ATT VINNA FLER FÖR VÅR IDÉ 3-TRÄFFARS MATERIAL OM UTÅTRIKTAD VERKSAMHET FÖR SOCIALDEMOKRATISKA FÖRENINGAR

Transkript

1 ATT VINNA FLER FÖR VÅR IDÉ 3-TRÄFFARS MATERIAL OM UTÅTRIKTAD VERKSAMHET FÖR SOCIALDEMOKRATISKA FÖRENINGAR

2 Innehåll 3 Förord Träff 1: Varför? 4 4 Gemensam startpunkt 5 Varför är du socialdemokrat? Din egen berättelse 7 Vår gemensamma berättelse 8 Mitt åtagande Träff 2: Vad och vem? 9 9 Välkommen tillbaka 11 Våra mål 12 Vem ska vi vinna? 13 Våra resurser 14 Våra vänner 15 Strategisk sammanfattning 16 Kläck nya idéer på aktiviteter Träff 3: Hur? Välkommen tillbaka! 18 Socialdemokratiskt ledarskap 19 Att bygga relationer 20 Samtalet kärnan i att vinna fler för vår idé 21 Planera 22 Roller och uppgifter flera team? 24 Ansvar och tillit 24 Handling skapar rörelse 25 Utvärdera Lästips 26 2

3 Förord Din socialdemokratiska förening har kommit överens om att ikväll ska ni knacka dörr där i radhusen på andra sidan ån. Hur många partivänner är ni som samlas för att göra jobbet? Hade det varit bra att vara några fler? Vad ska ni säga när någon öppnar dörren? Vill ni prata med vem som helst eller är det några ni är särskilt intresserade av? Och är det någon av er som tycker att det känns lite obekvämt? Vi vet att den allra bästa personen att värva en till är du som själv tagit det där avgörande steget. Det är när du berättar om din resa till socialdemokratin som dörren öppnas för någon annan. Och vi behöver vinna fler för vår idé. Ju fler socialdemokrater, desto rikare blir vi på erfarenheter. Och ju rikare vi blir på erfarenheter, desto bättre blir vi på att fånga samtidens utmaningar. Och lyckas vi fånga samtidens utmaningar, kan vi också finna de bästa politiska lösningarna. Dessutom ökar möjligheterna för att vi ska få genomföra våra förslag, när fler röstar på vårt parti. Vi behöver helt enkelt bli fler socialdemokratiska partimedlemmar och fler socialdemokratiska väljare. Vår förhoppning är att det här studiematerialet ska ge stöd och lust i det helt avgörande jobbet att synliggöra Socialdemokraterna och bjuda in fler till vår rörelse som medlemmar eller som sympatisörer. Materialet ska hjälpa dig och dina kompisar i den socialdemokratiska föreningen att förbereda er och komma igång med utåtriktat arbete så som dörrknackning, öppna politiska möten på arbetsplatser eller i föreningslokalen i hyreshusområdet, nattöppna valstugor, torgstånd på festivaler och sportarrangemang, torgmöten eller flygbladsutdelningar på busscentrum eller i bostadsområdet, för att nämna några exempel. Studiematerialet är gjort som en studiecirkel med tre träffar på ungefär två timmar per träff. Självklart kan ni välja att jobba igenom hela materialet under en heldag om det passar er bättre. Studierna ska ses som förberedelse inför en kommande period med utåtriktade aktiviteter, t ex en vårkampanj inför Första maj eller en valrörelse. På den första träffen pratar ni om förutsättningarna för föreningens utåtriktade aktivitet. Ni påminner varandra om varför ni är engagerade vad fick just dig att ta steget? Och ni gör ett åtagande för det kommande arbetet. På den andra träffen är det dags att sätta mål, samla resurser och börja planera aktiviteterna vad ska bli gjort av vem? På den tredje träffen pratar ni om hur jobbet ska göras hur bygger ni relationer, vilka vänner kan ni ta hjälp av och vilka metoder kan ge stöd i arbetet? 3

4 Träff 1 Varför? Gemensam startpunkt Den här studiecirkeln syftar till att ni tillsammans i föreningen ska förbereda er för att göra utåtriktade aktiviteter för att vinna fler för vår idé. Kanske har ni redan börjat planera för utåtriktade aktiviteter den närmaste tiden, kanske har ni inte kommit dit ännu. Inled med att samtala med varandra om förutsättningarna för studiecirkeln. Vet ni redan vilka utåtriktade aktiviteter ni ska göra den närmaste tiden? Vet ni vad de ska syfta till? Vet ni när de ska genomföras? Eller är det ännu så länge öppna frågor? Och hur ska ni genomföra den här studiecirkeln? Är ni överens om tider för de tre mötena? Eller har ni valt att köra en heldag tillsammans? Skriv ner vad ni har kommit fram till. På nästa träff ska ni få tillfälle att jobba med mål, målgrupper, metoder och resurser för er nästa utåtriktade aktivitet. Men för den här första träffen lämnar vi nu de praktiska och fokuserar istället på din personliga drivkraft att bidra i arbetet. 4

5 Varför är du socialdemokrat? Din egen berättelse Så sent som i morse såg jag, när jag gick till mödravårdscentralen, vad samhället gör för blivande barn och föräldrar i Sverige, genom mödra vård och barnavård, personlig omsorg och hälsovård. Därför vet jag varför jag är socialdemokrat. Efter att ha tagit del av rapporter i teve och i tidningar från våra grannländer i Baltikum, efter att ha sett ansikten som präglas av vilja och längtan, men också rädsla i ögonen, efter åratals ockupation och kommunistiskt förtryck, vet jag varför jag är socialdemokrat. När jag ser gatubarnen i Latinamerika med smutsiga och undernärda ansikten, eller prostituerade småflickor i Chile och Thailand, vars enda dröm är att kunna leva en vecka till, vet jag varför jag är socialdemokrat. Avgående ordförande Anna Lindh på SSU-kongressen Anna Lindhs starka övertygelse stiger från raderna i hennes tal till SSU-kongressen Anna avgick efter sex år som SSU-ordförande och i sitt avskedstal formulerade hon varför hon var socialdemokrat. Och de starka bilderna väcker vårt engagemang när vi läser hennes ord. För starka berättelser har just den smittande förmågan. Vi bjuds in och får följa med på någon annans resa. Vi identifierar oss med berättelsen, vi förstår och kanske till och med delar berättarens insikter. Inget övertygar mer än när vi bjuds in att förstå och följa någon annans engagemang. Ofta kan din egen berättelse om varför du blev socialdemokrat, och varför du är aktiv idag, vara den allra bästa utgångspunkten för ett samtal där du vill vinna någon annan för vår idé. Din berättelse kan byggas upp på många olika sätt. En enkel modell skulle kunna innehålla följande komponenter: 1. En huvudperson och en verklighet som lyssnaren kan identifiera sig med 2. En händelse eller ett skeende som kräver att huvudpersonen agerar 3. En konsekvens eller en insikt som huvudpersonen gör Övning Nu vill vi höra din berättelse. Tänk efter en stund. Varför blev du socialdemokrat? Vilka händelser ledde till att du tog ställning? Vilka var de människor som påverkade dig? Och vad ledde det till? Hur fick det dig att agera? Och vad hände sedan? Och varför är du här på mötet idag? Varför är du fortfarande engagerad? När ni tänkt efter en stund berätta för varandra. Ta gott om tid på er att lyssna på varandras berättelser. 5

6 Tips! Se partiordförande Stefan Löfvens berättelse på den här länken: 6

7 Vår gemensamma berättelse Vi socialdemokrater har en gemensam idé om vårt sam hälle som ofta blir tydlig när en grupp socialdemokrater gör övningen här ovanför tillsammans. Vi bär vår idé i vårt engagemang. För många av oss var kanske viljan att åstadkomma förändring just det som fick oss att engagera oss politiskt. Andra kanske ärvde sitt engagemang från aktiva föräldrar eller såg sitt politiska engagemang som en naturlig fortsättning på ett fackligt engagemang. Gemensamt för våra berättelser är ofta att det handlar om starka känslor. Om orättvisor, om människovärde och om stolthet. Det kan vara bra att komma ihåg när vi vill vinna fler för vår idé. Vi tar inte politiskt ställning med mindre än att vi blir berörda. I perioder har vi också gemensamma budskap, till exem - pel i valrörelser eller i kampanjperioder där vi socialdemokrater hjälps åt för att nå så många som möjligt med ett gemensamt budskap. Diskutera Hur ser er gemensamma berättelse ut i de utåtriktade aktiviteter ni nu planerar? Finns det redan ett gemensamt tema eller ett gemensamt budskap? Hur ska ni använda den i er aktivitet? Hur stämmer din personliga berättelse in i det gemensamma temat? Eller har ni ett eget tema för er utåtriktade aktivitet? Vad vill ni säga om det? Hur stämmer din personliga berättelse in i det temat? Hur ska den som lyssnar känna igen sig? Och vad vill ni att den som lyssnar ska göra om hen blir berörd? Tips! Vill ni fördjupa den idépolitiska diskussionen i föreningen? Starta en studiecirkel utifrån studiematerialet Vår ideologi som du hittar här: 7

8 Mitt åtagande Innan ni skiljs åt efter den här första träffen i studiecirkeln är det klokt att funderade lite på vilket åtagande ni är beredda att göra. Fundera var och en. Hur kommer jag bäst till min rätt i en utåtriktad aktivitet? Vilket stöd behöver jag? Och med hur mycket tid vill jag bidra med i aktiviteten? Berätta om era åtaganden och era behov av stöd för varandra. 8

9 Träff 2 Vad och vem? Välkommen tillbaka! Checka in. Börja gärna träffen med att checka in på mötet. Ta en runda runt bordet om vad var och en tog med sig från det förra mötet och vad ni ser fram emot på dagens möte. 9

10 Nu börjar det bli dags att bli lite mer konkreta i förberedelserna för ert utåtriktade arbete. Om ni inte gjort det tidigare är det dags att prata om vad syftet ska vara med er närmaste utåtriktade aktivitet. Diskutera Vilket är syftet med aktiviteterna? Värva medlemmar till föreningen? Ska ni vinna stöd i en specifik fråga? Mobilisera inför ett val? Samla kunskap om vad de som bor i er förenings område tycker eller kanske oroar sig för? Bjuda in till ett arrangemang? Vilka vill ni då nå? Vilka är det ni vill vinna för vår idé? Var finns de? 10

11 Våra mål Det är alltid klokt att sätta tydliga och styrande mål för arbetet så att ni gemensamt kan ta ansvar för att arbeta mot målen. Målen behövs för att ni ska använda de resurser ni har människor, tid och kanske också lite pengar på bästa sätt. Målen hjälper er att göra prioriteringar och åstadkomma förändring. Diskutera Tänk på ett tillfälle när du verkligen jobbat mot ett styrande mål och lyckats. Vad kännetecknade de målen? Varför blev de styrande? Tänk själv först. Prata sedan med varandra. En modell för att sätta mål som vi ofta använder skulle kunna kallas SMARTARE mål. Målen ska vara; Specifika målen ska tydligt beskriva ett tillstånd er förening/arbetarekommun ska ha uppnått när målet är uppnått. Mätbara målen ska gå att utvärdera i effekt, inte aktivitet. Vad har hänt när målet är uppnått? Inte vad har ni gjort. Accepterade målen ska vara accepterade bland alla som berörs av arbetet med att nå dem. Relevanta målen ska handla om de som är relevant för er organisations arbete. Ni ska själva kunna påverka effekten. Tidsatta ni ska veta när målet ska vara uppnått. Ambitiösa målen ska få er att spänna bågen och göra det lilla extra Realistiska målen ska även om de är ambitiösa vara möjliga att nå Emotionellt tilltalande målen ska vara motiverande för er som ska göra jobbet. Diskutera Vilka mål har ni för era kommande aktiviteter? 11

12 Vem ska vi vinna? När ni bestämt målet för er utåtriktade aktivitet är det dags att bestämma vem det är ni vill nå. Det är först när ni vet det som ni kan börja tala om var ni ska finna er målperson. I perioder, t ex i valrörelser, arbetar socialdemokrater i hela landet tillsammans med att nå specifika målgrupper. Då finns ofta stöd att hämta om hur ni ska nå målgruppen och vad som är särskilt viktigt för er målperson. Kanske har ni en egen bild av vem ni vill nå. Då är det klokt att veta lite om vad målpersonen tycker och tänker. Vad oroar och vad gläder hen? En av de allra bästa aktiviteterna som en folkrörelse kan ägna sig åt är utåtriktad verksamhet där fokus ligger på att lyssna på människors synpunkter. Diskutera Vem är målgrupp för er aktivitet? Och vad vet ni om målgruppen? Var finns de? Hur kan ni nå dem? Kan ni få tag i adresser? Telefonnummer? Vad tycker de ni vill nå? 12

13 Våra resurser Vår allra viktigaste resurs är människors tid och engagemang i vår rörelse. Visst kan pengar ibland göra jobbet lättare att göra, men den viktigaste resursen är alltid människors tid och engagemang. Allt för ofta börjar vi vår planering med att fundera på hur mycket tid vi har till vårt förfogande, som om det vore en statisk faktor. Men resurser kan också påverkas. Engagemang, lust att bidra med sin tid och hur många ni är som bidrar i er föreningen är saker som ni kan påverka. Kanske behöver ni göra en föraktivitet för fler medlemmar än de som deltar i cirkeln för att fler ska känna att de vill vara med. Gör en övning Var och en får fem post-it-lappar och uppgiften att enskilt skriva ner fem förslag på hur ni ska få ökade resurser till den här verksamheten. Efter en stund, när alla fått chans att tänka och skriva sina lappar, så klistrar ni upp dem på ett gemensamt blädderblock/en whiteboard och berättar för varandra om era förslag. Gruppen läser, sorterar och prioriterar tillsammans bland de saker som står på lapparna. Välj vilka förslag ni tillsammans ska gå vidare med. 13

14 Våra vänner Vänner är en av de allra bästa resurserna, som vi ibland glömmer bort. Är fler än er förening som skulle kunna vara delaktiga i aktiviteterna? Gör arbetarekommunen eller partidistriktet något som kan komma till nytta i ert arbete? Är facklig-politisk samverkan något som kan vara till glädje här? Vad gör SSU? S-kvinnor? ABF? Finns det någon annan aktör som har samma intresse som er i den här specifika frågan? Idrottsföreningen? PRO? Friends? Hur skulle ni i så fall kunna samarbeta med dem? Diskutera Vilka är intressenterna för er utåtriktade aktivitet? Vilka andra aktörer skulle kunna påverkas av det ni vill prata om? Vilka skulle ni kunna samarbeta med? Vilka skulle kunna göra egna aktiviteter som tjänar samma syfte som era egna aktiviteter? 14

15 Strategisk sammanfattning Sammanfatta er strategiska val i ett samlat dokument. Sammanfatta Vad ska gälla för er utåtriktade aktivitet? Mål: Målgrupp: Resurser: Vänner: Andra intressenter: 15

16 Kläck nya idéer på aktiviteter Nu är det dags att göra en bruttolista över tänkbara aktiviteter ni skulle kunna göra för att nå era mål. Använd gärna den här metoden för att kläcka nya idéer. Metoden bygger på fyra moment där ni tillsammans kläcker nya idéer att jobba vidare med. Övningen tar ca 45 minuter. Kläck nya idéer på aktiviteter. Dela upp er i mindre grupper med ungefär 3 personer i varje grupp. Ge deltagare gott om post-it-lappar och varje grupp vanliga vita pappersark. Kom allra först överens om två grundläggande regler för idékläckning: 1. Strunta i att bedöma varandras idéer det finns inga dåliga idéer i det här stadiet. 2. Bygg gärna vidare på varandras idéer tänk och istället för men. Moment 1 Motsatsen Hur gör den socialdemokrat som inte vinner andra för vår idé? Tänk ut så många exempel som du kan på verksamheter/attityder/arbetssätt som syftar i motsatt riktning mot det ni nu vill uppnå. Skriv upp exemplen på post-it-lappar ett exempel per lapp. Övningen är individuell och ni har 3 minuter på er. Nu får ni tio minuter på er att berättar ni om era lappar för varandra i gruppen. Tillsammans väljer ni 5 7 gemensamma lappar som ni i gruppen känner igen er i och sätt upp dem på ett vitt pappersark. Moment 2 När vi är som bäst Tänk på exempel när vi har varit särskilt bra på att vinna andra för vår idé Tänk på konkreta exempel som du varit med om när vi varit särskilt framgångsrika i att vinna andra för vår idé. Skriv upp exemplen på post-it-lappar ett exempel per lapp. Övningen är individuell och ni har 3 minuter på er. Nu får ni tio minuter på er att berättar ni om era lappar för varandra i gruppen. Tillsammans väljer ni 5 7 gemensamma lappar som ni i gruppen känner igen er i och sätt upp dem på ett vitt pappersark. Moment 3 Nya idéer Hur blir vi ännu bättre på att vinna andra för vår idé? Tänk ut så många konkreta idéer/aktiviteter/förhållningssätt du kan. Skriv idéerna på post-it-lappar ett exempel per lapp. Övningen gör ni tillsammans i gruppen och ni har tio minuter på er. Här släpper ni loss. Det finns ingen begränsning i hur många bra idéer ni kan få och samarbeta gärna i gruppen redan från början. Del 4 Berätta för varandra Låt grupperna berätta om sina idéer för varandra. Och spara de nya idéerna till nästa träff. 16

17 Träff 3 Hur? Välkommen tillbaka! Checka in. Börja gärna träffen som sist, med att checka in på mötet. Ta en runda runt bordet om vad var och en tog med sig från det förra mötet och vad ni ser fram emot på dagens möte. Påminn varandra om den sammanfattning ni formulerade i slutet av förra träffen. 17

18 Socialdemokratiskt ledarskap Nu närmar sig era utåtriktade aktiviteter. Det kommer krävas ledarskap av er som ska leda aktiviteterna i parti föreningen. Skiljer sig ett gott socialdemokratiskt ledarskap från annat bra ledarskap? Ja, åtminstone på en punkt. Vi har något så ovanligt som en gemensam ledarskapssyn som är antagen av partiets verkställande utskott. Den gemensamma ledarskapsidén inleds med orden; Vi behöver ett ledarskap för rörelse. Ett ledarskap som lyfter fram den mening och den känsla som skapar engagemang, som skapar rörelse i rörelsen. Som stärker förnyelsekraften och förändringsförmågan. Som engagerar de många för att göra skillnad. Diskutera Vad tycker ni kännetecknar ett gott ledarskap? Vilka särskilda socialdemokratiska förtecken bör vårt ledarskap ha? Lyft gärna fram några konkreta exempel när det goda socialdemokratiska ledarskapet blivit synligt. Vad var det som var så bra? Hur påverkade ledarskapet situationen? I den gemensamma ledarskapsidén sammanfattas den socialdemokratiska ledarens uppgifter i sex punkter med följande rubriker; Hålla idén i fokus. Öka engagemanget. Lyssna. Ge helhetsbilden. Hålla partiet i rörelse. Utveckla sig i ledarrollen. Läs gärna hela den socialdemokratiska ledarskapsidén. Ni hittar den här: Socialdemokratiskt-ledarside/ Diskutera. Hur stämmer det ledarskap ni utövar överens med den socialdemokratiska ledarskapssynen? Vad gör ni särskilt bra? Vad behöver ni utveckla? Vad blir särskilt viktigt när ni drar igång de utåtriktade aktiviteterna? Att bygga relationer Att vinna andra för vår idé kräver att vi bygger relationer med människor. Att vi lyssnar på deras drömmar och oro och berättar vår berättelse med samhällskritik och riktning för framtiden. Minns du övningen från första träffen den om din socialdemokratiska berättelse? Fanns det någon person i din egen berättelse om varför du blev socialdemokrat? Någon som gjorde att du aktiverade dig? Diskutera Vad krävs för att bygga relationer? När är vi som bäst på det? Vad gör vi då? 18

19 Att bygga relationer Att vinna andra för vår idé kräver att vi bygger relationer med människor. Att vi lyssnar på deras drömmar och oro och berättar vår berättelse med samhällskritik och riktning för framtiden. Minns du övningen från första träffen den om din socialdemokratiska berättelse? Fanns det någon person i din egen berättelse om varför du blev socialdemokrat? Någon som gjorde att du aktiverade dig? Diskutera Vad krävs för att bygga relationer? När är vi som bäst på det? Vad gör vi då? 19

20 Samtalet kärnan i att vinna fler för vår idé Det övertygande samtalet är centralt nästan oavsett vilken aktivitet ni ska göra. Några av oss tycker att det känns lite obekvämt, att till exempel knacka på någons dörr och försöka övertyga den som öppnar om att rösta på socialdemokraterna. Men ofta upptäcker vi att samtalet är lättare än vi trodde. Särskilt om du har en modell för hur du ska föra det övertygande samtalet. En sådan modell bygger på fyra K: Kontakt presentera dig och berätta kort om varför du är där. Ställ frågor och lyssna på den du talar med. Ställ följdfrågor som styr in samtalet på det som du vill prata om, men var medveten om, och öppen för, att samtalet ska handla om det väljaren vill prata om. Kontext berätta din berättelse om varför du enga- gera dig och varför du vill prata med personen du pratar med. Berätta om den aktivitet ni genomför och vad ni vill uppnå. Hur kan personen du pratar med delta eller bidra? Konfirmera tycker ni lika i vissa frågor, berätta det. Bekräfta den du pratar med och lista de frågor där ni är överens. Kom med ställ frågan: Kan du tänka dig att bli medlem/komma på möte/bidra i valarbetet. Om väljaren verkar intresserad av era aktiviteter bjud in till att vara med nästa gång eller ge mer information. Träna. Låtsas att ni ska ha värva nya medlemmar genom att knacka dörr. Träna på varandra med hjälp av modellen här ovan. 20

21 Planera Nu är det äntligen dags att sätta handling bakom orden. Vad ska ni göra för att vinna fler för vår idé? Vilka av de bästa idéerna från miniworkshopen på förra träffen ska ni genomföra? Nu är det dags att planera era kommande aktiviteter. Det finns många modeller för handlingsplaner. Det viktiga är att ni hittar en modell som passar er förening och er verksamhet. En enkel modell kan se ut så här; Aktivitetsplan för Varför? Vad syftar aktiviteten till? Vad ska göras? Hur ska det göras? När? Vem ansvarar? Hur utvärderar vi? 21

22 Roller och uppgifter Nu börjar det bli tydligt vilka roller ni behöver för era utåtriktade aktiviteter och vilka uppgifter som behöver utföras. När ni ska fördela ansvar och roller är det dags att påminna sig om det åtagande ni gjorde på första träffen. Tänk igenom och samtala om ansvarsfördelning och arbetsfördelning. Kommer du ihåg ditt åtagande vid första träffen. Vad krävs för att du ska komma till din rätt? Vilket stöd behöver du? Vad behöver dina kompisar? Hur ska ni lösa det tillsammans? 22

23 flera team? Kan det finnas en poäng att ni delar upp er i mindre team som självständigt får lösa uppgiften? Kanske kan ni locka in fler att delta i teamarbete? Vilket stöd behöver de som ska leda teamen? Och hur ska ni nå fler som vill vara med och göra jobbet? Plocka fram idéerna ni kläckte kring hur ni ska öka era resurser. Där kan finnas idéer för hur ni ska kunna bli fler som gör jobbet. Bjud in till ett mobiliseringsmöte i föreningen där alla de som inte är med i studiecirkeln också får chansen att vara med och bidra i arbetet. 23

24 Ansvar och tillit Nu är ansvar och roller för era aktiviteter fördelade. Målen är tydliga och ni vet vad som ska bli gjort. Nu är det klokt att ha tillit till varandra. Diskutera Vad krävs av oss för att vi ska visa tillit till varandra i vårt utåtriktade arbete? Handling skapar rörelse Winners do. Losers meet. James Carville i Suck Up, Buck Up and Come Back When You Foul Up Nu har ni gemensamt bestämt mål och målgrupper. Ni har också gemensamt gått igenom era resurser, tänkt igenom vila vänner ni har och planerat era aktiviteter. Tillsammans har ni tränat på er berättelse och på att samtala. Nu är det dags att ÄNTLIGEN GÖRA JOBBET! Och precis som det står i den socialdemokratiska ledarskapsidén så är det vårt ansvar att hålla partiet i rörelse. Och det är när vi gör saker som vi skapar rörelse. 24

25 Utvärdera Till sist; Att utvärdera verksamheten är att utveckla verksamheten. Den kanske bäst använda tiden i föreningen är den ni lägger på att lära er av de ni redan gjort för att göra det bättre nästa gång. Utvärderingsmodeller är som planeringsmodeller. Det finns en uppsjö och det viktiga är att ni hittar en modell som passar er styrelse. Har ni ingen annan modell är den här en enkel metod för att utvärdera. Tips! En enkel fyrfältare. Behålla Utveckla Avveckla Diskutera Rita upp fyrfältaren på ett blädderblock, en whiteboardtavla eller på ett stort papper. Varje deltagare får några post-it-lappar att skriva ner synpunkter på. En synpunkt per lapp. Placera sedan lappen där du tycker den hör hemma i fyrfältaren. Diskutera sedan gemensamt lapparna, ändra eventuellt placeringen och kom överens om en gemensam bild. Vad ska ni behålla till nästa utåtriktade aktivitet? Vad behöver ni utveckla? Vad ska ni utveckla? Är det något ni behöver prata mer om innan ni bestämmer er? 25

26 Lästips Studieportalen Styrelseutvecklingsmaterialet Ledarskapsidén Checklistor Facebookgruppen Samtalskampanj 26

27 Egna anteckningar 27

28 Du hittar alla våra studiematerial på: socialdemokraterna.abf.se