Patientsäkerhetsberättelse för akutcentrum

Transkript

1 Patientsäkerhetsberättelse för akutcentrum År Jörgen Tagesson 1

2 Innehållsförteckning Sammanfattning 3 Övergripande mål och strategier 5 Organisatoriskt ansvar för patientsäkerhetsarbetet 5 Struktur för uppföljning/utvärdering 6 Uppföljning genom egenkontroll 6 Hur patientsäkerhetsarbete har bedrivits samt vilka åtgärder som genomförts för ökad patientsäkerhet 7 Samverkan för att förebygga vårdskador 11 Riskanalys 11 Hälso- och sjukvårdspersonalens rapporteringsskyldighet 12 Hantering av klagomål och synpunkter 12 Sammanställning och analys 12 Samverkan med patienter och närstående 13 Resultat 14 Övergripande mål och strategier för kommande år 16 2

3 Sammanfattning Inom akutcentrum har vi under 2013 fortsatt att aktivt arbeta för förbättrad patientsäkerhet. De viktigaste åtgärderna som vidtagits är att förenkla och strukturera arbetsmetoder i samband med riskarbete. Detta har gjorts genom utformning av nya checklistor, information och daglig diskussion om patientsäkerhet med medarbetarna. Patientsäkerheten har följts upp genom att medarbetarna inspirerats att öka avvikelserapporteringen. Extra journalgranskningar har utförs inom det område som punktprevalensmätningarna visat att vi behöver förbättra tex perifervenkateter granskning. Egenmätningar och utvärderingar av nya rutiner har genomförts i form av enkäter och öppna samtal med personalen i samband med reflektionstid. Risker har identifierats inom centrumet genom dagliga diskussioner om patientsäkerhetsrisker samt möjlighet att dokumentera noterade risker i speciell patientsäkerhetsriskpärm samt i avvikelsesystemet. Dessa risker sammanställs och lyfts upp för diskussion med medarbetarna om hur de kan undvikas. Genom att medarbetarnas medvetenhet om risker och risk/avvikelserapporteringen ökat har de bidragit till ökad patientsäkerhet. Patienters och närståendes synpunkter och klagomål handläggs av verksamhetscheferna. De ringer vanligtvis upp patienter och anhöriga för att inhämta kompletterande information samt informera om att synpunkt/klagomål kommer att beaktas och i förekommande fall åtgärdas. Informationen förs vidare till medarbetarna och åtgärder görs för att förhindra upprepande. En informationsskärm har satts upp i väntrummet på akutmottagningen Centrallasarettet Växjö för information till patienterna med önskemål om patientdelaktighet. De viktigaste målen som uppnåtts är en förbättrad följsamhet av riktlinjer i samband med inläggning av perifer venkateter, ökad medvetenhet om fallrisk och trycksår samt ökad följsamhet av BHK riktlinjerna. Inom den prehospitala vården har vi tagit ett stort steg i att öka patientsäkerheten genom att införa prehospital möjlighet att ta del av Cambio Cosmic. Datasystemet är konstruerat av medarbetare inom akutcentrum, vilket bidragit till en stor användarvänlighet och behovsförståelse. Patientsäkerhetsrond genomförd inom ambulansverksamheten under november månad. Ambulansverksamhetens speciella miljö försvårar många gånger möjligheter till uppföljning av basala hygienrutiner. Som i många andra verksamheter behöver handhygienen förbättras och då fr.a. sprit före kontakt med patient. Ambulansverksamheten fick i övrigt gott betyg för sitt arbete med patientsäkerhet. 3

4 Resursenheten arbetar aktivt för att samtliga personal från resursenheten ska ha rätt kompetens och personlig lämplighet i förhållande till de arbetsuppgifter och det ansvar som ställs från respektive avdelning/enhet. Samtliga nya tillsvidare- och timanställda i resursenheten får nu en övergripande introduktion kring organisationen, vårdhygien, brandrutin, tystnadsplikt, loggkontroll, synergi m.m. Under 2014 kommer akutcentrum att sikta på en höjd följsamheten av BHK samt att fortsätta att förbättra säkerhetskulturen genom att skapa möjlighet till dialog och förståelse för patientsäkerhetsarbetet på enheterna. Även rutiner och struktur vid olika kommunikationstillfällen med hjälp av ISBAR samt handhavandet av perifer venkateter kommer att vara stora arbetsområden under 2014 Kompetensenhetens samordnare utbildar instruktörer och till viss del medarbetare i strategiskt viktiga centrumövergripande metoder för bl. a patientsäkert arbetssätt och konceptutbildningar, t.ex. ALERT, AMLS, ATSS, HLR, ISBAR, PHTLS. Samordnare på Kompetensenheten ansvarar även för att förvalta och utveckla de processer där metoder ingår samt kvalitetsregister Hjärtstoppsregistret/SweTrau. Under 2013 års stormar i Kronoberg fungerade Rakel för kommunikation inom hälso- och sjukvården med samhällsviktiga aktörer vilket har lett till en ökad patientsäkerhet. Fortsatt likriktning och uppföljning av medicinska direktiv och hantering av GHK landstingens resurser för SOS Alarm har pågått under 2013 för ökad patientsäkerhet och effektivitet. 4

5 Övergripande mål och strategier SFS 2010:659,3 kap. 1 och SOSFS 2011:9, 3 kap. 1 Målbeskrivning patientsäkerhet akutcentrum De övergripande målen inom akutcentrum är att arbeta med att främja patientsäkerhetskulturen, tillsammans med medarbetarna upptäcka risker i verksamheten och utveckla förbättringsåtgärder. Genom ökad förståelse hos medarbetare ska vi skapa en kultur med öppenhet för att diskutera patientsäkerhetsfrågor och motivera den enskilde medarbetaren att via avvikelser dokumentera risker, tillbud och negativa händelser. Ytterligare mål är att utveckla kommunikation och dokumentation inom centrumet för ökad patientsäkerhet, minska VRI och höja förståelsen för basal handhygiens vikt och värde i patientsäkerhetsarbetet. Patientsäkerhetssamordnarna ska informera arbetsledningen på ledningsmöten inför månadsrapport m.m. angående patientsäkerhetsrisker och hur vi kan arbeta vidare med detta samt arbeta på direkta uppdrag från arbetsledningen. Strategier Patientsäkerhetskultur- utbilda medarbetarna i patientsäkerhet och ge möjlighet till reflektion om patientsäkerhet i det dagliga arbetet. Kommunikation- införa det standardiserade arbetsverktyget ISBAR genom hela vårdprocessen inom akutcentrum. Perifer venkateter - arbeta för att följa aktuella riktlinjer inom Landstinget Kronoberg. Dokumentation- förbättra dokumentation och överrapportering av MEWS och triage från ambulans. Hygien- arbeta för att följa aktuella riktlinjer inom Landstinget Kronoberg. Organisatoriskt ansvar för patientsäkerhetsarbetet SFS 2010:659,3 kap. 9 och SOSFS 2011:9, 7 kap. 2, p 1 Verksamhetscheferna ansvarar för att leda patientsäkerhetsarbetet och initiera händelseanalyser samt återföra resultat av händelseanalyserna till verksamheten. De två sjuksköterskor som anställts för att ingå i patientsäkerhetsnätverket (50 % resp. 30 %) ansvarar för att utveckla, genomföra och följa upp strategier för ökad patientsäkerheten i akutcentrum. Båda deltar vid händelseanalyser. 5

6 Struktur för uppföljning/utvärdering SOSFS 2011:9 3 kap. 2 Resultaten för de gemensamma mätningarna (VRI, BHK, Trycksår) ger centrumet en bild av vad vi kan förbättra. Åtgärderna som görs för att öka patientsäkerheten följs upp dels när de nya mätningarna utförs samt genom egna mätningar som utförs tätare om det visar sig vara något område där vi behöver förbättras, ex egna mätningar av följsamhet av PVK riktlinjerna och den planerade basala hygiensatsningen. Förändringar i verksamheten följs upp genom diskussioner, mätningar samt enkäter till medarbetarna. Avvikelser och händelseanalyser ger en grund till genomgång och effektivisering av rutiner. Vi har påbörjat en strukturering av avvikelsehanteringen och har bildat en grupp som kommer att göra upp centrumövergripande handläggningsrutiner samt införa ett forum för att bättre sprida information om utförda händelseanalyser till medarbetarna. Alla nyinsatta åtgärder tidsbestäms och utvärderas innan fast förändring. Uppföljning genom egenkontroll SOSFS 2011:9, 5 kap. 2, 7 kap. 2 p2 Journalgranskning har utförts vid två tillfällen under våren och tre tillfällen under hösten för att se hur riktlinjerna för perifer venkateter följs. Egenmätningar av följsamheten vid användning av PVK är utförda vid 4 tillfällen. Akutmottagningarnas akutjournaler stickprovskontrolleras för kontroll av följsamhet till dokumentationsrutiner. Ambulansjournalen granskas regelbundet för att öka patientsäkerheten, under 2013 har fokus legat på komplett dokumentation. Patientnämndsärenden analyseras för att finna eventuella mönster och återkommande problem frågeställningar. Inventering av hygienartiklar och placering har utfört med SKL: mall för granskning av hygienartiklar. Genomgång och funktion av material har utförts med medarbetarna. Handchecken har lånats till akutvårdsavdelningen, akutmottagningen Växjö och ambulansen Växjö för egenkontroll av handhygienen. Egenmätningar av följsamheten av användandet av Inskrivningsblanketten till akutvårdsavdelningen har genomförts vid tre olika tillfällen. Resultaten från nationella mätningarna har granskats och belysts till all personal som har haft möjlighet att kommentera resultaten genom reflektion och diskussion. Resultatet precenteras med olika tabeller och genom diskussion på reflektions- och morgonmöte. En händelseanalys där akutcentrum är ansvarig enhet har genomförts. Akutcentrum har varit delaktiga i fem händelseanalyser. Hela centrummet har deltagit i PPM-BHK vid samtliga nationella mätningar. Dessutom har ytterligare mätningar gjorts enligt SKL:s granskningsmall i utvecklingssyfte. 6

7 Avdelning 13 och akutvårdsavdelningen har deltagit i PPM-VRI och PPM- trycksår vid samtliga nationella mätningar. Avdelning 13 rapporterar i senior alert. Avvikelserapporteringen har ökat generellet under 2013 på akutcentrum. Ett tydligt tecken på att personalens medvetenhet och förståelse har ökat. Vi arbetar aktivt för följsamhet till STRAMA:s 10 punktsprogram på de punkter som är applicerbara för respektive verksamhet. Hur patientsäkerhetsarbete har bedrivits samt vilka åtgärder som genomförts för ökad patientsäkerhet SFS 2010:659, 3 kap. 10 p 1-2 Sedan 2010 har två sjuksköterskor arbetat 50 % respektive 30 % för att höja patientsäkerheten och belysa patientsäkerhetsarbetet inom centrumet. I och med det har patientsäkerheten kulturen belysts och medvetande gjorts för personalen. De åtgärder som vidtagits för att öka patientsäkerheten under 2013 är: Patientsäkerhetskultur Arbetet med att utbilda och informera om vikten av patientsäkerhet har ökat förståelsen hos personalen under Utbildning och information har givits på arbetsplatsträffar och liknande möten inom hela akutcentrum. Dagliga diskussioner om patientsäkerhet har bidragit till att medvetandegöra personalens risk- och patientsäkerhetstänk. Patientsäkerhetssamordnare försöker att delta vid morgonmöten på akutmottagningen Växjö och reflektionsträffar på akutvårdsavdelningen vid minst två gånger per vecka för att kunna väcka och inspirera medarbetarnas riskmedvetenhet. Övriga verksamheter vidarebefordrar uppdrag via avdelningscheferna. Samtliga enheter inom akutcentrum har fått information om patientsäkerhet på arbetsplatsträffar. Alla nyanställda på akutmottagningen och akutvårdasavdelningen får information om patientsäkerhet i samband med introduktionen. Perifer venkateter (PVK) Arbete med att öka följsamheten av riktlinjer för perifer venkateter påbörjades under hösten Patientsäkerhetssamordnare från akutcentrum deltar i en landstingövergripande grupp som under 2013 har reviderat riktlinjer och erbjudit föreläsningar för all sjukvårdspersonal om perifera venkatetrars riktlinjer och handhavande. 7

8 Denna grupp arbetar fortlöpande med att utveckla arbetet runt infarter. Information om de uppdaterade riktlinjerna har givits till alla inom hela akutcentrum genom avdelningscheferna och patientsäkerhetsamordnarna. Därefter har kontroller av alla patienter som har perifer venkateter genomförts vid flertalet tillfällen. Resultatet har förmedlats till personalen via grafer och reflektion. Arbetsrutiner för kontroll av PVK har införts på akutvårdsavdelningen och all dokumentation sker i Cambio Cosmics journaltabell för att kunna granskas och följas på ett enkelt sätt. Inom hela akutcentrum finns det specifikt utvalda infartsansvariga som deltar i granskningar och till att utveckla arbetet runt perifera venkatetrar. Två av dessa infartsansvariga har utöver detta deltagit i projektet, Förbättring i vardagen, för att ytterligare utveckla patientsäkra rutiner och handhavanden på ett klinikspecifikt sätt. Detta har lett till en följsamhetsökning av riktlinjer med 33 % under ht 2013 på akutvårdsavdelningen. Trycksår/fallrisk/nutrition Avdelning 13 arbetar aktivt med Senior Alert och utför detta på alla sina patienter. De har även fortsatt med arbetet att screena och åtgärda alla patienters nutritionsbehov. Avd 13 har en tvärprofessionell fallgrupp som arbetar aktivt med att förhindra fall och utveckla fallpreventionen på avdelningen genom att granska avvikelser och föra öppna diskussioner på avdelningen. Arbetet med Senior Alert i anpassad version på akutvårdsavdelningen har permanentas och mätningar på följsamhet har utförts.. En trycksårsgrupp bestående av sjuksköterskor och undersköterskor har bildats. Dessa håller sig uppdaterade med nya rön och har under året haft tre träffar samt en utbildning med trycksårssköterskan. De har gjort en översyn av alla hjälpmedel på avdelningen. Tillsammans med patientsäkerhetssamordnaren har de infört och utvärderat användandet av P-skivor till riskpatienten på akutvårdsavdelningen. Patientsäkerhetsnätverket har fått information och inspiration av det positiva resultatetvid användandet av P-skivan inom akutcentrum. Två informationsmöten är under planering under 2014 för MEC och KK. Nutritionen fokuseras på akutvårdsavdelningen genom att alla patienter i riskzon för malnutrition får energidryck (Säröbomb) varje kväll. På akutmottagningarna uppmanas medarbetarna att lokalisera patienter som riskerar malnutrition och att generöst erbjuda fika eller näringsdryck under besöket. Avdelning 13 har dietister som hjälper till med nutritionsbedömningarna. Avvikelse/händelseanalys Personalen har motiverats till att öka sitt användande avvikelsesystemet genom utbildning, information och diskussioner. Inloggningen till avvikelsesystemet har förenklats med ett klinikgemensamt lösenord för att inloggningen inte skall vara ett hinder för avvikelsehantering vid hög belastning. Medarbetarnas inrapportering har ökat och bearbetningen har förbättrats genom att bearbetningen strukturerats centrumövergripande. 8

9 Inom akutcentrum arbetar vi aktivt för att förbättra de områden som uppmärksammats genom avvikelser. Detta utförs genom att personalen informeras om de avvikelser som inkommit, samt diskuterar vilket arbetssätt som behöver utföras för att undvika att de ska ske igen. Viktigt vid granskningen är att hitta de svaga länkarna mellan enheterna och att bilda intakta kedjor som ska skapa förståelse och funktionalitet mellan enheterna. Information av befintliga PM lyfts upp vid dessa tillfällen och granskas. Verksamhetschefen har under året tagit aktiva beslut om vilka avvikelser som ska aktualiseras för händelseanalyser. Kommunikation På akutmottagningen Växjö och Ljungby, akutvårdsavdelningen och ambulansverksamheten i Växjö och Ljungby har det utformats en klinikövergripande mall för rapportering enligt ISBAR. Rapporteringsmallar har skapats som följer ISBAR och finns för både rapportering av svårt sjuk patient samt för den ordinära överrapporteringen. På akutrummen på akutmottagningen i Växjö finns två Whiteboard tavlor med ISBAR fält för gemensam rapport vid traumalarm och övriga larmpatienter. I samband med katastrofövning på akutmottagningarna i Växjö och Ljungby tränades ISBARrapportering som en del i övningen. TILDA kompetensmodul Alla medarbetare på akutmottagningen Centrallasarettet Växjö och akutvårdsavdelningen uppmanas att genomföra årlig kunskapskontroll och kompetenshöjning av medicinsk teknik genom TILDA kompetensmodul. På akutmottagningen Ljungby Lasarett (LL) är TILDA under uppbyggnad men ännu inte komplett. Ambulansverksamheten har flera års erfarenhet av att använda TILDA för kontroll av kunskap gällande medicinsk teknik och fordonsteknik. Kompetensenheten Kompetensenhetens samordnare utbildar instruktörer och till viss del medarbetare i strategiskt viktiga centrumövergripande metoder för bl. a akutinriktade arbetssätt och konceptutbildningar, ex. metoder; ALERT, AMLS, ATSS, HLR, ISBAR, PHTLS. Samordnare på Kompetensenheten ansvarar även för att förvalta och utveckla de processer där metoder ingår samt kvalitetsregister Hjärtstoppsregistret/SweTrau Utbildning av personal: - Traumasamordnare har varit med och likriktad metodisk multiprofessionell träning med debriefing i traumaomhändertagande. Träning sker nu kontinuerligt vid Kronobergs sjukhus - Akutmedicinska instruktörer/medarbetare utbildas kontinuerligt i de medicinska metoderna ALERT/HLR/ATSS/ISBAR - Samordnare stödjer och utbildar instruktörer inom Kronobergs primärvård och primärkommuner i MEWS/ISBAR/HLR - ALERT blir nordisk metod för omhändertagande av patienter med svikt i vitala funktioner, byter namn till proactcourse där även MEWS/SBAR ingår i utbildning. - ATSS utbildning har nytt utbildning material - Traumasamordnare har startat upp kvalitetsregistrering i register SweTrau. - HLR samordnare har hjärtsäkrat Kronobergs sjukhusen med hjärtstartare och erbjuder HLR utbildning 9

10 Rakel landstinget Kronoberg Under 2013 års stormar i Kronoberg fungerade Rakel för kommunikation inom hälso- och sjukvården med samhällsviktiga aktörer vilket har lett till en ökad patientsäkerhet. Regional samordnare larmtjänst för landstingen GHK Fortsatt likriktning och uppföljning av medicinska direktiv och hantering av landstingens resurser för SOS Alarm har pågått under KAD Samtliga enheter inom akutcentrum dokumenterar administrerandet av KAD i Standard vårdplan i Cambio Cosmic. Följsamheten av dokumentationen är hög. Nätverket för patientsäkerhet Samarbetet inom nätverket har utvecklat patientsäkerheten, genom att inspiration, utbildningar och konkreta tips som deltagarna tagit med tillbaka till verksamheten. Patientsäkerhetssamordnarna på akutcentrum deltog i patientsäkerhetskonferensen som hölls i Stockholm Under den gavs många tankar och inspiration till fortsatt arbete för patientsäkerheten inom akutcentrum. Kontaktansvar på resursenheten Det upplevs fortsatt svårt för resursenhetens personal att på ett enkelt sätt få tillgång till ny kunskap samt uppdateringar vad det gäller uppdaterade rutiner och riktlinjer på enheterna/avdelningarna. Arbetet som påbörjats inom somatiken och psykiatrin där medarbetare från resursenheten dels är specifikt ansvarig för kontakten med varje enhet/avdelning, och dels delger viktig information vidare till övriga inom resursenheten, ska befästas. För att lyckas bättre ska uppdraget att inhämta information om uppdateringar på avdelningarna ges tydligare riktlinjer och tidsutrymme för den enskilde medarbetaren som har uppdraget. TILDA Alla medarbetare inom resursenheten på CLV och LL uppmanas att genomföra årlig kunskapskontroll och kompetenshöjning av medicinsk teknik genom TILDA kompetensmodul. En översyn har påbörjats av resursenhetens tillgång till kompetensverktyget TILDA och det kommer att administreras av en bemanningsassistent som har ansvaret för både Ljungby och CLV. Den nya översynen kommer att innebära att medarbetarna får tillgång även till de kompetenskort som ligger utanför akutmottagningens och AVA när de behöver. Traumasjukvården 2013 Målinriktade förbättringsförslag har genomförts utifrån framtagen handlingsplan. Traumakoordinatorer har varit nyckelpersoner i detta arbete. Traumaövning för akutmottagningarna genomförs enligt koncept och har varit mycket uppskattade av medarbetarna. Traumajournal under framtagande. Registrering sker i kvalitetsregister SweTrau. Traumaförläsningar standardiseras, webb-utbildning. Ny hemsida. 10

11 Rapporteringsansvar Resursenheten arbetar också för att personalen ska ha kompetens och kunskap för att kunna upptäcka och förebygga eventuella risker i det patientnära arbetet. Personalen inom resursenheten uppmanas till att rapportera risker och misstag så att en analys kan göras för att främja en säker hälso- och sjukvård. En öppenhet eftersträvas så att medarbetarna känner sig trygga i att avvikelsehanteringen handlar om systemansvaret framför individens ansvar. Samverkan för att förebygga vårdskador SOSFS: 2011:9,4 kap. 6, 7 kap. 3 p 3 Utskrivningsmeddelande ger patienter på akutvårdsavdelningen som tillhör medicinkliniken skriftlig information om vad de fått för behandling och vad som planeras. Detta behöver även utökas så att alla patientkategorier får denna information. Avdelning 13 forsätter med LINK samarbetet för att förbättra informationsöverförandet till kommuner. Inom ramen för arbetet med akutvårdsgarantin har ett samarbete startat i syfte att patienter ska omhändertas på rätt vårdnivå, vilket har betydelse för patientsäkerheten. Akutmottagningen Växjö deltar i ett projekt där patienten hänvisas efter vårdnivåhandboken. Ledordet är rätt patient på rätt vårdnivå. Utvärdering av detta sker under Samarbete mellan akutmottagningar/ambulans och vårdcentral bör förbättras för att undvika onödig väntan för patienter och att säkerhet ska förbättras. Samverkan mellan ambulans och akutmottagning har utvecklats genom införandet av ambulansliggaren som förenklar inrapportering och patientprioritering på akuten. Strukturerad rapportering med ISBAR används aktivt mellan klinikerna. Fast track höftfraktur har utvecklats och heter nu mera snabbspår höftfraktur. I ett samverkansarbete mellan primärvård, röntgen, klin kem laboratoriet, medicinkliniken och akutmottagningen Centrallasarettet Växjö har en ny process utvecklats för patienter som söker inom primärvård och misstänks ha en djup ventrombos. Riskanalys SOSFS: 2011:9, 5 kap. 1 Personalen inom hela akutcentrum använder avvikelsesystemet för att rapportera risker. Risker noteras även i avvikelsesystemet samt att det finns en specifik patientsäkerhetsriskpärm där personalen skriver ner de risker som uppdagas på akutmottagningen och akutvårdsavdelningen, Växjö. Akutcentrum deltar i en landstingsövergripande riskanalys om MRB som ska leda till ett patientsäkrare omhändertagande av MRB patienter genom hela vårdkedjan. Vi har haft en intern riskanalys för att belysa riskerna med att förändra arbetssättet på akutmottagningen i Växjö. 11

12 Hälso- och sjukvårdspersonalens rapporteringsskyldighet SFS 2010:659, 6 kap. 4 och SOSFS 7 kap. 2 p 5 Avvikelser Se punkten ovan om hur personalen rapporterar risker. Dessa risker sammanställs av patientsäkerhetssamordnarna och de diskuterar med chefen för avdelningen/mottagningen och sedan på arbetsplatsträffar och vid behov utformas nya arbetsrutiner. Detta resultat kommer att sammanställas och återföras till personalen. Hantering av klagomål och synpunkter SOSFS 2011:9, 5 kap. 3, 7 kap 2 p 6 När patienter eller närstående kontaktar akutcentrum för synpunkter eller klagomål handläggs dessa av verksamhetscheferna. Patientsäkerhetssamordnarna gör en journalgranskning och identifierar omhändertagandet på akutcentrum. Denna sammanställning vidarebefordras till verksamhetscheferna som vanligtvis ringer upp patienter och anhöriga för att inhämta kompletterande information samt informera om att synpunkt/klagomål kommer att beaktas och i förekommande fall åtgärdas. Den personliga kontakten med den som kontaktat prioriteras, det är viktigt att den som haft synpunkter blir lyssnad på och känner att det tas på allvar och att deras åsikter kommer att påverka. Informationen förs vidare till medarbetarna, enskild eller grupp beroende på händelse. Sammanställning och analys SOSFS 2011:9, 5 kap. 6 Genom patientnämnden erhålls statistik och grafer på olika former av klagomål och synpunkter och dessa sammanställs för att se eventuella mönster och brister. Verksamhetschefen bemöter klagomål genom personlig kontakt med vederbörande. Alla synpunkter beaktas och analyseras för att få ett vidare perspektiv på brister och kvaliteter. Analyser och återkoppling till berörd personal sker kontinuerligt på alla enheter. Händelseanalyser som genomförts under året lyfts på arbetsplatsträffar har lett till nya rutiner och framtagning av checklistor. 12

13 Samverkan med patienter och närstående SFS 2010:659 3 kap. 4 Under hösten har patientsäkerhetssamordnarna inom centrumet läst igenom de avvikelser som inkommit för att se inom vilka områden som avvikelser skrivs. I och med det ges en hänvisning om vad som behövs arbetas med. På utvalda rum har lådor med möjlighet för patienten att lämna åsikter placerats ut på akutmottagningen i Växjö. Dessa har tömts och sammanställts av den tvärprofessionella grupp som deltagit i SKL:s Akut förbättringsarbete. I väntrummet på akutmottagningen Centrallasarettet Växjö och Ljungby finns en skärm med uppmaning till patienter att hjälpa oss med hygienarbetet och information. Här informeras patienten om flödet och rutiner. Patienten uppmanas att aktivt delta i sin vårdprocess. Idag är landstingets goda råd till patienten placerad i informationsbroschyren på akutvårdsavdelningen och planeras in till avdelning 13 och akutmottagningen. En informationsbroschyr till patienten som visar flödet på akuten är under utarbetning. Syftet är bland annat att informera om vikten av god handhygien både hos personal och patienten och att kommunicera enligt ISBAR. 13

14 Resultat SFS 2010:659, 3 kap. 10 p 3 Målet med att öka medarbetarnas medvetenhet om patientsäkerhet och risker har varit lyckad. Detta resultat är svårt att mäta, men genom att ordet patientsäkerhet uppkommer ofta på arbetsplatsen och att patientsäkerhetssamordnarna får förslag på förbättringar och att spontana diskussioner om patientsäkerhet uppstår, anser vi att en stor kvalitativförbättring som har skett. PVK hantering: Målet med ökad följsamhet av PVK riktlinjer har haft en lyckad start. Mätningarna visar på ett förbättrat resultat under året och egenmätningarna visar på en fortsatt positiv trend. (resultat baserat på egenmätningar utförda på Akutvårdsavdelningen under ht 2013) Resultat av Rakelinförandet Landstinget Kronoberg: - Förvaltningsorganisation finns nu för Rakelsystem, säkrare hantering av kommunikationsutrustning. - I landstinget Kronoberg kan nu akuten/ambulans/krisledning/tib och Rättspsykiatrins säkerhets reception verbalt kommunicera säkert med samhällsviktiga aktörer och myndigheter dygnet runt. Regional samordnare larmtjänst för landstingen GHK: - Förlängt avtal för larmtjänst tom juni 2014 är säkrat med SOS Alarm. - Första delen av strokeprocessen (SOS Alarm-ambulans) är reviderad och anpassad till nationella strokeriktlinjer, bättre tider i del av strokeprocess - Kris och beredskapsväxel för TiB landsting har börjat implementeras under 2013 med mål start feb 2014, effektivare och säkrare stöd för samhällsviktiga tjänstemän i beredskap. 14

15 Basal handhygien och klädrutin: Den basala handhygienen har fortsatt att förbättrats men vi når fortfarande inte det landstingsövergripande målet. (Statistik från SKL: s mätningar) Synergi: Avvikelseregistreringen har ökat genom uppmuntran att registrera avvikelser. (Ur synergi. Sökväg: akutcentrum/ antal registreringar/ datum för händelse ) 15

16 Övergripande mål och strategier för kommande år Akutcentrum kommer att delta i alla de mätningar som planeras för Landstinget Kronoberg Den 50 % tjänsten samt den 30 % tjänsten som är inriktad på patientsäkerhetsarbete kommer att fortsätta under Dessa kommer att ha kontinuerlig kontakt med patientsäkerhetsnätverket. Mål och planerade strategier under 2014: Mål: Minska risk för att viktig information försvinner i överrapporteringen genom införande av ISBAR inom hela akutcentrum. Strategi: Under våren 2014 kommer att ISBAR rapportering att belysas framförallt på akutvårdsavdelningen där överrapporteringarna tenderar till att bli långa och desinformativa. Personalen på ambulansen/akutmottagning Växjö och Ljungby arbetar aktivt med mallar enligt ISBAR, samt en effektivare kommunikation i samband med allvarlig händelse. Uppföljning och stöttning av ISBAR sker kontinuerligt av patientsäkerhetssamordnare och traumakordinatorer. Mål: Öka riskmedvetenheten bland medarbetarna Strategi: genom att strukturera och förenkla synergibearbetningen inom centrumet kommer det utformas en gemensam presentationsmall där alla medarbetarna ska delges de patientsäkerhetsrisker som sker inom centrumet. Att öka deltagandet av avvikelserna förväntas ge en ökad riskmedvetenhet bland medarbetarna. Mål: Att följa basala hygienrutiner till 100 % inom akutcentrum. Strategi: Under våren fokusera på basal hygien genom information till personal och patienter om hur och när handhygien ska utföras i hela akutcentrum. Patientsäkerhetssamordnare kommer att deltat i den landstingövergripande satsningen för att öka BHK resultatet. Både öppna och dolda mätningar kommer att utföras vid flera tillfällen under året för att hitta svagheter och styrkor i det dagliga arbetet och i hygienpolicyn. Självskattningar kommer att utföras och även öppna mätningar och reflektioner kommer att genomföras. Hygiengrupper finns inom centrumet och de kommer att fortsätta sina arbeten för att öka följsamheten. Arbetet för att förbättra Basala handhygienresultaten kommer att vara ett av de prioriterade områdena under Mål: Att följa riktlinjer för perifer venkateter till 100 %. Strategi: En satsning på följsamheten på akutmottagningen och ambulansen Växjö och Ljungby kommer ske under våren Ny prevalensmätning av handhavandet kommer att genomföras under våren Fortsatta kontroller kommer att utföras av utvald personal samt stickprovskontroller kommer att utföras av patientsäkerhetssamordnarna. Det arbetet som utförts genom Förbättringar i vardagen kommer att spridas inom centrumet på arbetsplatsträffar och även till övriga avdelningar på landstingsövergripande träffar. 16

17 Mål: Öka personalens medvetenhet om patientsäkerhetsrisker Strategi: Arbeta aktivt med avvikelsehanteringen och inrapportering av avvikelser för att öka personalens medvetenhet och intresse för att hitta riskerna i vårdarbetet. Utforma ett återkopplingsforum för avvikelserna på akutmottagningarna och akutvårdsavdelningen. Fortsätta att sudda ut skuld och skambeläggningen på personalen genom att ledningen aktivt deltar i patientssäkerhetsdiskussionerna på reflektioner och morgonmöten. Mål: Öka patientdelaktighet. Strategi: Färdigställa informationsbroschyren till patienter som besöker akutmottagningarna med information om kommunikation, hygien och landstingets goda råd. Mål: Minska risk för trycksår. Strategi: Fortsatt arbete med Senior Alert på avdelning 13 samt i mindre skala på akutvårdsavdelningen. Trycksårsgrupperna på avdelning 13 och på akutvårdsavdelningen/akutmottagningen Centrallasarettet fortsätter att arbeta med trycksårsprevention och utvärdering av nya arbetsmetoder. Grupperna från de olika klinikerna skall under året träffas vid minst ett tillfälle för att utbyta erfarenheter, tillsammans med Britt Louise Andersson, sårvårdsjuksköterska. Detta möte initieras av patientsäkerhetssamordnare akutcentrum. Mål: Minska risk för fel i läkemedelshantering inom akutcentrum. Strategi: Informera och träna på hantering och administrering av läkemedel. Införa läkemedelsmodulen i Cosmic på akutmottagningarna under 2014 Mål: Tillvarata personalens kompetens, vid ex intubationsberedskap (ambulans). Strategi: Införa en årlig certifiering av kunskaper planeras under Fortsätta att aktivt arbeta med Kompetenskorten i TILDA. Mål: Minska risken för fall. Strategi: Fortsatt arbete med senior Alert på avdelning 13 och Säker inskrivning på akutvårdsavdelningen. En fallgrupp finns på avdelning 13 och det planeras att starta upp en fallgrupp på akutvårdsavdelningen/akutmottagningen. Kompetensenhetens verksamhet Tydligare uppdragsbeskrivning, det vill säga ställningstagande till frågan om ambitionsnivå för insatserna samt bedömning om införande av teamträning och checklistor enligt CRM-modell. Med samverkansavtalet som grund är inriktningen att utveckla samarbete mellan enheten och Linnéuniversitetet, t.ex. när det gäller klinisk träning. För att nå framtida mål fordras fortsatt strukturerat och engagerat arbete med de prioriterade områdena 17

18 Mål: skapa ett kliniskt träningscentrum Strategi: - Förslag träning av obligatoriska medicinska metoder som skall användas av multiprofessionella team vid patientomhändertagande, medicinska kommittén. - Projekt KTC för skapande av ett kliniskt träningscentrum startade under 2013 med mål att starta verksamhet 2014, AKC - Kompetensenheten upphör och blir KTC 2014, med mål att skapa anpassade lokaler för träning med simuleringsteknik för medarbetare enskilt och i multiprofessionellt team, mindre vårdskador och tryggare medarbetare. Mål: Öka Rakelanvändandet inom landstingets Strategi: - Önskemål finns att införa Rakel för andra viktiga funktioner inom landstinget, ex. ledning, driftjourer fastighet/el/växel/it support - Rakel kommer att implementeras och i vissa fall bli primärt kommunikationsverktyg vid krisledning 2014, ny krisledningsplan. - Ringa till/från Rakelmobil, test kvartal för att öka tillgänglighet t ex. vid dålig täckning GSM telefon hemma hos patient. Mål: Införa Regional samordnare larmtjänst för landstingen GHK Strategi: - Arbete 2014 med nytt larmtjänst avtal from juli Arbete med att säkra landstingens beställningsprocess för ambulans startade 2013 med mål att införas juni Risk och sårbarhetsanalys för införande av ny förbättrad teknik dirigering är genomförd med mål att starta 2014, tjänsten beredskap- och täckningskarta för SOS operatör, snabbare dirigering av rätt landstingsresurs till hjälpsökande. - Landstingen deltar i upphandling av nationell luftburen ambulanssjukvård med flygplan, effektivare och patient säkrare transport vid luftburen ambulanssjukvård i flygplan. - Uppföljning avtal och nytt arbetsätt för larmoperatör, regional samordnare landsting på larmcentral en dag i veckan. 18