GÅRDSSTÖD. Ansökan om gårdsstödsrättigheter ur den nationella reserven. Villkor och anvisningar för ansökan 2013

Transkript

1 GÅRDSSTÖD Ansökan om gårdsstödsrättigheter ur den nationella reserven Villkor och anvisningar för ansökan 2013

2 Sisältö 1 Ansökan Ansökningsblanketten, mottagaren av ansökan och sista inlämningsdag för blanketten Arealens stödberättigande och innehav samt tvärvillkoren Krav på sökanden samt anmälan av arealerna Tiden för ansökan om gårdsstödsrättigheter ur den nationella reserven Ifyllning av ansökningsblanketten och bilagor Komplettering, ändring och återtagande av ansökan Försenad ansökan Antalet gårdsstödsrättigheter som beviljas och värdet av dem Beslut och överklagande Läsanvisning som gäller guiden Grunder Ny jordbrukare Överföring av arrendejord till arvingar Köp av arrendejord Ägoreglering Utökning av arealen Minskning av arealen AVTRPL- och AVSTÖL-förbindelsearealer Förbindelsen upphör att gälla i och med att avträdaren avlider eller fyller 65 år Förbindelsen att inte odla upphör att gälla i och med att förbindelsearealen överlåts eller arrenderas ut åriga avtal om miljöspecialstöd Administrativa bestämmelser och domstolsbeslut Oöverstigligt hinder och exceptionell omständighet Betalning av gårdsstöd och användning av gårdsstödsrättigheter som beviljats ur reserven Författningar och rättsakter Närings-, trafik- och miljöcentralernas kontaktuppgifter

3 3

4 1 Ansökan 1.1 Ansökningsblanketten, mottagaren av ansökan och sista inlämningsdag för blanketten Gårdsstödsrättigheter söks ur den nationella reserven på blankett 289. Ansökan ska lämnas in till den närings-, trafik- och miljöcentral (ELY-central) inom vars område gårdsbruksenhetens driftscentrum ligger. Om gården inte har något driftscentrum ska ansökan lämnas in till den ELY-central inom vars område merparten av gårdens åkrar finns. På Åland lämnas ansökan in till Statens ämbetsverk på Åland. Ansökan med tillhörande bilagor ska lämnas in senast Ansökningsblanketten kan skrivas ut från adressen Skriv blankett 289 i sökfältet. Ansökningsblanketten och anvisningar för ansökan samt ytterligare information får du också på adressen rven.html Ansökningsblanketter och anvisningar för ansökan ges också av ELY-centralerna, Statens ämbetsverk på Åland och kommunernas landsbygdsnäringsmyndigheter. En ansökan som har skickats per post och som är adresserad till ELY-centralen i fråga eller till Statens ämbetsverk på Åland har lämnats in i tid, om den är poststämplad den sista ansökningsdagen. 1.2 Arealens stödberättigande och innehav samt tvärvillkoren Under vissa förutsättningar kan gårdsstödsrättigheter sökas ur den nationella reserven. Ett grundläggande villkor är att den areal på basis av vilken gårdsstödsrättigheter söks är stödberättigande åtminstone under tiden Undantag från kravet på att arealen ska vara stödberättigande hela kalenderåret kan göras bara med hänvisning till ett oöverstigligt hinder (force majeure) eller en exceptionell omständighet. Med stödberättigande areal avses inom gårdsstödet jordbruksmark med gårdsstödsegenskapen åker eller permanent betesmark. Åker är jord som odlas eller bevaras i odlingsbart skick. På permanent betesmark odlas vallfoder- eller gräsväxter. Det minsta stödberättigande bas- och jordbruksskiftet är 0,05 ha. Sökanden ska dessutom följa tvärvillkoren. Närmare uppgifter om stödberättigandet och tvärvillkoren finns i 2013 års Ansökningsguide och guiden Tvärvillkor - Odlingssätt och miljövillkor Med besittning av stödberättigande areal avses ägande eller arrendering av mark. Ägandet ska bevisas med ett köpebrev eller något annat motsvarande dokument. Arrendeavtalet kan vara antingen skriftligt eller muntligt. En skriftlig utredning om förekomsten av ett muntligt arrendeavtal ska fogas till ansökan. Arealen ska senast besittas av den som söker gårdsstödsrättigheter. 1.3 Krav på sökanden samt anmälan av arealerna Sökanden ska alltid vara jordbrukare. Det betyder att sökanden ska vara en fysisk eller juridisk person eller en grupp som består av fysiska eller juridiska personer och bedriva jordbruksverksamhet. När det gäller alla personer eller juridiska personer som önskas bli ägare till stödrättigheter ska deras underskrifter eller fullmakter ingå i ansökan eller fogas till den. Sammanslutningar (beskattningssammanslutningar) är inte juridiska personer utan sådana konsortier som två eller flera 4

5 personer har bildat för att bruka eller förvalta en fastighet (inkomstskattelagen 1535/1992, 4 ). Sammanslutningar kan inte äga gårdsstödsrättigheter. Den som ansöker om gårdsstödsrättigheter ska i samband med den samlade stödansökan också anmäla på basskiftesblanketten 102A och jordbruksskiftesblanketten 102B de arealer på basis av vilka gårdsstödsrättigheter söks. Besittningen av arealen ska fortgå till Arealen behöver dock inte anmälas, om ansökningsgrunden är köp av arrendejord eller domstolsbeslut/administrativ bestämmelse. 1.4 Tiden för ansökan om gårdsstödsrättigheter ur den nationella reserven Tiden för ansökan om gårdsstödsrättigheter ur reserven går i år ut Oberoende av vilken grunden för ansökan om gårdsstödsrättigheter ur den nationella reserven är ska gårdsstödsrättigheter sökas ur reserven inom en viss tid. Denna tid fastställs i de närmare villkor som anges i samband med respektive ansökningsgrund. Om någon av ansökningsgrunderna uppfylls för sökandens del, men sökanden på grund av ett oöverstigligt hinder eller en exceptionell omständighet inte har kunnat ansöka om gårdsstödsrättigheter under rätt ansökningsomgång, kan gårdsstödsrättigheter sökas i den ansökningsomgång som följer efter det att det oöverstigliga hindret/den exceptionella omständigheten har upphört. Då anges den ursprungliga ansökningsgrunden. Mera detaljerad information om oöverstigliga hinder finns i punkt Ifyllning av ansökningsblanketten och bilagor Ansökan består av ansökningsblanketten (289) och de bilagor som behövs. Läs noga igenom ansökningsanvisningarna. Fyll sedan i blanketten omsorgsfullt, så tryggar du dina rättigheter. Lämna in ansökan med tillhörande bilagor inom utsatt tid. Fyll i ansökningsblanketten med kulspetspenna eller på annat bestående sätt och underteckna ansökningsblanketten. Anteckna i punkt 1 Uppgifter om sökanden namnen på samt adresserna och telefonnumren till alla sökande som önskas bli ägare till de gårdsstödsrättigheter som söks. Anteckna också lägenhetssignumet i punkt 1. Om lägenheten saknar ett lägenhetssignum så fyll i också blanketterna 101A Gårdsbruksblankett och 101D Delaktiga i gårdsbruksenheten. Lämna in blanketterna 101A och 101D till kommunens landsbygdsnäringsmyndighet. Kryssa i punkt 2 Grund för ansökan om stödrättigheter ur reserven för den grund på basis av vilken du ansöker om gårdsstödsrättigheter. Kryssa för en enda ansökningsgrund och skriv de övriga uppgifter som behövs i punkten. Om du ansöker om gårdsstödsrättigheter ur reserven på flera grunder så lämna in en separat blankett plus bilagor för varje grunds vidkommande. Skriv i punkt 3 På basis av grunden i punkt 2 ansöker jag om stödrättigheter på grundval av följande skif-ten hela signumet (10 siffror) för varje basskifte på basis av vilket du ansöker om gårdsstödsrättigheter. Om skiftena inte har något basskiftessignum, lämna då in ändringsblanketten för basskiften 102C och de kartor som behövs till kommunens landsbygdsnäringsmyndighet. Använd vid behov samma U-skiftessignum i denna ansökningsblankett som i blankett 102C. Kryssa i punkt 4 På basis av grunden i punkt 2 ansöker jag om stödrättigheter per användningsregion som följer för rätt stödregion där du ansöker om gårdsstödsrättigheter. Den rätta stödregionen kan du 5

6 kontrollera med hjälp av bilaga 1 till Ifyllningsanvisningar Anteckna hur många hektar du ansöker om gårdsstödsrättigheter för. Skriv antalet hektar med två decimalers noggrannhet. Anteckna i punkterna 5 och 6 i enlighet med kraven för respektive ansökningsgrund tilläggsuppgifter eller bilagor med vars hjälp du kan styrka att villkoren för ansökningsgrunden uppfylls. Skriv sökandens namn och lägenhetssignumet på varje bilaga. Om du är osäker på vilka bilagor du ska foga till ansökan så kontakta alltid ELY-centralen/ Statens ämbetsverk på Åland och fråga råd. De olika ansökningsgrunderna är förknippade med olika villkor och det gäller att med hjälp av bilagor bevisa att villkoren uppfylls. Bevisen kan vara t.ex. köpe- eller gåvobrev, bouppteckningsinstrument, arrendeavtal, bas- och jordbruksskiftesblankett, kartbilaga, förbindelse att inte odla, odlingsförbindelse, utlåtande av skattemyndigheten, en lagakraftvunnen skiftesplan, ett lagakraftvunnet domstolsbeslut eller en lagakraftvunnen administrativ bestämmelse, en skriftlig utredning om upphörandet av ett avtal om miljöspecialstöd eller en skriftlig utredning om ett oöverstigligt hinder. Listan är inte uttömmande. Också andra dokument och handlingar kan användas som bilagor. De bilagor som krävs nämns bland de närmare villkoren för respektive ansökningsgrund. När alla bilagor som behövs lämnas in inom utsatt tid tillsammans med ansökningsblanketten försnabbas och underlättas beslutsfattandet vid ELY-centralen/Statens ämbetsverk på Åland. ELY-centralen eller Statens ämbetsverk på Åland kan vid behov be sökanden komplettera ansökan eller inkomma med tilläggsutredning. Om sökanden inte ger in begärd utredning inom utsatt tid, avgörs ansökan utan utredningen. Underteckna och datera varje ansökan och varje sida för sig. Skriv dessutom lägenhetssignumet högst upp på varje sida. Skriv sökandens namn och lägenhetssignum i varje bilaga. I egenskap av sökande är du ensam ansvarig för att ansökningsblanketterna har fyllts i med de uppgifter som behövs samt undertecknats och lämnats in inom utsatt tid till ELY-centralen för ditt område/ Statens ämbetsverk på Åland. 1.6 Komplettering, ändring och återtagande av ansökan Sökanden kan komplettera och/eller ändra ansökan under ansökningstiden. Ansökan kan kompletteras och/eller ändras också efter ansökningstiden, men då anses ansökan vara försenad och förseningsreglerna tillämpas på den. Sökanden kan återta ansökan skriftligen när som helst innan beslut har fattats eller innan det har meddelats om en kontroll på plats eller administrativ kontroll. Den som handlägger ansökan kan be den sökande om komplettering eller närmare utredningar beträffande ansökan. De begärda uppgifterna bör lämnas in inom utsatt tid. I annat fall måste ansökan avgöras utan dem Försenad ansökan Ansökan ska lämnas in senast Om ansökan försenas minskas stödbeloppet. Det gårdsstöd som ska betalas på basis av gårdsstödsrättigheter som beviljats ur reserven minskas med 4 % för varje försenad arbetsdag, och det stöd som beviljas på basis av sökandens övriga gårdsstödsrättigheter minskas med 1 % för varje försenad arbetsdag. Med arbetsdag avses vardagar från måndag till fredag. Ansökan avslås, om den försenas över 25 kalenderdagar (vardagar och helgdagar inberäknade).

7 Ansökan om tilldelning ur reserven är en del av den samlade ansökan. Med den samlade ansökan avses blanketterna 101A och 102A samt, i det fall att arealstöd söks, också blanketterna 101B och 102B. Den samlade ansökan kan omfatta också blankett 101D, om det är obligatoriskt att lämna in den. Om någondera ansökan (ansökan om gårdsstödsrättigheter ur reserven eller den samlade ansökan) försenas, antecknas förseningsdagarna utgående från den ansökan som är mer försenad. Om båda ansökningarna försenas, antecknas förseningsdagarna utgående från den ansökan som är mer försenad. En ansökan som har försenats på grund av ett oöverstigligt hinder eller en exceptionell omständighet kan handläggas retroaktivt. Ansökan handläggs även om den försenats över 25 kalenderdagar. Ansökan måste dock lämnas in inom 10 arbetsdagar från det att det oöverstigliga hindret eller den exceptionella omständigheten har upphört. Bevis för ett oöverstigligt hinder eller en exceptionell omständighet måste framläggas i form av lämpliga bilagor. 1.8 Antalet gårdsstödsrättigheter som beviljas och värdet av dem När gårdsstödsrättigheter beviljas beaktas dels den stödberättigande areal som jordbrukaren besitter , dels antalet gårdsstödsrättigheter som är i jordbrukarens besittning Gårdsstödsrättigheter kan beviljas bara för den del av den stödberättigande arealen som jordbrukaren inte innehar gårdsstödsrättigheter för. Ett undantag från den här regeln utgör ansökningsgrunden domstolsbeslut eller administrativ bestämmelse. Det innebär att jämförelsen mellan stödberättigande areal och gårdsstödsrättigheter som är i sökandens besittning görs bara om det genom beslutet i fråga inte har bestämts direkt för hur många hektar gårdsstödsrättigheter ska beviljas. Om gårdsstödsrättigheter har sökts på flera olika ansökningsgrunder men de arealer/skiften som ansökan gäller är desamma, kan gårdsstödsrättigheter beviljas på basis av den ansökningsgrund som medför det största antalet gårdsstödsrättigheter. Det är dock aldrig möjligt att bevilja fler gårdsstödsrättigheter än vad som har sökts. En arealövervakning på plats kan inverka på antalet gårdsstödsrättigheter som beviljas, t.ex. när det vid övervakningen konstateras att de skiften som ligger till grund för ansökan om tilldelning ur reserven är mindre än den areal som sökts. Värdet av de gårdsstödsrättigheter som beviljas är lika med den regionala enhetliga stöddelen. År 2013 utgör värdena av de här enhetliga stöddelarna 246,76 /ha i region A, 201,00 /ha i region B C1 och 166,74 /ha i region C2 C4. Värdena av de gårdsstödsrättigheter som beviljas kan avvika från värdet av den enhetliga stöddelen, om ansökningsgrunden är domstolsbeslut eller administrativ bestämmelse, oöverstigligt hinder eller exceptionell omständighet eller en ägoreglering på basis av vilken den stödberättigande arealen minskar. Beviljandet av gårdsstödsrättigheter kan begränsas, om den mängd som söks överskrider den nationella reserven. I så fall beviljas gårdsstödsrättigheter i enlighet med en företrädesordning som fastställts genom statsrådets förordning 187/

8 1.9 Beslut och överklagande Gårdsstödsrättigheterna anses ha beviljats ELY-centralen eller Statens ämbetsverk på Åland meddelar överklagbara beslut med anledning av ansökningarna. Landsbygdsnäringarnas besvärsnämnd är behörig myndighet i fråga om behandlingen av besvär. Gårdsstödsrättigheter beviljas inte, om sökanden på artificiell väg har skapat förutsättningar som krävs för erhållandet av gårdsstödsrättigheter. Om det konstateras att gårdsstödsrättigheter ursprungligen har beviljats utan grund, kan dessa beviljade gårdsstödsrättigheter senare dras in till den nationella reserven. Dessutom återkrävs stöd som har betalats ut på basis av de beviljade stödrättigheterna. 2 Läsanvisning som gäller guiden För varje ansökningsgrund har det gjorts upp en stig med frågor och svar. Följ stigen, så kan du kartlägga om det är möjligt för dig att ansöka om gårdsstödsrättigheter ur den nationella reserven. Varje stig börjar från början och framskrider i den ordning frågorna ställs. Svar på grön botten anger att det är möjligt att ansöka om gårdsstödsrättigheter ur den nationella reserven, medan svar på röd botten anger att ansökningsmöjligheter inte finns. Varje sökande kan, oberoende av svaren i stigen med frågor och svar, själv avgöra om han eller hon vill lämna in en ansökan om gårdsstödsrättigheter ur reserven eller inte. Det slutliga beslutet om huruvida ansökningsvillkoren uppfylls fattas alltid av ELY-centralen/ Statens ämbetsverk på Åland från fall till fall. Stigen med frågor och svar är inte heltäckande. I oklara fall är det alltid bra att kontakta antingen kommunens landsbygdsnäringsmyndighet eller den lokala ELY-centralen/Statens ämbetsverk på Åland. Läs de detaljerade ansökningsgrunderna noga, liksom också alla de allmänna grunderna och anvisningarna i kapitel 1. 8

9 3 Grunder 3.1 Ny jordbrukare 9

10 Med ny jordbrukare (= jordbrukare som inleder sin verksamhet) avses en fysisk eller juridisk person som under de fem (5) åren före inledandet inte har bedrivit någon som helst jordbruksverksamhet i sitt eget namn och för sin egen räkning eller inte har ansvarat för jordbruksverksamheten hos en juridisk person som bedriver jordbruksverksamhet. Sökanden ska skriftligen bevisa att han eller hon motsvarar definitionen av begreppet ny jordbrukare. Som intyg över sökandens inkomster under de fem åren före inledandet av jordbruksverksamhet inlämnas t.ex. ett av skattemyndigheterna utfärdat utlåtande eller kopior av skatteintygen. Med jordbruksverksamhet avses produktion, uppfödning eller odling av jordbruksprodukter, inbegripet skörd, mjölkning, djuruppfödning och djurhållning för animalieproduktion, eller verksamhet för att bevara god jordbrukshävd och goda miljöförhållanden. Jordbruksmarken och produktionsbyggnaderna samt jordbrukets maskiner och utrustning och t.ex. mjölkkvoter och gårdsstödsrättigheter bildar jordbrukets nettoförmögenhet. Inkomster från arrendering av åker och skogsförsäljning samt försäljning av maskiner och byggnader utgör kapitalinkomst. Varken innehav av sådant som utgör jordbrukets nettoförmögenhet eller sökandens kapitalinkomster utgör jordbruksverksamhet. Delaktighet i ett aktiebolag, en sammanslutning, ett samfund eller ett dödsbo som har bedrivit jordbruk under de fem (5) föregående åren är en begränsande faktor. Exempel: om en delägare i ett aktiebolag som bedriver jordbruksverksamhet sitter i styrelsen för bolaget i fråga kan han eller hon inte anses vara en ny jordbrukare. På motsvarande sätt kan som ny jordbrukare i regel inte betraktas ett aktiebolag, en sammanslutning, ett samfund eller ett dödsbo, vars delägare (en eller många) under de fem (5) föregående år har bedrivit jordbruksverksamhet i sitt eget namn eller för egen räkning eller har ingått som delägare i ett samfund, en sammanslutning eller ett dödsbo som bedriver jordbruksverksamhet. Ovannämnda fall handläggs emellertid alltid från fall till fall vid ELY-centralerna/Statens ämbetsverk på Åland. Som ny jordbrukare ska stödrättigheter sökas senast i samband med den ansökningsomgång för tilldelning ur reserven som följer efter det att jordbrukaren fått den stödberättigande jordbruksmarken i sin besittning. Efter det beviljas stödrättigheter inte, om det inte är fråga om en försening som beror på oöverstigligt hinder eller en exceptionell omständighet. Exempel 1. Markägaren upphörde med jordbruksproduktionen , när de sista mjölkkorna avlägsnades från gården och alla gårdens åkrar arrenderades ut till grannen. Markägaren redovisade jordbruksinkomster av boskapsförsäljningen ännu för 2006, men enligt anteckningarna i nötdjursregistret upphörde den på kreaturshållning baserade jordbruksverksamheten och åkerbruket i slutet av Markägaren vill börja odla sina åkrar på nytt våren Stödrättigheterna fastställdes för grannen I det här fallet kan markägaren betraktas som ny jordbrukare och han har rätt att ansöka om stödrättigheter ur den nationella reserven Åkrarna har återgått i hans besittning i och med att arrendekontraktet upphörde, varvid det inte är fråga om köp eller arrendering av åker. 10

11 Exempel 2. Markägaren arrenderade ut sina åkrar till jordbrukare A. Arrendekontraktet löpte ut Stödrättigheterna fastställdes för jordbrukare A Markägarens son vill inleda jordbruksproduktion som ny jordbrukare Markägaren säljer åkrarna till sonen Sonen kan ansöka om stödrättigheter ur den nationella reserven år I det här fallet kan sonen beviljas stödrättigheter, trots att det är fråga om köp av åker och stödrättigheterna fastställdes för jordbrukare A år Orsaken är att stödrättigheterna år 2006 inte fastställdes för den som sålt åkern (markägaren) utan för jordbrukaren A. Som bilaga ska vid denna ansökningsgrund inlämnas en skriftlig utredning om besittningen av den stödberättigande jordbruksmarken (exempel köpe- eller gåvobrev, arrendeavtal) samt en skriftlig utredning om sökandens inkomster under de fem åren före inledandet av jordbruksverksamhet (exempel: skatteintyg, skattemyndigheternas utlåtande om att sökanden inte har haft jordbruksinkomster under de berörda åren). Andra eventuella bilagor är bl.a. förbindelse att inte odla eller en skriftlig utredning om oöverstigligt hinder. Om du är osäker på vilka bilagor du ska foga till ansökan så kontakta alltid ELY-centralen/Statens ämbetsverk på Åland för att be om råd. 11

12 Överföring av arrendejord till arvingar

13 Den som ansöker om gårdsstödsrättigheter ska vara markägarens arvinge som i enlighet med ärvdabalken (40/1965) kan ta emot kvarlåtenskapen. En skriftlig utredning om saken, t.ex. ett bouppteckningsinstrument, ska fogas till ansökan. Testamente som uppgjorts till förmån för andra än arvingen kan i det här fallet inte betraktas som arv eller förskott på arv enligt EU:s regelverk. Exempel 3. Markägaren arrenderade ut sina åkrar med ett 10 års arrendekontrakt till jordbrukare A. Kontraktet löpte ut Markägaren gick dock i pension och hans dotter köpte då åkrarna till ett symboliskt pris. Arrendekontraktet med jordbrukare A fortsatte enligt överenskommelse till utgången av Stödrättigheterna fastställdes år 2006 för jordbrukare A. Dottern har rätt att ansöka om stödrättigheter ur den nationella reserven Exempel 4. Jordbrukaren gick i pension och sålde 20 hektar åker till sin son i mars Samtidigt var 15 hektar utarrenderade till granngården med ett 10 års arrendekontrakt som löpte ut Sonen fick dessa utarrenderade åkrar i gåva Sonen har rätt att år 2013 ansöka om stödrättigheter ur reserven för de åkrar som han fått i gåva. Exempel 5. Markägaren arrenderade ut sina åkrar till sin granne jordbrukare A för tiden Markägaren avled Markägarens arvingar säljer åkrarna som de fått i arv till jordbrukare B, som alltså inte hör till arvingarna. Det är fråga om ett normalt köp. Eftersom jordbrukare B inte längre uppfyller villkoren för beviljande av stödrättigheter har han ingen grund för att ansöka om stödrättigheter ur reserven. Arvingarna borde själva ha ansökt om stödrättigheter ur den nationella reserven för att ansökningsvillkoren skulle ha uppfyllts. Stödrättigheter ska sökas i den första ansökningsomgången för tilldelning ur reserven efter att det arrendeavtal som ingåtts med den tredje parten har gått ut. Därefter beviljas inga stödrättigheter, förutsatt att inte förseningen berott på oöverstigligt hinder eller en exceptionell omständighet. Som bilaga ska vid denna ansökningsgrund inlämnas bevis för att de nämnda villkoren uppfylls (exempel: bouppteckningsinstrument, ämbetsbevis, arrendeavtal som ingåtts med tredje part, köpebrev, arrendeavtal). Om du är osäker på vilka bilagor du ska foga till ansökan så kontakta alltid ELY-centralen/Statens ämbetsverk på Åland för att be om råd. 13

14 3.3 Köp av arrendejord Stödrättigheter ska sökas i den första ansökningsomgången för tilldelning ur reserven som följer efter att det arrendeavtal som ingåtts med den tredje parten har löpt ut. Därefter beviljas inga stödrättigheter, förutsatt att inte förseningen berott på oöverstigligt hinder eller en exceptionell omständighet Exempel 6. Jordbrukare A köpte en gårdsbruksenhet i syfte att utvidga sin jordbruksverksamhet. Det oavbrutna arrendekontraktet på tio år mellan den förre ägaren och jordbrukare B löpte dock ut först Jordbrukare A tar den tidigare köpta arealen i bruk våren Jordbrukare A har rätt att år 2013 ansöka om stödrättigheter ur den nationella reserven motsvarande den köpta arealen. Som bilaga ska vid denna ansökningsgrund inlämnas bevis för att de nämnda villkoren uppfylls (exempel: köpebrev och arrendeavtal som ingåtts med tredje part). Om du är osäker på vilka bilagor du ska foga till ansökan så kontakta alltid ELY-centralen/Statens ämbetsverk på Åland för att be om råd. 14

15 3.4 Ägoreglering Utökning av arealen Gårdsstödsrättigheter kan beviljas för stödberättigande areal som har ökat på grund av ägoreglering, även om stödrättigheter år 2006 fastställdes för en annan jordbrukare på basis av denna utökade areal. Gårdsstödsrättigheter kan sökas tidigast efter det att den areal som omfattats av ägoregleringen uppfyller kriterierna for jordbruksmark under ett helt kalenderår. Med ägoreglering avses: 1) ägobyte enligt 8 kap. i fastighetsbildningslagen (554/1995) och nyskifte enligt 9 kap. i samma lag 2) ägoreglering enligt 23 i lagen om inlösen av fast egendom och särskilda rättigheter (603/1977, den s.k. inlösningslagen) 3) ägoreglering enligt 63 i landsvägslagen (503/2005) 4) ägobyte enligt 38 a i lagen om enskilda vägar (358/1962) 5) ägoreglering enligt 2 i lagen om ägoregleringar på grund av vattendragsprojekt (451/1988) (en ändring av 2 trädde i kraft ) 6) ägoreglering enligt 53 i banlagen (110/2007). Med ägobyte enligt 8 kap. i fastighetsbildningslagen avses frivilligt ägobyte eller tvångsbyte av ägor. 15

16 Med nyskifte enligt 9 kap. i fastighetsbildningslagen avses förbättring av fastigheterna och fastighetsindelningen. Nyskiften kan förrättas också i avsikt att förbättra vägförhållandena och torrläggningen på området. Gårdsstödsrättigheter kan sökas ur reserven efter det att den nyskiftesplan som uppgjorts vid nyskiftet har vunnit laga kraft och gården har tillträtt ägorna i enlighet med nyskiftesplanen. Stödrättigheter kan beviljas på basis av ägoreglering som det bestämts om i nyskiftesplanen. De fastighetsförrättningar som anges i fastighetsbildningslagen förrättas av lantmäteribyråerna eller, i fråga om detaljplaneområden, av fastighetsregisterföraren i området. Ägoreglering enligt 23 i lagen om inlösen av fast egendom och särskilda rättigheter kan förrättas utan ägarens eller motsvarandes samtycke. Då löses området in genom beslut av statsrådet och den behöriga myndigheten är den lantmäteribyrå inom vars verksamhetsområde den egendom som inlösen gäller finns. Ägoreglering enligt landsvägs- och banlagen kan utföras utan samtycke av ägaren eller motsvarande. Områden och rättigheter som behövs för vägar löses in vid landsvägsförrättningar. Områden och rättigheter som behövs för banhållningsbehov löses in och rättigheter som hänför sig till plankorsningar ändras vid järnvägsförrättningar. Vid både landsvägs- och järnvägsförrättningar gäller det att utreda behovet av ägoregleringar. Behovet av ägoreglering utreds och avgörs dock genom nyskiftesförrättning enligt 67 4 mom. eller 68 2 mom. i fastighetsbildningslagen (554/1995) i stället för vid en separat landsvägs- eller järnvägsförrättning, om förrättandet av nyskifte har inletts vid tidpunkten för landsvägseller järnvägsförrättningen. Vid ett ägobyte enligt 38 a i lagen om enskilda vägar (358/1962) kan förrättningsmännen utan särskilt förordnande verkställa fastighetsbestämning i samband med en vägförrättning. Förrättningsmännen kan verkställa ägobyte utan särskilt förordnande. Ägoreglering kan verkställas, om ett i vattenlagen (587/2011) avsett vattenhushållningsprojekt orsakar avsevärd olägenhet för användningen av en fastighet eller en del av en fastighet till följd av att ägorna splittras eller blir mindre, förbindelserna avbryts eller försvåras, annan motsvarande inverkan uppstår eller orsakar att jordägor varaktigt omvandlas till vattenägor. Som bilaga ska vid denna ansökningsgrund inlämnas kopior av handlingar som hänför sig till ägoregleringen, exempelvis en lagakraftvunnen skiftesplan och kartbilagor. Som bilaga till ansökan ska dessutom lämnas en fritt formulerad skriftlig utredning om hur ökningen av den stödberättigande arealen har uppstått (t.ex. signumen för de basskiften som kommit i respektive utgått ur besittning, täckdikning av utfallsdike, flyttning av åkerväg, röjning av skogskant etc.). Om du är osäker på vilka bilagor du ska foga till ansökan så kontakta alltid ELY-centralen/Statens ämbetsverk på Åland för att be om råd. 16

17 3.4.2 Minskning av arealen Omräkning av stödrättigheterna ska sökas senast vid den första ansökningsomgång för tilldelning ur reserven som följer efter minskningen av den stödberättigande jordbruksmarken. Om ansökan görs senare kan omräkningen inte längre göras, förutsatt att inte förseningen berott på oöverstigligt hinder eller en exceptionell omständighet. Eventuella bilagor i samband med den här ansökningsgrunden är bl.a. en lagakraftvunnen skiftesplan och kartbilagor. Om du är osäker på vilka bilagor du ska foga till ansökan så kontakta alltid ELY-centralen/Statens ämbetsverk på Åland för att be om råd. 17

18 AVTRPL- och AVSTÖL-förbindelsearealer

19 Den avträdelsepension som avses i grunden är pension som betalats enligt lag 16/1974 (lagen om avträdelsepension, AVTRPL). De sista pensionsbesluten som fattades i enlighet med den lagen och omfattade en förbindelse att inte odla fattades 1992 ( ). Förbindelsen att inte odla kan i en del dokument också gå under benämningen förbindelse om nedläggning av lantbruksproduktion eller förbindelse om nedläggning av jordbruksproduktion och försäljningsbegränsning för åker eller MAförbindelse. Den författning som tillämpas är 6 2 mom. 3 punkten i AVTRPL. Det avträdelsestöd som avses i grunden är stöd som betalats enligt lag 1293/1994 (lagen om avträdelsestöd för lantbruksföretagare, AVSTÖL). De sista besluten om stödbetalning som fattades i enlighet med den lagen och omfattade en förbindelse att inte odla fattades 1999 ( ). Förbindelsen att inte odla kan i en del dokument också gå under benämningen förbindelse om nedläggning av jordbruksproduktion och överlåtelsebegränsning för åker. Den författning som tillämpas är 12 i AVSTÖL. Med avträdare avses i lagen om avträdelsepension och lagen om avträdelsestöd för lantbruksföretagare den som äger en gårdsbruksenhet eller en del därav och varaktigt upphör med att bedriva jordbruk samt maken till en sådan person. Avträdare kallas också den som avstår från att bedriva lantbruk och är lantbruksföretagare som äger en gårdsbruksenhet eller en del därav, eller äkta make eller efterlevande (änka/änkling) till en sådan lantbruksföretagare. I det här sammanhanget betecknas Lantbruksföretagarnas pensionsanstalt med förkortningen LPA Förbindelsen upphör att gälla i och med att avträdaren avlider eller fyller 65 år En förbindelse att inte odla kan upphöra att gälla på många olika sätt. AVSTÖL-förbindelser att inte odla upphör att gälla i och med att avträdaren fyller 65 år eller avlider före det. AVTRPL-förbindelser att inte odla upphör att gälla i och med att avträdaren avlider. Förbindelsen upphör automatiskt att gälla, och LPA meddelar inte något beslut om saken. Bevis för de här upphörandesätten (t.ex. ämbetsbevis) ska fogas till ansökan om gårdsstödsrättigheter ur reserven. De bestämmelser som tillämpas är 26 och 27 i AVSTÖL samt 13 i AVTRPL. På basis av en förbindelse att inte odla som har upphört att gälla på något av de ovannämnda sätten kan gårdsstödsrättigheter beviljas en jordbrukare som har kommit eller kommer i besittning av den stödberättigande arealen efter det att förbindelsen att inte odla har upphört att gälla. Om den jordbrukaren inte ansöker om gårdsstödsrättigheter, kan någon av dem som därefter kommer i besittning av arealen ansöka om sådana. Stödrättigheter kan beviljas även i det fall att gårdsstödsrättigheter tidigare har beviljats på basis av arealen i fråga. En och samma jordbrukare kan dock beviljas gårdsstödsrättigheter för en och samma areal en enda gång på basis av ansökningsgrunderna AVTRPL eller AVSTÖL. Exempel 7. En AVTRPL-pensionärs förbindelse att inte odla löpte ut , när han avled. Han hade arrenderat ut sina åkrar (10 ha) som omfattades av förbindelsen att inte odla till jordbrukare A i form av tillskottsmark. Arrendekontraktet mellan AVTRPL-pensionären och arrendatorn löpte ut Dödsboet sålde åkrarna till jordbrukare B. Jordbrukare B kan ansöka om stödrättigheter ur den nationella reserven på basis av de 10 hektaren. 19

20 Också dödsboet skulle ha kunnat ansöka om stödrättigheter ur den nationella reserven. Jordbrukare A skulle inte ha kunnat ansöka om stödrättigheter ur den nationella reserven år 2012, eftersom stödrättigheter kan sökas av den jordbrukare som kommer i besittning av den stödberättigande arealen efter det att förbindelsen att inte odla har upphört att gälla. Om jordbrukare A år 2013 hade fortsatt att bruka åkrarna med stöd av ett nytt arrendeavtal, skulle han i år ha kunnat ansöka om stödrättigheter ur den nationella reserven. Exempel 8. En förbindelse att inte odla (AVSTÖL) upphörde att gälla i och med att avträdaren fyllde 65 år. Personen i fråga sålde de åkrar (15 ha) som förbindelsen att inte odla hade omfattat till sin son Sonen börjar samma år odla åkrarna, som är i odlingsbart skick. Sonen kan ansöka om stödrättigheter ur den nationella reserven på basis av 15 hektar i år Avträdaren skulle själv inte ha kunnat ansöka om stödrättigheter, eftersom stödrättigheter kan sökas av den jordbrukare som kommer i besittning av den stödberättigande arealen efter det att förbindelsen att inte odla har upphört att gälla. Som bilaga ska vid detta sätt för förbindelsens upphörande inlämnas en utredning om upphörandet av förbindelsen att inte odla (exempel: ämbetsbevis), en utredning om besittningen av den stödberättigande arealen (exempel: köpebrev, arrendeavtal, bouppteckningsinstrument) samt en kopia av förbindelsen att inte odla. Om du är osäker på vilka bilagor du ska foga till ansökan så kontakta alltid ELY-centralen/Statens ämbetsverk på Åland för att be om råd Förbindelsen att inte odla upphör att gälla i och med att förbindelsearealen överlåts eller arrenderas ut En förbindelse att inte odla kan upphöra att gälla också i och med att förbindelsearealen överlåts eller arrenderas ut. Med överlåtelse avses i det här sammanhanget försäljning, givande i gåva eller någon annan varaktig överlåtelse. När en förbindelse att inte odla upphör att gälla i och med att förbindelsearealen överlåts eller arrenderas ut, kan gårdsstödsrättigheter beviljas bara om gårdsstödsrättigheter på basis av arealen i fråga inte har beviljats tidigare. En AVSTÖL-förbindelse att inte odla upphör att gälla i och med att avträdaren säljer, ger i gåva eller arrenderar ut jordbruksmark som omfattas av förbindelsen till en jordbrukare som tillskottsmark. Jordbrukaren ska ingå en minst 5-årig odlingsförbindelse med LPA för att kunna ansöka om gårdsstödsrättigheter ur den nationella reserven. Förbindelsen att inte odla anses ha upphört att gälla den dag då odlingsförbindelsen börjat. En kopia av odlingsförbindelsen ska ges in som bilaga till ansökan. De bestämmelser som tillämpas i fråga om upphörandesättet är 9 eller 10 1 eller 2 mom. i AVSTÖL. Som bilaga ska inlämnas också en utredning om besittningen av den stödberättigande arealen (exempel: köpe- eller gåvobrev, arrendeavtal). 20 En AVTRPL-förbindelse att inte odla upphör att gälla i och med att avträdaren säljer, ger i gåva eller arrenderar ut jordbruksmark som omfattas av förbindelsen till en jordbrukare för jordbruksändamål. Förbindelsen att inte odla anses ha upphört att gälla den dag då odlingsförbindelsen börjat. LPA meddelar inget beslut om saken och kräver inte att jordbrukaren ingår en odlingsförbindelse. Jordbrukaren kan ansöka om gårdsstödsrättigheter ur den nationella reserven. Som bevis för att förbindelsen att inte odla har upphört att gälla används arrendeavtalet för förbindelsearealen eller ett köpe- eller gåvobrev. En kopia av det ska ges in som bilaga till ansökan. Också en kopia av

21 beslutet om beviljande av AVTRPL-pension ska ges in som bilaga till ansökan. Den bestämmelse som tillämpas i fråga om upphörandesättet är 13 1 mom. i AVTRPL sådant det har lytt från och med Förbindelser att inte odla kan upphöra att gälla också på andra sätt, men de sätten är inte förenliga med ansökningsgrunden i fråga och gårdsstödrättigheter kan inte sökas på basis av dem. Exempel 9. Markägaren har ingått en förbindelse att inte odla (AVSTÖL). Han arrenderade ut sina i odlingsbart skick varande åkrar (15 ha) till en jordbrukare i grannskapet som tillskottsmark för en tid av fem år, dvs Markägaren ansökte inte om fastställande av stödrättigheter Arrendatorn ingick en 5-årig odlingsförbindelse med LPA beträffande markägarens åkrar för tiden Arrendatorn kan 2012 eller 2013 ansöka om stödrättigheter ur den nationella reserven på basis av 15 hektar. Exempel 10. Markägaren har ingått en förbindelse att inte odla (AVTRPL). Markägaren ansökte inte om fastställande av stödrättigheter Han sålde sina i odlingsbart skick varande åkrar (10 ha) till jordbrukare A Jordbrukare A kan ansöka om stödrättigheter ur den nationella reserven på basis av 10 hektar. Jordbrukare A behöver inte ingå en femårig odlingsförbindelse med LPA, och LPA meddelar inget beslut om försäljningen eftersom försäljningen skedde efter Som bilaga ska vid detta sätt för förbindelsens upphörande inlämnas de ovannämnda dokument som är förenliga med sättet för upphörande. Om du är osäker på vilka bilagor du ska foga till ansökan så kontakta alltid ELY-centralen/Statens ämbetsverk på Åland för att be om råd åriga avtal om miljöspecialstöd För areal som omfattas av ett 20-årigt avtal om miljöspecialstöd fastställdes inga stödrättigheter När avtalsperioden löper ut eller avtalet hävs kan gårdsstödsrättigheter ur den nationella reserven beviljas för den stödberättigande jordbruksmarken som frigörs. 21

22 Stödrättigheter ska sökas senast vid den ansökningsomgång för tilldelning av stödrättigheter ur reserven som följer efter det att specialstödsavtalet har löpt ut. Om stödrättigheterna söks senare kan de inte längre beviljas, förutsatt att förseningen inte beror på ett oöverstigligt hinder eller en exceptionell omständighet. Som bilagor ska i samband med den här ansökningsgrunden inlämnas en skriftlig utredning om besittningen av den areal som omfattats av det specialstödsavtal som löpt ut (exempel: köpebrev, arrendeavtal) samt en skriftlig utredning om specialstödsavtalets upphörande och en bas- och jordbruksskiftesblankett. Om du är osäker på vilka bilagor du ska foga till ansökan så kontakta alltid ELY-centralen/Statens ämbetsverk på Åland för att be om råd. 3.7 Administrativa bestämmelser och domstolsbeslut Gårdsstödsrättigheter eller ökningar av deras värde ska sökas senast vid den ansökningsomgång för tilldelning av stödrättigheter ur reserven som följer på domstolens lagakraftvunna beslut eller den lagakraftvunna administrativa bestämmelsen. Som bilagor ska i samband med den här ansökningsgrunden inlämnas en kopia av det lagakraftvunna domstolsbeslutet eller av den lagakraftvunna administrativa bestämmelsen. Om du är osäker på vilka bilagor du ska foga till ansökan så kontakta alltid ELY-centralen/Statens ämbetsverk på Åland för att be om råd. 22

23 3.8 Oöverstigligt hinder och exceptionell omständighet De oöverstigliga hindren (force majeure) och exceptionella omständigheterna fastställs i rådets förordning (EG) nr 73/2009. Listan är av exempelkaraktär och varje fall bör bedömas för sig. Som oöverstigliga hinder och exceptionella omständigheter fastställs bl.a. följande fall: a)jordbrukaren avlider, b) jordbrukaren blir arbetsoförmögen under en längre tid, c) en allvarlig naturkatastrof inträffar som i väsentlig grad påverkar jordbruksföretagets jordbruksmark, d) byggnaderna för djur på jordbruksföretaget förstörs oavsiktligt, e) en epizooti (allvarlig smittsam djursjukdom) drabbar hela jordbrukarens djurbesättning eller en del av denna. En jordbrukare som 2006 var förhindrad att ansöka om fastställande av gårdsstödsrättigheter på grund av oöverstigligt hinder eller en exceptionell omständighet och som åren 2007, 2008, 2009, 2010, 2011 och 2012 ännu inte kunde ansöka om gårdsstödsrättigheter ur den nationella reserven på grund av det oöverstigliga hindret eller den exceptionella omständigheten kan 2013 ansöka om gårdsstödsrättigheter och gårdsspecifik tilläggsdel ur den nationella reserven. När det oöverstigliga hindret upphör att existera kan jordbrukaren ansöka om gårdsstödsrättigheter ur den nationella reserven. Gårdsstödsrättigheter ska sökas i den omgång för ansökan om gårdsstödsrättigheter ur reserven som följer på att det oöverstigliga hindret har upphört att existera. Som bilagor i samband med den här ansökningsgrunden ska inlämnas en skriftlig utredning om det oöverstigliga hindret eller den exceptionella omständigheten (exempel: läkarintyg) samt om besittningen av den stödberättigande jordbruksmarken (exempel: köpebrev). Om du är osäker på vilka bilagor du ska foga till ansökan så kontakta alltid ELY-centralen/Statens ämbetsverk på Åland för att be om råd. 23

24 4 Betalning av gårdsstöd och användning av gårdsstödsrättigheter som beviljats ur reserven Betalningen av gårdsstöd förutsätter att den stödberättigande arealen anmäls och att den besitts samt att gårdsstödsrättigheter innehas Gårdsstödsrättigheterna kan användas bara på stödberättigande areal inom stödregionen i fråga. Stödet betalas när det sammanräknade beloppet av alla direktstöd överstiger 200,00. Gårdsstöd betalas för sådana stödberättigande grödor och/eller åkeranvändningsformer som anmälts på jordbruksskiftesblanketten 102B. Motsvarande antal gårdsstödsrättigheter som gården innehar kan användas på den stödberättigande arealen. Överensstämmelsen mellan den stödberättigande arealen och gårdsstödsrättigheterna kontrolleras på basis av lägenhetssignum. En förutsättning för betalningen av gårdsstöd är att tvärvillkoren följs. Också moduleringen (stödanpassningen) inverkar på det belopp av gårdsstöd som betalas ut. Gårdsstödet börjar betalas ut tidigast i december De gårdsstödsrättigheter som beviljas ur den nationella reserven ska utnyttjas åtminstone vartannat år. Gårdsstödsrättigheterna dras genom beslut av ELY-centralen/Statens ämbetsverk på Åland in till den nationella reserven, om de två år i rad inte utnyttjas. I kapitel 5 i Ansökningsguide 2013 berättas det i vilken ordning gårdsstödsrättigheterna ska utnyttjas. 24

25 5 Författningar och rättsakter Rådets förordning (EG) nr 73/2009 om upprättande av gemensamma bestämmelser för system för direktstöd för jordbrukare inom den gemensamma jordbrukspolitiken och om upprättande av vissa stödsystem för jordbrukare, om ändring av förordningarna (EG) nr 1290/2005, (EG) nr 247/2006 och (EG) nr 378/2007 samt om upphävande av förordning (EG) nr 1782/2003 (jämte ändringar) Rådets förordning (EG) nr 1782/2003 om upprättande av gemensamma bestämmelser för system för direktstöd inom den gemensamma jordbrukspolitiken och om upprättande av vissa stödsystem för jordbrukare och om ändring av förordningarna (EEG) nr 2019/93, (EG) nr 1452/2001, (EG) nr 1453/2001, (EG) nr 1454/2001, (EG) nr 1868/94, (EG) nr 1251/1999, (EG) nr 1254/1999, (EG) nr 1673/2000, (EEG) nr 2358/71 och (EG) nr 2529/2001 (jämte ändringar) Kommissionens förordning (EG) nr 1120/2009 om tillämpningsföreskrifter för det system med samlat gårdsstöd som föreskrivs i avdelning III i rådets förordning (EG) nr 73/2009 om upprättande av gemensamma bestämmelser för system för direktstöd för jordbrukare inom den gemensamma jordbrukspolitiken och om upprättande av vissa stödsystem för jordbrukare (jämte ändringar) Kommissionens förordning (EG) nr 1122/2009 om tillämpningsföreskrifter för rådets förordning (EG) nr 73/2009 vad gäller tvärvillkor, modulering och det integrerade administrations- och kontrollsystem inom de system för direktstöd till jordbrukare som införs genom den förordningen och om tillämpningsföreskrifter för rådets förordning (EG) nr 1234/2007 när det gäller tvärvillkoren för stöd inom vinsektorn (jämte ändringar) Lagen om Europeiska unionens direktstöd till jordbruket (193/2013) Statsrådets förordning om systemet med samlat gårdsstöd (x/2013) Statsrådets förordning om användning av den nationella reserven inom systemet med samlat gårdsstöd (187/2009) (jämte ändringar) Landsbygdsverkets föreskrift x/13 om förfarandet vid ansökan om gårdsstödsrättigheter ur den nationella reserven

26 6 Närings-, trafik- och miljöcentralernas kontaktuppgifter Ansvarsområdet för näringar, arbetskraft, kompetens och kultur ELY-centralen i Nyland Magistratsporten 2, PB 36, Helsingfors tfn Besöksadress i registraturtjänster: Stinsgatan 14, Helsingfors ELY-centralen i Egentliga Finland Bangårdsgatan 36, PB 236, Åbo tfn ELY-centralen i Satakunta Valtakatu 12, PB 266, Björneborg tfn ELY-centralen i Tavastland Kirkkokatu 12, PB 29, Lahtis Birger Jaarlin katu 15, PB 131, Tavastehus tfn ELY-centralen i Birkaland Pellavatehtaankatu 25, PB 297, Tammerfors tfn ELY-centralen i Sydöstra Finland Salpausselänkatu 22, PB 1041, Kouvola Kauppakatu 40 D, Villmanstrand tfn ELY-centralen i Södra Savolax Jääkärinkatu 14, PB 164, S:t Michel tfn ELY-centralen i Norra Savolax Kallanranta 11, PB 2000, Kuopio tfn ELY-centralen i Norra Karelen Kauppakatu 40 B, PB 69, Joensuu tfn ELY-centralen i Mellersta Finland Piippukatu 11, PB 250, Jyväskylä tfn

27 ELY-centralen i Södra Österbotten Alvar Aallon katu 8, PB 156, Seinäjoki tfn ELY-centralen i Österbotten Hovrättsesplanaden 19 A, PB 131, Vasa Ristrandsgatan 1, PB 240, Karleby tfn ELY-centralen i Norra Österbotten Veteraanikatu 1, PB 86, Uleåborg Valtakatu 4, PB 103, Ylivieska tfn ELY-centralen i Kajanaland Kalliokatu 4, PB 115, Kajana tfn ELY-centralen i Lappland Rantavitikantie 33, PB 8060, Rovaniemi Asemakatu 19, Kemi tfn Åland Statens ämbetsverk på Åland Torggatan 16 B, PB 58, Mariehamn tfn (018) , telefax (018) Ålands landskapsregering Självstyrelsegården, PB 1060, Mariehamn tfn (018) , telefax (018)

28 28