Ansökan om stödsrättigheter ur den nationella reserven. Villkor och anvisningar för ansökan 2015

Transkript

1 Ansökan om stödsrättigheter ur den nationella reserven Villkor och anvisningar för ansökan 2015

2 Innehåll 1 Ansökan Läsanvisning för guiden Grunder Betalning av grundstöd och användning av stödrättigheter som beviljats ur reserven 21 5 Författningar och rättsakter Kontaktuppgifter till närings-, trafik- och miljöcentralerna

3 1 Ansökan 1.1. Ansökningsblanketten, mottagaren av ansökan och sista inlämningsdag för ansökan Ansök om stödrättigheter ur den nationella reserven på blankett 289. Lämna in ansökan till den närings-, trafik- och miljöcentral (NTM-central) inom vars område gårdens driftscentrum ligger. Om gården inte har något driftscentrum ska ansökan lämnas in till den NTM-central inom vars område merparten av åkrarna ligger. På Åland lämnas ansökan in till Statens ämbetsverk på Åland. Lämna in ansökan med tillhörande bilagor senast den 12 maj Ansökningsblanketten kan skrivas ut på adressen suomi.fi. 1 Skriv blankett 289 i sökfältet. Ansökningsblanketter och anvisningar för ansökan ges också av NTM-centralerna, Statens ämbetsverk på Åland och kommunens landsbygdsnäringsmyndighet. En ansökan som har skickats per post och som är adresserad till NTM-centralen i fråga eller till Statens ämbetsverk på Åland har lämnats in i tid om den är poststämplad den sista ansökningsdagen Arealens stödberättigande och innehav areal på basis av vilken stödrättigheter söks är stödberättigande åtminstone under tiden Undantag från kravet på att arealen ska vara stödberättigande hela kalenderåret kan göras bara med hänvisning till ett oöverstigligt hinder (force majeure) eller en exceptionell omständighet. Stödberättigande areal för grundstöd är all jordbruksmark, dvs. åkrar, permanenta grödor samt permanenta gräsmarker och permanenta betesmarker. På grund av den nya definitionen av permanenta gräsmarker har man beslutat frångå de gamla gårdsstödsegenskaperna (A= åker, D= areal som används för annat än jordbruk, E= skogsmark) eftersom det skulle leda till onödiga indelningar av basskiftena. Den gamla gårdsstödsegenskapen B, dvs. permanent betesmark syns ännu år 2015, eftersom dessa skiften omfattas av ett förfarande med förhandsgodkännande. De arealer som berättigar till grundstöd och som betalas stöd fastställs i fortsättningen via en växtkod. Med besittning av stödberättigande areal avses ägande eller arrendering av mark. Ägandet ska bevisas med ett köpebrev eller något annat motsvarande dokument. Arrendeavtalet kan vara antingen skriftligt eller muntligt. En skriftlig utredning om förekomsten av ett muntligt arrendeavtal ska fogas till ansökan. Arealen ska senast den 12 maj 2015 besittas av den som söker stödrättigheter. Du kan under vissa förutsättningar ansöka om stödrättigheter ur den nationella reserven. Ett grundläggande villkor är att den 1 3

4 1.3. Krav på sökanden samt anmälan av arealerna Den som ansöker om stödrättigheter ska vara aktiv jordbrukare. Aktiva jordbrukare och den tillhörande förbudslistan preciseras i kapitel 4 i ansökningsguiden. Du måste även ansöka om grundstöd 2015 för att uppfylla definitionen för en aktiv jordbrukare. Stödrättigheterna kan beviljas till en fysisk person, en grupp fysiska personer, en juridisk person eller en grupp juridiska personer, om den sökande uppfyller definitionen för en aktiv jordbrukare. Ensam fysisk person När den som ansöker om stöd är en fysisk person och uppfyller definitionen för en aktiv jordbrukare kan man bevilja stödrättigheter i personens ägo och/eller innehav. Äkta makar/med makar jämförbara, som ansöker om jordbruksstöd tillsammans Stödrättigheter kan sökas till makarnas samägande eller till vardera maken/makan/partnern separat. Om stödrättigheter ansöks för samägande får makarna inte tillsammans bedriva verksamhet som finns på förbudslistan. Om stödrättigheter ansöks i bara den ena makens/makans/partnerns namn ska denna person vara en aktiv jordbrukare. Jordbrukssammanslutning En sammanslutning kan inte vara ägare till stödrättigheter. Stödrättigheterna kan registreras som sammanslutningens delägares gemensamma egendom. De får inte tillsammans bedriva verksamhet som finns på förbudslistan. Om stödrättigheter ansöks i en delägares namn ska denna person vara en aktiv jordbrukare. Exempel En jordbrukssammanslutning kan inte äga stödrättigheter, men medlemmarna i sammanslutningen kan som grupp äga stödrättigheter, även om en av medlemmarna ensam på egen hand skulle besitta verksamhet som finns på förbudslistan. Aktiebolag, kommanditbolag, öppet bolag eller andelslag Stödrättigheter kan ansökas i ett bolags namn eller till var och en av delägarna i ett bolag eller ett andelslag separat. Det är rekommendabelt att stödrättigheterna ansöks i bolagets eller andelslagets namn. Då ska bolaget eller andelslaget uppfylla definitionen för en aktiv jordbrukare. Om stödrättigheter ansöks i en delägares namn ska denna person vara en aktiv jordbrukare. Oskiftat dödsbo, som ansöker om stöd Stödrättigheter kan sökas till ett dödsbo, dvs. till samägande av alla delägare eller till varje delägare i dödsboet separat. Det är rekommendabelt att stödrättigheterna ansöks i dödsboets namn. Dödsboet får inte bedriva verksamhet som finns på förbudslistan. Om stödrättigheter ansöks i en delägares namn ska denna person vara en aktiv jordbrukare. När det gäller alla personer eller juridiska personer som önskas bli ägare till stödrättigheter ska deras underskrifter eller fullmakter ingå i ansökan eller fogas till den. Uppge de arealer på basis av vilka du ansöker om stödrättigheter, även i skiftesuppgifterna i huvudstödansökan i Viputjänsten eller på jordbruksskiftesblanketten 102B samt vid behöv på basskiftesblanketten 102A. Ansök om grundstöd i Viputjänsten eller på blankett 101B senast den 12 maj 2015, så att det kan kontrolle- 4

5 ras att definitionen för aktiv jordbrukare uppfylls Ansökningstid för stöd ur den nationella reserven Ansökan om stödrättigheter ur den nationella reserven löper ut den 12 maj Oberoende av vilken grunden för ansökan är ska stödrättigheter sökas ur reserven inom en viss tid. Denna tid fastställs i de närmare villkor som anges i samband med respektive ansökningsgrund. Om någon av ansökningsgrunderna uppfylls för din del, men du på grund av ett oöverstigligt hinder eller en exceptionell omständighet inte har kunnat ansöka om stödrättigheter under rätt ansökningsomgång, kan stödrättigheter sökas i den ansökningsomgång som följer efter det att det oöverstigliga hindret/den exceptionella omständigheten har upphört. Mer om oöverstigliga hinder och exceptionella omständigheter i kapitel 5 i ansökningsguiden Ifyllning av ansökningsblanketten och bilagor Ansökan består av ansökningsblanketten (289) och de bilagor som behövs. Läs noga igenom ansökningsanvisningarna innan du fyller i ansökan. Fyll sedan i blanketten omsorgsfullt, så tryggar du dina rättigheter. Lämna in ansökan med tillhörande bilagor inom utsatt tid. Fyll i ansökningsblanketten med kulspetspenna eller på annat bestående sätt och underteckna ansökningsblanketten. Anteckna i punkt 1 Uppgifter om sökanden namnen på samt adresserna och telefonnumren till alla sökande som önskas bli ägare till de stödrättigheter som söks. Anteckna också lägenhetssignumet i punkt 1. Om lägenheten saknar lägenhetssignum ska du fylla i blankett 456 och lämna in den till kommunens landsbygdsnäringsmyndighet. Se definitionen på aktiva jordbrukare i punkt 1.3 och i kapitel 4 i ansökningsguiden och kryssa i punkten Den sökande uppfyller definitionen för en aktiv jordbrukare då villkoret uppfylls. Kryssa i punkt 2 Grund för ansökan om stödrättigheter ur reserven för den grund på basis av vilken du ansöker om stödrättigheter. Kryssa för en enda ansökningsgrund och skriv in övriga uppgifter som behövs i punkten. Om du ansöker om stödrättigheter ur reserven på flera grunder ska du lämna in en separat blankett jämte bilagor för varje grund. Skriv i punkt 3 På basis av grunden i punkt 2 ansöker jag om stödrättigheter på grundval av följande skiften hela signumet (10 siffror) för varje basskifte på basis av vilket du ansöker om stödrättigheter. Om skiftena inte har något basskiftessignum ska du anmäla ett nytt basskifte elektroniskt i Viputjänsten eller lämna in ändringsblanketten för basskiften 102C och de kartor som behövs till kommunens landsbygdsnäringsmyndighet. Använd vid behov samma U-skiftessignum på denna ansökningsblankett som på blankett 102B. Skriv i punkt 4 hur många hektar du ansöker om stödrättigheter för. Skriv antalet hektar med två decimalers noggrannhet. Skriv i punkterna 5 och 6 i enlighet med kraven för respektive ansökningsgrund tilläggsuppgifter eller bilagor med vars hjälp du kan styrka att villkoren för ansökningsgrunden uppfylls. Skriv sökandens namn och lägenhetssignum på varje bilaga. Om 5

6 du är osäker på vilka bilagor du ska foga till ansökan, kontakta alltid NTM-centralen/Statens ämbetsverk på Åland och fråga råd. De olika ansökningsgrunderna är förknippade med olika villkor och det gäller att med hjälp av bilagor bevisa att villkoren uppfylls. De bilagor som krävs nämns bland de närmare villkoren för respektive ansökningsgrund. När alla bilagor som behövs lämnas in inom utsatt tid tillsammans med ansökningsblanketten försnabbas och underlättas beslutsfattandet vid NTM-centralen/Statens ämbetsverk på Åland. NTM-centralen kan vid behov be sökanden komplettera ansökan eller begära ytterligare utredningar. Om sökanden inte lämnar in begärda utredningar inom utsatt tid, avgörs ansökan utan dem. Underteckna och datera varje ansökan och varje sida för sig. Skriv dessutom lägenhetssignumet högst upp på varje sida. Skriv sökandens namn och lägenhetssignum på varje bilaga. I egenskap av sökande är du ansvarig för att ansökningsblanketterna har fyllts i med de uppgifter som behövs samt undertecknats och lämnats in inom utsatt tid till NTM-centralen för ditt område/statens ämbetsverk på Åland Komplettering, ändring och återtagande av ansökan Du kan komplettera och/eller ändra ansökan fram till den 12 maj. Du kan komplettera och/eller ändra din ansökan också efter ansökningstiden, men då anses ansökan vara försenad och förseningsreglerna tillämpas på den. Sökanden kan återta ansökan skriftligen när som helst innan beslut har fattats eller innan det har meddelats om en kontroll på plats eller administrativ kontroll. Den som handlägger ansökan kan be den sökande om komplettering eller närmare utredningar beträffande ansökan. De begärda uppgifterna bör lämnas in inom utsatt tid. I annat fall måste ansökan avgöras utan dem Försenad ansökan Ansökan ska lämnas in senast den 12 maj Om ansökan försenas minskas stödbeloppet. Det gårdsstöd som ska betalas på basis av stödrättigheter som beviljats ur reserven minskas med 3 % för varje försenad arbetsdag, och det stöd som beviljas på basis av sökandens övriga stödrättigheter minskas med 1 % för varje försenad arbetsdag. Med arbetsdag avses vardagar från måndag till fredag. Ansökan avslås, om den försenas över 25 kalenderdagar (alla veckodagar inberäknade). Ansökan om tilldelning ur reserven är en del av den samlade ansökan. Med samlad ansökan avses blanketterna 101B och 102B för huvudstödansökan. Om ansökan om tilldelning ur reserven eller den samlade ansökan försenas, antecknas förseningsdagarna utgående från den försenade ansökningen. Om båda ansökningarna inlämnas för sent, antecknas förseningsdagarna utgående från den ansökan som är mer försenad. En ansökan som har försenats på grund av ett oöverstigligt hinder eller en exceptionell omständighet kan handläggas retroaktivt. Ansökan handläggs även om den försenats mer än 25 kalenderdagar. Ansökan måste dock lämnas in inom 15 arbetsdagar från det att det oöverstigliga hindret eller den exceptionella omständigheten har upphört. Bevis för ett 6

7 oöverstigligt hinder eller en exceptionell omständighet måste framläggas i form av lämpliga bilagor Antalet stödrättigheter som beviljas och deras värde När stödrättigheter beviljas beaktas dels den stödberättigande areal som är i jordbrukarens besittning den 15 juni 2015, dels antalet stödrättigheter som är i jordbrukarens ägo och besittning den 15 juni Stödrättigheter kan beviljas bara för den del av den stödberättigande arealen som jordbrukaren inte har stödrättigheter för. Ett undantag utgörs av domstolsbeslut eller administrativ bestämmelse. Det innebär att jämförelsen mellan stödberättigande areal och stödrättigheter som är i sökandens besittning och ägo endast görs bara om det genom beslutet i fråga inte har bestämts direkt för hur många hektar stödrättigheter ska beviljas. Om stödrättigheter har sökts på flera olika ansökningsgrunder men de arealer/skiften som ansökan gäller är desamma, kan stödrättigheter beviljas på basis av den ansökningsgrund som medför det största antalet stödrättigheter. Det är dock aldrig möjligt att bevilja fler stödrättigheter än vad som har sökts. En arealövervakning på plats kan inverka på antalet stödrättigheter som beviljas, t.ex. när det vid övervakningen konstateras att de skiften som ligger till grund för ansökan om tilldelning ur reserven är mindre än den areal som sökts. Stödrättigheter beviljas på basis av det regionala genomsnittet för alla andra ansökningsgrunder utom för domstolsbeslut i ansökningsgrunden, om stödrättigheternas värde har nämnts i beslutet. Värdet på de stödrättigheter som beviljas ur reserven är således högre än den enhetliga stöddelen i regionen. Värdet på stödrättigheterna skärs ner under åren som följer efter ansökan så att stödrättigheterna som har beviljats ur reserven, motsvarar 2019 den enhetliga stöddelen i regionen. Beviljandet av stödrättigheter kan begränsas, om den mängd som söks överskrider den nationella reserven. I så fall beviljas stödrättigheter i enlighet med en företrädesordning som fastställts genom statsrådets förordning 59/ Beslut och överklagande Stödrättigheterna anses ha beviljats den 15 juni under ansökningsåret. NTM-centralen eller Statens ämbetsverk på Åland meddelar överklagbara beslut och anvisning om rättelseyrkande med anledning av ansökningarna. Omprövning av beslutet kan sökas hos den NTM-central som fattat beslutet eller hos Statens ämbetsverk på Åland. Stödrättigheter beviljas inte, om sökanden på artificiell väg har skapat förutsättningar som krävs för erhållandet av stödrättigheter. Om det konstateras att stödrättigheter ursprungligen har beviljats utan grund, kan dessa beviljade stödrättigheter senare dras in till den nationella reserven. Dessutom återkrävs stöd som utan grund har betalats ut på basis av de beviljade stödrättigheterna. 7

8 2 Läsanvisning för guiden För varje ansökningsgrund har det gjorts upp en stig med frågor och svar. Följ stigen, så kan du kartlägga om du kan ansöka om stödrättigheter ur den nationella reserven. Varje stig börjar från början och framskrider i den ordning frågorna ställs. Svar på grön botten anger att det är möjligt att ansöka om stödrättigheter ur den nationella reserven, medan svar på röd botten anger att ansökningsmöjligheter inte finns. Varje sökande kan, oberoende av svaren på stigen med frågor och svar, själv avgöra om han eller hon vill lämna in en ansökan om stödrättigheter ur reserven eller inte. Det slutliga beslutet om huruvida ansökningsvillkoren uppfylls fattas alltid av NTMcentralen/Statens ämbetsverk på Åland från fall till fall. Stigen med frågor och svar är inte heltäckande. I oklara fall lönar det sig alltid att kontakta den lokala NTM-centralen/Statens ämbetsverk på Åland eller kommunens landsbygdsnäringsmyndighet. Läs de detaljerade ansökningsgrunderna noga, liksom alla de allmänna grunderna och anvisningarna i kapitel 1. 8

9 3 Grunder 3.1 Ny jordbrukare Med ny jordbrukare (= jordbrukare som inleder sin verksamhet) avses en fysisk eller juridisk person som under de fem (5) åren före jordbruksverksamheten inleddes inte har bedrivit någon som helst jordbruksverksamhet i sitt eget namn och för sin egen räkning eller har ansvarat för jordbruksverksamheten hos en juridisk person som bedriver jordbruksverksamhet. Sökanden ska skriftligen bevisa att han eller hon motsvarar definitionen av begreppet ny jordbrukare. Som intyg över sökandens inkomster under de fem åren före inledandet av jordbruksverksamhet inlämnas t.ex. ett av skattemyndigheterna utfärdat utlåtande eller kopior av skatteintygen. Med jordbruksverksamhet avses produktion, uppfödning eller odling av jordbruksprodukter, inbegripet skörd, mjölkning, djuruppfödning och djurhållning för animalieproduktion, eller bevarande av jordbruksmarken i sådant skick att den lämpar sig för odling eller som betesmark utan användning av annat än normala jordbruksmaskiner eller jordbruksmetoder Jordbruksmarken och produktionsbyggnaderna samt jordbrukets maskiner och utrustning samt t.ex. stödrättigheter utgör jordbrukets nettoförmögenhet. Inkomster från arrendering av åker samt skogsförsäljning och försäljning av maskiner och byggnader räknas inte som jordbruksverksamhet. Varken innehav av sådant som utgör jordbrukets nettoförmögenhet eller sökandens övriga kapitalinkomster som inte härstammar från jordbruket utgör jordbruksverksamhet. Delaktighet i ett aktiebolag, en sammanslutning, ett samfund eller ett dödsbo som har bedrivit jordbruk under de fem (5) föregående åren är en begränsande faktor. Exempelvis om en jordbrukare innehar beslutande ställning i ett aktiebolag som bedriver jordbruksverksamhet kan han eller hon inte anses vara en ny jordbrukare. På motsvarande sätt kan som ny jordbrukare i regel inte betraktas ett aktiebolag, en sammanslutning eller ett dödsbo, vars delägare (en eller flera) under de fem (5) föregående år har bedrivit jordbruksverksamhet i sitt eget namn eller för egen räkning eller har ingått som delägare i ett samfund, en sammanslutning eller ett dödsbo som bedriver jordbruksverksamhet. Ovannämnda fall handläggs emellertid alltid från 9

10 fall till fall vid NTM-centralerna/Statens ämbetsverk på Åland. Som ny jordbrukare ska stödrättigheter sökas senast i samband med den ansökningsomgång för tilldelning ur reserven som följer efter det att jordbrukaren fått den stödberättigande jordbruksmarken i sin besittning. Efter det beviljas stödrättigheter inte, om det inte är fråga om en försening som beror på oöverstigligt hinder eller en exceptionell omständighet. Om du har inlett jordbruksverksamhet 2013 eller 2014 innan ansökan om tilldelning ur reserven löpt ut, kan du ännu i år ansöka om stödrättigheter ur reserven som ny jordbrukare för den areal som inte fått stödrättigheter. Exempel 1. Markägaren upphörde med jordbruksproduktionen den 16 december 2005, när de sista mjölkkorna avlägsnades från gården och alla gårdens åkrar arrenderades ut till grannen. Markägaren redovisade jordbruksinkomster av boskapsförsäljningen ännu för 2006, men enligt anteckningarna i nötdjursregistret upphörde den på kreaturshållning baserade jordbruksverksamheten och åkerbruket i slutet av Markägaren vill börja odla sina åkrar på nytt våren Stödrättigheterna fastställdes för grannen I det här fallet kan markägaren betraktas som ny jordbrukare och han har rätt att ansöka om stödrättigheter ur den nationella reserven Åkrarna har återgått i hans besittning i och med att arrendekontraktet upphörde, varvid det inte är fråga om köp eller arrendering av åker. Exempel 2. Markägaren arrenderade den 1 januari 2006 ut sina åkrar till jordbrukare A. Arrendekontraktet löpte ut den 31 december Stödrättigheterna fastställdes för jordbrukare A år Markägarens son vill inleda jordbruksproduktion som ny jordbrukare Markägaren säljer åkrarna till sonen den 1 mars Sonen kan ansöka om stödrättigheter ur den nationella reserven I det här fallet kan sonen beviljas stödrättigheter, trots att det är fråga om köp av åker och stödrättigheterna fastställdes för jordbrukare A år Orsaken är att stödrättigheterna 2006 inte fastställdes för den som sålt åkern (markägaren) utan för jordbrukaren A. Exempel 3. Jordbrukaren inledde jordbruksverksamhet Han hade då mer åker än stödrättigheter, men en del av åkrarna var inte stödberättigande den 28 april Detta hindrade ett beviljande av stödrättigheter 2013 som ny jordbrukare för en del av skiftena. Jordbrukaren kan ansöka om stödrättigheter för den areal som inte fått det i ansökan om tilldelning ur reserven 2015, eftersom ansökningsvillkoren har ändrats. Som bilaga ska vid denna ansökningsgrund inlämnas en skriftlig utredning om besittningen av den stödberättigande jordbruksmarken (exempelvis köpe- eller gåvobrev, arrendeavtal) samt en skriftlig utredning om sökandens inkomster under de fem åren före inledandet av jordbruksverksamhet (exempelvis skatteintyg, skattemyndigheternas utlåtande om att sökanden inte har haft jordbruksinkomster under de berörda åren). Om sökande är en samfund eller ett dödsbo ska en utredning om inkomster lämnas in för alla delägare. Andra eventuella bilagor är bl.a. en skriftlig utredning om oöverstigligt hinder. Om du är osäker på vilka bilagor du ska foga till ansökan, kontakta alltid NTM-centralen/Statens ämbetsverk på Åland och fråga råd. 10

11 3.2 Ung jordbrukare Jordbrukaren etablerade jordbruket som huvudsaklig företagare den 1 april Han kan ansöka om stödrättigheter ur den nationella reserven en gång under åren Till femårsperioden räknas åren som följer på etableringsåret. Om du etablerar ett jordbruk 2015 eller åren som följer efter det räknas etableringsåret med i den ansökningberättigande perioden om du ansöker om stöd till unga jordbrukare (EU) under etableringsåret. Året efter etableringsåret räknas alltid in i den ansökningsberättigande femårsperioden oavsett om du ansöker om stöd till unga jordbrukare (EU) det aktuella året eller inte. Med ung jordbrukare avses en aktiv jordbrukare som har etablerat jordbruk för första gången som huvudsaklig företagare och som har bestämmanderätt på gården. Den sökande får vara högst 40 år gammal det år då den första ansökan om grundstöd lämnas in (den 31 december 2015). Du kan ansöka om stödrättigheter en gång under den period som du uppfyller definitionen på en ung jordbrukare, m.a.o. under samma period som du har rätt till EU-stöd till unga jordbrukare. Den ansökningsberättigande perioden definieras enligt följande: Om du har etablerat jordbruket före 2015 räknas etableringsåret inte in i den ansökningsberättigande perioden. Det första året som räknas med i den ansökningsberättigande perioden är året som följer på etableringsåret. Exempel 4. Om du etablerar jordbruk 2015 eller åren som följer efter det och inte ansöker om EU-stöd till unga jordbrukare kan du ansöka om stödrättigheter ur den nationella reserven en gång under etableringsåret eller under de fem rår som följer på det. Exempel 5. Jordbrukaren etablerar jordbruk som huvudsaklig företagare den 1 mars 2015 och ansöker också om stöd för unga jordbrukare. Han kan ansöka om stödrättigheter ur den nationella reserven en gång under åren Exempel 6. Jordbrukaren etablerade jordbruket som huvudsaklig företagare den 1 augusti Han kan ansöka om stödrättigheter ur den nationella reserven en gång under åren Nedan beskrivs hur etableringsår, huvudsakligt företagande och bestämmanderätt fastställs för olika gårdar enligt de olika typerna av sökande samt ansökningsförfarandet för stödet. Villkoren ska uppfyllas under ansökningsåret mellan den 12 maj och den 31 december för att stödrättigheter ska kunna beviljas. 11

12 Ensam fysisk person En fysisk person äger och besitter en gård eller besitter en arrenderad gård. Du äger din gård ensam och du besitter den eller du har arrenderat den gård du besitter. Då anses du fungera som gårdens huvudsakliga företagare som ensam fysisk person och kan ansöka om stödrättigheter som ung företagare ur den nationella reserven. Anmäl genom ansökan året då du etablerade jordbruket som huvudsaklig företagare och skriv in ditt namn under Personer som är delaktiga i gården. Lämna som bilaga till ansökan in en överlåtelsehandling (köpe- eller gåvobrev) som visar etableringsåret för jordbruket och vem som äger gården. Om du arrenderar din gård, lämna in det skriftliga arrendeavtalet för gården som bilaga. Äkta makar och personer som Båda makar ska uppfylla villkoren för unga jordbrukare om båda makar är ägare och besitter gården eller om båda makar besitter en arrenderad gård. Makarna äger och besitter gården tillsammans eller har arrenderat den gård de besitter. Då anses båda makar fungera som huvudsakliga företagare och kan ansöka om stödrättigheter ur den nationella reserven som unga jordbrukare. Bägge ska uppfylla ålderskravet och jordbruksverksamheten kan ha inletts tidigast den 1 januari Se information om makar som jämställs med äkta makar i punkt 3.1 i ansökningsguiden. Anmäl makarna tillsammans eller en av makarna som sökande av stödrättigheter. Uppge genom ansökan året för etablering av jordbruk som huvudsaklig företagare. Om ni har etablerat er som huvudsakliga företagare vid olika tidpunkter, uppge året då den första av makarna inledde verksamhet som huvudsaklig företagare. Uppge namnen på makarna under Personer som är delaktiga i gården. Lämna som bilaga till ansökan in en överlåtelsehandling (köpe- eller gåvobrev) som visar etableringsåret för jordbruket och vem som äger gården. Om du arrenderar din gård, lämna in det skriftliga arrendeavtalet för gården som bilaga. Landbrukssammanslutningar Alla delägare i sammanslutningen måste uppfylla villkoren för unga jordbrukare. Jordbruket innehas av delägarna i sammanslutningen. Delägarna i sammanslutningen anses vara huvudsakliga företagare när alla delägare i sammanslutningen uppfyller villkoren för unga jordbrukare och kan ansöka om stödrättigheter som unga jordbrukare åt delägarna i sammanslutningen. Alla delägare måste uppfylla ålderskravet. Ingen av delägarna får ha etablerat jordbruk som huvudsaklig företagare före den 1 januari Uppge delägarna/en delägare i jordbrukssammanslutningen som sökande av stödrättigheter. Uppge genom ansökan året för etablering av jordbruk som huvudsaklig företagare. Om delägarna i sammanslutningen har etablerat sig som huvudsakliga företagare vid olika tidpunkter, uppge året då den första delägaren inledde verksamheten som huvudsaklig företagare. Uppge sammanslutningens delägare under Personer som är delaktiga i gården. Lämna som bilaga till ansökan in en överlåtelsehandling (köpe- eller gåvobrev) som visar etableringsåret för jordbruket och vem som äger gården. Om gården är arrenderad, lämna in det skriftliga arrendeavtalet för gården som bilaga. Bifoga även en uppdaterad utredning om sammanslutningen. Aktuell information om de delaktiga i sammanslutningen ska framgå av bilagorna. 12

13 Oskiftat dödsbo Alla delägare i dödsboet ska uppfylla villkoren för unga jordbrukare. Jordbruket innehas av ett dödsbo. Delägarna i dödsboet anses fungera som huvudsakliga företagare om alla delägare uppfyller villkoren för unga jordbrukare. Det går att ansöka om stödrättigheter i dödsboets eller i delägarnas namn. Alla delägare måste uppfylla ålderskravet. Ingen av delägarna får ha etablerat jordbruk som huvudsaklig företagare före den 1 januari Uppge dödsboet eller delägarna/delägare i dödsboet som sökande av stödrättigheter. Uppge genom ansökan året för etablering av jordbruk som huvudsaklig företagare. Om delägarna i dödsboet har etablerat sig som huvudsakliga företagare vid olika tidpunkter, uppge året då den första delägaren inledde verksamheten som huvudsaklig företagare. Uppge delägarna i dödsboet under Personer som är delaktiga i gården. Bifoga bouppteckningen eller en annan aktuell redogörelse om delägarna i dödsboet till ansökan. Aktuell information om delägarna i dödsboet ska framgå av bilagorna. Aktiebolag Jordbrukare som uppfyller villkoren för unga jordbrukare ska inneha över 50 % av aktiebolagets aktier och de aktier de äger ska ge över 50 % av aktiernas röstetal. Då nämnda villkor uppfylls anses aktieägarna fungera som huvudsakliga företagare och de kan ansöka om stödrättigheter för unga jordbrukare i aktiebolagets namn eller i namnet på aktieägare som uppfyller villkoren. Alla aktieägare som uppfyller villkoret måste uppfylla ålderskravet och ingen av dem har fått etablera jordbruk som huvudsaklig företagare före den 1 januari Uppge aktiebolaget eller den/de aktieägare som uppfyller villkoren som sökande av stödrättigheter. Uppge genom ansökan året för etablering av jordbruk som huvudsaklig företagare. Det är året då den första aktieägaren som uppfyller villkoren har etablerat verksamhet som huvudsaklig företagare. Uppge aktieägarna som uppfyller villkoren under Personer som är delaktiga i gården. Lämna som bilaga till ansökan in en överlåtelsehandling (köpe- eller gåvobrev). Bifoga även handelsregisterutdrag, bolagsordningen och en aktieägarförteckning. Av bilagorna ska framgå aktuella uppgifter om aktiebolagets aktieägares namn, födelsedatum, antalet aktier och den rösträtt som aktierna medför. Andelslag Majoriteten (mer än hälften) av medlemmarna i andelslaget ska uppfylla villkoren för unga jordbrukare. Då nämnda villkor uppfylls anses medlemmarna i andelslaget fungera som huvudsakliga företagare och de kan ansöka om stödrättigheter i andelslagets namn eller i namnet på medlemmar som uppfyller villkoren. Alla medlemmar som uppfyller villkoret måste uppfylla ålderskravet och ingen av dem har fått etablera jordbruk som huvudsaklig företagare före den 1 januari Uppge andelslaget eller den/de medlemmar som uppfyller villkoren som sökande av stödrättigheter. Uppge genom ansökan året för etablering av jordbruk som huvudsaklig företagare. Det är året då den första jordbrukaren som uppfyller villkoren har etablerat verksamhet som huvudsaklig företagare. Uppge medlemmarna som uppfyller villkoret under Personer som är delaktiga i gården. 13

14 Lämna som bilaga till ansökan in en överlåtelsehandling (köpe- eller gåvobrev). Bifoga även en medlems- och ägarförteckning. Av bilagorna ska framgå aktuella uppgifter om medlemmarnas namn och födelsedatum. Kommanditbolag Jordbrukare som uppfyller villkoren för unga jordbrukare är ansvariga bolagsmän och och de utgör en majoritet (mer än hälften) av de ansvariga bolagsmännen i bolaget. Då nämnda villkor uppfylls anses bolagsmännen fungera som huvudsakliga företagare och kan ansöka om stödrättigheter i kommanditbolagets namn eller i namnet på bolagsmän som uppfyller villkoren. Alla bolagsmän som uppfyller villkoret måste uppfylla ålderskravet och ingen av dem har fått etablera jordbruk som huvudsaklig företagare före den 1 januari Uppge kommanditbolaget eller den bolagsman/de bolagsmän som uppfyller villkoren som sökande av stödrättigheter. Uppge genom ansökan året för etablering av jordbruk som huvudsaklig företagare. Det är året då den första bolagsman som uppfyller villkoren har etablerat verksamhet som huvudsaklig företagare. Uppge de bolagsmän som uppfyller villkoren under Personer som är delaktiga i gården. Lämna som bilaga till ansökan in en överlåtelsehandling (köpe- eller gåvobrev). Bifoga även handelsregisterutdrag och bolagsavtal. Av bilagorna ska framgå aktuella uppgifter om namn och födelsedatum för samtliga bolagsmän samt vilka bolagets ansvariga bolagsmän är. Bolagsmännen i ett öppet bolag fungerar som huvudsakliga företagare när alla delägare uppfyller villkoren för stöd till unga jordbrukare och kan ansöka om stödrättigheter i det öppna bolagets namn eller i delägarnas namn. Alla bolagsmän måste uppfylla ålderskravet och ingen av dem har fått etablera jordbruk som huvudsaklig företagare före den 1 januari Uppge det öppna bolaget eller en eller flera delägare som sökande av stödrättigheter. Uppge genom ansökan året för etablering av jordbruk som huvudsaklig företagare. Det är året då den första bolagsman har etablerat verksamhet som huvudsaklig företagare. Uppge alla bolagsmän under Personer som är delaktiga i gården. Lämna som bilaga till ansökan in en överlåtelsehandling (köpe- eller gåvobrev). Bifoga även handelsregisterutdrag och bolagsavtal. Av bilagorna ska framgå aktuella uppgifter om namn och födelsedatum för alla bolagsmännen. Om du är osäker på vilka bilagor du ska foga till ansökan, kontakta alltid NTM-centralen/Statens ämbetsverk på Åland och fråga råd. 3.3 Ägoreglering Öppet bolag Alla bolagsmän ska uppfylla villkoren för stöd till unga jordbrukare. Stödrättigheter kan beviljas för stödberätti- 14

15 gande areal som har ökat på grund av ägoreglering, även om stödrättigheter år 2006 fastställdes för en annan jordbrukare på basis av denna utökade areal. Stödrättigheter kan sökas tidigast efter det att den areal som omfattats av ägoregleringen uppfyller kriterierna för jordbruksmark under ett helt kalenderår. Med ägoreglering avses: 1. ägobyte enligt 8 kap. i fastighetsbildningslagen (554/1995) och nyskifte enligt 9 kap. i samma lag 2. ägoreglering enligt 23 i lagen om inlösen av fast egendom och särskilda rättigheter (603/1977, den s.k. inlösningslagen) 3. ägoreglering enligt 63 i landsvägslagen (503/2005) 4. ägobyte enligt 38 a i lagen om enskilda vägar (358/1962) 5. ägoreglering enligt 2 i lagen om ägoregleringar på grund av vattendragsprojekt (451/1988) (en ändring av 2 trädde i kraft ) 6. ägoreglering enligt 53 i banlagen (110/2007). Med ägobyte enligt 8 kap. i fastighetsbildningslagen avses frivilligt ägobyte eller tvångsbyte av ägor. Med nyskifte enligt 9 kap. i fastighetsbildningslagen avses förbättring av fastigheterna och fastighetsindelningen. Nyskiften kan förrättas också i avsikt att förbättra vägförhållandena och torrläggningen på området. Stödrättigheter kan sökas ur reserven efter det att den nyskiftesplan som uppgjorts vid nyskiftet har vunnit laga kraft och gården har tillträtt ägorna i enlighet med nyskiftesplanen.stödrättigheter kan beviljas på basis av ägoreglering som det bestämts om i nyskiftesplanen. De fastighetsförrättningar som anges i fastighetsbildningslagen förrättas av lantmäteribyråerna eller, i fråga om detaljplaneområden, av fastighetsregisterföraren i området. Ägoreglering enligt 23 i lagen om inlösen av fast egendom och särskilda rättigheter kan förrättas utan ägarens eller motsvarandes samtycke. Då löses området in genom beslut av statsrådet och den behöriga myndigheten är den lantmäteribyrå inom vars verksamhetsområde den egendom som inlösen gäller finns. Ägoreglering enligt landsvägs- och banlagen kan utföras utan samtycke av ägaren eller motsvarande. Områden och rättigheter som behövs för vägar löses in vid landsvägsförrättningar. Områden och rättigheter som behövs för banhållningsbehov löses in och rättigheter som hänför sig till plankorsningar ändras vid järnvägsförrättningar. Vid både landsvägs- och järnvägsförrättningar gäller det att utreda behovet av ägoregleringar. Behovet av ägoreglering utreds och avgörs dock genom nyskiftesförrättning enligt 68 2 mom. eller 67 4 mom. i fastighetsbildningslagen (554/1995) i stället för vid en separat landsvägs- eller järnvägsförrättning, om förrättandet av nyskifte har inletts vid tidpunkten för landsvägs- eller järnvägsförrättningen. Vid ett ägobyte enligt 38 a i lagen om enskilda vägar (358/1962) kan förrättningsmännen utan särskilt förordnande verkställa fastighetsbestämning i samband med en vägförrättning. Förrättningsmännen kan verkställa ägobyte utan särskilt förordnande. Ägoreglering kan verkställas, om ett i vattenlagen (587/2011) avsett vattenhushållningsprojekt medför att 15

16 ägorna splittras eller blir mindre, förbindelser avbryts eller försvåras, annan motsvarande inverkan uppstår eller orsakar avsevärd olägenhet för användningen av en fastighet eller en del av en fastighet eller jordägor varaktigt omvandlas till vattenägor. Som bilaga ska vid denna ansökningsgrund inlämnas kopior av handlingar som hänför sig till ägoregleringen, exempelvis en lagakraftvunnen skiftesplan och kartbilagor. Som bilaga till ansökan ska dessutom lämnas en fritt formulerad skriftlig utredning om hur ökningen av den stödberättigande arealen har uppstått (t.ex. signumen för de basskiften som kommit i respektive utgått ur besittning, täckdikning av utfallsdike, flyttning av åkerväg, röjning av skogskant etc.). Om du är osäker på vilka bilagor du ska foga till ansökan, kontakta alltid NTM-centralen/Statens ämbetsverk på Åland och fråga råd. 3.4 AVTRPL- och AVSTÖL-förbindelsearealer Den avträdelsepension som avses i grunden är pension som betalats enligt lagen om avträdelsepension 16/1974 (AVTRPL). De sista pensionsbesluten som fattades i enlighet med den lagen och omfattade en förbindelse att inte odla fattades 1992 ( ). Förbindelsen att inte odla kan i en del dokument också gå under benämningen förbindelse om nedläggning av lantbruksproduktion eller förbindelse om nedläggning av jordbruksproduktion och försäljningsbegränsning för åker eller MA-förbindelse. Den författning som tillämpas är 6 2 mom. 3 punkten i AVTRPL. Det avträdelsestöd som avses i grunden är stöd som betalats enligt lagen om avträdelsestöd för lantbruksföretagare 1293/1994 (AV- STÖL). De sista besluten om stödbetalning som fattades i enlighet med den lagen och omfattade en förbindelse att inte odla fattades 1999 ( ). Förbindelsen att inte odla kan i en del dokument också gå under 16

17 benämningen förbindelse om nedläggning av jordbruksproduktion och överlåtelsebegränsning för åker. Den författning som tillämpas är 12 i AVSTÖL. Med avträdare avses i lagen om avträdelsepension och lagen om avträdelsestöd för lantbruksföretagare den som äger en gårdsbruksenhet eller en del därav och varaktigt upphör med att bedriva jordbruk samt maken/makan till en sådan person. Avträdare kallas också den som avstår från att bedriva lantbruk och är lantbruksföretagare som äger en gårdsbruksenhet eller en del därav, eller äkta make/maka eller efterlevande (änka/änkling) till en sådan lantbruksföretagare. I det här sammanhanget betecknas Lantbruksföretagarnas pensionsanstalt med förkortningen LPA Förbindelsen upphör att gälla i och med att avträdaren avlider eller fyller 65 år En förbindelse att inte odla kan upphöra att gälla på många olika sätt. AVSTÖL-förbindelser att inte odla upphör att gälla i och med att avträdaren fyller 65 år eller avlider före det. AVTRPL-förbindelser att inte odla upphör att gälla i och med att avträdaren avlider. Förbindelsen upphör automatiskt att gälla, och LPA meddelar inte något beslut om saken. Bevis för de här upphörandesätten (t.ex. ämbetsbevis) ska fogas till ansökan om stödrättigheter ur reserven. De bestämmelser som tillämpas är 26 och 27 i AVSTÖL samt 13 i AVTRPL. På basis av en förbindelse att inte odla som har upphört att gälla på något av de ovannämnda sätten kan stödrättigheter beviljas en jordbrukare som har kommit eller kommer i besittning av den stödberättigande arealen efter det att förbindelsen att inte odla har upphört att gälla. Om den jordbrukaren inte ansöker om stödrättigheter, kan någon av dem som därefter kommer i besittning av arealen ansöka om sådana. Stödrättigheter kan beviljas även i det fall att stödrättigheter tidigare har beviljats på basis av arealen i fråga. En och samma jordbrukare kan dock beviljas stödrättigheter för en och samma areal en enda gång på basis av ansökningsgrunderna AVTRPL eller AVSTÖL. Exempel 7. En AVTRPL-pensionärs förbindelse att inte odla löpte ut den 1 september 2013, när han avled. Han hade den 1 januari 2010 arrenderat ut sina åkrar (10 ha) som omfattades av förbindelsen att inte odla till jordbrukare A i form av tillskottsmark. Arrendekontraktet mellan AVTRPL-pensionären och arrendatorn löpte ut den 31 december Dödsboet sålde åkrarna till jordbrukare B den 1 mars Jordbrukare B kan ansöka om stödrättigheter ur den nationella reserven på basis av de 10 hektaren. Också dödsboet skulle ha kunnat ansöka om stödrättigheter ur den nationella reserven. Jordbrukare A skulle inte ha kunnat ansöka om stödrättigheter ur den nationella reserven år 2012, 2013 eller 2014, eftersom stödrättigheter kan sökas av den jordbrukare som kommer i besittning av den stödberättigande arealen efter det att förbindelsen att inte odla har upphört att gälla. Om jordbrukare A år 2015 hade fortsatt att bruka åkrarna med stöd av ett nytt arrendeavtal, skulle han i år ha kunnat ansöka om stödrättigheter ur den nationella reserven. Exempel 8. En förbindelse att inte odla (AVSTÖL) upphörde att gälla den 15 oktober 2012 i och med att avträdaren fyllde 65 år. Personen i fråga sålde de åkrar (15 ha) som förbindelsen 17

18 att inte odla hade omfattat till sin son den 1 januari Sonen börjar samma år odla åkrarna, som är i odlingsbart skick. Sonen kan ansöka om stödrättigheter ur den nationella reserven på basis av 15 hektar Avträdaren skulle själv inte ha kunnat ansöka om stödrättigheter, eftersom stödrättigheter kan sökas av den jordbrukare som kommer i besittning av den stödberättigande arealen efter det att förbindelsen att inte odla har upphört att gälla. Som bilaga ska vid detta sätt för förbindelsens upphörande inlämnas en utredning om upphörandet av förbindelsen att inte odla (exempelvis ämbetsbevis), en utredning om besittningen av den stödberättigande arealen (exempelvis köpebrev, arrendeavtal, bouppteckning) samt en kopia av förbindelsen att inte odla. Om du är osäker på vilka bilagor du ska foga till ansökan, kontakta alltid NTM-centralen/Statens ämbetsverk på Åland och fråga råd Förbindelsen att inte odla upphör att gälla i och med att förbindelsearealen överlåts eller arrenderas ut En förbindelse att inte odla kan upphöra att gälla också i och med att förbindelsearealen överlåts eller arrenderas ut. Med överlåtelse avses i det här sammanhanget försäljning, givande i gåva eller någon annan varaktig överlåtelse. När en förbindelse att inte odla upphör att gälla i och med att förbindelsearealen överlåts eller arrenderas ut, kan stödrättigheter beviljas bara om stödrättigheter på basis av arealen i fråga inte har beviljats tidigare. En AVSTÖL-förbindelse att inte odla upphör att gälla i och med att avträdaren säljer, ger i gåva eller arrenderar ut jordbruksmark som omfattas av förbindelsen till en jordbrukare som tillskottsmark. Jordbrukaren ska ingå en odlingsförbindelse på minst fem år med LPA för att kunna ansöka om stödrättigheter ur den nationella reserven. Förbindelsen att inte odla anses ha upphört att gälla den dag då odlingsförbindelsen börjat. En kopia av odlingsförbindelsen ska lämnas in som bilaga till ansökan. De bestämmelser som tillämpas i fråga om upphörandesättet är 9 eller 10 1 eller 2 mom. i AVSTÖL. Som bilaga ska även inlämnas en utredning om besittningen av den stödberättigande arealen (exempelvis köpeeller gåvobrev, arrendeavtal). En AVTRPL-förbindelse att inte odla upphör att gälla i och med att avträdaren säljer, ger i gåva eller arrenderar ut jordbruksmark som omfattas av förbindelsen till en jordbrukare för jordbruksändamål. Förbindelsen att inte odla anses ha upphört att gälla den dag då odlingsförbindelsen börjat. LPA meddelar inget beslut om saken och kräver inte att jordbrukaren ingår en odlingsförbindelse. Jordbrukaren kan ansöka om stödrättigheter ur den nationella reserven. Som bevis för att förbindelsen att inte odla har upphört att gälla används arrendeavtalet för förbindelsearealen eller ett köpe- eller gåvobrev. En kopia av det ska lämnas in som bilaga till ansökan. Också en kopia av beslutet om beviljande av AVTRPL-pension ska lämnas in som bilaga till ansökan. Den bestämmelse som tillämpas i fråga om upphörandesättet är 13 1 mom. i AVTRPL sådant det lyder sedan den 1 januari Förbindelser att inte odla kan upphöra att gälla också på andra sätt, men de sätten är inte förenliga med ansökningsgrunden i fråga och stödrättigheter kan inte sökas på basis av dem. Exempel 9. Markägaren har ingått en förbindelse att in- 18

19 te odla (AVSTÖL). Han arrenderade ut sina åkrar i odlingsbart skick (15 ha) i fem år, dvs , till en jordbrukare i grannskapet som tillskottsmark. Markägaren ansökte inte om fastställande av stödrättigheter Arrendatorn ingick en femårig odlingsförbindelse med LPA beträffande markägarens åkrar för tiden Arrendatorn kan 2012, 2013, 2014 eller 2015 ansöka om stödrättigheter ur den nationella reserven på basis av 15 hektar. Exempel 10. Markägaren har ingått en förbindelse att inte odla (AVTRPL). Markägaren ansökte inte om fastställande av stödrättigheter Han sålde sina åkrar odlingsbart skick (10 ha) till jordbrukare A den 1 mars Jordbrukare A kan ansöka om stödrättigheter ur den nationella reserven på basis av 10 hektar. Jordbrukare A behöver inte ingå en femårig odlingsförbindelse med LPA, och LPA meddelar inget beslut om försäljningen eftersom försäljningen skedde efter den 31 december Som bilaga ska vid detta sätt för förbindelsens upphörande inlämnas de ovannämnda dokument som är förenliga med sättet för upphörande. Om du är osäker på vilka bilagor du ska foga till ansökan, kontakta alltid NTM-centralen/Statens ämbetsverk på Åland och fråga råd. För areal som omfattas av ett 20-årigt avtal om miljöspecialstöd fastställdes inga stödrättigheter När avtalsperioden löper ut eller avtalet hävs kan stödrättigheter ur den nationella reserven beviljas för den stödberättigande jordbruksmarken som frigörs. Stödrättigheter ska sökas senast vid den ansökningsomgång för tilldelning av stödrättigheter ur reserven som följer efter det att specialstödsavtalet har löpt ut. Om stödrättigheterna söks senare kan de inte längre beviljas, förutsatt att förseningen inte beror på ett oöverstigligt hinder eller en exceptionell omständighet. Som bilagor ska i samband med den här ansökningsgrunden inlämnas en skriftlig utredning om besittningen av den areal som omfattats av det specialstödsavtal som löpt ut (exempelvis köpebrev, arrendeavtal) samt en skriftlig utredning om specialstödsavtalets upphörande. Om du är osäker på vilka bilagor du ska foga till ansökan, kontakta alltid NTM-centralen/Statens ämbetsverk på Åland och fråga råd. 3.6 Domstolsbeslut eller administrativ bestämmelse av myndighet åriga avtal om miljöspecialstöd Stödrättigheter eller ökningar av deras värde ska sökas senast vid den ansökningsomgång för tilldelning av stödrättigheter ur reserven som följer på domstolens lagakraftvunna beslut eller den 19

20 lagakraftvunna administrativa bestämmelsen av en myndighet. Som bilaga ska i samband med den här ansökningsgrunden inlämnas en kopia av det lagakraftvunna domstolsbeslutet eller av den lagakraftvunna administrativa bestämmelsen av myndigheten. Om du är osäker på vilka bilagor du ska foga till ansökan, kontakta alltid NTM-centralen/Statens ämbetsverk på Åland och fråga råd. 20

21 4 Betalning av grundstöd och användning av stödrättigheter som beviljats ur reserven Betalningen av grundstöd förutsätter att den stödberättigande arealen anmäls och att den besitts samt att stödrättigheter innehas den 15 juni Stödrättigheterna kan bara användas på stödberättigande areal inom stödregionen i fråga. Stödet betalas ut när det sammanräknade beloppet av alla direktstöd är minst 200,00. Grundstöd betalas ut för sådana stödberättigande grödor och/eller åkeranvändningsformer som anmälts i skiftesuppgifterna i Viputjänsten eller på jordbruksskiftesblanketten 102B. Motsvarande antal stödrättigheter som gården innehar kan användas på den stödberättigande arealen. Överensstämmelsen mellan den stödberättigande arealen och stödrättigheterna kontrolleras på basis av lägenhetssignum. Stödrättigheterna används från och med 2015 så, att den stödrättighet som till sitt enhetsvärde är dyrast används först. Alla stödrättigheter som din gård innehar ordnas av förvaltningen enligt deras enhetsvärde i en viss ordning och stödrättigheterna används alltid i samma ordning. Stödrättigheterna används eller aktiveras när stöd betalas ut från en del av stödrättigheten. Mer information om bestämmelserna om användningen av stödrättigheter finns i punkt 8.4 i ansökningsguiden. 21

22 5 Författningar och rättsakter (EU) nr 1306/2013 om finansiering, förvaltning och övervakning av den gemensamma jordbrukspolitiken och om upphävande av rådets förordningar (EEG) nr 352/78, (EG) nr 165/94, (EG) nr 2799/98, (EG) nr 814/2000, (EG) nr 1290/2005 och (EG) nr 485/2008 (EU) nr 1307/2013 om regler för direktstöd för jordbrukare inom de stödordningar som ingår i den gemensamma jordbrukspolitiken och om upphävande av rådets förordning (EG) nr 637/2008 och rådets förordning (EG) 73/2009 (EU) nr 639/2014 om komplettering av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1307/2013 om regler för direktstöd för jordbrukare inom de stödordningar som ingår i den gemensamma jordbrukspolitiken och om ändring av bilaga X till den förordningen (EU) nr 640/2014 om komplettering av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1306/2013 vad gäller det integrerade administrations- och kontrollsystemet och villkor för avslag på eller indragning av betalningar samt administrativa sanktioner som gäller för direktstöd, landsbygdsutvecklingsstöd och tvärvillkor (EU) nr 641/2014 om tillämpningsföreskrifter för Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1307/2013 om regler för direktstöd för jordbrukare inom de stödordningar som ingår i den gemensamma jordbrukspolitiken (EU) nr 809/2014 om regler för tillämpningen av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1306/2013 vad gäller det integrerade administrations- och kontrollsystemet, landsbygdsutvecklingsåtgärder och tvärvillkor Lag 193/2013 om Europeiska unionens direktstöd till jordbruket (jämte ändringar) Lag 192/2013 om verkställighet av jordbruksstöd (jämte ändringar) Statsrådets förordning 59/2015 om användning av den nationella reserven inom systemet med grundstöd Statsrådets förordning x/2015 om grundstöd, förgröningsstöd och stöd till unga jordbrukare Föreskrift x/15 om förfarandet vid ansökan om stödrättigheter ur den nationella reserven

23 6 Kontaktuppgifter till närings-, trafik- och miljöcentralerna Närings-, trafik- och miljöcentralerna Ansvarsområdet näringar, arbete, kompetens och kultur 2 Du kan söka efter kontaktuppgifterna till NTM-centralen i din hemkommun på adressen 3 -> Om oss Statens ämbetsverk på Åland Torggatan 16 B, PB 58, Mariehamn tfn (018)

24 Tabellerna i Ansökan om stödsrättigheter ur den nationella reserven 2015

25 3. Grunder 3.1 Ny jordbrukare

26 3.2 Ung jordbrukare

27 3.3 Ägoreglering

28 3.4 AVTRPL- och AVSTÖL-förbindelsearealer

29 åriga avtal om miljöspecialstöd 3.6 Domstolsbeslut eller administrativ bestämmelse av myndighet