Årsredovisning 2010 Kungliga biblioteket

Transkript

1 Årsredovisning 2010 Kungliga biblioteket

2 Innehållsförteckning RIKSBIBLIOTEKARIENS INLEDNING 3 Övergripande tendenser 3 Samlad bedömning och blickar mot framtiden 6 RESULTATREDOVISNING 7 Samlad bedömning över kostnadsutvecklingen 8 Utgångspunkter för resultatredovisningen 10 Internationellt samarbete 11 Det digitala nationalbiblioteket 13 Samla in 18 Beskriva 25 Bevara 29 Tillhandahålla 32 Nationell bibliotekssamverkan 37 Personal och kompetensförsörjning 48 EKONOMISK REDOVISNING 51 Insynsråd Organisationstablå 66 2(66)

3 RIKSBIBLIOTEKARIENS INLEDNING Övergripande tendenser Mot nya uppdrag Kungliga biblioteket (KB) kan lägga ännu ett framgångsrikt år bakom sig efter att målmedvetet varit inriktat på att utföra sitt uppdrag. KB är en myndighet med ett omfattande ansvarsområde. Sett i ett internationellt perspektiv har det svenska nationalbibliotekets verksamhet stor bredd. Myndigheten ansvarar för en betydande och ständigt växande mängd svenskproducerat material i olika medieformer och har även stora utländska samlingar. De nationella samordningsuppgifterna inom bibliotekssektorn växer. Det fruktbara samarbetet med såväl forskningsbibliotek som andra myndigheter inom ABM-sektorn växer. KB spelar en allt viktigare roll inom forskningens infrastruktur. Fyra områden kan urskiljas som också utgör grunden för myndighetens strategiska plan för : samla in, beskriva, bevara och tillhandahålla publicerad svensk text och audiovisuellt material som har gjorts tillgängligt för allmänheten främja infrastrukturen i det svenska forskar- och kunskapssamhället vara ett forskningsbibliotek, främst inom humaniora och samhällsvetenskap koordinera strategiska utvecklingsinsatser i dialog med den svenska bibliotekssektorn KB får 2011 ett nationellt samordningsansvar för hela bibliotekssektorn. Samtidigt förs Filmarkivet i Grängesberg över från Svenska Filminstitutet. KB har tillsammans med andra berörda institutioner under 2010 noga förberett dessa utvidgade uppdrag och står redo att påbörja insatserna. Digitala nationalbiblioteket och traditionell verksamhet Den stora utmaningen för KB är att bygga upp och utveckla det digitala nationalbiblioteket samtidigt som den traditionella verksamheten sköts professionellt och balans mellan dessa delar skapas. På vägen att bygga upp det digitala biblioteket utkristalliserar sig följande huvudpunkter: nya former och vägar för att tillgängliggöra tjänster och material digitalisering av tryckt och audiovisuellt material inflöde och insamling av e-material med en kommande e-pliktlag e-publicering av vetenskapliga artiklar, tidskrifter samt e-bokens inträde kataloger och andra sökverktyg, metadata, databrunnar m.m. digital långtidslagring här behövs en statlig samordning upphovsrätt kollektiva avtalslicenser med upphovsrättsorganisationer open access fri tillgänglighet för vetenskapligt digitalt material och metadata KB som nationalbibliotek måste ha engagerade medarbetare med hög expertkunskap för att kunna fullgöra sitt uppdrag och hantera de stora pågående förändringarna. Den digitala utvecklingen kräver fortsatt god kunskap om samlingarna både för att ta hand om materialet och för att förmedla det till användarna. IT-kunskap måste kombineras med bibliografisk 3(66)

4 kompetens och med nödvändiga åtgärder för att bevara materialet. Den väsentliga grunden är dock ett starkt engagemang för att kontinuerligt driva och utveckla verksamheten. Den samlade svenska produktionen av audiovisuellt och textbaserat material, kompletterad med stora utländska samlingar och värdefulla specialsamlingar, är grunden för KB som forskningsbibliotek. Tillgängligheten sker genom den egna webben, sociala medier och på två publika platser i Stockholm, Humlegården och Garnisonen. I årsredovisningen finns en genomgång av årets utveckling inom bibliotekets alla verksamhetsområden med fokus på de främsta utvecklingsinsatserna och mest anmärkningsvärda förändringarna, häribland de omfattande insatser som har gjorts för att förbereda verksamheten inför den kommande lagen om leveransplikt för elektroniska dokument. Vi vill också redan här poängtera att den nedåtgående trenden i inflödet av tryckta böcker har brutits. Digital insamling, digitalisering och digital lagring Merparten av det audiovisuella materialet levereras i dag digitalt medan det endast via avtal levereras små inflöden av textbaserat e-material, trots att det för varje år produceras alltmer sådant. Ds 2009:61, Leveransplikt för elektroniska dokument, föreslog en utökning av pliktleveranserna till att även omfatta digitalt material. Under förutsättning att ett riksdagsbeslut fattas under 2011, kan lagen börja gälla under en testperiod följande år för att sedan träda i kraft fullt ut Under 2010 har två utvecklingsprojekt bedrivits i syfte att kunna ta emot det stora digitala inflöde som väntar när e-pliktlagen träder i kraft. En struktur för inflöde av det digitala textmaterialet behövs, liksom en digital plattform som ska kunna hantera allt digitalt material. Digitaliseringen av det svenska tv- och radiomaterialet har pågått intensivt sedan flera år. Jämförelsevis digitaliseras textmaterial i mindre skala, men under året har ett omfattande utvecklingsprojekt, Digidaily, med stöd av EU:s strukturfond, påbörjats för massdigitalisering av dagstidningar. Digitaliseringen är nu etablerad som en reguljär verksamhet på KB, och är helt nödvändig ur både bevarande- och tillgänglighetsperspektiv. Som påpekades också i föregående års redovisning, krävs extra finansiella resurser för att hantera den komplicerade tekniska utvecklingen, för långtidslagring av digitalt material och för kollektiva avtalslicenser så att det digitaliserade materialet blir allmänt tillgängligt. Samarbete med nationella och internationella organisationer som står inför samma utmaningar utgör ett allt viktigare inslag. KB medverkar aktivt med utveckling och förmedling av material i The European Library, TEL, de europeiska nationalbibliotekens portal för digitaliserat material, Europeana, EUscreen och World Digital Library. Forskningens infrastruktur, nationellt och internationellt samarbete KB:s insatser för samordning och effektivisering av informationsförsörjningen till högre utbildning och forskning genomförs i ett väl utvecklat samarbete med lärosätena, med deras bibliotek och med Sveriges universitets- och högskoleförbund, SUHF. Insatserna omfattar LIBRIS samkatalog, fjärrlån, bibliografisk samordning, nationellt konsortium för e-licenser, nationell portal för e-tidskrifter, utbildning inom biblioteksområdet och koordinering av digitaliseringsinsatser. Projektet OpenAccess.se för tillgång till lärosätenas e-artiklar och avhandlingar har permanentats och drivs nu vidare i ett brett samarbete med myndigheter och organisationer inom forskning och högre utbildning. I LIBRIS regi drivs en gemensam söktjänst för de 4(66)

5 vetenskapliga e-publikationerna, SwePub. Sett i ett internationellt perspektiv har denna svenska modell varit mycket framgångsrik. För hantering av elektroniska informationsflöden krävs en nationell infrastruktur med metadatabrunnar, ERM-system (Electronic Resource Management) och gemensam länkserver. Det innebär en massiv ombyggnad av det grundläggande LIBRIS-systemet, som i dag utgör den samlade sökingången till tryckta publikationer. Omhändertagande och tillgängliggörande av elektroniskt material kräver en infrastruktur för att samla och bearbeta många dataflöden och skapa en samlad resurs för forskningen. Att bygga detta system är en stor utmaning för kommande år och ska genomföras i ett nära samarbete mellan KB och universitetsbiblioteken. KB satsar också på ökat och förbättrat tillgängliggörande av samlingarna för forskning och utbildning som ett led i satsningen på forskningens infrastruktur. En nära kontakt med forskarsamhället är central. Detta sker genom forskningsverksamhet med externt finansierade post doc-tjänster och egenfinansierade forskare. KB bygger också upp ett närmare samarbete med enskilda institutioner vid svenska universitet för att stärka kompetensen. Det finns en tydlig ambition hos regeringen att samarbetet mellan de statliga myndigheterna ska utvecklas. Avsikten med detta är förbättrad service till medborgarna samt ökad effektivitet och bättre hushållning med statens medel. Den digitala utvecklingen gör det dessutom nödvändigt med ett tätare samarbete såväl nationellt som internationellt. Inom det audiovisuella området samarbetar KB med Sveriges Television, Sveriges Radio och Svenska Filminstitutet i avsikt att öka tillgängligheten och effektivisera hanteringen av resurserna. Gemensam digital lagring reducerar t.ex. de stora lagringskostnaderna. Samarbetet inom ABM-området (arkiv, bibliotek, museer) har bl.a. bedrivits genom ABM-centrum, som dock avvecklades under 2010 för att ersättas av andra samarbetsformer. Riksarkivet, RA, är samarbetspartner för långsiktigt digitalt bevarande tillsammans med LDB-centrum vid Luleå Tekniska Universitet. KB driver tillsammans med RA en gemensam portal, Sondera, för katalogerna LIBRIS, SMDB (Svensk mediedatabas) och NAD (Nationell ArkivDatabas), en tjänst som avsevärt förbättrar sökmöjligheterna. Riksantikvarieämbetet är en annan naturlig samarbetspartner liksom Tal- och punktskriftsbiblioteket. Det internationella samarbetet växer med gemensamma utvecklingsprojekt. Centralt på det internationella området är samarbetet med andra europeiska nationalbibliotek. Av särskilt stor betydelse är ett alltmer utvecklat samarbete mellan de nordiska länderna. Under 2010 avslutades ett gemensamt nordiskt program inom området open access, Nordbib, som haft finansiellt stöd från NordForsk med 10 mnkr. Diskussioner förs för närvarande med NordForsk om en fortsättning i någon form. Alla nationalbibliotek har likartade utvecklingsbehov och genom ett rationellt användande av varandras kunskaper kan de samlade resurserna utnyttjas bättre. KB strävar efter att vara en framträdande aktör på den globala arenan och lyckas väl. Ekonomi KB:s verksamhet är underfinansierad. Digitala lagringskostnader och nödvändig bevarandedigitalisering har inte fått finansiering. Samtidigt som kostnaderna växer för nödvändiga digitala insatser måste den traditionella verksamheten skötas med kvalitet och professionalism, och den minskar inte i omfång i motsvarande mängd. Detta har påtalats för departementet under flera år utan några åtgärder. Därtill ska läggas att pris- och löneuppräkningarna under en följd av år inte har motsvarat kostnadsökningarna. 5(66)

6 KB har kontinuerligt effektiviserat verksamheten och genomfört såväl personalminskningar som omprioriteringar för att hantera en kärv ekonomisk situation. Reducering i förvärv av utländsk litteratur, rationalisering inom det traditionella katalogiseringsarbetet och ett tillfälligt uppehåll i webbinsamlingen är exempel på sådana åtgärder. Vissa rationaliseringar har gått att hantera, andra kan komma att orsaka problem framöver. Tack vare ett kärvt besparingsprogram uppnåddes en budget i balans för Den ekonomiska situationen blir emellertid än mer bekymmersam när en e-pliktlag träder i kraft. Denna blir omöjlig att fullfölja i praktiken om inte anslaget justeras upp enligt förslag. Samlad bedömning och blickar mot framtiden KB är en myndighet med omfattande verksamhet, med såväl olika målgrupper som materialtyper och tjänster i stark förändring. Audiovisuella medier, Biblioteket och Nationell samverkan är de tre kärnverksamheter som sköter tjänster mot våra användare och hanterar materialet. Forskning, IT och Administration stödjer kärnverksamheterna. Denna struktur kräver god samordning inom KB. Att hantera en verksamhetsövergång, som skedde 2009, och integrera två myndigheter kräver tid och insatser. Tydliga steg har tagits under 2010, men givetvis återstår åtskilligt att göra. Därtill ska läggas nya uppdrag samt övergången mot det digitala nationalbiblioteket. Dramatiska förändringar i leveranser och arbetssätt har kännetecknat de senaste åren. KB måste kontinuerligt anpassa sig till nya verkligheter. Den digitala processen med snabb teknisk utveckling av IT-infrastrukturen och ändrade tjänsteformer på Internet, förändringar i omvärlden samt ökade krav på service är några exempel på det som måste bemästras. KB måste kunna hantera en snabb förändringstakt inom den digitala tekniken samtidigt som de traditionella uppgifterna kräver sin hantering och sina förbättringar. Arbetsintensiv verksamhet, nya områden, omfattande teknikutveckling och investeringar kräver vägval och fokusering. Prioriteringar måste göras också för att möta en kärv ekonomisk situation. KB står således inför stora utmaningar, men landets nationalbibliotek känner sig rustat att möta dem. Förmågan att hantera förändringar, ur medarbetarnas situation och ur ett tekniskt perspektiv, är avgörande faktorer för framgång. Gunnar Sahlin Riksbibliotekarie 6(66)

7 RESULTATREDOVISNING 7(66)

8 Samlad bedömning över kostnadsutvecklingen Under 2010 tvingades KB att hantera en allt kärvare ekonomi. KB:s ekonomiska resurser visade sig under året, i allt tydligare termer, inte motsvara de krav som verksamheten ställer för att myndigheten ska kunna utföra sitt uppdrag och möta nya nödvändiga utmaningar. Under tidigare år har verksamheten fått extra resurser i form av särskilda anslag, bidrag och insatser för digitalisering och migrering. Ett besparings- och omställningsprogram startades för att minska verksamhetens utgifter och få ekonomisk balans. Med anledning av ovan nämnda förhållanden har omsättningen minskat mellan 2009 och En stor enskild faktor till detta är att de medel som regeringen år 2009 tillfört verksamheten i form av tillfälliga anslag, accessbidrag och bidrag på 8,3 mnkr för insatser inom digitalisering inte funnits Behovet av digitalisering ur exempelvis ett bevarandeperspektiv har dock inte minskat, även om resurserna gör det. Detta medför att intäkterna av anslag i stort är oförändrade, trots ökat ordinarie ramanslag för 2010, och att anslagsfinansieringen av verksamheten ökade till 94 % av intäkterna 2010 jämfört med 91 % På kostnadssidan syns minskningen främst på posten personalkostnader som, trots avtalsenliga löneökningar, har minskat. Antalet anställda har minskat från 374 personer den 31 december 2009 till 357 personer den 31 december Antalet årsarbetskrafter minskade med 16 stycken. Posten övriga driftkostnader har minskat med ca 11 %. Detta beror dels på att det på kort sikt finns fler sparåtgärder att ta till. Till exempel har förvärvsanslaget minskat med ca 40 %. Posten avskrivningar har också minskat. En förklaring till detta är att de investeringar som gjorts tidigare år inom främst lagringslösningar och anläggningar för migrering är färdigavskrivna. Detta visar också på ett ökat behov av såväl ersättningsinvesteringar som utbyggnad. 8(66)

9 Tabell 1 Verksamhetens intäkter och kostnader Verksamhetens intäkter Intäkter av anslag Intäkter av avgifter och ersättningar Intäkter av bidrag Finansiella intäkter Verksamhetens intäkter Verksamhetens kostnader Kostnader för personal Kostnader för lokaler Övriga driftkostnader Finansiella kostnader Avskrivningar Verksamhetens kostnader Verksamhetsutfall I Tabell 1 ingår inte SLBA:s intäkter och kostnader för åren Från och med 2009 infördes kostnadsmässig anslagsavräkning. Denna metod för anslagsavräkning medför att det normalt inte uppstår någon kapitalförändring. Jfr tidigare år. 9(66)

10 Utgångspunkter för resultatredovisningen Styrande för resultatredovisningen är KB:s instruktion tillsammans med eventuella krav i regleringsbrevet i enlighet med förordningen (2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag. Myndigheten bestämmer indelning av resultatredovisningen, om inte regeringen har beslutat annat (SFS 2008:747). I resultatredovisningen hänvisas till tabeller som kommer sist i respektive avsnitt. Om tabellhänvisningen står i samband med en rubrik avses hela avsnittet; står hänvisningen däremot i samband med ett enskilt stycke, omfattas i princip enbart detta. Arbetet med KB:s digitala samlingar kan ofta hänföras till flera olika verksamheter samtidigt, t.ex. både bevara och tillhandahålla. Det kan vara svårt att avgränsa mellan aktiviteter som utförs i bevarandesyfte respektive i syfte att tillhandahålla, d.v.s. öka tillgängligheten till materialet. För att kunna ge en samlad bild och tydligare beskriva arbetet med KB:s digitala samlingar, som omfattar områdena digitalisering, digital insamling och digital lagring, redovisas detta sammanhängande i ett eget avsnitt under rubriken Det digitala nationalbiblioteket. Alla kostnader bokförs på en aktivitet. Förutom de verksamhetsanknutna aktiviteterna Samla in, Beskriva, Bevara, Tillhandahålla och Nationell bibliotekssamverkan finns aktiviteter för informationsverksamhet och KB gemensamt för ledning och administration, såsom ekonomi, personal och IT-drift. Intäkter och kostnader är fördelade på verksamheter. De direkta kostnaderna, t.ex. lönekostnader, har fortlöpande fördelats direkt på verksamheter. De indirekta kostnaderna, t.ex. ledningsfunktionen, administration och IT-drift, har fördelats efter schablon. Lokalhyror som är direkt hänförbara till en verksamhet, t.ex. Bevara, har påförts denna. Övriga gemensamma intäkter och kostnader har fördelats med hänsyn till antalet årsarbetskrafter per avdelning. Kostnadsutvecklingen redovisas totalt per verksamhet. Beräkningsgrunder och fördelningsprinciper är oförändrade sedan tidigare år. För perioden fram till och med 2008 redovisas inte kostnader och intäkter hänförbara till SLBA:s verksamhet, vilket gör det svårt att göra direkta jämförelser. Däremot ingår i verksamhetens statistiktabeller över pliktexemplar m.m. även jämförelsetal från tidigare år. 10(66)

11 Internationellt samarbete KB ska enligt regleringsbrevet lämna en redogörelse för samarbeten med andra myndigheter och organisationer även internationellt, inklusive en bedömning av hur länge varje samarbete väntas fortgå KB ska enligt instruktionen främja internationellt samarbete och samverka med utländska institutioner och internationella organisationer KB vill lyfta fram KB:s deltagande i internationellt arbete har en lång tradition och omfattar många olika områden. Den digitala utvecklingen har medfört en ökning och en intensifiering av detta samarbete. Utöver nedanstående insatser redovisas en rad olika samarbeten och engagemang i samband med respektive verksamhet. KB:s engagemang i International Federation of Library Associations and Institutions, IFLA, har under året bl.a. bestått i deltagande i 13 kommittéer. KB var år 2010 också i hög grad engagerat i anordnandet av den årliga IFLA-konferensen, som detta år ägde rum i Göteborg i augusti månad. KB är också aktivt i olika europeiska verksamheter och projekt. De europeiska nationalbibliotekens portal The European Library, TEL, är ett exempel. Från 2010 innehar KB genom riksbibliotekarien ordförandeskapet i organisationen. Som portal vänder sig TEL alltmer mot högre utbildning och forskning. I ett omfattande projekt, med stöd av EU-medel, kommer också universitetsbibliotekens digitaliserade material att inkluderas i TEL. Europeana är en gemensam ingång till det digitala europeiska kulturarvet i arkivens, bibliotekens och museernas samlingar. KB är s.k. country member, vilket innebär ansvar för informationsspridning, samråd och samverkan över sektorsgränserna i Sverige, och sammankallande i Svenska Europeanakretsen. Från maj 2010 är KB representerat i styrelsen för Europeana, i styrelsen för Europeanas Council on Content Providers and Aggregators, samt, som företrädare för Kulturdepartementet, i Member States Expert Group on Digitisation and Digital Preservation. KB fortsätter sitt engagemang i International Federation of Television Archives, FIAT/IFTA, och inom International Association of Sound and Audiovisual Archives, IASA. KB deltar också i projektet EUscreen, som påbörjades i oktober 2009, med två forskare som är verksamma inom projektet. EUscreen är etablerat med syftet att bidra med huvuddelen av det audiovisuella materialet i Europeana. KB arbetar också internationellt, framför allt på det europeiska planet, med frågor som rör upphovsrätt. Detta innebär bl.a. deltagande i The European Bureau of Library, Information 11(66)

12 and Documentation Associations, EBLIDA:s expertgrupp för informationsrätt, EGIL, samt i den arbetsgrupp för upphovsrättsliga frågor som bildats inom Conference of National Librarians, CENL. Den viktigaste frågan att lösa för närvarande är klarering av rättigheter för digitalt tillgängliggörande av upphovsrättsskyddade verk. KB är också sedan många år engagerat i IFLA:s Core Programme Copyright and other Legal Matters, CLM. Under 2010 blev KB nationell kontaktpunkt i ett stort EU-projekt, Open Access Infrastructure for Research in Europe, OpenAIRE, vars syfte är att understödja EU:s krav på open access inom det sjunde ramprogrammet för forskning och utveckling (FP7). Detta sker genom information till berörda forskare och uppföljning av deras publicering. Nu skapas för första gången ett nätverk av open access-ansvariga inom alla EU-länder samt Norge. Vid IFLAmötet i Göteborg ordnades ett välbesökt satellitmöte, Open Access and the Changing Role of Libraries, och ett förslag lämnades till IFLA:s generalförsamling angående utveckling av en IFLA- policy för open access. 12(66)

13 Det digitala nationalbiblioteket KB vill lyfta fram Utvecklingsprojektet Digidaily - som syftar till en modell för massdigitalisering av svensk dagspress Upphandling av robot - som banar väg för snabbare produktion och bättre koordinering av digitaliseringsarbetet inom bibliotekssektorn Nya digitaliseringsstationer för ljud och video - som effektiviserat digitalisering av audiovisuellt material Omfattande insatser för att förbereda verksamheten inför den kommande lagen om leveransplikt för elektroniska dokument Övergripande reflektioner Digitalisering och insamling av digitalt material är en växande verksamhet vid KB. När leveransplikten för elektroniska dokument implementerats och digitaliseringen av traditionella medier kommit igång på allvar blir KB den stora svenska noden för publicerat digitalt material. KB:s projektbaserade digitalisering har till stor del ersatts av en löpande produktion. Bevarandeaspekten styr den löpande digitaliseringen av radio- och tv-material. Tryckt material har hitintills digitaliserats i mindre skala men en mera storskalig insats förbereds. Även specialsamlingar som handskrifter, kartor och bilder överförs till digitalt format. Med avslutningen av projektet Plåten har merparten av KB:s analoga kataloginformation överförts till digitalt format (se nedan). Den redan pågående insamlingen av digitalt material regleras både genom avtal och genom en särskild förordning. Digitalt producerade radio- och tv-program insamlas i motsvarande format enligt avtal med producenterna. Robotinsamlingen av svenska hemsidor har på grund av resursbrist gjort ett tillfälligt uppehåll under 2010 men KB har avtalat med Internet Archive om en begränsad insamling. KB har också ambitionen att snarast ta upp och utveckla robotinsamlingen. Utrymmet för digitalisering är beroende av kompletterande extern finansiering, dels genom externa fondmedel, dels genom tillfälliga anslag från regeringen. För en kraftfull digitaliseringsproduktion krävs betydligt större kompletterande finansiering än vad som hitintills gällt. Skälen för detta är bl.a. att viss digitalisering måste gå hand i hand med kompletterande katalogisering och att ökad produktion, framför allt när det gäller audiovisuellt material, ställer stora krav på lagringsutrymme. En utveckling av robotinsamlingen kräver såväl investeringar som personalresurser och lagringsutrymme. 13(66)

14 Planering och lagstiftning Flera vägledande dokument för digitaliseringsarbetet togs fram under 2010, bland dem Organisationen av digitaliseringsarbetet vid Kungl. biblioteket, samt ett underlag till regeringen (Utbildningsdepartementet), Digitaliseringsplaner för KB På uppdrag av Kulturdepartementet tog KB även fram ett underlag till en nationell strategi för digitalisering, elektronisk tillgång och digitalt bevarande. Denna rapport innehöll främst svar på ett stort antal frågor som ställts av regeringen men också vissa framåtblickande förslag, t.ex. en modell för strategisk samverkan mellan centrala kulturarvsmyndigheter. Synen på digitalisering skiljer sig något åt mellan departementen. Kulturdepartementet lägger ofta tonvikten på kulturarvsdigitalisering, vilket för KB:s del i princip motsvarar digitalisering av specialsamlingar och äldre tryck. KB:s digitalisering har delvis andra förutsättningar och tar i hög grad fasta på utbildningssamhällets behov. Forskares och studenters ändrade studievanor blir också ett alltmer akut skäl till ökad satsning på digitalisering. Förväntningarna på elektronisk tillgång har ökat dramatiskt och styr i hög grad forskarnas och studenternas prioriteringar vid val av ämne för avhandlingar och uppsatser. Europeanas nyligen publicerade strategiska plan tar också fasta på att bidraget från medlemsstaterna måste bli jämnare och kraftfullare. Om inte takten i KB:s digitalisering ökar, är risken överhängande att svenskt kulturarv, svensk litteratur och audiovisuellt material marginaliseras i ett internationellt sammanhang. Ska svenskt forskningsmaterial nå ut effektivt bör också KB:s bidrag till TEL (The European Library) öka. I januari inlämnade KB sitt remissvar på utredningen Leveransplikt för elektroniska dokument (Ds 2009:61). Ungefär samtidigt startade två omfattande projekt, Apollon och Herakles, som syftade till förberedelser inför bl.a. e-plikten. (Se vidare nedan.) Ett stort arbete och omfattande investeringar återstår dock innan det digitala nationalbiblioteket fått en tydlig organisation och ett smidigt in- och utflöde. En förutsättning för det digitala materialets tillhandahållande är även lagstiftningens anpassning till nya förhållanden. Upphovsrättsutredningen lade i april 2010 fram ett delbetänkande och KB har ställt sig bakom utredarens förslag om kollektiva avtalslicenser. KB har också inlett en dialog med olika aktörer, framför allt upphovsrättsliga organisationer och SVT. Samtidigt pågår intensiva samtal inom EU i vilka även KB deltar. En anpassning av Personuppgiftslagen (PuL) är framdeles också nödvändig om det digitala materialet ska kunna förmedlas på ett effektivt sätt. Digitalisering, digital insamling, digital lagring Digidaily, digitalisering av svensk dagspress Digidaily är ett utvecklingsprojekt där KB, tillsammans med Riksarkivet och Mittuniversitetet, ska bygga upp en storskalig massdigitaliseringsproduktion av svenska dagstidningar genom att utveckla rationella metoder och processer för digitalisering och texttolkning av tidningarna. Utvecklingsarbetet sker vid MKC, Riksarkivets Mediekonverteringscenrum i Fränsta. Projektet, som ska pågå under 3 år, finansieras av EU:s strukturfond Mellersta Norrland, Riksarkivet, Mittuniversitetet, Länsstyrelsen i Västernorrland, Schibsted Sverige och KB. Det omsätter totalt 34 mnkr. Se vidare 14(66)

15 Digitaliseringsrobot I syfte att öka den egna produktionen ytterligare har KB tagit initiativet till en upphandling av digitaliseringsrobotar, d.v.s. näst intill självgående maskiner som digitaliserar bokverk. Upphandlingen har gjorts i samverkan med flera svenska universitetsbibliotek och resulterat i ett ramavtal för avrop på upp till tre år. KB och tre universitetsbibliotek har nu avropat avtalet. Under 2011 kommer ett projekt, lett av Stockholms universitetsbibliotek, att genomföras där biblioteken i samarbete definierar och bygger upp produktionsflöden för digitalisering av böcker. Nya digitaliseringsstationer I slutet av 2009 inrättades ett antal nya digitaliseringsstationer för ljud och video som varit i drift under Vid stationerna utförs digitalisering av ljudband, kompaktkassetter, cdskivor, Betamax och Video2000-band. Bortsett från vissa inkörningsproblem har stationerna fungerat väl. Även de äldre massdigitaliseringsstationerna har varit i full drift, och antalet digitaliserade timmar har ökat med ca 40 % sedan Detta har varit möjligt genom effektivisering av arbetsrutiner. Därutöver har ett väl fungerande IT-stöd bidragit till det förbättrade resultatet. Det totala antalet timmar audiovisuellt material som är direkt tillgängligt för forskarna är nu ca 3 miljoner timmar ( timmar). Mängden material som digitaliserats de senaste 5 åren redovisas i Tabell 2. Digitalisering av textbaserat material Som en konsekvens av Digidaily-projektet har KB:s egen tidningsdigitalisering lagts ned. En stor del av den digitalisering som gjordes under 2009 skedde i den produktionslinjen (ca exponeringar). Dessutom lades 2009 ett stort projekt (ca exponeringar) ut på entreprenad. Jämfört med 2008, då den totala produktionen var ungefär densamma som 2010, har antalet årsarbetskrafter minskat med fem personer, en effektivisering som åstadkommits genom ett automatiseringsarbete. För att kunna göra ett betydande genombrott i den interna produktionen behövs andra metoder och ännu mer automatiserade flöden. Det ska noteras att produktionsflödet även påverkas av vilken typ av material som digitaliseras; om det t.ex. rör sig om broschyrer med ett litet antal sidor, vilket är fallet med affärstryck, ökar tidsåtgången betydligt då en inställning måste göras för varje objekt (Tabell 3). Fokus under 2010 i digitaliseringen av KB:s textbaserade samlingar har legat på affärstryck från 1800-talet innehållande priskuranter från svenska företag. KB har vidare deltagit i ett samarbete med Riksteaterns digitala arkiv över upphovsrättsligt fri svensk dramatik, Dramawebben. Under året har samarbetet med Stiftelsen Ingmar Bergman avslutats i och med att ytterligare ca sidor ur Ingmar Bergmans samling har digitaliserats. KB:s äldsta katalog, Katalog -1955, även kallad Plåten, är efter tre års projektarbete säkert bevarad för framtiden. De handskrivna och maskinskrivna kataloglapparna har skannats och finns nu tillgängliga på Internet via KB:s hemsida. Dessutom underlättas det praktiska arbetet med framtagning av material betydligt. Cirka % av kataloginformationen var dock sedan tidigare tillgänglig via LIBRIS och Regina, KB:s lokala datakatalog. Plåten-projektet har finansierats med stöd av Riksbankens Jubileumsfond som bidrog med 3,6 mnkr. Webbinsamling De årliga svepen för att fånga ögonblicksbilder av den svenska webben, Kulturarw 3, låg under året nere, men en fortsatt daglig insamling av ca 140 svenska dagstidningar skedde. Likt många andra IT-infrastrukturer är flera delar av den hård- och mjukvara som nyttjas till 15(66)

16 webbinsamlingen föråldrad. En översyn över befintlig miljö kommer därför att göras 2011, följt av förslag på handlingsplan för en uppgradering av de delar som krävs för en framgångsrik framtida insamling och för tillgängliggörande av den svenska webben. Ambitionen är att återuppta insamlingen så fort erforderliga resurser för detta finns. KB:s digitala samlingar 2010 var ett år då KB:s digitala samlingar fortsatte att växa i avsevärd takt, dels via egen digitalisering men också genom ett utökat antal e-leveranser. I datamängd var ökningen störst på den audiovisuella sidan vars arkiv växte med drygt 1 miljon filer, motsvarande ca 430 terabyte data. På den textbaserade sidan ökade antal digitala objekt med ca , ganska jämt fördelade på egen digitalisering och e-leveranser. KB:s digitala arkiv uppgår för närvarande till närmare 2 petabyte data (2009 var siffran 1,5 petabyte), och prognosen för 2011 är en tillväxt på 10 %, inte minst beroende på att projektet Digidaily, införskaffandet av en digitaliseringsrobot och ett ökat intag av digitala leveranser kommer att generera mycket data. Förberedelse inför lagen om leveransplikt för elektroniska dokument Förberedelsearbete inför e-plikten har under året varit omfattande inom två olika projekt, Herakles och Apollon. Projektet Apollon har påbörjat utvecklingen av en digital plattform med uppgift att ta emot, långsiktigt lagra och presentera digitalt material. Arbetet med den digitala plattformen har hela året bedrivits i intimt samarbete med systerprojektet Herakles, vars syfte var att ta fram en ny arbetsprocess som ska stödja Biblioteksavdelningens kommande arbete med olika typer av e-resurser. Herakles avslutades 2010 och övergick i linjeverksamhet genom att det skapades en ny enhet för digital insamling. Den digitala plattformen är en nödvändighet för att möta de krav som ställs i och med ett ökat intag genom digitalisering, avtalsbaserade e-leveranser och den kommande e-plikten. Arbetet med plattformen kommer att fortsätta under 2011, med det långsiktiga målet att få modulära och skalbara system med förmåga att kunna ta emot, långsiktigt lagra och tillgängliggöra stora mängder digitala objekt av alla typer samt att ge verksamheten det administrativa stöd som krävs för en effektiv hantering av de digitala inflödena. Digital delaktighet KB har deltagit som observatör i IKT-lyftets (Informations- och KommunikationsTeknik) nätverksträffar och som aktiv part i samordningsgruppen med förberedelser för uppropet för digital delaktighet, Digidel ( Uppropet undertecknades den 3 december 2010 av företrädare för 16 organisationer, däribland KB, som tillsammans kommer att verka för att den digitala klyftan minskas med personer vid utgången av (66)

17 Tabeller avsnitt Det digitala nationalbiblioteket Tabell 2 Digitalisering av audiovisuellt material Antal digitaliserade timmar Tabell 3 Digitalisering av textbaserat material Totalt antal exponeringar * Totalt antal filer * *Här ingår en beställning på ca exponeringar som utfördes externt. Övriga siffror avser material digitaliserat i egen regi. 17(66)

18 Samla in KB ska enligt instruktionen ta emot den svenska tryckproduktionen i dess helhet och sådana dokument för elektronisk återgivning som avses i 10 första stycket lagen (1993:1392) om pliktexemplar av dokument ta emot pliktexemplar av filmer, fonogram, videogram, sådana dokument för elektronisk återgivning som avses i 14 tredje stycket lagen om pliktexemplar av dokument och upptagningar av ljudradio- och televisionsprogram samla utomlands utgivna publikationer med svensk anknytning samla en representativ samling utländsk litteratur, särskilt inom samhällsvetenskap och humaniora förkovra bibliotekets äldre samlingar av böcker och annat tryck, handskrifter, kartor och bilder KB vill lyfta fram Inflödet av tryckta böcker ökar trenden har brutits Leverantörsregister för audiovisuellt material har utvecklats Ny modell för insamlingen av radio- och tv-material som syftar till effektivisering och besparing Kostnadsutveckling för verksamheten Samla in (Tabell 4) De totala kostnaderna för verksamheten Samla in minskar liksom för övriga verksamheter. Kostnaderna för personal ökar dock med anledning av bl.a. insatser i arbetet med förberedelser inför e-plikten. Minskningen förklaras med minskat förvärvsanslag. Pliktlevererat material Mediekonvergens Sedan flera år tillbaka har gränserna mellan olika typer av utgivare och mellan olika medier blivit allt otydligare. Flera dagstidningar har blivit mediehus med utgivning av både tryckta dagstidningar och webbplatser. Därutöver äger de både radio- och tv-kanaler. Vissa förlag och public serviceföretag har webbplatser som till innehåll och struktur påminner om dagspressens webbplatser. Av distributions- och skattetekniska skäl har flera upphovsmän valt en annan publiceringsform än den man normalt förknippas med. Under året har t.ex. en musikgrupp valt att släppa sin skiva i form av en tidskrift, en jazzmusiker valde bokformen för sitt senaste skivalbum och en författare och musiker gav ut sin bok tillsammans med en cd. Dessa förändringar påverkar i hög grad KB:s verksamhet. 18(66)

19 Svensk bokutgivning ökar? Den svenska utgivningen av tryckta böcker ser ut att öka igen. Om vi jämför antalet böcker som har levererats till KB via Bokrondellen de senaste två åren får vi en bild av den kommersiella utgivningens utveckling. År 2009 levererades böcker från Bokrondellen, och år 2010 hade antalet levererade böcker stigit till 7 698, d.v.s. en ökning med 6 %. Siffrorna för böcker som har levererats via pliktleveranser pekar i samma riktning. År 2009 pliktlevererades monografier till KB, jämfört med år 2010 (Tabell 5). Också i e-boksutgivningen ser vi en ökande trend. KB får via avtal leveranser från Sveriges största e-boksdistributör, E-lib. Under några år har antalet levererade e-böcker rört sig kring st. Under 2010 har dock leveranserna ökat markant och landade på 829 stycken, en ökning som förväntas fortsätta. Här kommer sannolikt genombrottet för de s.k. läsplattorna att spela en stor roll inte bara för e-böcker utan även för t.ex. e-tidskrifter. I avvaktan på ny organisation av den digitala insamlingen, som startar 2011, har hittillsvarande avtal rörande digitala textbaserade leveranser inte följts upp under De leveranser som fungerat tillfredsställande är e-böcker och de två tidningarna, Norrköpings Tidningar och Post- och Inrikes Tidningar (Tabell 6). Tendensen sedan fjolåret håller i sig vad gäller förlagens parallellpublicering av böcker i tryckt och digital form. Ibland publiceras den parallellutgivna utgåvan som en cd tillsammans med den tryckta utgåvan. Ibland sker utgivningen på webben i e-format samtidigt som publiceringen av den tryckta boken, ibland med smärre fördröjning. Emellanåt vill man ge ett mervärde med den digitala versionen genom att låta olika medieformat interagera med grundtexten som t.ex. länkar till Spotify eller Youtube. Förutom parallellpublicering av vuxenlitteratur menar bokbranschen att barnböcker lämpar sig bra för e-publicering. Mot slutet av 2010 ligger flera svenska förlag i startgroparna med en e-bokssatsning av barnböcker. Böckerna ligger i gränslandet mellan bok och datorspel. Statistiken över antalet tidskriftshäften som KB har mottagit som pliktleverans visar på en minskning med ca 7 % (Tabell 5) var enligt Sveriges tidskrifters branschstatistik ett tufft år för branschen då medieinvesteringarna föll kraftigt som ett resultat av den allmänna ekonomiska krisen. Det bör dock poängteras att det stora flertalet tidskrifter som KB erhåller via pliktleveranser inte är kommersiellt utgivna, utan ges ut av myndigheter, föreningar och företag för information om verksamheten. Till skillnad från e-bokssidan, där KB kan förväntas ha ganska god överblick över utgivningen tack vare leveranserna från E-lib, har KB idag ingen möjlighet att återge en tillförlitlig bild av utvecklingen för e-tidskrifterna. Vad KB däremot har märkt av under flera år tack vare utgivarnas kontakter med bl.a. ISSN-centralen är hur utgivningen av tidskrifter har förändrats. Många tryckta tidskrifter kompletteras med en webbplats där delar av innehållet i den tryckta tidskriften kan läsas digitalt. Det börjar också bli allt vanligare att kommersiella tidskrifter erbjuder prenumerationer av en helt digital version. Denna trend förväntas förstärkas under nästa år, mycket på grund av nya tekniska möjligheter att ta betalt för digitalt material. Det mottagna antalet dagstidningsnummer och löpsedlar har under året minskat något. Det är en trend som har hållit i sig sedan 2008 (Tabell 5). Ser man på övrig statistik för dagspress är antalet reguljära dagstidningar fortfarande ganska konstant, 235 mot 233 året innan. Endast fyra nya dagstidningar har tillkommit under Den största förändringen syns bland 19(66)

20 annonsbladen, där det under de senare åren har startats, bytts namn på och lagts ner många annonsblad. (Källa: Signe, KB:s databas för hantering av dagstidningar) Den grafiska branschen ser inte Internet som ett hot. I stället betraktar man tryckt och digital publicering som olika kanaler som berikar tillgången till information och upplevelser för läsaren. En dagstidnings webbplats ger snabb tillgänglighet och täta uppdateringar av nyheter som sedan kan kompletteras i den tryckta tidningen med fördjupade analyser. Mobiltelefoner och läsplattor kommer sannolikt att spela en viktig roll för tidningsbranschen när det gäller att nå ut till en stor läsekrets. Undersökningar har visat att kunden är beredd att betala för distribution av material till sin mobiltelefon. En omfattande minskning av inlevererat vardagstryck har noterats under en följd av år med undantag av år Trenden har fortsatt under 2010 (Tabell 5). Den beror bl.a. på att alltmer reklam publiceras på webben. Den personaliserade direktreklamen har vuxit och all typ av reklam från TV, Internet, morgonpress och utomhusreklam till bio- och mobilmarknadsföring har ökat kraftigt; under tredje kvartalet 2010 med % enligt branschorganet Aktuell Grafisk Information, AGI ( Audiovisuellt material Bevaknings- och insamlingsarbetet av audiovisuellt material har effektiviserats under Ett leverantörsregister har utvecklats och tagits i drift, vilket medfört en betydande rationalisering av arbetet med pliktexemplar. Ett ökat fokus på omvärldsbevakning har bidragit till ökad kunskap om nya leverantörer och nya utgivningsformer. Rutinerna kring utbudsbevakning och inkrävning av musik, video, film och multimedia är väl utvecklade, och samarbetet med de stora bolagen fungerar bra. Under 2010 har färre pliktexemplar av fonogram levererats än året innan. (Fonogram redovisas tillsammans med ljudböcker i Tabell 5). Detta kan förklaras av att de fysiska bärarna i allt högre utsträckning har ersatts av on line-tjänster som bygger på streaming eller på försäljning av musikfiler som laddas ned via nätverk. Många mindre leverantörer väljer idag att uteslutande distribuera sina produktioner över mobila nätverk och Internet. De nedladdningsbara ljudböckerna motsvarar idag 8 % av alla sålda ljudböcker enligt Svenska Förläggareföreningens statistik. Liksom för andra medier är det mycket unikt material som KB går miste om till följd av att gällande pliktlagstiftning ännu inte omfattar nätdistribution. Utgivningen av videogram ligger i nivå med tidigare år (Tabell 5). Ett flertal av de större kommersiella videobolagen har enligt överenskommelse med KB under 2010 endast levererat köpvideo-versionen av sina videogramutgåvor. Avsikten med avtalet är att rationalisera arbetet då skillnaden mellan köp- och hyrutgåvorna är mycket marginella. Videobolagens utgivning av tv-serier och samlingsboxar fortsätter att öka. Utgivningen av tjänster på nätet som tillhandahåller streamad film och video blir alltmer vanlig, men denna utgivning omfattas ännu inte av pliktexemplarslagen och samlas inte in. Utbuds- och branschbevakningen av svensk multimedia har intensifierats under Här avses såväl dokument för elektronisk återgivning enligt 10 första stycket och 14 tredje stycket som kombinerat material enligt 16 i lagen (1993:1392) om pliktexemplar av dokument. (Denna typ av material benämndes i föregående årsredovisning flermedialt material.) Den digitala distributionen, som faller utanför pliktexemplarslagen, har ökat betydligt enligt produktionsbolagen, liksom den svenska produktionen av spel avsedda för s.k. 20(66)

21 smarta mobiltelefoner. Inlevererat multimedia-material har minskat jämfört med föregående år (Tabell 5). Kunskapen om utgivningen av radio- och tv-material är god, och leveranserna inkommer med stor fullständighet. SVT har sedan den 1 januari 2010 levererat sina pliktexemplar digitalt till KB via nätverk. Materialet omfattar fem rikstäckande kanaler samt 19 regionala och lokala nyhetsprogram. SF-kanalen har tillkommit under 2010 som leveranspliktig tv-kanal. Inlevererat material återspeglar denna ökning (Tabell 5). Allt material blir tillgängligt för behöriga användare i KB:s katalog SMDB (Svensk mediedatabas) samma dag som det kommer in. Radio- och tv-mediet distribueras idag på flera olika tekniska plattformar, något som framöver ställer nya krav på KB. Radio och tv är de medier som tidigast kommer att omfattas av en ny pliktexemplarslag där nätdistribuerat material omfattas. Under det senaste året har tillväxten för tv på webben inneburit ett allt mer omfattande utbud. Radio- och tv-bolagens s.k. webbaserade Play-tjänster, där konsumenten kan se eller lyssna på programmen efter sändning och ta del av extramaterial, har bidragit till den snabba utvecklingen. Lansering av digitalradio står för dörren. Den nya radio- och tv-lagen som började gälla den 1 augusti 2010 innehåller bl.a. bestämmelser för digitalradiotillstånd. Beroende på vilken teknik som används kan det bli upp till 30 kanaler i hela landet. Analog kommersiell radio kommer att öka från nuvarande 89 tillstånd till 103 sändningstillstånd år Ny modell för insamling av radio- och tv-material För att kunna möta det nya radio- och tv-landskapet har KB utarbetat en ny modell för mer selektiv insamling av radio- och tv-material. I dagsläget samlas 91 nationella och regionala tvkanaler in. På radiosidan samlas 47 radiokanaler in enbart från SR. Urval som metod skulle kunna tillämpas på en stor del av tv-sändningarna, i synnerhet för film- och sportkanaler med många repriser. Denna urvalsmetod kommer att avsevärt minska resursåtgången för att ta hand om materialet. Samtidigt är det möjligt att ytterligare effektivisera verksamheten genom elektroniska digitala leveranser via nätverk. Datalagringskostnaderna blir också betydligt lägre med tillämpning av urvalsprincipen. Vidare kan en mer restriktiv tolkning av gällande lagbestämmelser om pliktskyldighet minska volymen av tv-material. Exempel på detta under året är Kanal 5, Kanal 9, TV4 Fakta (den norska versionen) och Canal 9. Förvärvat material Förvärvet av utomlands utgivna publikationer med svensk anknytning, s.k. suecana, har hållit en ganska jämn nivå den senaste femårsperioden (Tabell 7). Huvudsakliga kategorier är översättningar till främmande språk av svenska original samt litteratur om Sverige och svenska förhållanden. Omkring hälften av detta material erhålls som gåvor (mestadels från svenska förlag) eller som byten (med andra nationalbibliotek), medan resten köps. Det allmänna utländska förvärvet är en del av KB:s uppdrag att vara ett forskningsbibliotek. Förvärvet syftar i första hand till att understödja studier i KB:s samlingar, och har sedan lång tid sin tyngdpunkt inom humaniora, främst med en historisk/kulturhistorisk profil och med fokus på Europa. Genom att bedriva ett flerspråkigt förvärv med betoning på bl.a. vetenskapliga utgåvor av källmaterial och andra grundläggande referensverk av bestående 21(66)

22 värde för forskningen håller KB en speciell profil, som utgör ett viktigt komplement till universitets- och högskolebibliotekens förvärv. Genom omfördelning i KB:s budget fick det utländska förvärvet ett betydligt mindre ekonomiskt utrymme 2010 än tidigare. Neddragningen påverkade drastiskt förvärvet av monografier, som under året minskade med 56 % jämfört med föregående år. Genomgången av prenumererade tidskriftstitlar har fortsatt under 2010, med resultatet att antalet löpande papperstidskrifter fortsatt att minska (Tabell 7). Ett nytt inslag är att KB erbjuder vissa tidskriftstitlar i enbart elektronisk form (detta som ett komplement till nationellt upphandlade e-tidskriftspaket). Frågan om hur en krympande förvärvsbudget bäst bör användas diskuterades under hösten. Den inriktning som KB kommer att arbeta vidare med är att begränsa förvärvet till ett antal kärnområden. Parallellt med nedskärningarna bedrevs också utvecklingsinsatser. Ett intressant inköp gjordes under året då KB förvärvade 30 samtida och sällsynta småtryck rörande trettioåriga kriget. Samtliga tryck saknades i samlingarna och ett flertal var helt okända i svenska forskningsbibliotek. Trycken har tidigare ingått i Ericsbergs bibliotek. Förvärvet kunde genomföras tack vare fondmedel. Donationer till KB Ett stort antal värdefulla gåvor har överlämnats till KB under året. Av Sven Höglinds dödsbo har erhållits hans omfattande typografiska boksamling. Jelle Kingma i Nederländerna har skänkt en boksamling bestående av 24 originalutgåvor av René Descartes. Vidare har KB:s inkunabelsamling fått ett välkommet tillskott från Sundsvalls stadsbibliotek, nämligen det enda kända exemplaret i Sverige av Eike von Repgows Sachsenspiegel, tryckt av Anton Sorg i Augsburg år 1481 (GW 9257). Med anledning av firandet av ett antal latinamerikanska staters 200-åriga självständighet år 2010 fick KB motta bokdonationer från flera latinamerikanska länder samt från Spanien. Bland gåvorna till bild- och kartsamlingarna märks ca 700 objekt från 1900-talet från Liber Förlag och 136 grafiska blad från Statens Konstråd. Från en privat givare har biblioteket tagit emot bl.a. politiska vykort från talen av Christer Themptander. Även under 2010 har ett antal författar- och konstnärsarkiv mottagits som gåvor; som exempel kan nämnas efterlämnade papper från Paul Andersson, Anna Westberg, Anna Rydstedt, Ragnar von Holten, Kerstin Thorvall och Nils G. Stenqvist, som bl.a. utsmyckat KB. En särskilt betydelsefull donation utgörs av dirigenten Eric Ericsons arkiv med bl.a. en samling unika ljudinspelningar. Till personarkiven efter Selma Lagerlöf, Astrid Lindgren och August Strindberg förvärvas material fortlöpande genom köp eller genom mottagande av gåvor, främst brev. Under året har Lagerlöfsamlingen tillförts fyra accessioner, Strindbergsamlingen tre accessioner och Lindgrensamlingen fem accessioner. KB får löpande erbjudanden om donationer av både äldre och nyare samlingar av audiovisuellt material. Under 2010 inkom 39 förfrågningar om donationer varav 14 antogs, bl.a. en samling filmer från SAS och inspelningar från Rikskonserters verksamhet under talen. Ett avtal har skrivits med Elektronmusikstudion, EMS, om donation av dess historiska samling samt löpande digitala leveranser av nytillskott. Förfrågningar där donator önskar få digitala kopior av det donerade materialet har ökat påtagligt under senare år. Av 22(66)

23 resursskäl har KB svårt att erbjuda digitaliseringstjänster för annat än särskilt prioriterade samlingar. En KB-gemensam förvärvspolicy för olika typer av material i syfte att fastställa kriterier för förvärv av donationer och i övrigt beskriva förfarandet vid donationsärenden är under utarbetande. Tabeller avsnitt Samla in Tabell 4 Intäkter och kostnader för Samla in Intäkter Intäkter av anslag Övriga intäkter Summa intäkter Kostnader I Tabell 4 ingår inte SLBA:s intäkter och kostnader för åren Tabell 5 Totala inflödet av pliktlevererat material Monografier Tidskriftshäften Kartor/bilder/vykort/musiktryck Vardagstryck/affischer Dagstidningar (antal nummer) Fonogram/ljudböcker Film/video Radio/tv (inkl.lokal radio/lokal tv) * Multimedia ** * Fr.o.m redovisas inkommet pliktmaterial som sändningstid i antal timmar i stället för antal levererade objekt, därav den höga siffran för åren 2009 och Detta innebär att resultaten för åren , som redovisas i antal objekt, inte direkt går att jämföra med resultatet för ** Tidigare benämning: flermedialt material. 23(66)

24 Tabell 6 Avtalsreglerade textbaserade digitala leveranser E-böcker Norrköpings Tidningar Post- och Inrikes Tidningar Summa Tabell 7 Utländskt förvärv Monografier varav suecana Löpande papperstidskrifter Elektroniska tidskrifter (fulltext) (66)

25 Beskriva KB ska enligt instruktionen beskriva den svenska tryckproduktionen i dess helhet och sådana dokument för elektronisk återgivning som avses i 10 första stycket lagen (1993:1392) om pliktexemplar av dokument beskriva utomlands utgivna publikationer med svensk anknytning beskriva en representativ samling utländsk litteratur, särskilt inom samhällsvetenskap och humaniora föra register över ingivna pliktexemplar av videogram framställa nationalbibliografiska produkter svara för utbyte av bibliografisk information med utländska bibliografiska centraler KB vill lyfta fram KB:s övergång till DDK, Dewey decimalklassifikation, med en genomgripande effekt på de svenska biblioteken som syftar till internationell anpassning och effektivisering Riktlinjer har tagits fram för beskrivning av icke utgivet audiovisuellt material Effektivisering av den manuella katalogiseringen av audiovisuellt material har lett till att eftersläpningen har arbetats ikapp Kostnadsutveckling för verksamheten Beskriva (Tabell 8) Kostnaderna för verksamheten Beskriva minskar med nästan 14 % jämfört med en minskning på 3,7 % för hela KB. Externt finansierade projekt minskar med ca 7 %. Detta förklaras med rationaliseringar, besparingar och omprioriteringar inom främst Biblioteksavdelningen. Bibliografiskt samordningsarbete Arbetet med att utveckla nya internationella katalogiseringsregler inom Joint Steering Committee for Development of RDA (Resource Description and Access) har fortsatt under Dessa nya regler är anpassade till den s.k. semantiska webben och är mer flexibla än tidigare regelsystem. KB följer nära utvecklingen av RDA, och målet är att gå över till de nya reglerna så snart de börjat tillämpas internationellt, förmodligen under andra halvåret Auktoritetsarbete, d.v.s. arbetet med kontrollerade sökingångar för personer, institutioner, titlar och ämnesord, underlättar sökning i kataloger och databaser. KB arbetar aktivt för att detta arbete ska standardiseras och därigenom möjliggöra olika rationaliseringsinsatser genom deltagande i VIAF (The Virtual International Authority File), ett internationellt samarbetsprojekt med OCLC som värd. 25(66)

26 Ett beslut om att revidera och förenkla systemet Svenska ämnesord har tagits under året. Under 2011 kommer ett projekt att genomföras med uppgiften att förnya riktlinjerna för ämnesordssystemet, så att de blir mer rationella och lättare att följa. Svensk övergång till DDK KB:s beslut att gå över till DDK, Dewey klassifikationssystem, hade i december 2010 följts av drygt 30 andra svenska bibliotek. Bland dessa finns de flesta allmänna universitets- och högskolebibliotek, många specialbibliotek och ett folkbibliotek. Övergången på KB och många andra bibliotek sker i januari 2011 då en Svensk WebDewey finns tillgänglig som en webbtjänst via KB:s hemsida. Projektet, som omfattar översättning, hjälpmedel, utbildning och mappning av ämnesord, planeras att avslutas den 1 juli Under året har översättning av DDK till en nivå motsvarande de hittillsvarande svenska klassifikationsreglerna, SAB, genomförts inom ämnesområdena humaniora och samhällsvetenskap. Verktyg som möjliggör och underlättar övergången till DDK har utarbetats. Läroboken, Dewey decimal classification: principles and application. 3. ed, (Dublin, Ohio: OCLC, 2003) av Lois Mai Chan och Joan S. Mitchell har översatts till svenska, med titeln Dewey decimalklassifikation: principer och tillämpning. Under hösten har en omfattande utbildning i DDK ägt rum; tio endagsintroduktioner och åtta veckokurser har erbjudits i Stockholm och runt om i landet. Härutöver har två specialkurser i DDK för musik hållits på tre dagar vardera. Totalt har ca 570 personer deltagit i endagsintroduktionen och ca 200 i veckokurserna. I oktober 2010 började Nationalbibliografin, NB, lägga DDK-koder på posterna för en del av de svenska monografierna inför total övergång fr.o.m. januari Det är helt avgörande för det nationella katalogiseringssamarbetet att NB:s katalogposter innehåller färdiga DDK-koder när övriga LIBRIS-bibliotek tar det nya klassifikationssystemet i bruk. För att säkerställa en smidig övergång och förhindra stora eftersläpningar i katalogiseringen av den svenska bokutgivningen, har stor omsorg lagts på förberedelser. Bland annat har urvalskriterierna för de monografier som katalogiseras för NB stramats upp. Dokumentation av svenskt tryck Antalet bokkatalogiseringar är något högre än under År 2010 katalogiserades monografier, jämfört med år I huvudsak beror detta på att inflödet av det svenska trycket ökat i motsvarande omfattning. Även statistiken över antalet katalogiserade nya svenska tidskriftstitlar visar på en ökning. År 2010 katalogiserades 415 nya tidskriftstitlar jämfört med 322 år 2009 (Tabell 9). Katalogiseringsprojektet Vardagstrycket - det dolda kulturarvet har slutförts. Det finansierades av Riksbankens Jubileumsfond och syftade till att dels katalogisera det politiska trycket i vardagstryckssamlingen, dels beräkna hur stor tidsåtgång det skulle krävas för att bibliografiskt beskriva hela vardagstryckssamlingen enligt den föreslagna metoden: samlingskatalogisering med utgångspunkt från utgivande institution. Under året genomfördes ytterligare ett projekt, Det politiska vardagstrycket, även detta finansierat av Riksbankens Jubileumsfond. I detta mindre projekt gjordes kompletterande studier inför kommande digitalisering av partiprogram. Slutsatserna från projekten är att det inte går att ha samma ambitionsnivå på beskrivningen för allt inkommande vardagstryck. 26(66)

27 Dokumentation av audiovisuellt material Under 2010 har riktlinjer tagits fram för beskrivning av icke utgivet material som stöd för museer, arkiv och hembygdsföreningar liksom för andra institutioner som önskar beskriva sina samlingar av icke kommersiellt utgivet ljud och rörlig bild. Vid ingången av 2010 låg katalogiseringen av fonogram efter med ca 18 månader. En minskad fonogramutgivning parat med en omfördelning av resurser, och olika rationaliseringsåtgärder har inneburit att eftersläpningen arbetats in. Katalogiseringen ligger således nu i fas med leveranserna av pliktexemplar. Dessutom har ytterligare katalogiseringsarbete utförts. Antalet forskarbeställningar av fonogram har ökat med en tredjedel jämfört med året innan, från 452 till 660. I arbetet med beställningarna ingår även katalogisering av tidigare okatalogiserade fonogram som beställs av forskare för digitalisering. Vidare har en specialsamling med drygt 200 ljudinspelningar, som donerats av Birgit Nilsson, katalogiserats. Andra samlingar där katalogisering påbörjats under året är de historiska radiobanden från Sveriges radio från talen, ljudinspelningar från Bokoch biblioteksmässans seminarier, samt ljudinspelningar från teaterföreställningar gjorda av Göteborgs universitet (Tabell 9). Filmkatalogen koncentrerar sig på utförlig dokumentation av svenskproducerad film och video. Film- och videokatalogen har under 2010 effektiviserat rutinerna vilket lett till ett ökat antal katalogiseringar. Katalogiseringen av multimedia har effektiviserats, och även här har den eftersläpning i katalogiseringen som fanns vid årets början arbetats in. Antal katalogiserad multimedia ingår i antalet fonogram (Tabell 9). Dokumentationen av radio och tv sköts genom ett automatiserat intag av beskrivande metadata från pliktexemplarsleverantörer och från företaget TT-spectra. För kanaler som saknar tablåer, företrädesvis radiokanaler, skapas en samlingspost per dygn och kanal per automatik. Ett antal public service-program av nyhetskaraktär kompletteras manuellt med programinformation som hämtas från distributörens hemsida. Antalet dokumenterade program är något högre än 2009 (Tabell 9). Tabeller avsnitt Beskriva Tabell 8 Intäkter och kostnader för Beskriva Intäkter Intäkter av anslag Övriga intäkter Summa intäkter Kostnader I Tabell 8 ingår inte SLBA:s intäkter och kostnader för åren (66)

28 Tabell 9 Dokumentation av pliktexemplar Monografier Tidskriftshuvudposter* Kartor/bilder/musiktryck Affischer/vardagstryck Dagstidningar Film/video Fonogram** Radio/tv *** Summa katalogiserade poster * T.o.m. halvårsskiftet 2008 katalogiserades även serier. ** I summan inkluderas 231 katalogiserade multimedia. *** Antal dokumenterade program. 28(66)

29 Bevara KB ska enligt instruktionen förvara den svenska tryckproduktionen i dess helhet och sådana dokument för elektronisk återgivning som avses i 10 första stycket lagen (1993:1392) om pliktexemplar av dokument förvara pliktexemplar av filmer, fonogram, videogram, sådana dokument för elektronisk återgivning som avses i 14 tredje stycket lagen om pliktexemplar av dokument och upptagningar av ljudradio- och televisionsprogram förvara utomlands utgivna publikationer med svensk anknytning förvara en representativ samling utländsk litteratur, särskilt inom samhällsvetenskap och humaniora vårda de samlingar som förvaras hos myndigheten Samlingarna ska förvaras på ett betryggande sätt KB vill lyfta fram Bevarandepolicy för de fysiska samlingarna har beslutats Nya delar av magasinen har inretts och tagits i bruk för pliktlevererat tryck och specialsamlingar Förutsättningar för bättre klimat har arbetats in i den kommande ombyggnaden av KB:s huvudbyggnad samt i Statens biblioteksdepå i Bålsta Genomgripande förnyelse av KB:s IT-infrastruktur som syftar till att säkerställa tillgänglighet, säkerhet och långtidslagring Kostnadsutveckling för verksamheten Bevara (Tabell 10) Verksamheten inom Bevara minskar mindre än genomsnittet. En stor ökning av intäkter av anslag sker när de övriga intäkterna, främst olika statliga bidrag, minskar drastiskt. Behoven av bevarandeåtgärder i form av digitalisering av såväl de audiovisuella som de tryckta samlingarna är fortsatt mycket stort. Långsiktigt bevarande av KB:s fysiska samlingar, Humlegården Med rapporten Bevarandeplan för KB:s fysiska samlingar som grund har en bevarandepolicy för de fysiska samlingarna lagts fast under Nu finns riktlinjer för hur arbetet inom bevarandeområdet ska bedrivas. Inventeringen av bevarandebehov i samlingarna har under året kompletterats med en heltäckande tillståndsundersökning av kart- och bildsamlingen. Riktade insatser har bl.a. gjorts för samlingen av äldre handskrifter. Verksamhetsplaneringen för 2011 kan nu göras med en genomtänkt prioritering som grund, vilket varit ett eftersträvat mål under en längre tid. Möjligheten till överblick över bevarandebehoven har förbättrats. 29(66)

30 Detta underlättar såväl resursfördelning som strategiarbete för de olika delsamlingarna på kort och lång sikt. En större nyinredning och därmed sammanhängande omstrukturering av magasinen har genomförts för samlingarna av vardagstryck, handskrifter, kartor, bilder och personarkiv. Förutsättningarna för långsiktigt bevarande av dessa samlingar har därmed förbättrats. En mycket viktig faktor för maximerat långsiktigt bevarande är ett för respektive materialgrupp anpassat klimat (temperatur och luftfuktighet) i de arkiv och lokaler där samlingarna förvaras och används. KB:s magasin i Humlegården är anpassade till pappersbaserat material. Medan klimatet i de underjordiska magasinen håller hög standard har problem istället uppstått i läsesalar och arbetslokaler. Under året har tekniska lösningar för dessa problem arbetats in i det pågående ombyggnadsprojektet av huvudbyggnaden i Humlegården. Genom åtgärder som påbörjas 2011 kommer därför de tidigare bevarandeproblemen att åtgärdas. Förbättringar av klimatet i de magasin där mikrofilm och dagstidningar förvaras har också planerats i samarbete med fastighetsägaren. En förlängd användbar livslängd för dessa samlingar innebär en avsevärd kvalitetshöjning, särskilt för de delar av samlingarna som ännu inte är mikrofilmade eller digitaliserade. Analys av resultatet Målsättningen med bevarandearbetet är säkrad tillgänglighet över tid. För att uppnå detta krävs olika typer av insatser på flera olika områden och ett gemensamt tänkande i hela organisationen, t.ex. vad gäller policyfrågor och rutiner för hantering. Som ovan nämnda inventeringar har visat är användbarheten för de pliktlevererade (svenska) samlingarna generellt mycket hög, vilket ger en fingervisning om att tidigare bevarandestrategier har gett god utdelning över tid. En nationell överblick av möjligheten till långsiktig tillgänglighet för det pliktlevererade svenska trycket saknas dock. Den fortsatta utvecklingen fokuserar närmast på infrastrukturen för specialiserat bevarandearbete. Syftet är att förbättra beslutsunderlagen för detta ofta mycket resurskrävande arbete samt att rationalisera uppföljning över tid. Den systematiskt genomförda mikrofilmningen av svenska dagstidningar har hittills varit en viktig strategi genom att slitage på papperstidningarna har kunnat undvikas. Förväntningarna ur bevarandesynpunkt är stora på den kommande digitaliseringen av dagstidningar och liknande ömtåligt material som inte är framställt för långtidslagring eller omfattande hantering. Bevarandearbete audiovisuellt material Förutom att aktivt arbeta med att förvara och bevara sker en löpande digitalisering (tidigare benämnd migrering) av radio- och tv-material. Nya digitaliseringsstationer har inrättats för digitalisering av ljudband, kompaktkassetter och cd-skivor. För en fyllig redovisning hänvisas till avsnitt Det digitala nationalbiblioteket. Planering för digitalt bevarande För att kunna ta emot och härbärgera de stora datamängder som genereras, samlas in och hanteras krävs avancerade system för IT-infrastruktur och inte minst masslagring. KB befinner sig i ett skede då stora delar av den nuvarande föråldrade IT-infrastrukturen under 2011 kommer att bytas ut och konsolideras. Detta är nödvändigt för att kunna möta de krav 30(66)

31 som ställs på bl.a. prestanda, lagringskapacitet, tillgänglighet, säkerhet och långsiktigt digitalt bevarande. Att lagra så stora mängder data som KB gör är mycket kostnadskrävande. Fysisk lagringsmedia och hårdvara har en begränsad livslängd och bör bytas ut vart fjärde till femte år. Den mjukvara som behövs för att tolka och presentera de digitala objekten har även den en begränsad livslängd. Detta innebär stora investeringskostnader och tids- och resurskrävande migreringsarbeten. I takt med att arkiven växer, gör även kostnaderna det. Tabeller avsnitt Bevara Tabell 10 Intäkter och kostnader för Bevara Intäkter Intäkter av anslag Övriga intäkter Summa intäkter Kostnader I Tabell 10 ingår inte SLBA:s intäkter och kostnader för åren (66)

32 Tillhandahålla KB ska enligt instruktionen tillhandahålla den svenska tryckproduktionen i dess helhet och sådana dokument för elektronisk återgivning som avses i 10 första stycket lagen (1993:1392) om pliktexemplar av dokument tillhandahålla pliktexemplar av filmer, fonogram, videogram, sådana dokument för elektronisk återgivning som avses i 14 tredje stycket lagen om pliktexemplar av dokument och upptagningar av ljudradio- och televisionsprogram tillhandahålla utomlands utgivna publikationer med svensk anknytning tillhandahålla en representativ samling utländsk litteratur, särskilt inom samhällsvetenskap och humaniora KB vill lyfta fram Regelbundet genomförda användarundersökningar ger ett bra stöd för arbetet med att utveckla servicen till KB:s användare Digital tillgång till audiovisuellt material styr forskarnas inriktning Nytt webbgränssnitt för SMDB höjd servicegrad och direkt tillgång till ca 3 miljoner timmar audiovisuellt material Omfattande forskningsanknuten program- och publiceringsverksamhet Kostnadsutveckling för verksamheten Tillhandahålla (Tabell 11) Kostnaderna för verksamheten Tillhandahålla minskar marginellt. Detta kan bl.a. förklaras med att KB satsat på att öka och förbättra tillgängligheten till samlingarna för forskning och utbildning. Insatser inom forskarverksamheten, finansierade med externa medel, har ökat. Minskningen av övriga intäkter härrör sig från minskade bidrag för digitaliseringsinsatser för ökat tillhandahållande. Användning av KB:s samlingar Under 2010 har beslut fattats om att samlokalisera hela KB:s publika verksamhet till Humlegården. Efter anpassning av lokalerna beräknas KB:s användare kunna få tillgång till all service där med början våren Kundnöjdhet Humlegården För tredje året i rad har en enkät genomförts med syftet att mäta KB:s service till användarna. Resultatet är, liksom 2008 och 2009, mycket tillfredsställande: 95 % av besökarna upplever bemötandet på KB som positivt och 4 % upplever det som neutralt. Skattningen av 32(66)

33 kompetensen är ungefär lika hög. 35 % av respondenterna lämnade även fritextkommentarer. Många kommentarer gällde förslag till förbättringar av KB:s lokaler och inredning, inklusive teknik, önskemål som förhoppningsvis till en del kan tillgodoses vid den ombyggnad, som beräknas starta hösten Ett åtgärdsprogram med både kort- och långsiktiga förbättringar har också skapats utifrån synpunkterna. Användarenkät audiovisuella medier Vintern genomförde KB Karlavägen, AVM, en kvalitativ användarenkät som skickades ut till såväl befintliga som presumtiva forskare samt studieansvariga på högskolor och universitet i Mälardalen. Syftet var dels att identifiera intresset för audiovisuella medier som källa för forskning, dels att behovspröva tillgängligheten av samlingarna. Undersökningen gav vid handen att snabbare och enklare access över nätet var prioriterat framför lokal forskarservice. Enkäten ligger nu till grund för KB:s ambition att ytterligare öka tillgängligheten på nätet. Sedan 2009 har AVM fört lånestatistik på förhållandet mellan den mängd färdigt digitalt material som finns och den mängd som ännu inte är digitaliserat. Av siffrorna att döma är efterfrågan på det lättåtkomliga digitala materialet (nåbart direkt) väsentligt mycket större än det material som beställs för digitalisering (nåbart efter någon dag). Även om man kunde ana att åtkomsten över tid var en kritisk faktor, visar statistiken att ca 90 % av alla lån (visningar) härstammar från redan färdigdigitaliserat material. Detta trots att den del av samlingarna som inte är digitaliserad är betydligt större. Statistiken visar vilken stor påverkan åtkomst- och tidsaspekten har på forskarens beteende och att den är en viktig variabel för hur KB väljer att förvalta sitt uppdrag. Antalet uppspelade filer år 2010 uppgick till ca (Tabell 12). Den markant ökade användningen av audiovisuellt material återspeglas också i antalet nyregistrerade forskare på KB Karlavägen. Dessa uppgick till personer, en ökning med 27 % jämfört med 2009 (Tabell 14). Även antalet fjärrlånebeställningar ökade mycket kraftigt och uppgick till filer, en ökning med 75 % (Tabell 16). Svensk mediedatabas, SMDB Efter föregående års omfattande uppgradering av databasen, fick SMDB hösten 2009 ett nytt publikt webbgränssnitt som förser den intresserade allmänheten och forskarna med tilläggsinformation. Denna utvecklingsinsats har ytterligare ökat servicegraden. Genom avtal finns nu möjlighet att se utdrag ur den omfattande mängden digitala samlingar. Via SMDB nås i nuläget ca 3 miljoner timmar digitalt audiovisuellt material med direktaccess. Upphovsrätten förhindrar dock att databasen kan utnyttjas fullt ut utanför KB:s lokaler. Användningen av KB:s samlingar i Humlegården visar en uppåtgående trend. De fysiska besökarna ökade i antal med ca 5 %, och uppgick till drygt personer (Tabell 13). Antalet lån under år 2010 var något högre än föregående år, om det extra stora antalet omlån det året räknas bort. Den höga siffran 2009 förklaras av ett stort antal omlån av lån knutna till låntagare med bokskåpskontrakt på grund av att låneperioden för dessa lån förföll (Tabell 15). Antalet nytillkomna låntagare låg på ungefär samma nivå som 2009 och uppgick till personer (Tabell 14). Antalet fjärrinlån har under år 2010 ökat med ca 20 % jämfört med Det är svårt att i nuläget säga om ökningen är tillfällig eller om det är en uppåtgående trend. Det blir intressant att följa utvecklingen under 2011 och analysera vad ökningen i så fall beror på. Att antalet fjä rrutlån minskat med ca 5 % förklaras till stor del av att bibliotekets fjärrlånefunktion för första 33(66)

34 gången hade sommarstängt och inte expedierade några utgående fjärrlån under fyra veckor i juli (Tabell 16). Forskaranvändning av KB:s samlingar När det gäller den mer kvalificerade vetenskapliga forskningen med hjälp av KB:s samlingar kan några axplock ge en antydan om inriktning och variation. Doktoranderna i Stockholms universitets Forskarskola i kulturhistoriska studier använder regelbundet KB för sina avhandlingsprojekt. Under det gångna året har t.ex. litteraturvetaren Thomas Götselius disputerat på avhandlingen Själens medium, en mediehistoria över den epok då den tryckta boken var ny, och Christopher Natzén har lagt fram en avhandling, The Coming of Sound Film in Sweden , som belyser övergången till ljudfilm i Sverige. Forskare knutna till det stora RJ-programmet (Riksbankens Jubileumsfond), Tid minne representation ett mångdisciplinärt forskningsprogram om historiemedvetandets förvandlingar, har under professor Hans Ruins ledning undersökt den västliga kulturens upptagenhet med historia, minnespolitik, kulturarv och uppbyggande och förstörande av monument. Idéhistorikern Solveig Jülich arbetar i ett av Vetenskapsrådet finansierat projekt som belyser fotografen Lennart Nilssons medicinska och mediala karriär. Vidare har den uppmärksammade avhandlingen Motsättningarnas marknad: den pornografiska pressens kommersiella genombrott och regleringen av pornografi i Sverige lagts fram av Klara Arnberg. Synliggöra KB:s samlingar Forskningsanknutna aktiviteter En mängd aktiviteter har genomförts med syftet att presentera KB:s samlingar i undervisnings- och forskningssammanhang, erbjuda kvalificerad forskarhjälp och utgöra en länk mellan forskarsamhället och KB. Under året har anordnats ett femtiotal visningar av KB:s samlingar för studenter, doktorander och lärare från olika universitetsinstitutioner i framför allt Stockholmsregionen. KB har vidare arrangerat ett tiotal forskningsrelaterade konferenser och seminarier. I februari anordnades exempelvis seminariet Metadata & digitalisering hur tänka nytt?, som på olika sätt turnerade frågan kring hur en tilltagande digitalisering inom ABM-sektorn förändrar behovet av kataloginformation. Med utgångspunkt i projektet Arkiv Derkert, finansierat av Riksbankens Jubileumsfond, anordnades under hösten seminariet Siri Derkert i 1900-talet, och Nelly Sachs uppmärksammades i ett kvällsarrangemang. En serie på fyra föreläsningar om Monika Zetterlund blev en stor framgång och fyllde lokalerna. Intresset för svensk nutida musik överträffade förväntningarna och serien blev ett av de mest besökta evenemang som genomförts. KB har i samarbete med andra organisationer och lärosäten anordnat några större vetenskapliga konferenser; exempelvis arrangerades tillsammans med bl.a. Nätverkstan Kultur i Väst en konferens på temat Offentlighet och upphovsrätt, som också spelades in av Kunskapskanalen, tillsammans med Kungliga Tekniska högskolan och Göteborgs universitet en konferens på temat Law and the Image, och tillsammans med Stockholms universitet Rethinking Media Archivism. De två senare var internationella konferenser som bägge lockade till sig ett stort antal deltagare. Som ett led i att nå studerande, och därmed presumtiva målgrupper för KB:s samlingar, initierades under året ett samarbete med Stockholmskällan vars verksamhet går ut på att öka kunskapen om Stockholmiana. Samarbetet, som bygger på bidrag från Filmarkivet.se, har 34(66)

35 varit givande både publikt och erfarenhetsmässigt, vilket gör att KB kommer att fortsätta sin medverkan även kommande år. Forskning och publikationer Mer än hälften av de forskare som är verksamma vid forskningsavdelningen är externt finansierade. Två forskare arbetar i projektet EUscreen, som handlar om att presentera europeisk tv-historia (och dess kontext) på webben. En doktorand skriver på en avhandling om digitalisering och representativitet och en annan om slavistik och språkhistoria. Tre andra forskare ägnar sig åt bokhistoria i vid mening. Med utgångspunkt i denna vetenskapliga kompetens har en volym om lagring i kulturhistorisk bemärkelse sammanställts; The Story of Storage, 1. Kompendium. Vidare har ett antal böcker getts ut i bokserien Mediehistoriskt arkiv. Apropå de senaste årens intensiva diskussion om fildelning kan nämnas Efter the Pirate Bay, en bok som under hösten blev omdiskuterad i samband med den andra rättegången mot The Pirate Bay. Mest uppmärksamhet fick emellertid Citizen Schein, ett större bokprojekt om mediemogulen Harry Schein, som arbetades fram i samarbete med Svenska filminstitutet och Arbetarrörelsens arkiv och bibliotek. Citizen Schein är den mediehistoriska publikation som nog rönt allra mest uppmärksamhet under de senaste åren i Sverige. Boken belönades hösten 2010 med Svenska designpriset. Tabeller avsnitt Tillhandahålla Tabell 11 Intäkter och kostnader för Tillhandahålla Intäkter Intäkter av anslag Övriga intäkter Summa intäkter Kostnader I Tabell 11 ingår inte SLBA:s intäkter och kostnader för åren Tabell 12 Antal uppspelade filer Uppspelade filer Karlavägen * *Har tidigare redovisats på annat sätt. Tabell 13 Antal fysiska besökare, Humlegården* Antal besökare *Antalet besökare räknas med stickprovsmetod och extrapoleras för 12 månader. Endast en betydande förändring kan med säkerhet avläsas. Resultatet indikerar dock att den uppåtgående trenden har förstärkts i år. 35(66)

36 Tabell 14 Antal nytillkomna låntagare Humlegården Karlavägen Tabell 15 Antal lån Humlegården Läsesalslån Allmän läsesal Specialläsesal tryck Specialläsesal handskrifter Specialläsesal affischer Summa läsesalslån Hemlån Omlån Summa hemlån Summa totala lån Ej uthämtade lån Interna lån Summa totala lån inkl. ej uthämtade lån Före år 2010 ingår ej manuella utlån av kartor och bilder i redovisningen. 2 Från år 2008 särredovisas inte affischutlånen. 3 Från år 2008 redovisas de interna lånen separat. 4 Tryckfel i 2007 års årsredovisning, här rättat till korrekt värde. Tabell 16 Antal fjärrlånebeställningar Summa Humlegården varav Fjärrlån in varav Fjärrlån ut Karlavägen * * Inga mätningar är gjorda för åren (66)

37 Nationell bibliotekssamverkan KB ska enligt regleringsbrevet redovisa vilka samarbetsprogram myndigheten lämnat ekonomiskt stöd till. Beloppen och en analys av resultaten av programmen ska redovisas. KB ska enligt instruktionen ansvara för samkatalogen över förvärv av utländsk litteratur till landets forskningsbibliotek svara för det nationella biblioteksdatasystemet LIBRIS svara för frågor om samverkan mellan forskningsbibliotek i fråga om bl.a. försörjning med litteratur och utnyttjande och utveckling av tjänster baserade på informationsteknik analysera utvecklingen inom forskningsbiblioteken i landet svara för samordning, utveckling och visst utredningsarbete inom biblioteksområdet KB vill lyfta fram Förberedelser inför det utvidgade uppdraget som regeringen gett KB inför 2011 Utvecklingsprogrammet OpenAccess.se har permanentats syftar till att göra svenska forskningspublikationer fritt tillgängliga på webben Utveckling av LIBRIS-systemen nödvändiga biblioteken behöver ny infrastruktur för att kunna ta hand om både digitalt och fysiskt material och förhålla sig till förändrade informationsflöden och användarmönster Kostnadsutveckling för verksamheten Nationell bibliotekssamverkan (Tabell 17) Kostnaderna inom verksamheten minskar något mindre än genomsnittet. Ökningen av övriga intäkter beror på ökat antal utbildningar och konferenser under Att kostnaderna finansierade med anslag minskar mindre än genomsnittet förklaras av insatser i samband med utredning och förberedelser inför det utvidgade uppdrag 2011 som regeringen har gett KB KB:s nya utvidgade uppdrag I december 2009 fattades beslut om ett nytt uppdrag som innefattar att KB ska utöva nationell överblick, främja samverkan och utveckling, samt följa upp bibliotekslagens praktiska tillämpning tillsammans med länsbiblioteken. KB ska även fördela bidrag till vissa delar av biblioteksväsendets nationella struktur och samla in och rapportera nationell biblioteksstatistik. På regeringens uppdrag har KB under våren i dialog med biblioteken utarbetat en plan för hur detta uppdrag ska förverkligas. Planen lämnades till kulturdepartementet i april. 37(66)

38 Se vidare I arbetet med planen använde KB sig av en väl utvecklad dialog. Året inleddes med besök på sju platser i landet där biblioteksaktörer bjudits in till ett samtal kring det nya uppdraget. En nationell samrådsgrupp, med representanter från bibliotekssfärens olika delar, utgjorde referensgrupp för uppdraget att skriva planen. Samtidigt startades en blogg med syfte att få in så många synpunkter och idéer som möjligt. Planen presenterades också vid Bok & Bibliotek i Göteborg i september. Open access Programmet OpenAccess.se avslutade sin projekttid med en positiv internationell utvärdering. KB beslöt därför att permanenta programmet från Målet är att främja fri tillgänglighet på webben för de arbeten som produceras av forskare, lärare och studenter genom att stödja open access-publiceringen vid svenska universitet och högskolor. Programmet ska arbeta med områdena information och rådgivning utveckling av infrastruktur och tjänster samordning av policy En ny organisation började gälla hösten Den består av en styrgrupp och två arbetsgrupper. Alla tidigare samarbetspartners har valt att fortsätta att delta i styrgruppen. Dessutom är Vetenskapsrådet nu också representerat på handläggarnivå i de två arbetsgrupperna. Vidare är även Riksbankens Jubileumsfond representerad i styrgruppen, liksom gruppen open access-förlag. Webbplatsen har omstrukturerats och fått en väsentligt förnyad inriktning. Den innehåller nu två delar: en webbplats och en interaktiv blogg-baserad del. Programmet har presenterats vid en rad tillfällen; vid en konferens om öppna digitala lärresurser, vid KB-Forum, vid IFLA:s generalförsamling i Göteborg, vid Bok & Bibliotek, vid ett forum arrangerat av Svenska UNESCO-rådet och SIDA, för personal och styrelse vid Forskningsrådet för arbetsliv och socialvetenskap, FAS, för KB:s forskarråd, vid Konsortiedagarna 2010 samt vid ett möte arrangerat av FOU-handläggarnas förening. Huvudkonferensen Mötesplats Open Access genomfördes den november i Lund, i samarbete med Lunds universitetsbibliotek, och samlade ca 120 deltagare. Open access-policy för KB I slutet av våren utformades en övergripande open access-policy för KB. Den omfattar stöd till open access-publicering inom högskolan (även inom ramen för licenserna), tillgången till KB:s digitaliserade och upphovsrättsligt fria material, publikationer från KB och KBmedarbetare samt tillgång till metadata. Policydokumentet antogs i juni. LIBRIS-systemen Systemen omfattar LIBRIS samkatalog, LIBRIS webbsök, LIBRIS fjärrlån, bibliotek.se, LIBRIS uppsök söktjänst för uppsatser och examensarbeten från svenska lärosäten, Sondera samsökningstjänst för LIBRIS, SMDB (Svensk mediedatabas, KB) och NAD (Nationell ArkivDatabas, Riksarkivet), SwePub Svensk vetenskaplig publicering, referenser till de 38(66)

39 forskningspublikationer som finns registrerade i för närvarande ca 30 lärosätens publiceringsdatabaser, Samsök. Två stora användargrupper är medlemmarna i LIBRIS-kollektivet och medlemmarna i BIBSAM-konsortiet. För dessa anordnas årliga informationsträffar. LIBRIS inspirationsdagar hölls den oktober i Stockholm. Ca 240 personer deltog. Årets konsortiedag med presentationer och utställare hölls den oktober i Stockholm med ca 100 deltagare. Inom ämnesområdet e-resurser har KB arrangerat två uppskattade kurser, Grundläggande utbildning om databaslicenser och förhandlingsteknik och Money matters - ekonomisk planering och budgetcykler i verkligheten. LIBRIS samkatalog bygger på samverkan mellan i första hand svenska forskningsbibliotek, men även andra typer av bibliotek kan ansluta sig till samarbetet. Innehållet i LIBRIS samkatalog har fortsatt att breddas. Samtidigt har nya rutiner tagits i drift för att förbättra tillgängliggörandet och rationalisera de samverkande bibliotekens administrativa rutiner. Arbetet med att berika LIBRIS med folkbiblioteksinriktat material (ljudböcker, musik-cd, tvspel m.m.) har fortsatt under året. Cirka biblioteksenheter (sigler) inom Sverige, varav en tredjedel folkbibliotek, använder LIBRIS fjärrlånesystem för att beställa böcker, artiklar m.m. från andra bibliotek. Systemet utnyttjas även av ca 420 utländska bibliotek i främst Danmark, Finland och Norge. Efterfrågat material finns numera i allt större utsträckning tillgängligt i elektronisk form och antalet fjärrlånebeställningar har därför minskat kontinuerligt under 2000-talet. Under 2010 minskade antalet kopiebeställningar med ca 6 % och antalet bokbeställningar med ca 4 % i jämförelse med år 2009 (Tabell 18). Tjänsten Låntagarbeställningar är en del av LIBRIS fjärrlån som syftar till att ge användaren en mer aktiv roll i beställningsprocessen och minska handläggningstiden för fjärrlån. Utnyttjandet av tjänsten ökar kontinuerligt och systemet används nu av ca 50 bibliotek (ca 45 år 2009) med totalt ca 80 utlåningsenheter (ca 75 år 2009). Antalet beställningar uppgick år 2010 till ca , vilket är en ökning med ca 22 % jämfört med beställningar år 2009 då en ny version togs i bruk. Tjänsten Samsök syftar till att underlätta bibliotekens arbete med administration och tillgängliggörande av e-resurser. Inom Samsök erbjuds tillgång till verktyget SFX som ger möjlighet till direktlänkning från en referens till ett fulltextdokument. Användningen av SFX har under de senaste åren ökat snabbt, och denna trend är tydlig även under 2010 (Tabell 19). Under året har en långsiktig strategisk plan arbetats fram för hur KB ska gå vidare med Samsök. Parallellt har arbete pågått med att integrera och rationalisera hantering av e-resurser i LIBRIS. LIBRIS som lokal OPAC I maj 2010 publicerades rapporten LIBRIS som lokal OPAC: en kartläggande studie om förutsättningar och lösningsmodeller. (OPAC är den del av ett bibliotekssystem där användaren söker efter bibliotekets material.) Projektet, ett samarbetsprojekt mellan fyra universitetsbibliotek och KB, undersökte huruvida den nationella tjänsten LIBRIS skulle kunna användas även som bibliotekens lokala bibliotekssystem för sökning och presentation. Tanken är att biblioteken kan dra nytta av de centrala utvecklingsinsatserna i LIBRIS och spara resurser genom att inte göra eget parallellt arbete i de egna systemen. 39(66)

40 Under hösten 2010 startade projektet LOPAC light som har utvecklat en tätare integrering mellan bibliotekens lokala system och LIBRIS webbsök. Syftet är att underlätta för användaren att reservera, beställa eller se sina lokala lån. Lanseringen sker i januari Öppen data KB arbetar aktivt för att göra innehållet i LIBRIS-systemen tillgängligt för återanvändning i andra system och tjänster. Metadata i LIBRIS samkatalog, SwePub och Uppsök är tillgänglig via öppna API:er (Application Programming Interface) som används av svenska folk- och forskningsbibliotek, forsknings- och kulturarvsinstitutioner samt privata intressenter. Exempel på sådana användare är Nationellt centrum för kvinnofrid (söktjänsten Kunskapsbanken), Riksantikvarieämbetet (söktjänsten Kringla) samt söktjänsterna uppsatser.se och avhandlingar.se. Användningen av dessa API:er har ökat markant under 2010 (Tabell 20). KB har under 2010 fortsatt arbetet med att tillgängliggöra LIBRIS samkatalog som Linked Data bl.a. genom att länka till externa tjänster som DBpedia och LCSH, Library of Congress Subject Headings. Medarbetare har föreläst och publicerat sig i ämnet både i nationella och internationella sammanhang. KB ingår i den internationella gruppen W3C Linked Library Data Incubator Group. Nationell databrunn Våren 2010 gjordes en förstudie som undersökte vilka möjligheter det finns att centralt samla in metadata för licensierat material. Ambitionen med en databrunn är att skapa en långsiktigt hållbar och integrerad infrastruktur i syfte att ge både KB och övriga LIBRIS-bibliotek den kontroll över metadata som behövs även för framtida, idag oförutsedda, behov och krav. Genom att betrakta och utveckla databrunnar som en integrerad del av bibliotekens infrastruktur i vid mening uppstår flera positiva synergieffekter. Erfarenheterna av tidigare utvecklingsprojekt visar att detta säkrast åstadkoms med en kontrollerad egenutveckling i kontinuerlig dialog med biblioteken och användarna. Samarbetsprogram som fått ekonomiskt stöd Projektbidrag Arbetet med projektbidrag genomfördes enligt den nya modellen att involvera KB:s expertoch styrgrupper aktivt i arbetet. Följande områden definierades i utlysningen: digitalisering, utveckling i anslutning till LIBRIS, kompetensutveckling, open access och nationella licenser för e-resurser. Antal ansökningar var 28 med ett totalt sökt belopp på ca 10,6 mnkr. Elva projektansökningar beviljades bidrag med sammanlagt tkr. (Tabell 21). Resultatet av utdelade bidrag kommer först när projektrapporter lämnas. Verksamhet inom de olika områdena pågår under flera år och redovisas under respektive rubriker. För en förteckning över projekt som avslutats 2010 se Licenser och databaser KB sluter centrala licensavtal med förlag och databasproducenter i syfte att effektivisera studenters och forskares tillgång till elektroniska informationsresurser. År 2010 anslöt sig 61 universitet, högskolor och statligt finansierade forskningsinstitutioner till ett eller flera av KB:s 58 centrala licensavtal som omsatte totalt 227,5 mnkr har varit ett exceptionellt år med anledning av stora omförhandlingar inför 2011 med förlag som Elsevier, Sage, Springer, Thomson Reuters och Wiley-Blackwell, motsvarande ca 60 % av konsortiets totala 40(66)

41 omsättning. Resultatet av omförhandlingarna ledde till avtalade prishöjningar på mellan 3,5 % och 5,5 % under en tidsperiod av tre till sex år. Under 2010 beviljades fyra bibliotek medel för licensverksamhet med sammanlagt 592 tkr vilket är en minskning med 50 % jämfört med tidigare år på grund av den pågående centraliseringsprocessen där 10 avtal förts över till KB (Tabell 22). Kompensation för omkostnader vid fjärrutlåning Under 2010 har 63 forskningsbibliotek delat på de tkr som finns att fördela. De 63 biblioteken har lånat ut ett större antal böcker jämfört med inlånen. Ersättningen per nettolån blev ca 72 kr. Kompensationen varierar mellan som lägst 72 kr för Kungl. Vetenskapsakademien, Centrum för vetenskapshistoria, och en dryg miljon kronor vardera för biblioteken vid Göteborgs och Lunds universitet. Nettoutlåningen som helhet är oförändrad jämfört med 2009, däremot finns inbördes omfördelningar (Tabell 23). Samverkan, utveckling, utredningsarbete ABM-centrum, ett samarbetsprojekt mellan centrala arkiv, bibliotek och museer 2010 bestod projektets insatser huvudsakligen av samordning av de centrala institutionernas svar till regeringen på en begäran om underlag till en nationell strategi för digitalisering, elektronisk tillgång och digitalt bevarande (Ku2009/2152/KT). Flera kontaktgruppsträffar anordnades liksom en avslutande konferens. ABM-centrum upprätthöll under året även direkt kontakt med Regeringskansliet om den fortsatta utvecklingen i frågan. ABM-centrums styrgrupp föreslog under året projektägarna att avveckla ABM-centrum till För att effektivt kunna driva digitaliseringsfrågan, ta fram en nationell strategi och möta de behov som finns vid kulturarvsinstitutionerna krävdes enligt styrgruppen ett tydligt uppdrag från regeringen, kontinuitet i arbetet och en helt annan ekonomi än den som ditintills gällt. Fortsatt samverkan framhölls samtidigt som en förutsättning i arbetet med att nå de nationella kultur- och utbildningspolitiska målen och förverkliga visionen om ett kunskapssamhälle. Projektägarna beslutade enligt styrgruppens förslag och såväl utbildningssom kulturdepartement har informerats. En slutrapport från projektet har sammanställts. Redan i budgetpropositionen för 2011 föreslog regeringen en ny form för samarbetet mellan kulturarvsinstitutionerna. KB kommer att delta i det fortsatta samarbetet och då med särskild utgångspunkt i och fokus på samordningen inom forskningsbibliotekssektorn. Boktransporter KB upphandlade 2008 ett ramavtal för boktransporter för Samverkansbibliotekens räkning. Vid utgången av 2010 har 28 av Samverkansbiblioteken avrop med Norsk Bibliotek Transport, NBT (i december 2009 var antalet 21). KB har under året hållit två uppföljningsmöten med leverantören där kvalitet och volymer har analyserats. Det ökade antalet bibliotek som deltar i verksamheten har lett till nya samordningsvinster vid packning och rangering av böckerna. Efter inkörningsperioden finns sedan januari 2010 statistik som visar antal böcker per paket, kostnad per bok och kostnad per paket. En tendens är också att en större andel nu kan transporteras i backar utan packmaterial, vilket minskar arbetsbördan på biblioteken och ger en positiv miljöeffekt. 41(66)

42 Fjärrlåneutredningen och remissen av utredningen Utredningen Lätt att hitta - Lätt att låna gjordes i samarbete mellan Statens kulturråd och KB och publicerades i januari Utredningens uppdrag var att ge förslag till ny modell för den nationella fjärrlånehanteringen utifrån ett användarperspektiv, med särskild uppmärksamhet på tillgången till ny teknik och nya medier. I uppdraget har också ingått att presentera en vision för landets fjärrlånesamarbete, att sätta mål och att ange riktlinjer för verksamheten. I juni skickades utredningen på remiss till ca 150 remissinstanser inom skilda bibliotekssektorer; 88 % av de tillfrågade har besvarat remissen. Preliminära resultat visar att de svarande överlag är positiva till flertalet av de förslag utredarna lämnar, men pekar också mot att detta är komplexa frågor som inverkar på, och är beroende av, många andra faktorer. Generellt är de svarande positivt inställda till exempelvis samordnade transporter, automatiserade flöden för låntagarinitierade fjärrlån och mediesamarbeten. En fullständig sammanställning av svaren kommer att publiceras under Forskningsbiblioteksstatistiken KB ansvarar för statistiken över de svenska forskningsbibliotekens verksamhet. Insamling, analys och kommentarer görs av KB och Statens kulturråd, KUR, tillsammans. Insamlingen av statistiken styrs i hög grad av internationell standard. I juni publicerades rapporten Biblioteksstatistik För första gången publicerades statistiken för forskningsbibliotek, folkbibliotek och sjukhusbibliotek i en gemensam rapport, tack vare ett samarbete mellan KB och KUR och ett utvecklingsarbete i KB:s expertgrupp för biblioteksstatistik. Av rapporten framgick att en allt större andel av forskningsbibliotekens utgifter går till inköp av virtuella e- baserade media och kostnader för databaslicenser. Inköp av e-resurser har, liksom föregående år, tagit en allt större del av förvärvskostnaderna. År 2009 gick 75 % av förvärvskostnaderna till e-resurser, jämfört med 72 % år Samtidigt minskar lönekostnadernas andel av forskningsbibliotekens utgifter. Sammantaget kan därmed sägas att medieinköpen utgör en allt större andel av forskningsbibliotekens budget och lönekostnaderna en allt mindre. Totalt sett uppger de svarande att det fanns närmare 34 miljoner böcker och seriella publikationer i tryckt form på forskningsbiblioteken vid 2009 års slut. Den kompletterande uppgiften om hyllmeter visar att det vid årets slut fanns hyllmeter. År 2008 var motsvarande värde , vilket tyder på en minskning av beståndet av böcker och seriella publikationer, troligen till förmån för det elektroniska beståndet. Forskningsbiblioteken förvärvade sammanlagt nya medier under Totalt sett uppger de svarande forskningsbiblioteken att 61 % av nyförvärven var fysiska böcker och seriella publikationer. Närmare en tredjedel, 31 %, av nyförvärven var e-böcker. Forskningsbiblioteken lånade under 2009 ut medieenheter från sina samlingar. Samtidigt som användningen av den initiala fysiska utlåningen minskar, ökar användningen av de elektroniska samlingarna. Det är framför allt användningen av seriella fulltextdokument som ökar kraftigt, från 11,8 miljoner nedladdningar till 15 miljoner nedladdningar. Standardarbete KB har under året fortsatt sitt samarbete med SIS, Swedish Standards Institute, och har tillsammans med Riksarkivet varit huvudintressent i den tekniska kommittén TK321, Information och dokumentation. KB har innehaft posten som vice ordförande i TK321 som arbetar med frågor från tre internationella tekniska kommittéer (ISO); TC46, Information and documentation, TC42, Photography samt TC171, Document management applications. 42(66)

43 Fortsatta insatser har gjorts för RFID, (Radio Frequency IDentification) för bibliotek (ISO/DIS x:2009 i tre delar): prestationsindikatorer för nationalbibliotek, statistik, digitalisering och riskbedömning för bevarandeåtgärder. Under 2010 har en översyn gjorts av kommittéorganisationen; från den 1 januari 2011 kommer TK321 att ersättas av fem mindre kommittéer. Detta gör att det blir möjligt att rikta KB:s stöd med större precision och relevans. Utbildningssamordning Under året samordnade KB utbildning för deltagare vid 25 olika kurstillfällen. För KB:s del innebar 2010 en satsning inom flera nya kompetensområden: bemötande, Dewey (jfr ovan sid. 26) och e-resurser. Utbildningen inom e-resursområdet är en långsiktig satsning eftersom det är ett område där det hitintills saknats utbildning i landet. I övrigt har hållits kurser inom idé- och projektutveckling, samt katalogisering. Expertgruppen för kompetensfrågor arbetar aktivt med att fortsätta bygga upp och bredda nätverket för dem som arbetar med kompetensutvecklingsfrågor vid biblioteken. Detta görs nationellt, men även med en ökad inriktning på internationellt utbyte, t.ex. genom IFLA. Humanistiska specialbibliotek I syfte att öka kunskapen om de humanistiska specialbibliotekens samlingar, verksamhet och aktuella situation genomfördes under året en kartläggning. I den rapport som publicerades, Humanistiska specialbibliotek: rapport från en kartläggning av 31 bibliotek utanför högskolan, påtalas vikten av att denna grupp forskningsbibliotek ges ett tydligt uppdrag och därmed synliggörs och utnyttjas bättre i det nationella system som de offentligt finansierade biblioteken utgör. Kartläggningen visar bl.a. att specialbiblioteken, som med få undantag är LIBRIS-bibliotek, bidrar väsentligt till den nationella katalogen. 43(66)

44 Tabeller avsnitt Nationell bibliotekssamverkan Tabell 17 Intäkter och kostnader för Nationell bibliotekssamverkan Intäkter Intäkter av anslag Övriga intäkter Summa intäkter Kostnader I Tabell 17 ingår inte SLBA:s intäkter och kostnader för åren Tabell 18 Antal fjärrlånebeställningar i LIBRIS Summa varav folkbibliotek varav bokbest varav kopiebest (Källa: LIBRIS fjärrlånesystem) Tabell 19 Användning av SFX Antal unika besökare Antal besök Antal träffar (Källa: SFX) Kommentar: Den ökade användningen av SFX ingår i en generell trend av ökad användning av elektroniska resurser och ökad exponering av data på Internet. God tillgång på data ger också större möjligheter till vidarelänkning. Tabell 20 Användning av LIBRIS API:er Antal anrop (Källa: LIBRIS) 44(66)

45 Tabell 21 Projektbidrag 2010 Bidrag tkr Digitalisering Integration av digitaliserade bokband och provenienser med bibliotekssystem Uppsala universitetsbibliotek. 400 Arbetsflöden för digitalisering Stockholms universitetsbibliotek 611 Utveckling i anslutning till LIBRIS Nya tillgängliga vägar - om specialbibliotekens e-behov Stiftelsen Nordiska museet 266 Kompetensutveckling Fortbildningskurser för medicinska bibliotekarier 2011 Karolinska Institutet, Universitetsbiblioteket. 80 Den 14:e Medicinska bibliotekskonferensen juni 2011 Linköpings universitetsbibliotek. 100 Nätverksträff för bibliotekarier vid lärarutbildningsbibliotek i Sverige maj 2011 Uppsala universitetsbibliotek 25 Kompetensutveckling för nytt kursinslag på Läkarprogrammets Barn-kvinna-kurs: barnperspektiv genom barnlitteratur - ett pilotprojekt Umeå universitetsbibliotek 150 Open Access Parallellpublicering av konferensartiklar - principer, tillämpningar och tillgänglighet i svenska publiceringsdatabaser Blekinge Tekniska högskola 374 Vidareutveckling av parallellpublicering - automatisk uppslagstjänst och versionshantering i öppna arkiv Uppsala universitetsbibliotek 478 Nationella licenser för e-resurser E-resurser och beståndsutveckling: en utmaning för mindre forskningsbibliotek: exemplet Statens väg- och transportforskningsinstitut, VTI 300 VTI Analysstöd för statistik över användandet av elektroniska resurser Karolinska Institutet, Universitetsbiblioteket 472 Summa (66)

46 Tabell 22 Medelsbidrag till distribuerad licensverksamhet 2010 Bidrag tkr Medicin / Karolinska Institutet Universitetsbiblioteket (KIB) 472 Teknik med grundvetenskaper / Kungl. tekniska högskolans bibliotek (KTHB) 80 Samhällsvetenskap / Göteborgs universitetsbibliotek 20 Juridik / Stockholms universitetsbibliotek 20 Summa 592 Tabell 23 Fjärrlånekompensation 2010 Mottagare Utlån Inlån Resultat Resultat i kr Ajtte, svenskt fjäll- och samemuseum. Biblioteket Anna Lindh-biblioteket Arbetarrörelsens arkiv och bibliotek Arkitekturmuseets bibliotek Armémuseum. Biblioteket Blekinge tekniska högskola. Biblioteket CIRKANs bibliotek Chalmers bibliotek Dans och cirkushögskolan Gymnastik- och idrottshögskolans bibliotek Göteborgs universitetsbibliotek Handelshögskolan i Stockholm. Biblioteket Hjälpmedelsinstitutets bibliotek Högskolan Dalarna. Biblioteket Högskolan i Borås. Biblioteket Högskolan i Gävle. Biblioteket Högskolan i Halmstad. Biblioteket Högskolan i Jönköping. Biblioteket Högskolan i Kristianstad. Biblioteket Högskolan i Skövde. Biblioteket Högskolan Väst. Biblioteket (HiTU) Immigrantinstitutets bibliotek Judiska biblioteket Karlstads universitetsbibliotek Karolinska institutet. Universitetsbiblioteket Konstfacks bibliotek Kungl. biblioteket Kungl. tekniska högskolans bibliotek Kungl. vetenskapsakademien. Centrum för vetenskapshistoria Kungl. skogs- och lantbruksakademien. Biblioteket Linnéuniversitetet UB* Linköpings universitetsbibliotek Livrustkammarens bibliotek Livsmedelsverket Luleå universitetsbibliotek (66)

47 Lunds universitetsbibliotek Malmö högskola. Biblioteket Mittuniversitetets bibliotek Musik- och teaterbiblioteket* Mälardalens högskola Naturvårdsverkets bibliotek Nordiska Afrikainstitutets bibliotek Nordiska museets bibliotek Patent- o registreringsverkets bibliotek Polishögskolans bibliotek Riksantikvarieämbetet. Vitterhetsakademien bibliotek Riksarkivets bibliotek (inkl. KrA:s bibl.) Riksdagsbiblioteket Röda korsets högskola. Biblioteket Statens geotekniska institut. Biblioteket Statens maritima museer. Sjöhistoriska museet Statistiska centralbyråns bibliotek Stockholms universitetsbibliotek Svenska barnboksinstitutets bibliotek Svenska emigrantinstitutet. Biblioteket Svenska filminstitutets bibliotek Sveriges lantbruksuniversitet. Biblioteket Södertörns högskolebibliotek Tekniska museets bibliotek Umeå universitetsbibliotek Uppsala universitetsbibliotek Väg- och transportforskningsinstitutets bibliotek Örebro universitetsbibliotek Summa *Högskolebiblioteket i Kalmar och Växjö UB ingår nu i Linnéuniversitetet UB. *Statens Musikbibliotek och Sveriges Teatermuseums bibliotek har slagits samman till Musik- och teaterbiblioteket. 47(66)

48 Personal och kompetensförsörjning (Tabell 24-28) I tabellerna ingår inte siffror avseende SLBA för åren 2008 och Personal Antalet anställda den 31 december 2010 var 357 personer, vilket är 17 färre än året innan. Minskningen beror främst på att KB valt att inte återbesätta tjänster när anställda har begärt entledigande eller har gått i pension; detta dels för att skapa handlingsutrymme för att kunna arbeta med kompetensomställning, dels utifrån ett ekonomiskt perspektiv. Antalet externrekryteringar under 2010 var 17 st. De anställdas medianålder var 47 år. Medianålder för kvinnor var 48 år och för män 46 år. Personalomsättningen under 2010 var 5,8 %, vilket är i nivå med 2008, men något högre än Kompetensförsörjning KB befinner sig i ett dynamiskt skede med nya uppdrag som ställer krav på en delvis förändrad kompetensbild. Ett arbete med att tydliggöra framtida kompetensbehov kommer att genomföras under Fokus har därför under året legat på kompetenshöjande insatser med effekt på kort eller medellång sikt. Under 2010 har KB investerat ca kr per anställd i kompetenshöjande insatser med externa utbildningsleverantörer. Motsvarande siffra för interna kurser och konferenser är 123 kr per anställd. Särskilda utbildningsinsatser har riktats till ett antal chefer i form av coachning och ledarskapsutbildningar. Snittkostnaden för chefer har under året varit ca kr per chef. Vid årets ingång överförde KB ej förbrukade TA-medel från år Utöver detta avsattes TA-medel år 2010 motsvarade kr. Beviljade TA-medel år 2010 om kr gick huvudsakligen till kompetenshöjande studieresor. Under 2010 genomfördes en medarbetarenkät med en svarsfrekvens på 88 %. Enkäten visade att de flesta anställda på KB känner ett stort engagemang och trivs med sitt arbete. Det finns också stort förtroende för de närmaste cheferna. Däremot är förtroendet lågt för den högsta ledningen, och internkommunikationen upplevs som dålig. Många menade också att KB:s värdeord inte genomsyrar verksamheten. Arbete med att följa upp enkäten och ta fram handlingsplaner gjordes på alla enheter och i ledningsgruppen. Ett arbete har genomförts med att förändra struktur, form och innehåll i medarbetarsamtalen. Detta gjordes i syfte att förtydliga uppföljning och planering av verksamhetsuppdrag på individnivå samt koppla samman detta med lönesättning. Ett pilotprojekt pågår för närvarande inom ramen för Resultat och Utvecklingssamtal. Under året har KB även inlett en satsning på att arbeta mer strategiskt med lönebildningsfrågorna, med bl.a. införande av en ny lönebildningsprocess, lönepolitik och en tydligare koppling mellan uppnått resultat och lönesättning. Fr.o.m övertar KB Filmarkivet i Grängesberg från Svenska Filminstitutet. Förberedelser för denna verksamhetsövergång har genomförts under 2010 vad gäller verksamhet och villkor. 48(66)

49 Arbetsmiljö, arbetsrelaterad hälsa, friskvård Inom området arbetsmiljö har KB arbetat fram en myndighetsgemensam arbetsmiljöhandlingsplan samt policydokument gällande diskriminering, kränkande särbehandling, arbetsanpassning och rehabilitering. Hösten 2010 anordnades en hjärt- och lungräddningsutbildning för ett 30-tal medarbetare, som ett led i att dels upprätthålla befintlig kompetens, dels utbilda medarbetare som helt saknar denna kompetens. Arbete med framtagande av policy och plan för systematiskt tillgänglighetsarbete har genomförts under 2010 och bedöms färdigställas i början av Arbetet syftar till att ta fram ett policyförslag och en handlingsplan för tillgänglighet för funktionsnedsatta, med fokus på användare och besökare. Myndighetens strävan att skapa dialog kring den arbetsrelaterade hälsan har påverkat utformningen av innehållet i resultat- och utvecklingssamtalen. En utvärdering ska genomföras under 2011 för bedömning av huruvida ytterligare insatser behövs för att stärka dialogen och därmed på sikt stärka arbetsmiljöarbetet. KB strävar efter att under 2011 tillhandahålla ett enhetligt ramverk för området hälsa innefattande såväl arbetsmiljö, arbetsrelaterad hälsa som friskvård. Friskvård År 2010 har anställdas friskvårdsaktiviteter subventionerats med sammanlagt kr, räknat efter momsavdrag. Per anställd motsvarar detta ett utbetalt friskvårdsbidrag på 943 kr. Företagshälsovård KB betalade under året kr per anställd i avgifter för företagshälsovårdsavtalet. Genom Företagshälsovårdens aktiviteter för både förebyggande och rehabiliterande insatser har KB betalat ca 915 kr per anställd. Sjukfrånvaro KB:s sjukfrånvaro är marginellt högre än föregående år. Viss långtidsfrånvaro är arbetsrelaterad men den berör något enstaka fall. KB bedömer, utifrån proportionen i de tjänster som nyttjas från Företagshälsovården, att tidiga rehabiliteringssamtal kombinerat med företagshälsovårdens samtalsstöd och ergonomiska insatser har lett till att den relativt låga sjukfrånvaron varit konstant sedan förra året. Det faktum att KB behållit samma nivå av friskvårdsbidrag samt fortsatt erbjudit friskvårdstimmen bedöms också ha påverkat positivt. I likhet med tidigare år är kvinnors sjukfrånvaro högre än mäns, men kvinnors sjukfrånvaro har minskat med 0,4 % medan männens sjukfrånvaro ökat med 0,8 %. Förklaringen till detta tros vara de åtgärder som nämnts, samt att några enstaka långtidssjukskrivningar bland männen gett utslag. Av den totala sjukfrånvaron (syns dock inte i tabellen nedan) svarar kvinnorna för 61 % och männen för 39 %. 49(66)

50 Tabeller avsnitt Personal och kompetensförsörjning Tabell 24 Antal anställda Kvinnor Män Totalt Tabell 25 Kompetensområden Kärn Ledning Stöd Tabell 26 Åldersstruktur och könsfördelning per kompetenskategori 2010 Medianålder Kvinnor Män Kärn % 44 % Ledning % 45 % Stöd % 53 % Tabell 27 Personalomsättning * Slutat Pensionsavgångar Totalt Personalomsättning i % 5,8 3,2 5,5 3,8 * Här redovisas enbart tillsvidareanställda som lämnat anställning. Tabell 28 Sjukfrånvaro Sjukfrånvaro (%) Totalt 3,6 3,5 4,2 4,5-29 år 1,7 1,3 0,9 1, år 3,0 2,7 3,3 4,1 50 år - 4,8 4,9 5,5 5,4 Kvinnor 4,2 4,6 5,9 6,3 Män 3,0 2,2 1,7 2,1 Andel långtidssjukskrivna av totalt sjukskrivna (60 dagar eller mer) 37,8 43,3 52,7 52,8 50(66)

51 EKONOMISK REDOVISNING 51(66)

52 Sammanställning över väsentliga uppgifter (tkr) Låneram Riksgäldskontoret Beviljad Utnyttjad Kontokrediter Riksgäldskontoret Beviljad Maximalt utnyttjad Räntekonto Riksgäldskontoret Ränteintäkter Räntekostnader Avgiftsintäkter Avgiftsintäkter som disponeras Beräknat belopp enligt regleringsbrev Avgiftsintäkter Övriga avgiftsintäkter Avgiftsintäkter som ej disponeras Beräknat belopp enligt regleringsbrev Avgiftsintäkter Övriga avgiftsintäkter Anslagskredit Beviljad Utnyttjad Anslag Reservationsanslag Utgående reservationer varav intecknat Ramanslag Anslagssparande varav intecknat Bemyndiganden Tilldelade Summa gjorda åtaganden Personal Antalet årsarbetskrafter (st) Medelantalet anställda (st) Driftkostnad per årsarbetskraft Kapitalförändring* Årets Balanserad * Fr.o.m. år 2009 avräknas anslag kostnadsmässigt och därför blir årets kapitalförändring +/ (66)

53 Resultaträkning (tkr) Not Verksamhetens intäkter Intäkter av anslag Intäkter av avgifter och andra ersättningar Intäkter av bidrag Finansiella intäkter Summa Verksamhetens kostnader Kostnader för personal Kostnader för lokaler Övriga driftkostnader Finansiella kostnader Avskrivningar och nedskrivningar Summa Verksamhetsutfall 0 0 Transfereringar Medel som erhållits från statsbudgeten för finansiering av bidrag Medel som erhållits från myndigheter för finansiering av bidrag Övriga erhållna medel för finansiering av bidrag Lämnade bidrag Saldo 0 0 Årets kapitalförändring (66)

54 Balansräkning (tkr) Not TILLGÅNGAR Immateriella anläggningstillgångar Balanserade utgifter för utveckling Summa Materiella anläggningstillgångar Förbättringsutgifter på annans fastighet Maskiner, inventarier, installationer m.m Summa Fordringar Kundfordringar Fordringar hos andra myndigheter Övriga fordringar Summa Periodavgränsningsposter Förutbetalda kostnader Upplupna bidragsintäkter Summa Avräkning med statsverket Avräkning med statsverket Summa Kassa och bank Behållning räntekonto i Riksgäldskontoret Kassa och bank Summa SUMMA TILLGÅNGAR KAPITAL OCH SKULDER Myndighetskapital Statskapital Donationskapital Balanserad kapitalförändring Kapitalförändring enligt resultaträkningen 0 0 Summa Avsättningar Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser Summa (66)

55 Skulder m.m. Lån i Riksgäldskontoret Skulder till andra myndigheter Leverantörsskulder Övriga skulder Depositioner Summa Periodavgränsningsposter Upplupna kostnader Oförbrukade bidrag Summa SUMMA KAPITAL OCH SKULDER (66)

56 Anslagsredovisning Redovisning mot anslag Anslag Ing. över- Årets till- Totalt Utgifter Utgående (tkr) förings- delning disponi- överbelopp enl. regl. belt föringsbrev belopp belopp Not Uo 16 03:5 Ramanslag Kungliga biblioteket ap.1 Ramanslag Summa Villkor för anslag Uo 16 3:5 Ap.1 Kungliga biblioteket 1. Kungliga biblioteket ska fördela kronor som kompensationsmedel i samband med fjärrlån 2. av anslaget ska kronor användas för ansvarsbiblioteket för kvinno-, mans- och genusforskning inom Göteborgs universitetsbibliotek Övriga bemyndiganden och ekonomiska villkor 1. Kungliga biblioteket har tillgång till ett räntekonto med kredit i Riksgäldskontoret. Kreditutrymmets storlek är tkr. Till räntekontot överförs varje månad en tolftedel, tkr, avseende anslaget 16 03:5 ap.1 2. Anslagskrediten 2010 är tkr vilket motsvarar 3 procent av anslaget. 56(66)

57 Tilläggsupplysningar och noter Alla belopp redovisas i tusentals kronor (tkr) om inget annat anges. Till följd av detta kan summeringsdifferenser förekomma. Tilläggsupplysningar Redovisningsprinciper Tillämpade redovisningsprinciper Kungliga bibliotekets bokföring följer god redovisningssed och förordningen (2000:606) om myndigheters bokföring samt ESV:s föreskrifter och allmänna råd till denna. Årsredovisningen är upprättad i enlighet med förordningen (2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag samt ESV:s föreskrifter och allmänna råd till denna. Brytdagen var Efter brytdagen har fakturor överstigande 20 tkr bokförts som periodavgränsningsposter. Motsvarande beloppsgräns föregående år var 20 tkr. Kostnadsmässig anslagsavräkning Semesterdagar som intjänats före år 2009 avräknas fr. o. m. år 2009 anslaget först vid uttaget enligt undantagsbestämmelsen. Utgående balans år 2009, tkr, har år 2010 minskat med tkr. Ändrade redovisningsprinciper KB har höjt beloppsgränsen för anläggningar från kronor till ett halvt basbelopp, kronor för 2010 Värderingsprinciper Anläggningstillgångar Som anläggningstillgångar redovisas egenutvecklade dataprogram, förvärvade licenser och rättigheter samt maskiner och inventarier som har ett anskaffningsvärde om minst 21 tkr och en beräknad ekonomisk livslängd som uppgår till lägst tre år. Beloppsgränsen för förbättringsutgifter på annans fastighet är 21 tkr. Avskrivningstiden för förbättringsutgifter på annans fastighet uppgår till högst den återstående giltighetstiden på hyreskontraktet, dock lägst tre år. Avskrivning sker enligt linjär avskrivningsmetod. Avskrivning under anskaffningsåret sker från den månad tillgången tas i bruk. KB kostnadsför bärbara datorer direkt. Tillämpade avskrivningstider 3 år Immateriella anläggningstillgångar 3-5 år Datorer och kringutrustning, individuell bedömning AV-utrustning, individuell bedömning 5 år Transport/magasinutrustning Kontorsmaskiner El- och teleanläggningar 57(66)

58 Bokbinderiutrustning Cafeteria / pentryutrustning 10 år Inredningsinventarier Max 10 år Förbättringsutgifter på annans fastighet, hyreskontrakts löptid Undantag för ovanstående är bokförda kulturtillgångar som inte skrivs av. Omsättningstillgångar Fordringar har tagits upp till det belopp som de efter individuell prövning beräknas bli betalda. Fordringar i utländsk valuta har värderats till balansdagens kurs. Skulder Skulderna har tagits upp till nominellt belopp. Skulder i utländsk valuta har värderats till balansdagens kurs. 58(66)

59 Noter (tkr) Resultaträkning Not 1 Intäkter av anslag Intäkter av anslag Summa Summa "Intäkter av anslag" ( tkr + medel till transfereringar tkr) skiljer sig från summan "Utgifter" ( tkr) på anslaget Uo 16.03:05. Skillnaden (2 060 tkr) beror på minskning av semesterlöneskuld som intjänats före år 2009 ( tkr). Denna post har belastat anslaget, men inte bokförts som kostnad i resultaträkningen. Not 2 Intäkter av avgifter och andra ersättningar Intäkter enligt 4 avgiftsförordningen Summa Not 3 Intäkter av bidrag Inomstatliga bidrag Övriga bidrag Not 4 Finansiella intäkter Ränta på räntekonto i Riksgäldskontoret Övriga ränteintäkter 1 0 Övriga finansiella intäkter Summa Not 5 Kostnader för personal Lönekostnader (exkl arbetsgivaravgifter, pensionspremier och andra avgifter enligt lag och avtal) Övriga kostnader för personal Summa Not 6 Övriga driftkostnader Övrigt Summa Not 7 Lämnade bidrag Fjärrlånekompensation, utbetald Övriga bidrag Not 8 Finansiella kostnader Ränta på räntekonto i Riksgäldskontoret 8 5 Ränta på lån i Riksgäldskontoret Övriga finansiella kostnader Summa (66)

60 Balansräkning Not 9 Balanserade utgifter för utveckling Ingående anskaffningsvärde Årets anskaffningar Årets försäljningar/utrangeringar, anskaffningsvärde Summa anskaffningsvärde Ingående ackumulerade avskrivningar Årets avskrivningar Årets försäljningar/utrangeringar, avskrivningar Summa ackumulerade avskrivningar Utgående bokfört värde Not Not Not Not 10 Förbättringsutgifter på annans fastighet Ingående anskaffningsvärde Årets anskaffningar Summa anskaffningsvärde Ingående ackumulerade avskrivningar Årets avskrivningar Summa ackumulerade avskrivningar Utgående bokfört värde Maskiner, inventarier, installationer m.m. Ingående anskaffningsvärde Årets anskaffningar Årets försäljningar/utrangeringar, anskaffningsvärde Summa anskaffningsvärde Ingående ackumulerade avskrivningar Årets avskrivningar Årets försäljningar/utrangeringar, avskrivningar Summa ackumulerade avskrivningar Utgående bokfört värde Fordringar hos andra myndigheter Fordran ingående mervärdesskatt Kundfordringar hos andra myndigheter Summa Förutbetalda kostnader Förutbetalda hyreskostnader Övriga förutbetalda kostnader Summa Not 14 Upplupna bidragsintäkter Inomstatliga Utomstatliga Summa (66)

61 Not 15 Avräkning med statsverket Anslag i räntebärande flöde Ingående balans Redovisat mot anslag Anslagsmedel som tillförts räntekonto Återbetalning av anslagsmedel) Fordringar / Skulder avseende anslag i räntebärande flöde Fordran avseende semesterlöneskuld som inte har redovisats mot anslag Ingående balans Redovisat mot anslag under året enligt undantagsregeln Fordran avseende semesterlöneskuld som inte har redovisats mot anslag Summa Avräkning med statsverket Not Not 16 Statskapital Ingående balans Utgående balans Balanserad kapitalförändring Ingående balans Kapitalförändring enligt föregående års resultaträkning avgår omföring till statskapital Periodiseringsdifferenser uppbörds-/ transfereringsverksamhet Övrigt Summa Not Not 18 Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser Ingående avsättning Årets pensionskostnad Årets pensionsutbetalningar Utgående avsättning Lån i Riksgäldskontoret Avser lån för investeringar i anläggningstillgångar. Ingående balans Under året nyupptagna lån Årets amorteringar Utgående balans Beviljad låneram enligt regleringsbrev Utnyttjad låneram inklusive finansiell leasing Det låga utnyttjandet av låneramen beror på att upphandling av ny lagrings- och nätverkslösning slutfördes först 4 januari 2011 vilket har försenat anskaffningen. 61(66)

62 Not Not Not Not 20 Skulder till andra myndigheter Skatteverket, arbetsgivarverket Leverantörsskulder andra myndigheter Utgående moms Summa Övriga skulder Personalens källskatt Övrigt Summa Upplupna kostnader Upplupna semesterlöner och löner inklusive sociala avgifter Övriga upplupna kostnader Summa Oförbrukade bidrag Bidrag som erhållits från annan statlig myndighet Bidrag som erhållits från icke-statliga organisationer eller privatpersoner Summa Anslagsredovisning Not 24 Uo 16 3:5 ap.1 Kungliga biblioteket Enligt regleringsbrevet disponerar Kungliga biblioteket en anslagskredit på tkr. Under 2010 har KB utnyttjat tkr av krediten. Anslaget är räntebärande. 62(66)

63

64 Insynsråd 2010 Den nya myndighetsförordningen innebär att KB har blivit en enrådsmyndighet med ett insynsråd, som fungerar som en rådgivande grupp till myndighetschefen. Insynsrådet möjliggör också insyn i KB:s verksamhet för såväl regeringen som medborgaren. Arvodesuppgifter gäller 2009 som utbetalats under Ersättningar för 2010 utbetalas under Riksbibliotekarie Gunnar Sahlin, ordförande Kungl. biblioteket Bruttolön: kr Övriga styrelseuppdrag: Styrelseledamot i Högskolan på Gotland (t.o.m. april 2010), Föremålsvård i Kiruna, Academus AB (t.o.m. februari 2010) Sven Allerstrand f.d. Generaldirektör för Statens ljud- och bildarkiv Arvode: kr Klara Arnberg Fil.dr. ekonomisk historia, Umeå universitet Arvode: kr Magnus Dimert Chef Bonnierförlagen Konsument Övriga styrelseuppdrag: Styrelseledamot i AdLibris AB, Elib AB, Samdistribution AB, Tammi OY, Lygna AB, Gametta AB Arvode: kr Henrik Grinbaum Chefsjurist Sveriges Television AB Arvode: kr Ann Hörsell Arkivråd Riksarkivet Arvode: kr Kerstin Norén Rektor Karlstads universitet Övriga styrelseuppdrag: Ledamot i insynsrådet för Länsstyrelsen i Värmlands län, ordförande i AB Språkdoktorerna, ledamot i styrelsen för Högskolan i Lillehammer, Norge Arvode: kr Catarina Ericson-Roos Överbibliotekarie Stockholms universitetsbibliotek Övriga styrelseuppdrag: Ledamot i Riksantikvarieämbetets biblioteksstyrelse Arvode: kr 64(66)

65 Maria Tjärnlund Anställd hos Dataspelsbranschen Övriga styrelseuppdrag: Ordförande i styrelsen för Ztorm AB Arvode: kr Staffan Truvé Forskningsdirektör Recorded Future. Övriga styrelseuppdrag: Styrelseordförande i SICS, Interactive Institute, Makewave AB och Peerialism AB. Styrelseledamot i IT-forskningsinstitutet Viktoria AB och Svenska Filminstitutet Arvode: kr 65(66)

66 Organisationstablå 66(66)