Patientsäkerhetsberättelse för akutcentrum

Transkript

1 Patientsäkerhetsberättelse för akutcentrum År Dokumentansvariga: Clas Hjertqvist, Conny Adman, Sofie Wilhelmsson Jörgen Tagesson Centrumchef akutcentrum 1

2 Innehållsförteckning Sammanfattning 3 Övergripande mål och strategier 4 Organisatoriskt ansvar för patientsäkerhetsarbetet 4 Struktur för uppföljning/utvärdering 5 Hur patientsäkerhetsarbete har bedrivits samt vilka åtgärder som genomförts för ökad patientsäkerhet 5 Uppföljning genom egenkontroll 8 Samverkan för att förebygga vårdskador 9 Riskanalys 9 Hälso- och sjukvårdspersonalens rapporteringsskyldighet 9 Hantering av klagomål och synpunkter 10 Samverkan med patienter och närstående 10 Sammanställning och analys 10 Resultat 10 Övergripande mål och strategier för kommande år 11 Patientsäkerhetsberättelsen ska ha en sådan detaljeringsgrad att det går att bedöma hur det systematiska patientsäkerhetsarbetet har bedrivits i verksamhetens olika delar, och att informationsbehovet hos externa intressenter tillgodoses. SOSFS 2011:9 7 kap. 3 2

3 Sammanfattning Inom akutcentrum har vi under 2012 aktivt arbetat för att förbättra patientsäkerheten. De viktigaste åtgärderna som vidtagits är att förbättra och strukturera arbetsmetoder i samband med riskarbete. Detta har gjorts genom utformning av nya checklistor, information och daglig diskussion om patientsäkerhet med medarbetarna. Patientsäkerheten har följts upp genom att medarbetarna inspirerats att öka avvikelserapporteringen. Extra journalgranskningar har utförs inom det område som punktprevalensmätningarna visat att vi behöver förbättra dvs. perifervenkateter granskning. Egenmätningar och utvärderingar av våra nya rutiner har genomförts i form av enkäter och öppna samtal med personalen i samband med reflektionstid. Risker har identifierats inom centrumet genom dagliga diskussioner om patientsäkerhetsrisker samt möjlighet att dokumentera noterade risker i speciell patientsäkerhetsriskpärm samt i avvikelsesystemet. Dessa risker sammanställs och lyfts upp för diskussion med medarbetarna om hur de kan undvikas. Genom att medarbetarnas medvetenhet om risker och risk/avvikelserapporteringen ökat har de bidragit till ökad patientsäkerhet. Patienters och närståendes synpunkter och klagomål handläggs av verksamhetscheferna. De ringer vanligtvis upp patienter och anhöriga för att inhämta kompletterande information samt informera om att synpunkt/klagomål kommer att beaktas och i förekommande fall åtgärdas. Informationen förs vidare till medarbetarna och åtgärder görs för att förhindra upprepande. En informationsskärm har satts upp i väntrummet på akutmottagningen Centrallasarettet Växjö för information till patienterna med önskemål om patientdelaktighet. De viktigaste målen som uppnåtts är en förbättrad struktur i samband med lumbalpunktioner, ökad medvetenhet om fallrisk och trycksår och ökad följsamhet av BHK riktlinjerna samt medarbetarnas ökade medvetenhet om patientsäkerhet och risker. Inom den prehospitala vården har vi tagit ett stort steg i att öka patientsäkerheten genom att införa prehospital möjlighet att ta del av Cambio Cosmic. Datasystemet är konstruerat av medarbetare inom akutcentrum, vilket bidragit till en stor användarvänlighet och behovsförståelse. Resursenheten arbetar aktivt för att samtliga personal från resursenheten ska ha rätt kompetens och personlig lämplighet i förhållande till de arbetsuppgifter och det ansvar som ställs från respektive avdelning/enhet. Samtliga nya tillsvidare- och timanställda i resursenheten får nu en övergripande introduktion kring organisationen, vårdhygien, brandrutin, tystnadsplikt, loggkontroll, synergi m.m. Under 2013 kommer akutcentrum att sikta på en höjd följsamheten av BHK samt att fortsätta att förbättra säkerhetskulturen genom att skapa möjlighet till dialog och förståelse för patientsäkerhetsarbetet på enheterna. Även rutiner och struktur vid olika kommunikationstillfällen med hjälp av ISBAR kommer att få en stor roll under

4 Övergripande mål och strategier SFS 2010:659,3 kap. 1 och SOSFS 2011:9, 3 kap. 1 Målbeskrivning patientsäkerhet akutcentrum De övergripande målen inom akutcentrum är att arbeta med att främja patientsäkerhetskulturen, tillsammans med medarbetarna upptäcka risker i verksamheten och utveckla förbättringsåtgärder. Genom ökad förståelse hos medarbetare ska vi skapa en kultur med öppenhet för att diskutera patientsäkerhetsfrågor och motivera den enskilde medarbetaren att via avvikelser dokumentera risker, tillbud och negativa händelser. Ytterligare mål är att utveckla kommunikation och dokumentation inom centrumet för ökad patientsäkerhet, minska VRI och höja förståelsen för basal handhygiens vikt och värde i patientsäkerhetsarbetet. Patientsäkerhetssjuksköterskorna ska informera arbetsledningen på ledningsmöten inför månadsrapport m.m. angående patientsäkerhetsrisker och hur vi kan arbeta vidare med detta samt arbeta på direkta uppdrag från arbetsledningen. Strategier Patientsäkerhetskultur- utbilda medarbetarna i patientsäkerhet och ge möjlighet till reflektion om patientsäkerhet i det dagliga arbetet. Kommunikation- införa det standardiserade arbetsverktyget ISBAR genom hela vårdprocessen inom akutcentrum. Perifer venkateter - arbeta för att följa aktuella riktlinjer inom Landstinget Kronoberg. Dokumentation- förbättra dokumentation och överrapportering av MEWS och triage från ambulans. Hygien- arbeta för att följa aktuella riktlinjer inom Landstinget Kronoberg. Organisatoriskt ansvar för patientsäkerhetsarbetet SFS 2010:659,3 kap. 9 och SOSFS 2011:9, 7 kap. 2, p 1 Verksamhetscheferna ansvarar för att leda patientsäkerhetsarbetet och initiera händelseanalyser samt återföra resultat av händelseanalyserna till verksamheten. De två sjuksköterskor som anställts för att ingå i patientsäkerhetsnätverket (50 % resp. 25 %) ansvarar för att utveckla, genomföra och följa upp strategier för ökad patientsäkerheten i akutcentrum. En är utbildad i händelseanalys. 4

5 Struktur för uppföljning/utvärdering SOSFS 2011:9 3 kap. 2 Resultaten för de gemensamma mätningarna (VRI, BHK, Trycksår) ger centrumet en bild av vad vi kan förbättra. Åtgärderna som görs för att öka patientsäkerheten följs upp dels när de nya mätningarna utförs samt genom egna mätningar som utförs tätare om det visar sig vara något område där vi behöver förbättras, ex egna mätningar av följsamhet av PVK riktlinjerna och den planerade basala hygiensatsningen. Förändringar i verksamheten följs upp genom diskussioner, mätningar samt enkäter till medarbetarna. Avvikelser och händelseanalyser ger en grund till förändrade rutiner, dessa nya rutiner har vi idag ingen rutin på hur vi följer upp mer än att vi noterar om det riskerar att hända igen samt nya avvikelser som skrivs. Vi planerar att under 2013 strukturera avvikelsehanteringen och starta upp ett forum för att bättre sprida information om utförda händelseanalyser till medarbetarna. Alla nyinsatta åtgärder tidsbestäms och utvärderas innan fast förändring. Hur patientsäkerhetsarbete har bedrivits samt vilka åtgärder som genomförts för ökad patientsäkerhet SFS 2010:659, 3 kap. 10 p 1-2 Sedan 2010 har en 50 % tjänst samt en 25 % tjänst sjuksköterskor arbetat aktivt i patientsäkerhetsarbetet inom centrumet. I och med det har arbetet med att öka patientsäkerheten prioriterats. De åtgärder som vidtagits för att öka patientsäkerheten under 2012 är: Patientsäkerhetskultur Arbetet med att utbilda och informera om vikten av patientsäkerhet har ökat förståelsen hos personalen under Utbildning och information har getts på arbetsplatsträffar och liknande möten inom hela akutcentrum. På akutvårdsavdelningen och akutmottagningen, Centrallasarettet Växjö har ett block införts där kollegor kan skriva ner observerade patientsäkerhetsrisker som senare sammanställs och granskas av patientssäkerhetssamordnarna. Samtliga enheter inom akutcentrum har fått information om patientsäkerhet på arbetsplatsträffar. En mall för information om patientsäkerhet för nyanställda har påbörjats och kommer vidareutvecklas under Personalen har getts möjlighet att reflektera över patientsäkerheten i sitt dagliga arbete för att få en ökad medvetenhet. Säkerhetsreflektioner har påbörjats på akutmottagningen, Centrallasarettet Växjö under hösten Detta innebär att personalen på morgonen får 5

6 bestämma en patientsäkerhetsaspekt att fokusera på under dagen, sedan på eftermiddagen träffas arbetsgruppen och diskuterar detta ämnet. Detta koncept kommer ifrån Institute for health care improvement, Boston, Massachusetts, USA, Safety briefings, 2004 ( Perifer venkateter (PVK) Arbete med att öka följsamheten av riktlinjer för perifer venkateter påbörjades under hösten Information om riktlinjerna och införande av rutiner har utförts inom hela akutcentrum. Därefter har kontroller av alla patienter som har perifer venkateter genomförts. Resultatet har sedan förmedlats till personalen. Uppföljning planeras. Arbetsrutiner för kontroll av PVK har införts på akutvårdsavdelningen. Riktlinjer för vilka patienter som skall ha PVK bland kirurgipatienterna på akutmottagningen. har utförts för att minska den generella användningen av PVK. Detta har dokumenterats i triagemanualen för att ligga som underlag för personalen. Mätningsresultat vid de nationella punkprevalensmätningarna har blivit bättre under Utvärdering av förlängningsslangen till PVK har utförts och sammanställts. Avdelning 13, akutmottagningen Ljungby, akutmottagningen och akutvårdsavdelningen Växjö har PVK ansvariga sjuksköterskor som ansvarar för fortsatta mätningar och egenkontroller. Trycksår/fallrisk/nutrition Avdelning 13 arbetar aktivt med Senior Alert och utför detta på alla sina patienter. De har även fortsatt med arbetet att screena och åtgärda alla patienters nutritionsbehov. Avd 13 har startat upp en fallgrupp som arbetar för att förhindra fall och utveckla fallpreventionen på avdelningen. Arbetet med Senior Alert i anpassad version på akutvårdsavdelningen har utvärderas och omarbetats. Ny utvärdering av den reviderade versionen kommer att utföras under Nutritionen fokuseras på akutvårdsavdelningen genom att alla patienter i riskzon för malnutrition får energidryck (Säröbomb) varje kväll. På akutmottagningarna uppmanas medarbetarna att lokalisera patienter som riskerar malnutrition och att generöst erbjuda fika eller näringsdryck under besöket. Avvikelse/händelseanalys Personalen har motiverats till att öka sitt användande avvikelsesystemet genom utbildning, information och diskussioner. Inloggningen till avvikelsesystemet har förenklats med ett klinikgemensamt lösenord för att inloggningen inte skall vara ett hinder för avvikelsehantering vid hög belastning. Inom akutcentrum arbetar vi aktivt för att förbättra de områden som uppmärksammats genom avvikelser. Detta utförs genom att personalen informeras om de avvikelser som inkommit, samt diskuterar vilket arbetssätt som behöver utföras för att undvika att de ska ske igen. Information av befintliga PM lyfts upp vid dessa tillfällen. Verksamhetschefen har under året tagit aktiva beslut om vilka avvikelser som ska aktualiseras för händelseanalyser. 6

7 Kommunikation På akutmottagningen/ akutvårdsavdelningen och ambulansverksamheten i Växjö har det utformats en klinikövergripande mall för rapportering enligt ISBAR. Rapporteringsmallar har skapats som följer ISBAR och på akutrummen finns två Whiteboard tavlor med IS- BAR fält för gemensam rapport vid larm och större händelser. TILDA kompetensmodul Alla medarbetare på akutmottagningen Centrallasarettet Växjö och akutvårdsavdelningen uppmanas att genomföra årlig kunskapskontroll och kompetenshöjning av medicinsk teknik genom TILDA kompetensmodul. På akutmottagningen Ljungby Lasarett (LL) är TILDA under uppbyggnad men ännu inte komplett. Ambulansen har flera års erfarenhet av att använda TILDA för kontroll av kunskap gällande medicinsk teknik och fordonsteknik Kompetensenheten Inom kompetensenheten ingår strategiskt viktiga centrumövergripande akutinriktade arbetssätt och konceptutbildningar. Standardiserat, patientsäkert omhändertagande metoderna MIG, MEWS, ISBAR, Alert. Utbildningar inom HLR (hjärtstopp). Konceptutbildning AMLS (medicinpatienter). Konceptutbildning inom trauma; PHTLS/ATSS/ATLS. Kompetensenheten har administrerat följande utbildningar under året ALERT, för Landstinget Kronobergs medarbetare som möter akutmedicinska patienter sjukhus/primärvård: 256 medarbetare MEWS/ISBAR, för landstingets medarbetare som bedömer och överrapporterar patienter: 496 medarbetare inom primärvården och kommunernas hemsjukvård ATSS grund, för sjuksköterskor akutkliniken/anestesi Landstinget Kronoberg: 17 medarbetare från akuten-anestesi AMLS grund, för läkare/sjuksköterskor. Ambulans/akutkliniken Landstinget Kronoberg: Finansierat 19 sjuksköterskemedarbetares utbildning inom akuten/ambulansen. PHTLS grund, för sjuksköterskor/ambulanssjukvårdare ambulans Landstinget Kronoberg: fem medarbetare från ambulansen HLR, för alla medarbetare Landstinget Kronoberg: Information om nya riktlinjer. Instruktörsutbildning 60 medarbetare, övrig utbildning 2152 medarbetare Kompetensenheten har inventerat utbildningsbehovet för landstingets medarbetare utifrån prioriterade områden i budget. KAD Samtliga enheter inom akutcentrum dokumenterar administrerandet av KAD i Standard vårdplan i Cambio Cosmic. Ny riktlinje är framtagen centralt och målet är att färre patienter från akutcentrum skall drabbas av VRI i samband med katetrisering. Nätverket för patientsäkerhet Samarbetet inom nätverket har utvecklat patientsäkerheten, genom att inspiration, utbildningar och konkreta tips som deltagarna tagit med tillbaka till verksamheten. 7

8 Kontaktansvar på resursenheten Det har till viss del upplevts svårt för resursenhetens personal att på ett enkelt sätt få tillgång till ny kunskap samt uppdateringar vad det gäller rutiner och riktlinjer på enheterna/avdelningarna. Under våren 2012 har därför ett nytt upplägg prövats inom somatiken och psykiatrin. Upplägget innebär att det numera finns medarbetare från resursenheten som dels är specifikt ansvarig för kontakten med varje enhet/avdelning och dels delger viktig information vidare till övriga inom resursenheten. Traumasjukvården prioriterad 2012 Målinriktade förbättringsförslag har genomförts utifrån framtagen handlingsplan. Traumakoordinatorer har varit nyckelpersoner i detta arbete. Traumaövning för akutmottagningarna genomförs enligt nytt koncept och har varit mycket uppskattade av medarbetarna. Traumajournal under framtagande. Nytt kvalitetsregister SweTrau. Traumaförläsningar standardiseras, webb-utbildning. Ny hemsida. Traumaverksamheten på Centrallasarettet Växjö granskades i slutet av november av en extern expertgrupp inom södra sjukvårdsregionen. Intervjuer och traumaövning genomfördes. Rapporten är inte klar. Rapporteringsansvar Resursenheten arbetar också för att personalen ska ha kompetens och kunskap för att kunna upptäcka och förebygga eventuella risker i det patientnära arbetet. Personalen inom resursenheten uppmanas till att rapportera risker och misstag så att en analys kan göras för att främja en säker hälso- och sjukvård. En öppenhet eftersträvas så att medarbetarna känner sig trygga i att avvikelsehanteringen handlar om systemansvaret framför individens ansvar. Uppföljning genom egenkontroll SOSFS 2011:9, 5 kap. 2, 7 kap. 2 p2 Granskning av journaler har utförts vid två tillfällen på under hösten för att se hur rutin för perifervenkateter följs. Egenmätningar av följsamheten vid användning av PVK utförda. Akutmottagningarnas akutjournaler stickprovskontrolleras för kontroll av följsamhet till dokumentationsrutiner. Ambulansjournalen granskas regelbundet för att öka patientsäkerheten, under 2012 har fokus legat på komplett dokumentation Patientnämndsärenden analyseras för att finna eventuella mönster. Inventering av hygienartiklar och placering har utfört. Genomgång och funktion av material har utförts med medarbetarna. Handchecken har lånats till akutvårdsavdelningen, akutmottagningen Växjö och avdelning 13 Växjö för kontroll av handhygienen. Inskrivningsblanketten till akutvårdsavdelningen har utvärderats med en enkät till alla berörd personal. Resultaten från nationella mätningarna har granskats och belysts till all personal som har haft möjlighet att kommentera resultaten genom reflektion och diskussion 8

9 En händelseanalys där akutcentrum är ansvarig enhet har genomförts. Akutcentrum har varit delaktiga i fem händelseanalyser. Samverkan för att förebygga vårdskador SOSFS: 2011:9,4 kap. 6, 7 kap. 3 p 3 Utskrivningsmeddelande ger patienter på akutvårdsavdelningen som tillhör medicinkliniken skriftlig information om vad de fått för behandling och vad som planeras. Detta behöver även utökas så att alla patientkategorier får denna information. Avdelning 13 forsätter med LINK samarbetet för att förbättra informationsöverförandet till kommuner. Inom ramen för arbetet med akutvårdsgarantin har ett samarbete startat i syfte att patienter ska omhändertas på rätt vårdnivå vilket har betydelse för patientsäkerheten. Samarbete mellan akutmottagningar/ambulans och vårdcentral bör förbättras för att undvika onödig väntan för patienter och att säkerhet ska förbättras. Samverkan mellan ambulans och akutmottagning har utvecklats genom införandet av ambulansliggare som förenklar inrapportering och patientprioritering på akuten. I ett samverkansarbete mellan primärvård, röntgen, klin kem laboratoriet, medicinkliniken och akutmottagningen Centrallasarettet Växjö har en ny process utvecklats för patienter som söker inom primärvård och misstänks ha en djup ventrombos. Riskanalys SOSFS: 2011:9, 5 kap. 1 Personalen inom hela akutcentrum använder avvikelsesystemet för att rapportera risker. På akutmottagningen, Centrallasarettet Växjö diskuteras och reflekteras risker genom de säkerhetsreflektioner som genomförs några dagar varje vecka. Risker noteras även i avvikelsesystemet samt att det finns en specifik patientsäkerhetsriskpärm där personalen skriver ner de risker som uppdagas på akutmottagningen och akutvårdsavdelningen, Växjö. Hälso- och sjukvårdspersonalens rapporteringsskyldighet SFS 2010:659, 6 kap. 4 och SOSFS 7 kap. 2 p 5 Avvikelser Se punkten ovan om hur personalen rapporterar risker. Dessa risker sammanställs av patientsäkerhetssamordnarna och de diskuterar med chefen för avdelningen/mottagningen och sedan på arbetsplatsträffar och vid behov utformas nya arbetsrutiner. Detta resultat kommer att sammanställas och återföras till personalen. 9

10 Hantering av klagomål och synpunkter SOSFS 2011:9, 5 kap. 3, 7 kap 2 p 6 När patienter eller närstående kontaktar för synpunkter eller klagomål handläggs dessa av verksamhetscheferna. De ringer vanligtvis upp patienter och anhöriga för att inhämta kompletterande information samt informera om att synpunkt/klagomål kommer att beaktas och i förekommande fall åtgärdas. Den personliga kontakten med den som kontaktat prioriteras, det är viktigt att den som klagat eller haft synpunkter blir lyssnad på och känner att det tas på allvar och kommer att påverka. Informationen förs vidare till medarbetarna, enskild eller grupp beroende på händelse. Samverkan med patienter och närstående SFS 2010:659 3 kap. 4 Under hösten har patientsäkerhetssamordnarna inom centrumet läst igenom de avvikelser som inkommit för att se inom vilka områden som avvikelser skrivs. I och med det får vi en hänvisning om vad vi behöver jobba med. Vi använder möjligheten i avvikelsesystemet att följa upp frekvent återkommande avvikelseområde. I väntrummet på akutmottagningen Centrallasarettet Växjö finns numera en skärm med uppmaning till patienter att hjälpa oss med hygienarbetet och information. Likadan informationsskärm sätts inom kort upp i väntrummet på akutmottagningen Ljungby Lasarett. Idag är landstingets goda råd till patienten placerad i informationsbroschyren på akutvårdsavdelningen och planeras in till avdelning 13 och akutmottagningen. Vi planerar även att utveckla patienternas informationsbroschyr, dvs. att i den även informera om vikten av handhygien och tips att kommunicera enligt ISBAR. Sammanställning och analys SOSFS 2011:9, 5 kap. 6 Genom patientnämnden erhålls statistik och grafer på olika former av klagomål och synpunkter och dessa sammanställs för att se eventuella mönster och brister. Verksamhetschefen bemöter klagomål genom personlig kontakt med vederbörande. Alla synpunkter beaktas och analyseras för att få ett vidare perspektiv på brister och kvaliteter. Analyser och återkoppling till berörd personal sker kontinuerligt på alla enheter. Händelseanalyser som genomförts under året har lett till nya rutiner och framtagning av checklistor. Resultat SFS 2010:659, 3 kap. 10 p 3 Målet med att öka medarbetarnas medvetenhet om patientsäkerhet och risker har varit lyckad. Detta resultat är svårt att mäta men genom att ordet patientsäkerhet uppkommer ofta på arbetsplatsen och att patientsäkerhetssamordnarna får förslag på förbättringar och att spontana diskussioner om patientsäkerhet uppstår anser vi att en stor förbättring har skett. 10

11 Målet med ökad följsamhet av PVK riktlinjer har även den haft en lyckad start. Mätningarna visar på ett bättre resultat under året och egenmätningarna visar på en fortsatt positiv trend. Den basala handhygienen har även den förbättrats och för samtliga kliniker inom akutcentrum har mätningarna gett ett positivt resultat. På akutvårdsavdelningen har följsamheten stigit från 20 % till 80 % vilket är en helt suverän utveckling och ett kvitto på att vidtagna åtgärder har varit effektfulla. Övergripande mål och strategier för kommande år Akutcentrum kommer att delta i alla de mätningar som planeras för Landstinget Kronoberg Den 50 % tjänsten samt den 25 % tjänsten som är inriktad på patientsäkerhetsarbete kommer att fortsätta under Dessa kommer att ha kontinuerlig kontakt med nätverket för patientsäkerhet. Mål och planerade strategier under 2013: Mål: Minska risk för att viktig information försvinner i överrapporteringen genom införande av ISBAR inom hela akutcentrum. Strategi: Utbilda och informera personalen på ambulansen/akutmottagning Ljungby under våren Uppföljning och stöttning under införandet av ISBAR sker kontinuerligt efter införandet. Patientsäkerhetssamordnare kommer att delta vid rapportering under vården för att stötta personalen vid ISBAR rapportering. Planering att införa ISBAR på avdelning 13 hösten Utvärdering kommer att genomföras med hjälp utav frågor till personalen ca 4 mån efter införandet. Mål: Att följa basala hygienrutiner till 100 % inom akutcentrum. Strategi: Under februari och mars fokusera på basal hygien genom information till personal och patienter om hur och när handhygien ska utföras i hela akutcentrum. Två till tre dagar i veckan kommer utvald person att följa med personalen i det dagliga arbetet och tillsammans med dem påminna och komma på lösningar för att förbättra den basala hygienen. Patienterna kommer att erhålla informationsblad om handhygien. Utvärdering av basal handhygien sker kontinuerligt inom landstinget Kronoberg. Skyltar som uppmanar patienten att fråga om personalen har spritat sina händer före och efter patientnära arbete kommer att sättas upp på vårdrummen på akutmottagningen/ akutvårdsavdelningen Växjö under våren Hygiengrupper på akutvårdsavdelningen /akutmottagningen Centrallasarettet Växjö och akutmottagningen Ljungby Lasarett kommer att startas upp under våren. Den redan befintliga hygiengruppen på avdelning 13 kommer att vara med som referensgrupp och stöd. Mål: Att följa riktlinjer för perifer venkateter till 100 %. Strategi: Ny prevalensmätning av handhavandet kommer att genomföras under våren Fortsatta kontroller regelbundet kommer att utföras av utvald personal. Mål: Öka personalens medvetenhet om patientsäkerhetsrisker Strategi: Arbeta aktivt med avvikelsehanteringen och inrapportering av avvikelse för att öka personalens medvetenhet och intresse för att hitta riskerna i vårdarbetet. Utforma ett 11

12 återkopplings-forum för avvikelserna på akutmottagningarna och akutvårdsavdelningen. Fortsätta att sudda ut skuld och skambeläggningen på personalen genom att ledningen aktivt deltar i patientssäkerhetsdiskussionerna på reflektioner och morgonmöten. Mål: Öka patientdelaktighet. Strategi: Utveckla informationsbroschyren till patienter som besöker akutmottagningarna med information om kommunikation, hygien och landstingets goda råd. Planerad under Mål: Minska risk för trycksår. Strategi: Fortsatt arbete med Senior Alert på avdelning 13 samt i mindre skala på akutvårdsavdelningen. Trycksårsgrupperna på avdelning 13 och på akutvårdsavdelningen/akutmottagningen centrallasarettet fortsätter att arbeta med trycksårsprevention och utvärdering av nya arbetsmetoder. Grupperna från de olika klinikerna skall under året träffas under minst ett tillfälle för att utbyta erfarenheter, tillsammans med Britt Louise Andersson, sårvårdsjuksköterska. Detta möte initieras av patientsäkerhetssamordnare akutcentrum. Mål: Minska risk för fel i läkemedelshantering inom akutcentrum. Strategi: Informera och träna på hantering och administrering av läkemedel, Planerad hösten Införa läkemedelsmodulen i Cosmic på akutmottagningarna under Mål: Tillvarata personalens kompetens, vid ex intubationsberedskap (ambulans). Strategi: Införa en årlig certifiering av kunskaper planeras under Fortsätta att aktivt arbeta med Kompetenskorten i TILDA. Mål: Minska risken för fall. Strategi: Fortsatt arbete med senior Alert på avdelning 13 och Säker inskrivning på akutvårdsavdelningen. En fallgrupp finns på avdelning 13 och det planeras att starta upp en fallgrupp på akutvårdsavdelningen/akutmottagningen. Kompetensenhetens verksamhet Tydligare uppdragsbeskrivning, det vill säga ställningstagande till frågan om ambitionsnivå för insatserna samt bedömning om införande av teamträning och checklistor enligt CRM-modell. Med samverkansavtalet som grund är inriktningen att utveckla samarbete mellan enheten och Linnéuniversitetet, t.ex. när det gäller klinisk träning. För att nå framtida mål fordras fortsatt strukturerat och engagerat arbete med de prioriterade områdena 12