Att söka tillstånd för miljöfarlig verksamhet

Transkript

1 Att söka tillstånd för miljöfarlig verksamhet I denna skrift har Länsstyrelsen i Uppsala län sammanställt viktig information till dig som behöver söka tillstånd för miljöfarlig verksamhet, vad som gäller enligt lagen och hur processerna hos de olika instanserna ser ut. Läs igenom häftet och hör sedan gärna av dig till oss! L Ä N S S T Y R E L S E N S M E D D E L A N D E S E R I E : 1 0 F A K T A B L A D M I L J Ö E N H E T E N I S S N Sid 1

2 Innehållsförteckning Inledning vad är miljöbalken?...sid 3 Miljöbalkens mål är hållbar utveckling... sid 3 Tillstånd enligt miljöbalken för miljöfarlig verksamhet...sid 3 Tillståndsprövningens tre etapper...sid 4 Ärendegång för B-anläggningar enligt Miljöbalken...sid 4 Etapp 1: Samråd och miljökonsekvensbedömning... sid 4 Steg 1 Sammanställa upgifter om verksamheten... sid 4 Steg 2 Samråd... sid 4 Steg 3 Samrådsredogörelse... sid 5 Steg 4 Upprätta MKB... sid 5 Samråd vid betydande miljöpåverkan... sid 5 Checklista 1: Underlag för samråd vid ej betydande miljöpåverkan... sid 6 Etapp 2: Miljökonsekvensbeskrivning... sid 7 Checklista 2: Vad en miljökonsekvensbeskrivning (mkb) bör innehålla... sid 8 Etapp 3: Så här behandlas en ansökan om tillstånd... sid 9 Steg 5 Kompletteringsremiss... sid 9 Steg 6 Begäran om komplettering... sid 9 Steg 7 Kungörelse och remiss... sid 9 Steg 8 Kommunicering av yttranden... sid 10 Steg 9 Förslag till beslut... sid 10 Steg 10 Offentligt sammanträde... sid 10 Steg 11 Kommunicering av villkor... sid 10 Steg 12 Beslut... sid 10 Steg 13 Kungörelse av beslut... sid 10 Steg 14 Överklagande... sid 10 Checklista 3: Vad en ansökan bör innehålla... sid 11 De allmänna hänsynsreglerna...sid 13 Förteckning över lagar och förordningar...sid 13 Ordlista...sid 14 Kontaktuppgifter...sid 14 x Sid 2

3 Inledning vad är miljöbalken? Miljöbalken (SFS 1998:808) är en samlingslag som omfattar naturvård, miljöskydd, skötsel av jordbruksmark, hälsoskydd, vattenlagstiftning m.m. Miljöbalkens mål är hållbar utveckling Vi som lever nu kan inte bete oss hur som helst i vårt umgänge med miljön. Vi får inte skada miljön och utarma naturresurserna. Naturen är inte bara livsmiljö för människor och andra levande varelser, den är dessutom skyddsvärd i sig. Miljöbalkens mål finns formulerade i 1 kap. 1 i form av uttrycket hållbar utveckling. Hållbar utveckling innebär att såväl vi som kommande generationer ska tillförsäkras en hälsosam och god miljö. Detta förutsätter att vi inser att naturen har ett skyddsvärde i sig och att vår rätt, att förändra och bruka naturen är förenad med ett ansvar för att vi förvaltar den väl. Vad detta innebär framgår av ett antal mål som riksdagen satt upp och som uttrycks på det sättet att: människors hälsa och miljön ska skyddas mot skador och olägenheter oavsett om dessa orsakas av föroreningar eller annan påverkan värdefulla natur- och kulturmiljöer ska skyddas och vårdas den biologiska mångfalden ska bevaras mark, vatten och fysisk miljö i övrigt ska användas så att en från ekologisk, social kulturell och samhällsekonomisk synpunkt långsiktigt god hushållning tryggas återanvändning och återvinning liksom annan hushållning med material, råvaror och energi främjas så att ett kretslopp kan uppnås Dessa mål ska vara styrande för tillämpningen av alla bestämmelser i miljöbalken. Vid prövning och tillsyn enligt miljöbalken, liksom när det gäller verksamheter och åtgärder som påverkar miljön eller människors hälsa ska miljöbalkens regler tillämpas på ett sådant sätt som bäst främjar målen. Tillstånd enligt miljöbalken för miljöfarlig verksamhet För att bedriva vissa typer av miljöfarlig verksamhet krävs det tillstånd. Med miljöfarlig verksamhet avses sammanfattningsvis all användning av mark, byggnader eller anläggningar som kan ge upphov till utsläpp till mark eller vatten eller till andra störningar för människor eller miljö. (Definition finns i 9 kap. 1 3 i miljöbalken.) De allmänna hänsynsregler som den som ska bedriva bl.a. miljöfarlig verksamhet ska iaktta finns i miljöbalkens andra kapitel. Enligt miljöbalken är det verksamhetsutövaren som ska visa hur han tänker agera för att följa dessa hänsynsregler. En förteckning över miljöfarliga verksamheter som kräver tillstånd finns i en bilaga till förordningen (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd. För verksamheter som har beteckningen A i bilagan till förordningen om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd är miljödomstolen tillståndsmyndighet och för verksamheter med beteckningen B sker tillståndsprövningen av Länsstyrelsen, där besluten fattas av en särskild miljöprövningsdelegation, ofta förkortad MPD. Upplysningsvis kan nämnas att det i bilagan också finns verksamheter med beteckningen C. Sådana verksamheter kräver inte tillstånd men väl en anmälan till tillsynsmyndigheten. I de allra flesta fall är det fråga om den kommunala nämnd som handlägger miljöskyddsfrågor. Generalläkaren är tillsynsmyndighet över Försvarsmaktens anläggningar. Man brukar också tala om U-verksamheter, det vill säga verksamheter som varken kräver tillstånd eller anmälan. Trots att de inte är tillstånds- eller anmälningspliktiga gäller miljöbalkens regler i stor utsträckning även för dessa verksamheter. Den som sedan tidigare driver en verksamhet som inte har tillstånd, men idag är tillståndspliktig måste söka tillstånd. Ansökan om tillstånd till sådan verksamhet ska lämnas in till tillståndsmyndigheten senast den 31 december Finns verksamheten dessutom angiven i bilagan till förordningen (2004:989) om översyn av vissa miljöfarliga verksamheter, ska tillstånd istället sökas senast den 31 december Undantag kan finnas för vissa typer av verksamheter. Tillstånd krävs vanligtvis också vid ändring av verksamheten. I denna information lämnas praktiska råd när det gäller att söka tillstånd till miljöfarlig verksamhet enligt miljöbalken. Informationen vänder sig i första hand till verksamhetsutövare av olika slag. Det förtjänar att understrykas att en utförlig ansökan och miljökonsekvensbeskrivning oftast medför snabbare beslut. Sid 3

4 Tillståndsprövningen kan delas in i tre etapper: Etapp 1. Etapp 2. Etapp 3. Samråd och miljökonsekvensbedömning Miljökonsekvensbeskrivning och ansökan tas fram Ansökan om tillstånd behandlas på Länsstyrelsen De tre etapperna behandlas var och en för sig då de naturligt följer på varandra. Ärendegång för B-anläggningar enligt miljöbalken (B-anläggningar är tillståndspliktiga anläggningar där Länsstyrelsen är prövningsmyndighet). 1 Etapp 1 -Samråd och miljökonsekvensbedömning Denna etapp gäller alla ärenden som enligt miljöbalken kräver en miljökonsekvensbeskrivning. Steg 1: Sammanställa uppgifter om verksamheten Ansökningsförfarandet börjar med att verksamhetsutövaren sammanställer uppgifter om den planerade verksamhetens lokalisering, omfattning och utformning och om dess förutsedda miljöpåverkan, uppgifter som sedan kan lämnas till dem som ska ingå i samrådsprocessen. I samband med att den förutsedda miljöpåverkan anges ska sökanden även göra en bedömning om verksamheten kan antas medföra betydande miljöpåverkan (BMP) eller ej. Detta framgår av bestämmelser i sjätte kapitlet i balken. En lista över verksamheter som alltid anses medföra betydande miljöpåverkan finns i bilaga 1 till förordningen (1998:905) om miljökonsekvensbeskrivningar. De samlade uppgifterna ska utgöra underlag för det så kallade samrådet. Vad detta innebär framgår av steg 2 och 3. Underlaget ska skickas till Länsstyrelsen i det antal exemplar som Länsstyrelsen bestämmer. Vad som ska ingå i underlaget framgår av punkt A i Checklista 1 (sid. 6). Det förtjänar att understrykas att det är viktigt att vara ute i god tid. Att söka tillstånd är en tidskrävande procedur. Om sökanden finner att den planerade verksamheten kan komma att medföra betydande miljöpåverkan ska samråd ske enligt vad som anges under rubriken Samråd vid betydande miljöpåverkan (sid. 5). Steg 2: Samråd Verksamhetsutövaren ska ha ett samråd med Länsstyrelsen. I första hand sker samrådet med den enhet som handlägger miljöfrågor men även andra enheter kan delta. Tillsynsmyndigheten (ofta kommunens miljöförvaltning) deltar också i samrådet. I vissa fall kan även andra kommunala förvaltningar behöva delta. Vid samrådet kan det vara aktuellt att diskutera vilka olika alternativ som bör tas upp i den kommande miljökonsekvensbeskrivningen och vad ansökan bör innehålla. Avsikten med samrådet är att: avgöra hur det fortsatta samrådet ska ske göra klart för sig vilka problem som kan finnas i projektet överväga om det behövs alternativ ge allmänheten möjlighet att påverka göra en lämplig avgränsning av olika sakfrågor Verksamhetsutövaren ska också ha samråd med enskilda som kan antas bli särskilt berörda. Också detta framgår av sjätte kapitlet. Med enskilda som kan antas bli särskilt berörda kan avses närboende, industrier som ligger i närheten, affärer, daghem, skolor o.s.v. Samrådet med enskilda kan t.ex. ske genom att information lämnas via brev, meddelande i brevlådan eller på något liknande sätt. Eventuellt kan en skriftlig information kompletteras med ett möte. Oftast är dock kretsen inte så stor. I vissa fall kanske inte större än att samrådet kan ske genom ett personligt besök kompletterat med skriftlig information. De handlingar som nämns under steg 1 ska finnas tillgängliga för alla som är särskilt berörda. Om man väljer information per brev är det viktigt att tala om var det fullständiga 1. För så kallade A-anläggningar som prövas av miljödomstolen är ärendegången fram till och med att miljökonsekvensbeskrivningen (MKB) upprättas densamma som för B-anläggningar. Ansökan inklusive MKB:n lämnas istället för till Länsstyrelsen in till miljödomstolen, som handlägger ärendet. Sid 4

5 materialet finns och när och till vem eventuella synpunkter kan lämnas. Om verksamhetsutövaren bedömt att verksamheten inte kan antas medföra betydande miljöpåverkan, ska detta anges i samrådsunderlaget. Det bör också anges att eventuella synpunkter på samrådshandlingarna och den planerade verksamheten ska lämnas till verksamhetsutövaren inom 14 dagar från det att berörda parter fått informationen. Steg 3: Samrådsredogörelse Verksamhetsutövaren sammanställer steg 1 och 2 i en samrådsredogörelse som skickas in till Länsstyrelsen, även i detta fall i det antal som Länsstyrelsen begär. Om samrådsunderlaget ändrats under samråden så kan det vara lämpligt att göra en ny reviderad version av underlagsmaterialet och skicka in den tillsammans med samrådsredogörelsen. Vad samrådsredogörelsen bör innehålla framgår av punkt C i Checklista 1 (se sid. 6). Om sökanden inte ansett att den planerade verksamheten kommer att medföra BMP ska Länsstyrelsen bedöma om den ändå kan medföra BMP. Detta avgörs med stöd av ett antal förutsättningar (kriterier) som anges i bilaga 2 till förordningen (1998:905) om miljökonsekvensbeskrivningar. Ett sådant beslut kan inte överklagas. Har sökanden ansett att verksamheten kan medföra BMP, så kan samrådsredogörelsen skickas in tillsammans med ansökan. Steg 4: Upprätta en MKB Sedan samrådet genomförts ska verksamhetsutövaren upprätta en miljökonsekvensbeskrivning (MKB) enligt 6 kap. 7 miljöbalken. Vad en miljökonsekvensbeskrivning ska innehålla framgår av Checklista 2 (sid 8). Sökanden ska också upprätta en ansökan. Ansökan, MKB och samrådsredogörelse ska lämnas till Länsstyrelsen i det antal exemplar som Länsstyrelsen bestämmer. Samråd vid betydande miljöpåverkan (BMP) Om verksamheten kan antas medföra BMP, antingen därför att den finns med i bilaga 1 eller därför att den anses uppfylla förutsättningarna i bilaga 2 till förordningen, ska verksamhetsutövaren ha ett mer omfattande samråd. Förutom vad som gäller för samråd enligt steg 1-4 ska samråd även hållas med övriga statliga myndigheter, de kommuner, den allmänhet och de organisationer som kan antas bli berörda. Detta samråd ska avse verksamhetens eller åtgärdens lokalisering, omfattning, utformning och miljöpåverkan samt innehåll och utformning av miljökonsekvensbeskrivningen står det i bestämmelsen. Inför samrådet vid BMP är det lämpligt att göra ett utkast till en miljökonsekvensbeskrivning (MKB) som kan användas som diskussionsunderlag. Beträffande underlaget inför samrådet se punkt B i Checklista 1 (sid. 6). Sakägare, allmänhet och Figur 1. Etapp 1 Samråd och miljökonsekvensbedömning. Sid 5

6 organisationer bjuder man lämpligen in till samråd genom annonsering i ortstidning(ar). Det kan vara lämpligt att komplettera med brev eller någon annan form av utskick. Inbjudan skall innehålla information om den planerade verksamhetens eller åtgärdens syfte, lokalisering, omfattning och utformning samt dess förutsedda miljöpåverkan. Det bör också framgå var det material, som används som underlag för samrådet finns att tillgå och hur samrådet kommer att bedrivas. Efter samrådet sammanställer verksamhetsutövaren vad som kommit fram på liknande sätt som efter samrådet vid ej BMP (se steg 3). Denna sammanställning ska bifogas ansökan. Taket på en industribyggnad. Foto: Pia Holmberg. Checklista 1: Vad samrådsunderlag och samrådsredogörelse bör innehålla. A Underlag för samråd vid ej betydande miljöpåverkan (tillämpliga delar) Administrativa uppgifter - sökandens namn, adress, telefon, fax, e-postadress, organisationsnummer, fastighetsbeteckning och fastighetsägare, kontaktperson eller miljöansvarig Verksamhetskod (SNI-kod) i bilagan till förordningen om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd samt, i förekommande fall, verksamhetens så kallade platsnummer, bedömning om verksamheten kan antas medföra betydande miljöpåverkan eller ej Lokalisering - beskrivning av alternativa lägen för lokalisering av verksamheten, skalenlig karta. För materialtäkter bör även närliggande brunnar, sprickkartering (vid bergtäkt), förhärskande vindriktning, känsliga närliggande vattendrag m.m. finnas med. Planförhållanden - situationsplan (karta), avstånd till närboende och liknande, planförhållanden (detaljplan, områdesbestämmelser, översiktsplan etc.) och planbestämmelser, uppgift om eventuellt riksintressen för t.ex. naturvård och kulturmiljövård m.m. Verksamheten (omfattning och utformning) produkter, producerade mängder, processer, drifttid etc. Förutsedd miljöpåverkan utsläpp till luft och vatten, buller, lukt, olycksrisker etc. inklusive konsekvensbedömning B C Underlag inför samråd vid bmp (utöver det som anges i checklista punkt A) Ett utkast till en miljökonsekvensbeskrivning (MKB) under etapp 2 och i checklistan finns uppgifter om vad en MKB skall innehålla Länsstyrelsens beslut om betydande miljöpåverkan (om det finns ett sådant). Observera att en MKB skall stå i proportion till den förväntade påverkan på miljön. Samrådsredogörelse Redogörelse för hur kallelsen gått till Förteckning över vilka som informerats/deltagit i samråd(en) och underlaget för hur avgränsningen skett av vilka som informerats Kopior på eventuella informationsbrev, annonser m.m. Mötesprotokoll från samrådsmöten Sammanställning över synpunkter som kommit in på annat sätt än vid möten En sammanfattning av ovanstående med klargörande av problemen, överväganden om alternativa lösningar behöver utredas, avgränsning av sakfrågorna Eventuella åtaganden, det vill säga vad verksamhetsutövaren kan ha åtagitt sig med hänsyn till vad som kommit fram vid samråden Enskildas och tillsynsmyndighetenss synpunkter om verksamheten kan antas medföra betydande miljöpåverkan eller ej (i de fall sökanden anser att det inte är betydande miljöpåverkan) Sid 6

7 Etapp 2 - Miljökonsekvensbeskrivning Miljökonsekvensbeskrivningen (MKB) upprättas av verksamhetsutövaren och ska ingå i ansökan. Det är verksamhetsutövaren som står för kostnaderna för att upprätta en MKB. Avsikten med en MKB är att ta reda på och beskriva de effekter, såväl direkta som indirekta, som en planerad verksamhet eller åtgärd kan få, dels konkret på människor och miljö, dels på till exempel hushållningen med mark, vatten och den fysiska miljön i övrigt. En MKB ska mynna ut i en beskrivning av de olika faktorer som påverkas och ge underlag för en samlad bedömning av hur verksamheten eller åtgärden påverkar människors hälsa och miljön. En MKB behöver inte innehålla mer än vad som behövs i det enskilda fallet. Omfattningen av en MKB får därför bedömas från fall till fall. En anläggning med betydande miljöpåverkan ska som regel dock innehålla de punkter som framgår av checklistan till denna etapp. Listan syftar till att lite mer detaljerat försöka tydliggöra vad som sägs i 6 kap. 7 i balken där lagstiftaren talar om vad en MKB ska innehålla när det är fråga om en anläggning eller verksamhet som kan antas medföra betydande miljöpåverkan. För anläggningar utan betydande miljöpåverkan kan i de flesta fall en mer begränsad MKB vara tillräcklig. Omfattningen får klarläggas i samråden. Kvarnindustri i centrala Uppsala. Foto: Pia Holmberg. Sid 7

8 Checklista 2: Vad en miljökonsekvensbeskrivning (MKB) bör innehålla A B C D Administrativa uppgifter Dessa uppgifter ska göra det möjligt att identifiera företaget eftersom en miljökonsekvensbeskrivning ska kunna läsas skild från en ansökan. Organisationsnummer Företagsnamn och adress Kontaktperson (t.ex. miljöansvarig) inkl. telefonnummer och ev. e-postadress Kommun Allmän beskrivning av verksamheten Allmän beskrivning av omgivningen (bebyggelse och så vidare) Allmän beskrivning av motstående intressen Miljösituation luftrecipienten vattenrecipienten (yt- och grundvatten, avloppsreningsverk) mark och vegetation buller Bedömningsgrunder planförhållanden (redovisningen ska avse såväl översiktsplanen som eventuell detaljplan) skyddsintressen nationella, regionala, lokala miljömål miljökvalitetsnormer Alternativa lokaliseringar/alternativ utformning (även nollalternativ) F G H buller avfall förorenade områden (pågående och tidigare verksamhet) transporter haverier och olyckor övrigt Utsläpps- och störningsbegränsande åtgärder bästa möjliga teknik samt alternativa lösningar planerade åtgärder - motivering för dessa Konsekvenser av nuvarande och planerad verksamhet (en jämförelse ska göras mellan olika åtgärdsalternativ) luftrecipient vattenrecipient (yt- och grundvatten, avloppsreningsverk) mark och vegetation buller hälsa hushållning med naturresurser (mark, råvaror och energi) avfallshantering förorenade områden transporter haverier och olyckor övrigt Slutsatser Sammantagen bedömning av konsekvenserna som den planerade verksamheten eller ändringen kommer att medföra. E omgivningsbeskrivning - översiktlig miljösituation - översiktlig miljökonsekvenser - översiktligt motivering till valt alternativ Utsläpp och andra störningar från eventuell nuvarande och sökt verksamhet Det är viktigt att observera att när störningar ska beskrivas ska dessa kvantifieras i siffror och inte bara anges i relativa termer som till exempel utsläppen blir ringa eller antalet transporter blir av begränsad omfattning. luft vatten I En icke-teknisk sammanfattning Denna punkt ska innehålla en icke-teknisk sammanfattning av det som tagits upp i de av ovanstående punkter som redovisats. Den ska vara skriven på ett så lättbegripligt sätt att även den som inte är specialutbildad kan förstå den. Sid 8

9 Etapp 3 - Så här behandlas en ansökan om tillstånd En ansökan om tillstånd till miljöfarlig verksamhet ska innehålla de punkter som framgår av Checklista 3 (sid 11). Miljökonsekvensbeskrivningen (MKB:n) ingår som en särskild del i ansökan. Om miljökonskvensbeskrivningen inte skrivs som ett eget dokument ska den ändå gå att bryta ut ur ansökan och kunna behandlas som ett separat dokument. Fortsättningsvis beskrivs de olika stegen i ett ärendes gång vid Länsstyrelsen sedan ansökan väl kommit in dit. Ärendegången vid en miljödomstol är i stort sett liknande men exakta svar kan bara domstolen ge. Ansökan ska lämnas in till Länsstyrelsen i det län där verksamheten ska bedrivas. Hur många exemplar som krävs kan variera från fall till fall. Det är lämpligt att kontrollera detta i förväg. Lämnar man för få exemplar av ansökan kan detta resultera i ett föreläggande att komplettera med flera exemplar eller i att Länsstyrelsen framställer de exemplar som saknas. Dessa får sökanden betala. Det förtjänar att påpekas att för en tillståndspliktig miljöfarlig verksamhet ska en viss årlig avgift betalas. Storleken på denna avgift framgår av en särskild förordning (1998:940) om avgifter för prövning och tillsyn enligt miljöbalken. Inom Länsstyrelsen finns en miljöprövningsdelegation (MPD). Denna fattar det slutliga beslutet om tillstånd men också beslut under ärendets gång. Själva handläggningen av ärendet sköts dock av Länsstyrelsens miljöenhet eller motsvarande. Steg 5 Kompletteringsremiss (fig 2) Länsstyrelsen skickar ansökan till tillsynsmyndigheten (ofta kommunens miljönämnd, ibland Generalläkaren) för att ta reda på om tillsynsmyndigheten anser att ansökan behöver kompletteras. Detta brukar kallas kompletteringsrunda. Steg 6 Begäran om komplettering (fig 2) Om det behövs kan kompletteringar begäras in från sökanden. Steg 7 Kungörelse och remiss (fig 2) När ansökan är komplett begär Länsstyrelsen in yttranden från olika remissinstanser. Samtidigt kungör Länsstyrelsen ansökan i ortstidning. Även att det upprättats en MKB kungörs. Kungörelsen betalas av verksamhetsutövaren. En så kallad aktförvarare utses. I regel är det kommunkansliet i den kommun Figur 2. Hur anökan och MKB behandlas av Länsstyrelsen. Sid 9

10 där verksamheten skall bedrivas. Hos aktförvararen finns ansökan och MKB:n och övriga handlingar i ärendet tillgängliga under expeditionstid. Handlingarna finns naturligtvis också tillgängliga hos tillståndsmyndigheten. De remissinstanser och sakägare som har något att invända eller framföra i övrigt skriver till Länsstyrelsen. Även den som utan att vara sakägare har något att framföra kan skriva. Steg 8 Kommunicering av yttranden (fig 2) Yttranden från berörda myndigheter och övriga ska ha kommit in till Länsstyrelsen inom den tid som angetts i kungörelsen, vanligtvis 3-6 veckor. De synpunkter på den sökta verksamheten som kommit in till Länsstyrelsen skickas till sökanden för yttrande, så kallade påminnelser. Sökanden har då möjlighet att bemöta vad som framförts eller ändra sig. Steg 9 Förslag till beslut (fig 2) I detta steg lämnar Länsstyrelsen ett (yttrande med) förslag till beslut till MPD. Detta förslag innehåller bland annat de villkor som Länsstyrelsen anser ska gälla för verksamheten. Steg 10 Offentligt sammanträde (fig 3) Om det behövs håller MPD ett offentligt sammanträde i ärendet. Tid och plats för detta kungörs i ortstidning eller delges dem som berörs på något annat sätt, t.ex. genom brev. Vid sammanträdet finns möjlighet för alla som känner sig berörda att muntligen framföra sina synpunkter på ansökan. Steg 11 Kommunicering av villkor (fig 3) Innan MPD fattar beslut i ärendet kommuniceras oftast föreslagna villkor med sökanden. Även storleken på en eventuell säkerhet (gäller framförallt vid materialtäkter) kommuniceras. Steg 12 Beslut (fig 3) Efter detta fattar MPD beslut i ärendet. Samtidigt fattar delegationen beslut om MKB:n uppfyller kraven i sjätte kapitlet i miljöbalken. Steg 13 Kungörelse av beslut (fig 3) Besluten kungörs i ortstidning. Steg 14 Överklagande (fig 3) Den som berörs av tillståndsbeslutet (det kan förutom verksamhetsutövaren vara t.ex. närboende och vissa miljöorganisationer) har rätt att inom tre veckor från det datum som anges i beslutet och kungörelsen överklaga beslutet hos miljödomstolen. När det gäller miljöorganisationer är det bara ideella föreningar som har till ändamål att tillvarata naturskydds- och miljöintressen (även om detta inte är huvudsyftet med föreningen) som får överklaga beslutet. För att få överklaga ska föreningen ha funnits i minst tre år och ha lägst 2000 medlemmar (16 kap. 13 miljöbalken). Figur 3. Hur ansökan och MKB behandlas av Miljöprövningsdelegationen. Sid 10

11 Checklista 3: Vad en ansökan bör innehålla (Uppgifter, utöver de administrativa, som finns i miljökonsekvensbeskrivningen behöver inte upprepas). A B C D E F Administrativa uppgifter Uppgifter om vem som är verksamhetsutövare och sökande till verksamheten, namn, organisationsnummer/personnummer, adress och telefonnummer. Är det en befintlig verksamhet som har ett så kallat platsnummer bör detta anges. För en ideell förening ska stadgar och protokoll över val av styrelse, för övriga juridiska personer registreringsbevis eller bestyrkt uppgift om firmatecknare lämnas in. Av uppgifterna ska framgå i vilken kommun och på vilken fastighet verksamheten ska bedrivas. Det ska också finnas en kontaktperson och uppgift om var denne kan nås. Ansökan ska vara egenhändigt undertecknad av sökanden eller dennes ombud. Ombud Om sökanden företräds av ett ombud ska ombudets namn, adress och telefonnummer anges. Likaså ska fullmakt i original lämnas. Vad ansökan avser En kort beskrivning av vad det sökta tillståndet avser och den punkt i bilagan till förordningen om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd som gäller för verksamheten (den så kallade SNIkoden). Yrkanden och åtaganden Tillståndets omfattning (vad och hur mycket som ska produceras/ behandlas) och förslag till villkor för tillståndet (t.ex. beträffande utsläpp till luft och vatten). Även eventuella yrkanden om verkställighetsförordnande (det vill säga att tillståndet ska gälla omedelbart) och/eller igångsättningsmedgivande (att vissa åtgärder ska få vidtas innan tillståndsfrågan är slutligt prövad) ska anges här. Det ska också anges när verksamheten senast ska ha satts igång. I vissa fall ska även en efterbehandlingsplan finnas med som ger exempel på åtgärder efter avslutad verksamhet. Det gäller bl.a. för materialtäkter. Gällande beslut enligt miljöskyddslagen/ miljöbalken och andra lagar Gällande tillstånd ska redovisas liksom om ansökan avser ändring av ett eller flera av gällande villkor. Här lämnas en redogörelse för befintliga anläggningar, inklusive skyddsåtgärder, om möjligt tidpunkt för deras tillkomst och förändringar. Nuvarande förhållanden och planerad verksamhet Här beskrivs till exempel utsläpp till luft och vatten och även buller. Det bör också framgå om verksamheten omfattas av lagen (1999:381) om åtgärder för att förebygga och begränsa följderna G H I J K L av allvarliga kemikalieolyckor, den så kallade Sevesolagen. I så fall ska nämligen en särskild säkerhetsrapport upprättas. Eventuella innehavare av särskild rätt (servitut/ nyttjanderätt) anges. En orientering om företaget och dess verksamhet bör lämnas liksom om grunden för ansökan. Teknisk beskrivning En teknisk beskrivning med de ritningar som behövs för att bedöma verksamhetens eller åtgärdens art och omfattning ska lämnas. Schematiska flödesbeskrivningar bör lämnas. Under denna rubrik kan även tas upp beskrivning av tillverkningsmoment, drifttider, eventuell kemikaliehantering, energiförsörjning och avfallsfrågor. Uppgifter enligt särskilda förordningar till miljöbalken Om det gäller speciella förutsättningar enligt förordningar till miljöbalken ska dessa förutsättningar anges. Förslag till skyddsåtgärder Förslag till skyddsåtgärder eller andra försiktighetsmått som behövs för att förebygga eller avhjälpa olägenheter från verksamheten ska anges. Sökanden ska särskilt ange om verksamheten kan komma att beröras av bestämmelserna om miljökvalitetsnormer i 5 kap. MB och exempelvis förordning (SFS 2001:527) om miljökvalitetsnormer för utomhusluft. För närvarande gäller begränsningar i luft av svaveldioxid, kväveoxider, kolmonoxid, partiklar (PM10) och bly. Det finns också en miljökvalitetsnorm för fisk- och musselvatten tillämplig för Mälaren. Från och med den 1 januari 2006 gäller begränsningar även för kvävedioxid och från den 1 januari 2010 gäller begränsningar för bensen och ozon. Samråd Ansökan ska innehålla en redogörelse för de samråd som skett och för resultaten av de olika samråden. Miljökonsekvensbeskrivning Beskrivningen ska utgöra ett särskilt avsnitt som kan läsas separat från ansökan i övrigt. Den ska göra det möjligt att göra en samlad bedömning av anläggningens, verksamhetens eller åtgärdens effekt på människors hälsa, miljön och hushållningen med naturresurser (se etapp 2). Lokalisering Valet av plats för verksamheten ska redovisas med utgångspunkt från vad som kommit fram i miljökonsekvensbeskrivningen. Här Sid 11

12 bör även ingå en beskrivning av omgivningsförhållandena. M N Behov Vid ansökan om materialtäkt ska behovet av verksamheten motiveras. En redovisning av hur de allmänna hänsynsreglerna i 2 kap. miljöbalken uppfylls De hänsynsregler som anges i 2 kap. (se sid 13) är: bevisbörderegeln kunskapskravet försiktighetsprincipen (inkluderar principen om att förorenaren betalar och principen om bästa möjliga teknik) lokaliseringsprincipen hushållnings- och kretsloppsprinciperna produktvalsprincipen skälighetsprincipen ansvar för att avhjälpa skada stoppregeln 0 Den närmare innebörden av de olika hänsynsreglerna framgår kortfattat av De allmänna hänsynsreglerna (se sid 13). Av denna redovisning ska framgå hur verksamhetsutövaren avser att uppnå balkens mål likaväl som nationella, regionala och lokala miljömål. Det bör dock observeras att alla mål inte behöver tas upp utan redovisningen kan begränsas till de mål som den tänkta verksamheten kan förväntas beröra. O Förslag till hur verksamheten ska kontrolleras Här anges vad inom verksamheten och hur verksamheten kan kontrolleras. Observera att detta inte är någon uttömmande redogörelse för de bestämmelser som gäller. 0Sid 12

13 De allmänna hänsynsreglerna I andra kapitlet miljöbalken finns ett antal så kallade allmänna hänsynsregler. Det är verksamhetsutövarens skyldighet att visa att och hur dessa regler följs. Reglerna kan sammanfattas på följande sätt: Bevisbörderegeln Den som bedriver eller som avser att bedriva en verksamhet ska kunna bevisa att han iakttar de olika hänsynsreglerna i miljöbalken. Kunskapskravet Den som bedriver en verksamhet ska ha den kunskap som behövs för att skydda människors hälsa och miljön mot skada eller olägenhet. Även anställda ska ha tillräckliga kunskaper för att verksamheten ska kunna bedrivas riskfritt. Om nödvändiga kunskaper inte finns dokumenterade kan det innebära att till exempel en verksamhetsutövare måste vidta egna utredningar och undersökningar. Försiktighetsprincipen Alla som bedriver en verksamhet ska vidta de försiktighetsmått som behövs för att undvika skador och olägenheter för människors hälsa och miljön. Redan risken för en negativ påverkan medför skyldighet att vidta åtgärder. Detta är en grundläggande hänsynsregel och den avser inte bara miljöstörningar, som till exempel utsläpp eller buller, utan även utarmande av värdefulla natur- och kulturmiljöer och misshushållning med naturresurser, energi eller material. Bästa möjliga teknik För yrkesmässig verksamhet skall bästa möjliga teknik användas för att förebygga skador på miljön. Med detta avses både den använda teknologin och det sätt på vilket en anläggning konstrueras, underhålls, drivs och avvecklas. Tekniken ska från såväl teknisk som ekonomisk synpunkt vara industriellt möjlig att använda inom branschen. Den ska finnas tillgänglig och inte bara förekomma på experimentstadiet. Den behöver dock inte finnas i Sverige. Kostnaderna får dock inte vara oskäliga i förhållande till den miljövinst det innebär att använda tekniken. Bästa lokalisering Platsen för en verksamhet ska vara lämplig för med hänsyn till miljöbalkens mål (som framgår av 1 kap. 1 ) och hushållningsbestämmelserna i 3 och 4 kap. Platsen ska också väljas så att verksamheten kan bedrivas med minsta intrång för människors hälsa och miljön. Lokaliseringsregeln gäller inte bara vid ny verksamhet utan också vid utvidgningar och omprövningar av befintliga verksamheter. Hushållning och kretslopp Den som bedriver en verksamhet ska använda råvaror och energi så effektivt som möjligt och utnyttja möjligheterna till återanvändning och återvinning. Vid en bedömning ska nyproducerat respektive återvunnet materials totala miljöpåverkan vägas mot varandra i ett vaggan till graven perspektiv. I första hand ska förnyelsebara energikällor användas. Produktvalsprincipen Man ska välja sådana kemiska produkter och varor som är minst skadliga för miljön. Skälighetsregeln Hänsynsreglerna ska uppfyllas i den mån det inte kan anses oskäligt. Ansvar att avhjälpa skador Den som orsakar en skada på miljön ansvarar för att den avhjälps. Stoppregeln En verksamhet får inte bedrivas om den medför risk för att ett stort antal människor får sina levnadsförhållanden väsentligt försämrade eller för att miljön försämras avsevärt. Förteckning över lagar och förordningar Detta är en förteckning över de lagar och förordningar som nämns i dokumentet (förutom dessa finns fler som gäller parallellt). miljöbalk (SFS 1998:808) förordning (SFS 2001:527) om miljökvalitetsnormer för utomhusluft förordning (SFS 1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd - förordning (1998:900) om tillsyn enligt miljöbalken förordning (1998:905) om miljökonsekvensbeskrivningar lagen (1999:381) om åtgärder för att förebygga och begränsa följderna av allvarliga kemikalieolyckor, den så kallade Sevesolagen förordning (1998:940) om avgifter för prövning och tillsyn enligt miljöbalken förordning (2004:989) om översyn av vissa miljöfarliga verksamheter Sid 13

14 Ordlista Aktförvarare Det ställe där handlingar förvaras så att allmänheten kan ta del av dem (under remisstiden och efter kungörelse). BMP Betydande miljöpåverkan Generalläkare Tillsynsmyndighet för Försvarsmaktens anläggningar LST Länsstyrelsen MB Miljöbalk (SFS 1998:808) MKB Miljökonsekvensbeskrivning MPD Miljöprövningsdelegationen, beslutande vid tillstånd till miljöfarlig verksamhet (Bverksamheter) Recipient Slutlig mottagare av t.ex. processvatten, stoft, avgaser (kan vara vattendrag, grundvatten, sjö, hav, luft, mark etc.) Samråd SFS Tillståndsplikt Tillsynsmyndighet VU Förfarande som säkerställer att alla som kan bli berörda ges möjlighet att yttra sig i ett enskilt tillstånds-, samråds- eller anmälningsärende. Hur samrådet ska gå till finns bl.a. reglerat i 6 kap. miljöbalken. Svensk författningssamling, går t.ex. att hitta på Miljöfarlig verksamhet med beteckningen A eller B i bilaga 1 till förordningen (SFS 1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd. Den myndighet som bedriver tillsyn över en miljöfarlig verksamhet. Vilken myndighet som ansvarar för tillsynen finns reglerat i bl.a. miljöbalken och tillsynsförordningen (SFS 1998:900) Verksamhetsutövare (ofta likställt med sökande) Kontakt Länsstyrelsen i Uppsala län Hamnesplanaden UPPSALA Telefon: (vxl) Fax: e-post: lansstyrelsen@c.lst.se Grafisk form: Ylva Englund Foto omslag: Pia Holmberg, Länsstyrelsen (Grustäkt i norra Uppland) Tryck: Länsstyrelsens reprocentral Uppsala 2005 Vill du veta mer? Naturvårdsverket Besöksadress: Blekholmsterassen 36 Postadress: STOCKHOLM Telefon: Miljödomstolen, Avd 9, Stockholms tingsrätt Besöksadress: Fleminggatan 14 Postadress: Box STOCKHOLM Telefon: Lag- och förordningstexter kan sökas på Internetadress eller beställas från Naturvårdsverkets förlag där också Naturvårdsverkets föreskrifter, allmänna råd och branschfaktablad finns att få E-post: kundtjanst@environ.se