Promemoria Sid. 1(15) Guatemala City. Landöversikt Guatemala januari Basfakta

Transkript

1 Promemoria Sid. 1(15) Guatemala City Landöversikt Guatemala januari 2017 Basfakta Folkmängd: 16,7 miljoner (uppskattning 2016) Huvudstad: Guatemala City (befolkning: drygt 3 miljoner) Yta: km2 [Sverige: km2] Språk: Spanska (officiellt), samt 23 etno-lingvistiska grupper Religion: Katolicism, protestantism samt urfolkens trosföreställningar Valuta: Quetzal (GTQ) = 100 centavos Växelkurs: 1 SEK = 0,85 GTQ (januari 2017) BNP/per capita, nominell 3903 USD (2015) BNP/per capita med 7722 USD (2015) köpkraftsparitet (PPP) Regeringsparti: Frente de Convergencia Nacional - Nación (FCN Nación) President/statschef: Jimmy Morales Vicepresident: Jafeth Cabrera Utrikesminister: Carlos Raúl Morales Kongressen: En kammare med 158 ledamöter med 16 representerade partier. Största politiska partier FCN-Nación (33 mandat), UNE (32 mandat), Todos (18 mandat), Reformador (17 mandat), EG (7 mandat), utan partitillhörighet (4 mandat).

2 2(15) Geografisk och demografisk översikt Guatemala är indelat i ett antal geografiska zoner, varav cirka två tredjedelar utgörs av subtropiska bergs- och vulkanområden. Norra Guatemala (departementet El Petén) präglas av regnskog och savann, och har liksom låglandet och kustområdena ett tropiskt klimat. Några av landets många vulkaner är fortfarande aktiva och ger sporadiskt ifrån sig gas- och lavaflöden, såsom vulkanerna Pacaya och Fuego som ligger ganska nära huvudstaden. Mindre jordskalv förekommer frekvent. Det senaste större jordskalvet inträffade den 7 november Ett 50-tal människor omkom, de flesta i de västra delarna av landet. År 1976 inträffade en kraftig jordbävning som resulterade i mer än dödsoffer drabbades landet av den tropiska stormen Stan som genom översvämningar och jordskred ödelade delar av landets infrastruktur och orsakade omkring dödsoffer. Stormen Agatha som inträffade 2010 skördade drygt 200 dödsoffer samt resulterade i omfattande materiella skador. Guatemala är indelat i 22 departement/provinser, varav de tre folkrikaste är Guatemala, Huehuetenango och San Marcos. Enligt den senaste folkräkningen 2002 utförd på självidentifieringsprinciper definierar sig knappt hälften av befolkningen som urfolk, såsom exempelvis mayafolken K iche, Q eqchi, Kaqchikel och Mam. Den andra större befolkningsgruppen är mestiser (i Guatemala kallas de ladinos), d.v.s. befolkning av blandat urfolk och europeiskt ursprung. Även ett antal mindre folkslag såsom Xinca och Garífuna (de senare är ättlingar till karibiska urinvånare och slavar) finns representerade, såväl som ättlingar till europeiska invandrare (s.k. criollos). Historik Mayariket, bestående av Guatemala samt delar av dagens Mexiko, Belize, El Salvador och Honduras, hade sin höjdpunkt under den senklassiska perioden från år e.kr. Under denna period utvecklade mayafolken unika och högt stående kunskaper inom matematik, astronomi, arkitektur och konst. År 1523 anlände de spanska erövrarna under ledning av Hernan Cortés utsände, Pedro de Alvarado. Inom loppet av två år hade samtliga större mayafolk besegrats och ställts under det spanska kungahusets kontroll. Spanjorernas koloniala erövringsstrategier tros ha gynnats av att Mayariket sedan lång tid var försvagat och på väg mot sönderfall. Den spanska kolonin Guatemala omfattade nästan hela det område vi idag kallar Centralamerika och spanjorernas kolonisering innebar en rad radikala förändringar av det ursprungliga samhället som till exempel merkantilism, jordomfördelningar samt en ny religion. Många av förändringarna fick förödande konsekvenser för urfolken; främmande europeiska sjukdomar utplånade cirka 90 procent av urfolken och kolonialtiden kom att präglas av förtryck, rasism och uppror. Kolonisatörerna

3 3(15) lyckades dock aldrig utrota urfolkskulturerna fullkomligt. Istället lever de traditionsrika kulturerna kvar sida vid sida med europeiska och amerikanska influenser, vilket bidragit till att ge det moderna Guatemala en rik och mångfaldig demografisk profil. Den centralamerikanska frigörelsen från Spanien inleddes i det som idag utgör Guatemala, i samband med Napoleons invasion av Spanien frigjordes Guatemala från Spanien, och mellan var Guatemala en av nationerna i en kortlivad centralamerikansk federation. År 1838 upplöstes unionen och Guatemala blev åter självständigt. Rafael Carreras blev det nya landets förste president. Politiskt system I Guatemala råder politisk pluralism med flerpartisystem. Landet är en republik och presidenten är stats- och regeringschef samt överbefälhavare. Presidenten utses i allmänna val för en fyraårsperiod och kan inte väljas om. Regeringen utses och avsätts av presidenten. Den lagstiftande makten ligger hos kongressen som utses på fyra år i allmänna val. Kongressen har en kammare och de 158 ledamöterna väljs vart fjärde år samtidigt som presidenten. Guatemalas 22 departement styrs av guvernörer utsedda av presidenten, och landets 338 kommuner styrs av borgmästare som utses i val som hålls i samband med kongressvalet. Nästa val kommer att hållas i juni En rad interna och strukturella faktorer motverkar i praktiken ett väl fungerande partisystem och brett deltagande i den politiska processen. Partierna i Guatemala saknar ofta interndemokrati, har kort livslängd och uppvisar en svag ideologisk förankring. Partierna tenderar även att försvagas betydligt i oppositionsställning, bland annat på grund av bristande förankring hos befolkningen och avsaknad av långsiktiga strategier. Fenomenet som på spanska kallas transfuguismo, det vill säga att kongressledamöter byter parti från det man valts in i kongressen till ett annat, med ekonomiska fördelar som incitament, var fram till nyligen mycket vanligt i Guatemala. Under den föregående mandatperioden (som startade i januari 2012) bytte mer än hälften av de 158 kongressledamöterna parti. Under 2016 antog kongressen en ny lag för allmänna val och politiska partier, vilken begränsar möjligheten till partibyten under sittande kongress samt ökar kontrollen över finansiering till politiska partier efter avslöjanden om illegal finansiering från bl.a. narkotikakarteller. Den inrikespolitiska utvecklingen Vägen till demokrati och fred Från självständigheten fram till 1980-talet växlade makten mellan olika typer av autokratier och militärdiktaturer. Det enda undantaget från denna utveckling inträffade mellan åren 1944 och 1954, då två på varandra följande re-

4 4(15) formvänliga presidenter, Juan José Arévalo respektive Jacobo Árbenz, försökte modernisera och demokratisera landet. De sociala och agrara reformerna motarbetades av landets stora jordägare, såsom det amerikanska storföretaget United Fruit Company (med den amerikanska underrättelsetjänsten CIA:s styrelseordförande i sin ledning) som förlorade hälften av sina ägor då Jacobo Árbenz omfördelade cirka km2 jord till småjordbrukarnas fördel. Denna åtgärd spädde på storgodsägarnas missnöje och 1954 störtades Árbenz i en statskupp iscensatt av högerradikal inhemsk opposition med stöd av CIA. Kommunistpartiet förbjöds, och såväl vänster- och centerorienterade partier som fackföreningar förtrycktes. Militären tog över makten, jorden återgavs till de gamla jordägarna, och reformsträvande guatemalaner förföljdes eller avrättades. De politiska och sociala spänningarna ledde i början av 1960-talet till en intern väpnad konflikt som varade i 36 år. Ett stort antal fruktansvärda massakrer begicks mot delar av civilbefolkningen huvuddelen av dem urfolk. Med hjälp av internationella medlare inleddes år 1990 fredsförhandlingar mellan den guatemalanska staten och den samlade gerillan i Unidad Revolucionaria Nacional Guatemalteca (URNG). Förhandlingarna pågick i sex år, under vilka olika partiella fredsavtal kom att upprättas, och i december 1996 kunde ett formellt slutgiltigt fredsavtal undertecknas mellan bl.a. dåvarande presidenten Álvaro Arzú (PAN) och företrädare för URNG. Åtaganden inom ramen för fredsavtalen innefattade bl.a. ökad respekt för urfolkens rättigheter, kvinnors rättigheter, stärkt rättsäkerhet, demilitarisering, ersättning till krigsoffren samt ökade intäkter till statskassan. År 1994 installerade FN en internationell mission i landet, MINUGUA, med uppgift att verifiera genomförandet av fredsavtalen. MINUGUA stannade kvar i landet till FN:s historiska förklaringskommission (Comisión de Esclarecimiento Histórico; CEH), vilken bildades som en del av de fredsavtalen, konstaterade i sin omfattande och grundliga rapport (1999) att åtminstone 90 procent av massakrerna hade begåtts av statsmakten. Enligt CEH dödades minst civila under de 36 åren av intern väpnad konflikt. Efter valet 1952 skulle det dröja ända fram till 1985 innan nästa legitimt genomförda val ägde rum, då kristdemokraten Vinicio Cerezo valdes till president. Demokratin har därefter stabiliserats med undantag för ett misslyckat försök till statskupp De politiska maktskiftena har varit många och militären har historiskt sett varit inflytelserik. Korruption, penningtvätt, narkotikahandel och övrig organiserad brottslighet i samspel med ett svagt rättsväsende är några av Guatemalas stora problem. Många av dessa har uppenbara historiska rötter och är ett resultat av en djup fattigdom och en av

5 5(15) världens mest skeva inkomstfördelningar. Urfolken är politiskt, ekonomiskt och socialt marginaliserade. Bristen på politisk kontinuitet är uppenbar; sedan 1986 har ännu inget politiskt parti suttit vid makten längre än en mandatperiod. Det konservativa och populistiska FCN-Nación, med dess ledare Jimmy Morales, vann presidentvalet 2015 över tidigare presidenthustrun och mer vänsterorienterade Sandra Torres, UNE. Kampen mot straffrihet och korruption Den FN-stödda Internationella Kommissionen mot Straffrihet i Guatemala (CICIG) etablerades i september 2007 för att bistå landets nationella myndigheter i att söka minska den utbredda straffriheten i landet. Sverige är den andra största biståndsgivaren sedan kommissionens inrättande. Samordningen har förbättrats mellan flera av rättskedjans institutioner; riksåklagaren, inrikesministeriet och CICIG och viktiga framsteg har noterats i kampen mot den nutida och historiska straffriheten sedan kommissionens inrättande. En serie tillslag av CICIG i samarbete med guatemalanska rättsvårdande myndigheter satte hela regeringen och det politiska systemet i gungning under våren och sommaren I april avslöjades ett kriminellt nätverk inom tulloch skatteförvaltningen som tjänat stora summor på korruption kopplad till det nationella tullsystemet. Den tidigare presidenten och vicepresidenten, chefen och f.d. chefen för skattemyndigheten SAT (Superintendencia de Administración Tributaria) samt vicepresidentens privatsekreterare står anklagade tillsammans med ytterligare 25 personer för att ha integrerat denna parallella bedrägeristruktur. En dryg månad efter det stora avslöjandet kring SAT gjordes ett nytt stort tillslag 20 maj av CICIG och åklagarmyndigheten, denna gång mot medlemmar i styrelsen inom det guatemalanska socialförsäkringssystemet IGSS (Instituto Guatemalteco de Seguridad Social). Bland de gripna fanns chefen för IGSS (tidigare presidentens privatsekreterare) och Guatemalas centralbankschef. De misstänks ha legat bakom ett brottsyndikat som avkrävt mutor för att ingå avtal för IGSS:s räkning. Bland annat ingicks ett avtal värt över 100 miljoner SEK för dialysbehandling av njursjuka. Den högst bristfälliga behandlingen av patienterna (företaget hade ingen erfarenhet av dialysbehandling) resulterade i 13 dödsfall och att 95 personer insjuknade i bukhinneinflammation. Dessa tillslag provocerade fram en politisk och social mobilisering i landet. Den 25 april hölls den första stora demonstrationen (den största på flera

6 6(15) decennier i landet) där allmänheten krävde presidentens och vicepresidentens avgång. Skandalen kring SAT i kombination med allmänopinionens och det privata näringslivets lobbying ledde till att vicepresident Roxana Baldetti avgick 7 maj. Den 1 september lyfte kongressen även sittande president Perez Molinas immunitet, vilket möjliggjorde åtal för hans inblandning i korruptionen inom tullsystemet. Kort därefter avgick presidenten och Alejandro Maldonado Aguirre blev således ny president och till vice president utsågs Juan Alfonso Fuentes Soria. Under 2016 har flera statliga andra institutioner intagit en mer aktiv roll i kampen mot korruption. Särskilt skattemyndigheten, SAT, under dess nya chef Juan Foppa har intensifierat kampen mot skatteflykt genom ett flertal tillslag mot mäktiga affärsintressen i landet. Detta har bland annat medfört en ökning av skatteintäkterna under 2016 med 17,6% jämfört med En ny politisk karta Som en följd av dessa händelser och med stöd av folkliga och fredliga protester växte en allt starkare enighet fram om behovet av genomgripande reformer av såväl de statliga strukturerna som av rättssystemet, och ett flertal initiativ togs för att på kort sikt reformera ett antal nyckellagar. Till dessa hör vallagen, lagen om offentlig upphandling samt ett antal lagar som styr den rättsliga sektorn. Mitt under den politiska krisen 2015 hölls den 6e september val till borgmästare, provinsförsamlingar, kongressen, president samt till det centralamerikanska parlamentet. Då ingen av presidentkadidaterna fick egen majoritet gick två kandidater vidare till en andra valomgång. Dessa två var Jimmy Morales och Sandra Torres. Den senare kom på andra plats med endast ett par tusen rösters övervikt över den på förhand tippade segraren, Manuel Baldizón. I den andra valomgången vann Jimmy Morales från partiet FCN Nación en jordskredsseger och tillträdde den 14e januari 2016 som Guatemalas nya president. Morales saknar politisk erfarenhet, han är komiker och skådespelare. Han bedöms ha vunnit valet tack vare just detta, att inte förknippas med ett politiskt system som av det stora flertalet uppfattas som korrupt, utan istället stå för förändring och med löfte om att utrota korruptionen. Det parti han representerar, FCN-Nación, är dock bildat av veteranmilitärorganisationern, Avemilgua, bland vars ledarskikt flera nyckelpersoner anklagas för brott mot mänskligheten under den interna väpnade konflikten. Morales lutar sig även mot de evangeliska kyrkorna och delar av den privata sektorn.

7 7(15) Samtidigt som presidenten tillträdde också den nya kongressen. Kongressen åtnjuter mycket svagt förtroende i Guatemala och blev efter vicepresidentens och presidentens avgångar måltavla för de folkliga protesterna med anklagelser om att gå i privata aktörers intressen och allmän ineffektivitet. I samband med tillträdet så utsågs en ny talman, Mario Taracena (UNE), efter en hård kamp med den avgående talmannen. Taracena och hans presidium satte genast igång med ett antal åtgärder för att öka transparensen i kongressens arbete samt med ett antal nyckelreformer. Med denna reformiver från kongressens sida förändrades dynamiken mellan denna och exekutiven med en ökad konfrontation mellan Morales och Taracena. Innan lagändringen som förbjuder partibyte för kongressledamöter trädde i kraft skedde ett massivt byte av partitillhörighet för ledamöter till regeringspartiet FCN-Nación, som numera är den lagstiftande församlingens största block med 37 av 158 ledamöter i kongressen. Presidium samt ordförandeskap i utskotten väljs årligen i kongressen och FCN-Nación konsoliderade under senhösten sin makt genom att Taracena i januari 2017 byttes ut som ordförande i kongressen mot Óscar Chinchilla från FCN- Nación, en tidigare relativt osynlig figur på den politiska scenen. Samtidigt tog partiet över ordförandeskapet i en rad nyckelutskott som det för finans- och arbetsmarknadsfrågor samt mänskliga rättigheter. Drygt ett år efter sitt tillträde som president anses Morales politiska prestationer vara knappa med en avsaknad av en tydlig politisk strategi för att hantera bristerna i offentlig förvaltning som resulterar i bristande samhällstjänster, särskilt inom hälso- och utbildningssektorn. Morales offentliga kommunikation är knapphändig och relationen till medierna i sina delar ansträngd. I januari meddelade presidentens presstalesman att Morales endast kommer uttala sig i medierna vid av presidentkansliet valda presstillfällen och endast om de då om av presidenten valda frågor. Hållningen kan tyckas gå på tvärs med regeringen Morales vallöfte om ökad transparens. Morales gick till val under devisen varken tjuv eller korrupt. Hans antikorruptionsagenda sattes på prov i januari 2017 då Morales son, José Manuel Morales Marroquín och hans bror, Samuel Everardo Morales Cabrera, häktades misstänkta för korruption. Presidentens uttalade hållning har hittills varit att rättskipningen ska ha sin gång.

8 8(15) Övergångsrättvisa En rad rättegångar som hanterar brotten mot mänskligheten under den interna väpnande konflikten ligger hos domstolsväsendet för prövning. I maj 2013 dömdes den före detta de facto statschefen Jose Efraín Ríos Montt till 80 års fängelse för folkmord och brott mot mänskligheten mot 1771 civila, däribland gravida kvinnor, barn och gamla under perioden Detta var första gången som en helt nationell domstol i någon del av världen behandlade ett fall där en av åtalspunkterna mot en f d statschef gällde folkmord. Tio dagar efter domslutet beslutade dock författningsdomstolen att domen skulle annulleras på grund av påstådda procedurfel och tas om från ett tidigare skede av processen. I december togs fallet upp igen och det beslutades att Ríos Montts på grund av sitt sjukdomstillstånd ej själv är förmögen att föra sin egen talan utan ska representeras av en förmyndare i den juridiska processen. Fortsättning i rättsprocessen beror på domstolens beslut om processen mot de två åtalade bör separeras eller inte. Datum för beslut är oklart. Ytterligare en nyckelprocess inom övergångsrättvisa är fallet Sepur Zarco, som är det första i världen där sexuellt våld i en väpnad konflikt hanteras i nationell domstol. Den 26:e februari 2016 dömdes två militärer till 120 respektive 240 år för krigsbrott, sexuellt våld och slaveri. Brotten begick under 1982 och 1983 då en grupp kvinnor tillfångatogs och hölls fångna på en militärbas där de tvingades utföra hushållstjänster och sexuella tjänster. Domen är historisk då detta är första gången som ett nationellt rättssystem lyckas åtala och döma militärer för denna typ av brott. Den 6:e januari 2016 anhölls 17 höga exmilitärer, 14 av dessa för inblandning i försvinnanden, tortyr och avrättningar under den väpnade konflikten. Faletl är känt som Creompaz, namnet på den militärförläggning där man hittat massgravar med 565 offer för antal massakrer och bortföranden, varav flertalet är barn Fallet är det mest omfattande rörande tvångsförsvinnanden i Latinamerika. Bland de misstänkte finns regeringspartiet FCN-Nación ordförande, Edgar Ovalle, som dock skyddas från åtal av parlamentarisk immunitet. Fallet om försvinnandet av den minderårige Marco Antonio Molina Theissen mot tre militärer rör några av de mest inflytelserika veteranmilitärerna i de samtida kriminella nätverken.

9 9(15) Att dessa olika rättsprocesser kommer till stånd är i sig ett bevis på de framsteg som gjorts inom rättssystemet under senare år för att förhindra den historiska straffriheten för många av de grova människorättsbrott som begicks under den interna väpnande konflikten. Författningsdomstolens beslut att annullera domen mot general Ríos Montt, samt ständiga processuella turer kring de övriga processerna är samtidigt tecken på hur skört Guatemalas rättssystem fortfarande är. Rättssystemets oberoende Under 2014 och 2015 genomfördes processer för att byta ut flera av de höga ämbetena i statsförvaltningen, bland annat val av ny riksåklagare och domare i högsta domstolen och överrätterna. Dessa ämbeten utses av så kallade nomineringskommittéer (Comisiones de postulación). Trots att syftet med dessa nomineringskommittéer är att demokratisera processen och minska det politiska inflytandet över rättsväsendet blev resultatet av valprocessen till Högsta domstolen och överrätterna under hösten 2015 det rakt motsatta. På grund av stort inflytande från starka ekonomiska intressen och ett politiskt sjackrande under processens slutskede bidrog processen till att ytterligare undergräva rättsväsendets legitimitet och oberoende. Nomineringarna präglades av brist på öppenhet, dokumentation har saknats, intervjuer har gjorts främst för syns skull och kandidaternas meriter har inte varit avgörande utan snarare deras kopplingar och sympatier till politiska, ekonomiska och i värsta fall kriminella intressen. Under våren 2016 genomfördes val till domarna i Konstitutionsdomstolen. Denna process är annorlunda då var och en av de 5 institutionerna 1 som utser sin kandidat själva utformar sin process. Samtliga institutioner utom presidentämbetet genomförde mer eller mindre transparenta processer. Ekonomi och handel Guatemala har Centralamerikas största ekonomi och största befolkning, drygt 16 miljoner invånare enligt senaste folkräkningen. Världsbanken klassar Guatemala som ett lägre medelinkomstland. Trots detta är fattigdomen betydligt mer utbredd än i andra länder med motsvarande BNP. Den sociala och ekonomiska ojämlikhet som karaktäriserar det guatemalanska samhället utgör ett stort hinder mot ekonomisk utveckling, och verkar hämmande för produktiviteten, konkurrenskraften och investeringsklimatet. Fredsavtalen från 1996 uttryckte ambitionen om en bred nationell konsensus kring prioritering av ekonomiska, sociala och säkerhetsrelaterade frågor. Under 1 Kongressen, Högsta domstolen, Presidentämbetet, San Carlos Universitet samt motsv. Advokatsamfundet.

10 10(15) början av 2000-talet genomfördes vissa viktiga strukturreformer (t.ex. inom finanssektorn), medan andra av fredsavtalens blygsamma mål särskilt när det gäller skattefrågor, sociala utgifter och god samhällsstyrning dock bara har uppnåtts till viss del eller inte alls. Att förändra det idag låga skatteuttaget är något av en nyckel för att kunna modernisera och utveckla landet. Medan det genomsnittliga skattetrycket bland utvecklingsländer enligt IMF är 18 procent (36 procent bland OECDländer), har Guatemalas skattetryck under det senaste decenniet legat kring 10 procent, vilket motsvarar Sveriges skattetryck De låga skatteintäkterna och statens begränsade sparande minskar tillgängliga medel för sociala utgifter och offentliga investeringar. Tillväxten bromsade in kraftigt under 2009 till följd av den globala ekonomins nedgång. Jämfört med de övriga centralamerikanska länderna klarade sig Guatemala dock relativt bra, vilket bland annat berodde på landets förhållandevis stabila makroekonomiska system samt en inhemsk finanssektor med begränsade internationella kontaktytor. Tillväxttakten började långsamt återhämta sig under det första halvåret 2010 och accelererade mot slutet av 2010, driven av ökande privatkonsumtion, penningförsändelser från utlandet (främst USA, där drygt en miljon guatemalaner bor) och investeringar liksom en ökande export och import. Under 2016 uppskattas tillväxten till 3,5 procent, en minskning jämfört med 4,1 procents tillväxt året innan. De senaste åren har jordbrukets andel av BNP minskat och servicesektorn och handelns andel ökat. Jordbrukssektorn står dock alltjämt för den största delen av sysselsättningen (drygt 30 procent), vilket indikerar en låg produktivitet inom denna sektor. Handelssektorns expansion har åtföljts av en växande informell sektor och ett ökande deltagande av kvinnor på arbetsmarknaden. Den informella sektorn beräknas utgöra omkring 70 procent av den totala ekonomin. Guatemala är ett transitland för narkotikahandel, och narkotikarelaterade ekonomiska flöden utgör en inte obetydlig andel av landets ekonomi, enligt vissa uppskattningar omkring 3-5 procent av landets BNP. Guatemala är i stor utsträckning beroende av export, som utgör cirka 17 procent av BNP. De huvudsakliga exportprodukterna är textil och konfektion, kaffe, socker, ädelmetall och bananer. Guatemalas största exportmarknader 2015 var USA (35 procent), El Salvador (8,4 procent), Honduras (7,3 procent) och Nicaragua (5 procent). Exporten till EU uppgick till 8 procent. Guatemalas viktigaste importpartners var år 2015 USA (37,7 procent), Mexiko (11,7 procent), Kina (13,2 procent), El

11 11(15) Salvador (4,8 procent) och Costa Rica (3,3 procent). Importen från EU uppgick till 6,8 procent Uppskattningsvis tio procent av guatemalanerna bor utomlands efter att ha emigrerat, främst till USA. Remissor penningförsändelser från migranter är en viktig inkomstkälla för många guatemalaner. År 2016 uppskattas remissorna motsvara cirka tio procent av Guatemalas BNP. Guatemala är frihandelsvänligt och bedriver en aktiv handelspolitik. Landet är medlem i den Centralamerikanska Gemensamma Marknaden (MCCA) och har frihandelsavtal med Mexiko, Taiwan, Chile, Panama, Colombia samt frihandelsavtalet DR-CAFTA med El Salvador, Nicaragua, Honduras, Dominikanska Republiken och USA. Förhandlingar om ett frihandelsavtal med Kanada pågår. Det biregionala associeringsavtalet mellan EU och Centralamerika, som trädde i kraft i Guatemala i slutet av 2013 är det första biregionala associeringsavtalet för såväl Centralamerika som EU och är ett av de mer omfattande regionala avtal som EU hittills har förhandlat om. Associeringsavtalet utgörs av tre pelare: politisk dialog, utvecklingssamarbete och frihandel. Frihandelspelaren är i kraft men avtalet i sin helhet kommer att träda i kraft först när det har godkänts av samtliga av EU:s medlemsstaters parlament. Mänskliga rättigheter Det finns stora brister i respekten för mänskliga rättigheter i Guatemala. Våldet är utbrett, korruption och straffrihet är vanligt förekommande. Omkring hälften av befolkningen lever i fattigdom och nära hälften av landets alla barn under fem år kroniskt undernärda, vilket är den högsta andelen i Latinamerika och en av de högsta i världen. Rasism och diskriminering utgör allvarliga strukturella problem som begränsar urfolkens politiska och ekonomiska inflytande bland annat över naturresurser och deras tillgång till hälsa och utbildning. Korruptionen inom rättsväsendet och förekomsten av parallella illegala maktstrukturer med kopplingar till statliga tjänstemän och delar av näringslivet försvårar försök att stoppa den organiserade brottsligheten, något som bidrar till en av världens högsta våldsnivåer. Hot och attacker mot försvarare av mänskliga rättigheter är vanligt förekommande, och särskilt frekvent mot miljöaktivister och urfolksorganisering i protest mot megaprojekt inom gruv- och energisektorn. Guatemala och Honduras uppges vara de farligaste länderna för försvarare av mark- och naturresursrättigheter år 2016.

12 12(15) Homofobi och fördomar bland stora delar av befolkningen marginaliserar HBTQ-personer. HBTQ-personer utsätts för attacker och trakasserier. Merparten av den arbetsföra delen av befolkningen arbetar inom den informella sektorn. Organiseringsgraden i fackföreningar är låg och rapporter finns om privata arbetsgivare som förhindrar fackliga aktiviteter genom hot, våld och avskedanden. ILO behandlar sedan 2012 en begäran om att tillsätta en undersökningskommission för att följa upp rapporter om 70 mord på fackligt anslutna. Frågan togs åter upp i mars 2016 och beslutet om undersökningskommission hänsköts tilltas till november Minimilönen räcker inte för att täcka kostnaden av en basvarukorg. Omkring 20 procent av alla barn mellan 7 och 14 år arbetar regelbundet. Mödra- och spädbarnsdödligheten är bland de högsta i Latinamerika och omkring hälften av alla födslar sker utan hjälp av medicinsk personal. I vissa delar av landet med höga andelar urfolk är spädbarnsdödligheten upp till åtta gånger högre än genomsnittet för landet. Drygt 70 procent av alla kvinnor som avlider i samband med förlossningar tillhör urfolken. Våld mot kvinnor och barn är ett stort problem, trots en rad nya lagar och andra åtgärder på området. Kvinnors deltagande i politiska församlingar är lågt. Antalet tonårsgraviditeter är högt, och dessa är i många fall resultat av sexuella övergrepp inom familjen. Under 2015 höjdes lägsta åldern för att ingå äktenskap till 18 år för både män och kvinnor vilket är ett steg mot att förhindra de vanligt förekommande barnäktenskap. För mer detaljerad information, se Utrikesdepartementets senaste rapport om de mänskliga rättigheterna i Guatemala på regeringens webbplats om mänskliga rättigheter: Internationella relationer Guatemalas geografiska närhet och landets stora handelsexponering mot USA gör att landet traditionellt har haft ett stort inflytande på utvecklingen i Guatemala. Relationerna till de centralamerikanska grannländerna och Mexiko är också viktiga och Guatemala har varit drivande för att öka det politiska och ekonomiska samarbetet i regionen. En ekonomisk samordning inleddes i regionen på 1950-talet och Guatemala har i flera omgångar ingått avtal om en

13 13(15) gemensam marknad med flera grannländer. Inom ramen för organisationen SICA (det centralamerikanska integrationssystemet) samarbetar de centralamerikanska länderna med USA och andra givare kring en regional säkerhetsstrategi för att förbättra medborgarsäkerheten i regionen. Sedan fredsavtalen undertecknades 1996 har staten också gått med i flera olika internationella samarbeten för att komma tillrätta med exempelvis människorättsbrott, narkotikahandel och miljöförstöring. Guatemala innehade en plats i FNs säkerhetsråd Liksom flertalet av sina centralamerikanska grannar upprätthåller Guatemala sedan länge diplomatiska relationer med Taiwan istället för med Kina. Ända sedan mitten av 1800-talet har Guatemala tvistat med grannlandet Belize om gränsdragningen länderna emellan. Åtgärder har vidtagits inom Organisationen för de amerikanska staterna (OAS) för att få ett slut på konflikter i gränszonen, och konflikten har successivt svalnat under de senaste åren. År 2008 enades länderna om att hänskjuta konflikten till internationella domstolen i Haag (ICJ), vilket uppfattas som ett viktigt steg mot en fredlig lösning på den långvariga tvisten. Av konstitutionella skäl måste dock frågan genomgå en simultan folkomröstning i de båda länderna för att ICJ ska ges jurisdiktion att avgöra frågan, vilket ännu inte har skett. Kravet på samtidiga folkomröstningar i de båda länderna har visat sig utgöra ett hinder för att folkomröstningar överhuvudtaget skulle kunna hållas. Ett framsteg var därför att länderna i maj 2015 tecknade ett tilläggsavtal som öppnar för möjligheten att genomföra folkomröstningar i de båda länderna vid olika tillfällen. Tilläggsavtalet innehåller också åtagande om att genomföra informationskampanjer i sakfrågan i de båda länderna. Har det hänt något mer i frågan? Sverige och Guatemala Sveriges handel med Guatemala är begränsad, liksom närvaron av svenska företag. Sveriges export 2015 uppgick till 314 MSEK (315 MSEK 2014), medan importen från Guatemala nådde 44 MSEK under samma år (35 MSEK 2014). En stor del av importen från Guatemala går dock via europeiska hamnar och registreras sedan EU-inträdet inte som import till Sverige, vilket gör att siffrorna i verkligheten är högre. År 2015 var de främsta svenska exportprodukterna till Guatemala verkstadsprodukter; maskiner, pappersprodukter samt livsmedel (maltmjöl). De viktigaste importvarorna var kaffe, sesamfrön samt kryddor. Två svenska företag, Ericsson och ABB, har kontor i Guatemala, och står också för den största delen av Sveriges export till landet. Tetra Pak har en

14 14(15) representant i landet. Andra företag, såsom SKF, företräds genom dotterbolag i något av grannländerna. Ett tjugotal andra företag representeras genom lokala återförsäljare och distributörer, såsom Elof Hansson, Volvo personvagnar, Volvo lastvagnar, Elektrolux, Atlas Copco, Sandvik, Oriflame, Astra Zeneca, DeLaval, Husqvarna, Bahco, Orrefors och Kosta Boda. Sektorer med utvecklingspotential för Sveriges del är skogssektorn, infrastruktur, bioteknologi, vattenkraft och miljöteknik. Verktyg som kan underlätta investeringar i dessa sektorer är dels det investeringsskyddsavtal som Guatemala och Sverige skrev under i februari 2004, dels det riskkapital Swedfund ställer till förfogande för svenska investeringsprojekt i Centralamerika. Sveriges utvecklingssamarbete med Guatemala Det svenska utvecklingssamarbetet med Guatemala under perioden 18 september december 2012 omfattade omkring 170 miljoner kronor årligen. Samarbetsstrategin förlängdes t.o.m. 31 december 2016 och den utbetalda volymen för 2016 uppgick till drygt 230 miljoner kronor. I regeringens strategi för samarbetet med Guatemala fastställs en inriktning på tre huvudsakliga områden: i) värnad mänsklig säkerhet och frihet från våld, ii) stärkt demokrati och jämställdhet samt ökad respekt för mänskliga rättigheter, iii) förbättrade möjligheter och verktyg för fattiga människor att kunna förbättra sina levnadsvillkor. Strategins mål är att stödja genomförandet av fredsavtalen och därmed bidra till en stärkt demokrati, respekt för mänskliga rättigheter, konsolidering av freden, lägre våldsnivåer samt minskat fattigdom. Ett särskilt fokus ligger på urfolks samt kvinnors och barns situation. Strategin omfattar sammantaget 1125 miljoner svenska kronor. Utvecklingssamarbetet sker med statliga myndigheter som statistikinstitutet INE, Kongressen, presidentens sekretariat för kvinnofrågor och den särskilda myndigheten för försvar av urfolkskvinnors rättigheter, FN-organen UNICEF, OHCHR, UNDP och den särskilda internationella kommissionen mot straffrihet i Guatemala, CICIG. Vidare ges stöd till flera enskilda organisationer (bland dessa We Effect, Diakonia, Helvetas). Utvecklingssamarbete sker även genom svenska civilsamhällesorganisationer i Guatemala. We Effect, Diakonia, Kristna Fredsrörelsen, Individuell Människohjälp samt Colchaj Nac Luum har kontor i landet.

15 15(15) Besöksutbytet mellan Sverige och Guatemala I april 2016 besökte kabinettsekreterare Annika Söder Guatemala och i april 2015 besökte statssekreteraren för utvecklingsfrågor Ulrika Modéer landet. I maj 2012 besökte dåvarande statssekreteraren för utvecklingsfrågor Hanna Hellqvist landet, och i november samma år mottogs Sidas generaldirektör Charlotte Petri Gornitzka. I augusti 2012 besökte dåvarande utrikesministern Harold Caballeros Sverige. ANDRÉN