Sveriges utvecklingssamarbete med Guatemala: Resultat och utmaningar

Transkript

1 Promemoria Sid. 1(6) Guatemala City Första ambassadsekreterarna Mats Ottosson och Jocke Nyberg Sveriges utvecklingssamarbete med Guatemala: Resultat och utmaningar 1. Bakgrund Sverige har bedrivit utvecklingssamarbete i Guatemala sedan tidigt 1980-tal. Första årtiondet gav Sverige främst humanitärt stöd till offren i den interna väpnade konflikten. Från slutet av 1980-talet bidrog Sverige till att regeringen och gerillasamordningen URNG inledde fredsförhandlingar, småningom med FN som medlare. Sveriges breda kontaktyta med politiker, militärer, civilsamhället, näringslivet och akademiska kretsar var avgörande för att kunna spela denna konstruktiva roll. Biståndet fungerade som en hävstång i det politiska och diplomatiska engagemanget. De tolv fredsavtalen signerades slutgiltigt 1996 (varav ett i Stockholm) och gjorde slut på den 36 år ( ) långa interna väpnade konflikten samt skapade förutsättningar för försoning och fördjupad demokratisering. (De första demokratiska valen hölls 1985.) 2. Det aktuella utvecklingssamarbetet Nedanstående beskrivning utgör ett urval av insatser i det svenska utvecklingssamarbetet med Guatemala. Det har under slutet av 1990-talet och 2000-talet varit inriktat på att bidra till fredsavtalens genomförande, med fokus på försvaret av de mänskliga rättigheterna och rättsstatens upprätthållande och konsolidering. Biståndet har hittills uppgått till cirka 170 miljoner kronor årligen och är uppdelat i tre sektorer: demokratisk samhällsstyrning och mänskliga rättigheter (57 procent), hälsa (23 procent) och hållbar fattigdomsorienterad ekonomisk tillväxt i fattiga regioner (20 procent).

2 2(6) Det styrande instrumentet är regeringens samarbetsstrategi för Guatemala Strategins övergripande mål är att skapa förutsättningar för fortsatt fred och fattigdomsbekämpning utifrån ett rättighetsperspektiv och fattiga människors perspektiv på utveckling. Specifika mål är mätbara, tydliga framsteg för fred, försoning, respekt för de mänskliga rättigheterna, bekämpning av den utbredda fattigdomen, politiskt deltagande samt jämställdhet mellan könen. Kvinnor, barn och urfolk är prioriterade målgrupper. Rättighetsperspektivet och de fattigas perspektiv genomsyrar insatserna i de tre sektorerna. Inom sektorn för demokratisk samhällsstyrning och mänskliga rättigheter är ett viktigt mål minskad straffrihet och ett stärkt rättsväsende. Sverige är näst största givare (av 13 länder, 2011) till den internationella kommissionen mot straffrihet (CICIG), som sedan 2007 verkar på ett mandat överenskommet mellan FN:s generalsekreterare och Guatemalas president. Andra samarbetspartners är Riksåklagarämbetet, UNDP, Polisens historiska arkiv, den rättsantropologiska stiftelsen FAFG (som gör utgrävningar av bland annat massgravar), UNDP-programmet PAJUST för övergångsrättvisa, UNICEF och FNs högkommissarie för mänskliga rättigheter. Stöd ges också till flera organisationer inom civilsamhället som utbildar medborgarna i mänskliga rättigheter och deltar i rättsprocesser. Inom sektorerna för hälsa och hållbar fattigdomsorienterad tillväxt är insatserna geografiskt inriktade på några av de fattigaste regionerna på landsbygden där majoriteten är urfolk. Ambassadens dialogplan betonar följande fyra frågor: bekämpandet av straffriheten; vikten av skattereformer; bekämpandet av könsbaserat våld samt främjandet av sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter (SRHR). Sommaren 2011 genomfördes en halvtidsöversyn av strategin. Slutsatsen var att strategin och kopplingen till 1996 års fredsavtal är fortsatt relevant med hänsyn till den i flera avseenden prekära post-konfliktsituation som fortfarande karaktäriserar Guatemala, och där den organiserade transnationella brottsligheten hotar rättsstaten och ger upphov till ett utbrett våld. 3. Samarbetets resultat per sektor 3.1 Demokratisk samhällsstyrning och mänskliga rättigheter Att minska straffriheten är en central fråga för Guatemala. Den är också ett sektormål i det svenska utvecklingssamarbetet. Sedan den nya riksåklagaren Claudia Paz y Paz tillträdde i december 2010 har viktiga framsteg gjorts, men betydande utmaningar kvarstår.

3 3(6) CICIG har i nära samarbete med riksåklagaren avslöjat, brutit sönder och lagfört nätverk som ägnar sig åt organiserad brottslighet, inte minst narkotikasyndikat med förgreningar till statliga funktionärer och företrädare för näringslivet. Ytterligare ett resultat är att civilsamhället och staten ökat sitt samarbete för att få fram bevis i brott som begåtts under den interna väpnade konflikten. Enskilda organisationer har också i samarbete med åklagarämbetet hjälpt till att lagföra militärer som deltog i och ansvarade för massakrer och andra utomrättsliga avrättningar på civila under den väpnade konfliktens våldsammaste period ( ). På andra områden har Sverige bidragit till en mer välutvecklad statlig jämställdhets- och anti-diskrimineringspolitik med tillhörande lagstiftning, vilket också medfört en ökad kunskap hos främst urfolk och kvinnor om deras rättigheter samt hur dessa kan utkrävas. Stödet kanaliseras via presidentens eget jämställdhetssekretariat SEPREM samt ombudsmannen för urbefolkningskvinnor, DEMI. Sveriges stöd till det civila samhället har bidragit till en större medvetenhet och kunskap om det omfattande könsrelaterade våldet i samhället och hur det bör bekämpas samt bidragit till en ökad efterfrågan på SRHR bland de fattigaste kvinnorna och tonårsflickorna på landsbygden, som ofta är bland de mest utsatta och diskriminerade. Samarbetspartner är UNFPA. Stödet till valmyndigheten (TSE) bidrog till att röstlängden inför president-, kongress- och kommunalvalen 2011 ökade med över 20 procent (1,2 miljoner människor), vilket vida överskred valmyndighetens egna mål. Mobila röstregistreringsteam på landsbygden var nyckeln till denna framgång för demokratin. Ökningen var störst bland mayakvinnor och ungdomar. I den viktiga frågan om skattereformer och statens ökade intäkter för att kunna finansiera sina huvuduppgifter och landets utveckling stödjer Sverige som enda givare det välrenommerade skatteinstitutet ICEFI, som har varit regeringen behjälplig i det senaste skattereformsförslaget. Det behandlas för närvarande i kongressen. Den nya lagstiftningen skulle öka skatteuppbörden från blygsamma 10 procent av BNI till cirka 12 procent. Vad gäller barns rättigheter har det svenska stödet bidragit till att förbättra lagstiftningen för skydd av barn. För att stödja lagens genomförande har Sverige bidragit till att förbättra samordningen mellan sociala myndigheter, polis, åklagare och domstolar. Stöd har också gått till informationskampanjer som haft stort genomslag i nationella medier i syfte att föra upp barnrättsfrågor på den politiska agendan och till allmän debatt. Det svenska stödet till UNICEF har på ett konkret sätt bidragit till en kraftig minskning av antalet internationella olagliga adoptioner. Frågan är kopplad till en tidigare omfattande korruption inom domstolsväsendet, socialtjänsten och sjukvården.

4 4(6) 2.2 Hälsa Målet inom hälsosektorn är förstärkt primärhälsovård, särskilt ökad tillgång till barn- och mödrahälsovård i regioner med utbredd fattigdom, inklusive extremt höga indikatorer för kronisk undernäring. Sverige har sedan 2003 gett stöd till sektorn. Bland de konkreta resultaten finns utökad tillgång till information om sexuell och reproduktiv hälsa, inklusive information om preventivmedel och familjeplanering; utökad tillgång på hälsovårdscentraler till vatten och sanitet; utökad tillgång till medicinskt utbildad personal, utökad tillgång till hälso- och barnavårdscentraler samt stärkt hälsoförvaltning på lokal nivå. Medan behovet av att minska barndödligheten och förbättra mödrahälsan är stort har de framsteg Hälsoministeriet kunnat visa på området varit få under de senaste åren. Sverige har bedömt att den största möjligheten att nå framgång är att arbeta mot Millenniemålen genom att decentralisera stödet till fem regionala hälsoadministrationer, där den högsta andelen fattiga och urinvånare finns. Mot den bakgrunden har Sverige tecknat ett nytt avtal med Hälso-ministeriet för en period på tre år ( ) med ett totalt belopp av 75 MSEK. Stödet går till de statliga hälsoadministrationerna (motsvarande landsting) i regionerna Huehuetenango, El Quiché, Ixil, Ixcán och Alta Verapaz. Programbiståndet kompletteras med ett speciellt stöd till PAHO och UNFPA som ger teknisk assistans i syfte att stärka de nationella myndigheternas kompetens om primärhälsovård och SRHR. Det är ännu för tidigt att fastställa uppnådda resultat i detta program. 2.3 Fattigdomsorienterad ekonomisk tillväxt i fattiga regioner De svenska stöden inom sektorn har bidragit till att förbättra de ekonomiska villkoren för fattiga, särskilt för kvinnor och urfolk på landsbygden, genom att underlätta tillgången till krediter för bostäder och näringslivsinriktad verksamhet, vilket gör det lättare för hushållen att generera inkomster. Mikrokreditsprogrammet FDLG har genom 13 mikrokreditorganisationer förmedlat lån för husförbättringar och lån för småföretagande. I kvantitativa termer överskreds årsmålen. Lånen bidrog till drägligare levnadsförhållanden (bättre bostäder och ökade inkomster genom fler småföretag) för personer. Särskilt kvinnor tillhörande urfolken är låntagare. FDLG är ett exempel på att bistånd kan skapa egen bärkraft då programmet skapat ett ackumulerat kapital (cirka 125 MSEK) som 2012 kommer att övergå till en nyskapad guatemalansk stiftelse som ska fortsätta verksamheten.

5 5(6) Programmet PRODEL samfinansierat med tyska GTZ - för kapacitetsutveckling av kommunalt ledarskap och förvaltning har bidragit till ökade skatteintäkter i många kommuner liksom förbättring av vattenkvalitén i ledningsnät, reducerade skulder, ökad medborgardeltagande i planering och en större satsning på fattiga segment i kommunala verksamheter. Under slutet av 2010 inleddes ett gemensamt FN-stöd med tre genomförande FN organisationer (PAHO, FAO samt UNDP) i kommuner i departementet San Marcos, där 97 procent av befolkningen lever i fattigdom. Insatsen syftar till att bekämpa den omfattande fattigdomen genom att bidra till ökad produktion av grödor, stärka kvalitén i djurhushållning, förbättra tillgången till primärhälsovård samt stärkt lokal demokrati. Under 2012 har ambassaden tecknat avtal med den svenska enskilda organisationen Kooperation utan Gränser för en ny insats om landsbygdsutveckling med fokus på att förstärka produktionskedjor och lokal marknadsföring i syfte att bidra till ökad tillväxt och minskad fattigdom, särskilt genom ökad livsmedelssäkerhet i rurala områden. 2.4 Humanitärt stöd Under 2009, 2010 och 2011 drabbades Guatemala av ett flertal naturkatastrofer i form av torka, översvämningar och vulkanutbrott. Liksom övriga Centralamerika är landet sårbart för de oväder och temperaturförändringar som följer av klimatförändringarna. Sverige har svarat positivt på flera flash appeals från FN-systemet under 2010 och 2011 och givit bidrag motsvarande 17 MSEK till bland annat livsmedel ( food-for-work ), jordbruksstöd samt hälsobistånd till de mest drabbade områdena. 3. Andra svenska aktörer Flera svenska enskilda organisationer som är verksamma i Guatemala får stöd från Sverige, antingen via landramen (som är delegerad till ambassaden) eller via Sidas anslagspost för stöd till organisationer i civilsamhället. Diakonia och Kooperation utan gränser är de största mottagarna och har lokala kontor i landet med guatemalansk personal. Svensk personal har Kristna Fredsrörelsen, Individuell Människohjälp och Plan Sverige. Svenska kyrkan har via Lutherska Världsförbundet program i Centralamerika med svenskt stöd, däribland också Guatemala. Några resultat i detta bistånd är att exkluderade och marginaliserade grupper särskilt på landsbygden har stärkt kapaciteten att organisera sig (inte minst kvinnor och ungdomar). Detta har bland annat medfört ökat politiskt deltagande i de lokala utvecklingsråd som borgmästare och guvernörer enligt lag måste inrätta och där lokala utvecklingsplaner behandlas.

6 6(6) Andra resultat är förbättrade inkomster för fattiga och ökade kunskaper om mänskliga rättigheter, inte minst kvinnors rättigheter, och hur dessa utkrävs. Alla svenska organisationer prioriterar arbetet för ökad jämställdhet mellan könen. 4. Utmaningar Ett flertal intressanta utmaningar föreligger för utvecklingssamarbetet. Några av dem är att ytterligare förbättra uppföljning av insatserna i fält (nära målgrupperna), resultatstyrning och resultatredovisning, bedöma effektivitet och bärkraftighet samt utveckla dialogen med relevanta interlokutörer. Inte minst gäller det att vara fortsatt uthållig och hålla fast anknytningen till de relevanta delar av fredsavtalen från 1996 som återstår att genomföra. Dessa har direkt bäring på stödet till en fortsatt demokratisering och landets ansträngningar att få bukt med straffriheten och de allvarliga nya hot mot rättsstatens upprätthållande som den organiserade transnationella brottsligheten innebär../.