frågeställningar och beslut. Krisgrupp I krisgruppen ingår skolledning, kurator, skolsköterska, studie- och yrkesvägledare, kanslipersonal samt vaktmästare. Gruppen har utarbetat en handlingsplan för kriser och katastrofer. I planen finns riktlinjer för vilka åtgärder som ska vidtagas när något inträffar. Det kan t.ex. vara brand, olyckshändelse eller dödsfall. Samtliga i krisgruppen har speciella arbetsuppgifter när något inträffat. ODIN ODIN står för Offensivt Drogförebyggande Initiativ Nu och är en arbetsmodell som socialförvaltningen i Arboga kommun använder sig av i samarbete med grundskolorna och gymnasieskolan i kommunen. Vasagymnasiet har en tydlig handlingsplan för att motverka droger i skolan. Vid oro, misstanke eller bekräftat missbruk kontaktas vårdnadshavare (elever under 18 år), socialtjänsten ODIN och i vissa fall polisen. Skolan upprättar alltid ett individuellt åtgärdsprogram. Åtgärdsprogrammet kan innehålla samtal med vårdnadshavare, urinprov hos ODIN, stödsamtal med elev och läkarundersökning. För elever från annan ort kontaktas socialtjänsten istället för ODIN, om eleven är under 18 år i form av en anmälan enligt 14 kap 1 SoL, Socialtjänstlagen. 9