ATT VINNA FLER FÖR VÅR IDÉ. Material för tre träffar om utåtriktad verksamhet för socialdemokratiska föreningar

Transkript

1 ATT VINNA FLER FÖR VÅR IDÉ Material för tre träffar om utåtriktad verksamhet för socialdemokratiska föreningar

2 Innehåll 3 Förord Träff 1: Varför? 4 5 Gemensam startpunkt 6 Varför är du socialdemokrat? Din egen berättelse 8 Vår gemensamma berättelse 8 Min Uppgift Träff 2: Vad och vem? Välkommen tillbaka 11 Förberedelser utåtriktade aktiviteter 12 Våra mål 14 Vem ska vi vinna? 15 Våra resurser 16 Våra vänner 17 Sammanfattning av strategi 18 Hitta på nya idéer på aktiviteter Träff 3: Hur? Välkommen tillbaka! 21 Socialdemokratiskt ledarskap 22 Att bygga relationer 23 Samtalet kärnan i att vinna fler för vår idé 24 Planera 25 Roller och uppgifter 26 Behövs flera grupper? 27 Ansvar och tillit 28 Utvärdera 25 Utvärdera Lästips 29 2

3 Förord Din socialdemokratiska förening har kommit överens om att ikväll ska ni knacka dörr i radhusen på andra sidan ån. Hur många partivänner är ni som samlas för att göra jobbet? Hade det varit bra att vara några fler? Vad ska ni säga när någon öppnar dörren? Vill ni prata med vem som helst, eller är det några ni är särskild intresserade av? Och är det någon av er som tycker att det känns lite obekvämt? Vi vet att den allra bästa personen att värva en till person är du som själv har tagit det avgörande steget. Det är när du berättar om din resa till socialdemokratin som dörren öppnas för någon annan. Och vi behöver vinna fler personer för vår idé. Ju fler socialdemokrater vi är, desto rikare blir vi på erfarenheter. Och ju rikare vi blir på erfarenheter, desto bättre blir vi på att fånga de utmaningar som finns idag. Och lyckas vi fånga dagens utmaningar, kan vi också hitta de bästa politiska lösningarna. Dessutom ökar möjligheterna för att vi ska få genomföra våra förslag, när fler personer röstar på vårt parti. Vi behöver helt enkelt bli fler socialdemokratiska partimedlemmar och fler socialdemokratiska väljare. Vi hoppas att det här studiematerialet ska ge stöd och lust i det helt avgörande jobbet att göra socialdemokraterna synliga och att bjuda in fler till vår rörelse, som medlemmar eller som sympatisörer. Det här materialet ska hjälpa dig och dina kompisar i den socialdemokratiska föreningen att förbereda er och komma igång med utåtriktat arbete. Några exempel är: - dörrknackning. - öppna politiska möten på arbetsplatser eller i föreningslokalen i området med hyreshus. - nattöppna valstugor. - torgstånd på festivaler och sportevenemang. - torgmöten eller utdelning av flygblad på busscentrum eller i bostadsområdet. Det här studiematerialet är gjort som en studiecirkel med tre träffar på ungefär två timmar per träff. Självklart kan ni välja att jobba igenom hela materialet under en heldag om det passar er bättre. Studierna är en förberedelse inför en kommande period med utåtriktade aktiviteter, till exempel en vårkampanj inför Första maj eller en valrörelse. 3

4 På den första träffen pratar ni om vilka förutsättningar det finns för föreningens utåtriktade aktivitet. Ni påminner varandra om varför ni är engagerade. Vad fick just dig att ta steget? Och ni kommer överens om vad ni ska göra i det kommande arbetet. På den tredje träffen pratar ni om hur jobbet ska göras. Hur bygger ni relationer? Vilka vänner kan ni ta hjälp av? Vilka metoder kan ge stöd i arbetet? På den andra träffen är det dags att sätta upp mål, samla resurser och börja planera aktiviteterna. Vad ska bli gjort av vem? 4

5 Träff 1 Varför? Gemensam startpunkt Syftet med den här studiecirkeln är att ni tillsammans i föreningen ska förbereda er för att göra utåtriktade aktiviteter för att vinna fler personer för vår idé. Kanske har ni redan börjat planera för utåtriktade aktiviteter den närmaste tiden. Kanske har ni inte kommit dit ännu. Börja med att prata med varandra om vilka förutsättningar det finns för studiecirkeln. Vet ni redan vilka utåtriktade aktiviteter ni ska göra den närmaste tiden? Vet ni vad tanken är med dem? Vet ni när de ska göras? Eller är det än så länge inte bestämt? Hur ska ni genomföra den här studiecirkeln? Har ni bestämt tider för de tre mötena? Eller har ni valt att köra en heldag tillsammans? Skriv ner här vad ni har kommit överens om: På nästa träff ska ni jobba med mål, målgrupper, metoder och resurser för er nästa utåtriktade aktivitet. Men för den här första träffen lämnar vi nu det praktiska. Vi tittar nu på vad det är som driver just dig till att bidra i arbetet. 5

6 Varför är du socialdemokrat? Din egen berättelse Så sent som i morse såg jag, när jag gick till mödravårdscentralen, vad samhället gör för blivande barn och föräldrar i Sverige, genom mödravård och barnavård, personlig omsorg och hälsovård. Därför vet jag varför jag är socialdemokrat. Efter att ha tagit del av rapporter i teve och tidningar från våra grannländer i Baltikum, efter att ha sett ansikten som präglas av vilja och längtan, men också rädsla i ögonen, efter åratals ockupation och kommunistiskt förtryck, vet jag varför jag är socialdemokrat. När jag ser gatubarnen i Latinamerika med smutsiga och undernärda ansikten, eller prostituerade småflickor i Chile och Thailand, vars enda dröm är att kunna leva en vecka till, vet jag varför jag är socialdemokrat Avgående ordförande Anna Lindh sa på SSU-kongressen 1990: Anna Lindhs starka övertygelse är tydlig när man läser hennes tal till SSU-kongressen Anna avgick efter sex år som SSU-ordförande och i sitt avskedstal formulerade hon varför hon var socialdemokrat. De starka bilderna hon använder väcker vårt engagemang när vi läser hennes ord. För starka berättelser har just den smittande förmågan. Vi bjuds in och får följa med på någon annans resa. Vi identifierar oss med berättelsen, vi förstår och kanske till och med delar de insikter som den som berättar har. Inget övertygar mer än när vi bjuds in att förstå och följa någon annans engagemang. Ofta kan din egen berättelse om varför du blev socialdemokrat, och varför du är aktiv idag, vara den allra bästa utgångspunkten för ett samtal där du vill vinna någon annan för vår idé. Din berättelse kan byggas upp på många olika sätt. En enkel modell kan se ut så här: En huvudperson och en verklighet som den som lyssnar kan känna igen sig i. En händelse eller ett skeende som kräver att huvudpersonen gör något. En konsekvens eller en insikt som huvudpersonen gör. 6

7 Övning Nu vill vi höra din berättelse. Tänk efter en stund. Varför blev du socialdemokrat? Vilka händelser ledde till att du tog ställning? Vilka var de människor som påverkade dig? Och vad ledde det till? Hur fick det dig att agera? Och vad hände sedan? Varför är du här på mötet idag? Varför är du fortfarande engagerad? När ni har tänkt efter en stund: berätta för varandra. Ta gott om tid på er att lyssna på varandras berättelser. Tips! Se partiordförande Stefan Löfvens berättelse på den här länken: 7

8 Vår gemensamma berättelse Vi socialdemokrater har en gemensam idé om vårt samhälle som ofta blir tydlig när en grupp socialdemokrater gör övningen om sin egen berättelse tillsammans. Vi bär vår idé i vårt engagemang. För många av oss var kanske viljan att skapa förändring just det som fick oss att engagera oss politiskt. Andra personer kanske ärvde sitt engagemang från aktiva föräldrar eller såg sitt politiska engagemang som en naturlig fortsättning på fackligt engagemang. Gemensamt för våra berättelser är ofta att det handlar om starka känslor. Det kan vara om orättvisor, om människovärde och om stolthet. Det kan vara bra att komma ihåg när vi vill vinna fler för vår idé. Vi tar inte politisk ställning om vi inte blir berörda. I perioder har vi också gemensamma budskap. Till exempel i valrörelser eller i kampanjperioder där vi socialdemokrater hjälps åt för att nå så många som möjligt med ett gemensamt budskap. Diskutera Hur ser er gemensamma berättelse ut i de utåtriktade aktiviteter som ni nu planerar? Finns det redan ett gemensamt tema eller ett gemensamt budskap? Hur ska ni använda den i er aktivitet? Hur stämmer din personliga berättelse in i det gemensamma temat? Eller har ni ett eget tema för er utåtriktade aktivitet? Vad vill ni säga om det? Hur stämmer din personliga berättelse in i det temat? Hur ska den som lyssnar känna igen sig? Och vad vill ni att den som lyssnar ska göra om den personen blir berörd? Tips! Vill ni fördjupa den idépolitiska diskussionen i er förening? Starta en studiecirkel utifrån studiematerialet Vår ideologi. Du hittar den här: Material-och-verktyg/Var-Ideologi/ (Inte text på lättläst svenska.) 8

9 Min uppgift Innan ni skiljs åt efter den här första träffen i studiecirkeln är det klokt att fundera lite på vilken uppgift ni är beredda att göra. Fundera en och en. Hur kommer jag bäst till min rätt i en utåtriktad aktivitet? Vilket stöd behöver jag? Och hur mycket tid vill jag lägga ner på aktiviteten? Berätta för varandra om vad ni kommer fram till och vilka behov ni har av stöd. 9

10 Träff 2 Vad och vem? Välkommen tillbaka! Stäm av. Börja gärna träffen med att stämma av på mötet. Ta en runda runt bordet om vad var och en tog med sig från det förra mötet. Prata också om vad ni ser fram emot på dagens möte. 10

11 Förberedelser utåtriktade aktiviteter Nu börjar det bli dags att bli lite mer konkreta och exakta i förberedelserna för ert utåtriktade arbete. Om ni inte gjort det tidigare är det dags att prata om vad syftet ska vara med er närmaste utåtriktade aktivitet. Diskutera Vilket är syftet med aktiviteterna? Värva medlemmar till föreningen? Ska ni vinna stöd i en särskild fråga? Samla kraft inför ett val? Samla kunskap om vad de som bor i en förenings område tycker eller kanske oroar sig för? Bjuda in till ett arrangemang? Vilka vill ni nå då? Vilka är det ni vill vinna för vår idé? Var finns de? 11

12 Våra mål Det är alltid klokt att sätta upp mål som är tydliga och styr arbetet. Då kan ni gemensamt ta ansvar för att arbeta mot målen. Målen behövs för att ni ska använda de resurser som ni har på bästa sätt. Resurserna kan vara människor, tid och kanske också lite pengar. Målen hjälper er att välja vad som är viktigast och att arbeta för förändring. Diskutera Tänk på ett tillfälle när du verkligen har jobbat mot ett mål som styrt ditt arbete och lyckats. Vad var typiskt för de målen? Varför styrde just de målen? Tänk själv först. Prata sedan med varandra. En modell för att sätta upp mål som vi ofta använder skulle kunna kallas SMARTARE mål. Målen ska vara: (Första bokstaven i varje ord blir tillsammans ordet SMARTARE.) Specifika: målen ska tydligt beskriva ett tillstånd som er förening eller arbetarekommun ska ha uppnått när målet är uppnått. Mätbara: målen ska gå att utvärdera utifrån vilken effekt de har fått, inte utifrån själva aktiviteten. Var har hänt när målet är uppnått? Det handlar inte om vad ni har gjort. Accepterade: målen ska vara accepterade bland alla som berörs av arbetet med att nå målen. Relevanta: målen ska handla om det som är relevant, har betydelse, för arbetet i er organisation. Ni ska själva kunna påverka effekten. Tidsatta: ni ska veta när målet ska vara uppnått. Ambitiösa: målen ska få er att anstränga er och göra det lilla extra. Realistiska: målen ska vara möjliga att nå, även om de är ambitiösa. Emotionellt (känslomässigt) tilltalande: målen ska ge motivation till er som ska göra jobbet. Diskutera Vilka mål har ni för era kommande aktiviteter? 12

13 13

14 Vem ska vi vinna? När ni bestämt målet för er utåtriktade aktivitet är det dags att bestämma vem det är ni vill nå. Det är först när ni vet det som ni kan börja tala om var ni ska hitta personen som är ert mål. I perioder, till exempel i valrörelser, arbetar socialdemokrater i hela landet tillsammans med att nå särskilda målgrupper. Då finns ofta stöd att hämta om hur ni ska nå målgruppen och vad som är särskilt viktigt för personen som är ert mål. Kanske har ni en egen bild av vem ni vill nå. Då är det klokt att veta lite om vad personen som är ert mål tycker och tänker. Vad oroar och vad gläder den personen? En av de allra bästa aktiviteterna som en folkrörelse kan arbeta med är utåtriktad verksamhet där fokus ligger på att lyssna på människors synpunkter. Diskutera Vem är målgrupp för er aktivitet? Vad vet ni om målgruppen? Var finns de? Hur kan ni nå dem? Kan ni få tag i adresser och telefonnummer? Vad tycker de personer som ni vill nå? 14

15 Våra resurser Våra allra viktigaste resurser är människors tid och engagemang Ii vår rörelse. Visst kan pengar ibland göra jobbet lättare att göra, men den viktigaste resursen är alltid människors tid och engagemang. Allt för ofta börjar vi vår planering med att fundera på hur mycket tid vi har på oss, som om det vore något som inte ändrade sig. Men resurser kan också påverkas. Engagemang, lust att bidra med sin tid och hur många ni är som bidrar i er förening är saker som ni kan påverka. Kanske behöver ni göra en aktivitet först för fler medlemmar än de som deltar i cirkeln för att fler ska känna att de vill vara med. Gör en övning Var och en får fem post-it-lappar. Uppgiften är att var och en ska skriva ner fem förslag på hur ni ska få ökade resurser till den här verksamheten. Efter en stund, när alla fått chans att tänka och skriva sina lappar, klistrar ni upp dem på ett gemensamt blädderblock eller på en whiteboardtavla. Berätta sedan för varandra om era förslag. Gruppen läser, sorterar och väljer tillsammans bland de saker som står på lapparna. Välj vilka förslag som ni tillsammans ska gå vidare med. 15

16 Våra vänner Vänner är en av de allra bästa resurserna, som vi ibland glömmer bort. Är det fler än er förening som skulle kunna vara med i aktiviteterna? Gör arbetarekommunen eller partidistriktet något som kan komma till nytta i ert arbete? Är samarbete mellan fack och politik något som kan vara till glädje här? Vad gör SSU (Sveriges socialdemokratiska Ungdomsförbund)? Vad gör S-kvinnor (Socialdemokratiska Kvinnoförbundet)? Vad gör ABF (Arbetarnas Bildningsförbund)? Finns det någon annan aktör som har samma intresse som ni har i just den här frågan? Idrottsföreningen? PRO (Pensionärernas Riksorganisation)? Friends (en förening som arbetar mot mobbning)? Hur skulle ni i så fall kunna samarbeta med dem? Diskutera Vilka är de som är intresserade av er utåtriktade verksamhet? Vilka andra föreningar eller organisationer skulle kunna påverkas av det som ni vill prata om? Vilka skulle ni kunna samarbeta med? Vilka skulle kunna göra egna aktiviteter som har samma syfte som era egna aktiviteter? 16

17 Sammanfattning av strategi Sammanfatta de val ni har gjort i ett samlat dokument. Sammanfatta Vad ska gälla för er utåtriktade aktivitet? Mål: Målgrupp: Resurser: Vänner: Andra intressenter: 17

18 Hitta på nya idéer på aktiviteter Nu är det dags att göra en lista över tänkbara aktiviteter ni skulle kunna göra för att nå era mål. Använd gärna den här metoden för att hitta på nya aktiviteter. Metoden bygger på fyra delar där ni tillsammans hittar på nya idéer att jobba vidare med. Övningen tar cirka 45 minuter. Hitta på nya idéer på aktiviteter. Dela upp er i mindre grupper med ungefär 3 personer i varje grupp. Ge deltagarna många post-it-lappar och varje grupp vanliga vita papper. Kom allra först överens om två grundläggande regler för hur ni ska hitta på nya idéer: Strunta i att bedöma varandras idéer. Det finns inga dåliga idéer i det här stadiet. Bygg gärna vidare på varandras idéer. Tänk och istället för men. Del 1 Motsatsen Hur gör den socialdemokrat som inte vinner andra för vår idé? Tänk ut så många exempel som du kan på verksamheter och attityder och arbetssätt som ger motsatt effekt av det ni nu vill uppnå. Skriv upp exemplen på post-it-lappar. Skriv ett exempel per lapp. Övningen är individuell. Ni har 3 minuter på er. Sedan får ni 10 minuter på er att berätta om era lappar för varandra i gruppen. Tillsammans väljer ni 5-7 gemensamma lappar som ni i gruppen känner igen er i. Sätt upp lapparna på ett vitt papper. Del 2 När vi är som bäst När vi är som bäst. Tänk på ett exempel när vi har varit särskilt bra på att vinna andra för vår idé. Tänk på praktiska exempel som du har varit med om när vi har varit särskilt framgångsrika i att vinna andra för vår idé. Skriv upp exemplen på post-it-lappar. Skriv ett exempel per lapp. Övningen är individuell. Ni har 3 minuter på er. Sedan får ni 10 minuter på er att berätta om era lappar för varandra i gruppen. Tillsammans väljer ni 5-7 gemensamma lappar som ni i gruppen känner igen er i. Sätt upp lapparna på ett vitt papper. 18

19 Del 3 Nya idéer Hur blir vi ännu bättre på att vinna andra för vår idé? Tänk ut så många faktiska idéer och aktiviteter och förhållningssätt som du kan. Skriv exemplen på post-it-lappar. Skriv ett exempel per lapp. Övningen gör ni tillsammans i gruppen. Ni har 10 minuter på er. Här släpper ni loss! Det finns ingen begränsning i hur många bra idéer ni kan få. Samarbeta gärna i gruppen från början. Del 4 Berätta för varandra Låt grupperna berätta om sina idéer för varandra. Och spara de nya idéerna till nästa träff. 19

20 Träff 3 Hur? Välkommen tillbaka! Stäm av. Börja gärna träffen med att stämma av på mötet. Ta en runda runt bordet om vad var och en tog med sig från det förra mötet. Prata också om vad ni ser fram emot på dagens möte. Påminn varandra om den sammanfattning som ni gjorde i slutet av förra träffen. 20

21 Socialdemokratiskt ledarskap Nu närmar sig era utåtriktade aktiviteter. Det kommer att krävas ledarskap av er som ska leda aktiviteterna i partiföreningen. Skiljer sig ett gott socialdemokratiskt ledarskap från annat bra ledarskap? Ja, åtminstone på en punkt. Vi har något så ovanligt som en gemensam syn på ledarskap. Den synen är antagen av partiets verkställande utskott. Den gemensamma idén om ledarskap inleds med orden: Vi behöver ett ledarskap för rörelse. Ett ledarskap som lyfter fram den mening och den känsla som skapar engagemang, som skapar rörelse i rörelsen. Som stärker kraften att förnya och förmågan att förändra. Som engagerar de många för att göra skillnad. Diskutera Vad tycker ni kännetecknar ett gott ledarskap? Vilka särskilda socialdemokratiska förtecken bör vårt ledarskap ha? Lyft gärna fram några konkreta exempel när det goda socialdemokratiska ledarskapet har blivit synligt. Vad var det som var så bra? Hur påverkade ledarskapet situationen? I den gemensamma idén för ledarskap sammanfattas den socialdemokratiska ledarens uppgifter i sex punkter med följande rubriker: 1) Hålla idén i fokus. 2) Öka engagemanget. 3) Lyssna. 4) Ge en bild av helheten. 5) Hålla partiet i rörelse. 6) Utveckla sig i ledarrollen. Läs gärna hela den socialdemokratiska idén om ledarskap. Ni hittar den här: Socialdemokratiskt-ledarside/ (Inte text på lättläst svenska.) Diskutera Hur stämmer det ledarskap ni utövar överens med den socialdemokratiska synen på ledarskap? Vad gör ni särskilt bra? Vad behöver ni utveckla? Vad blir särskilt viktigt när ni börjar med de utåtriktade aktiviteterna? 21

22 Att bygga relationer Att vinna andra för vår idé kräver att vi bygger relationer med människor. Det kräver att vi lyssnar på deras drömmar och oro och att vi berättar vår berättelse med samhällskritik och riktning mot framtiden. Minns du övningen från första träffen? Den som handlade om din socialdemokratiska berättelse? Fanns det någon person i din egen berättelse om varför du blev socialdemokrat? Var det någon som gjorde att du aktiverade dig? Diskutera Vad krävs för att bygga relationer? När är vi som bäst på det? Vad gör vi då? 22

23 Samtalet kärnan i att vinna fler för vår idé Det övertygande samtalet är centralt nästan oavsett vilken aktivitet ni ska göra. Några av oss tycker att det känns lite obekvämt, att till exempel knacka på någons dörr och försöka övertyga den som öppnar om att rösta på socialdemokraterna. Men ofta upptäcker vi att samtalet är lättare än vi trodde. Särskilt om du har en modell för hur du ska föra det övertygande samtalet. En sådan modell bygger på fyra K: 1) Kontakt: presentera dig och berätta kort om varför du är där. Ställ frågor till och lyssna på den du talar med. Ställ följdfrågor som styr in samtalet på det som du vill prata om. Var medveten om och öppen för att samtalet ska handla om det som väljaren vill prata om. 2) Kontext (sammanhang): Berätta din berättelse om varför du engagerat dig och varför du vill prata med personen du pratar med. Berätta om den aktivitet ni genomför och vad ni vill uppnå. Hur kan personen du pratar med delta eller bidra? 3) Konfirmera (bekräfta): om ni tycker lika i vissa frågor, berätta det. Bekräfta den du pratar med och gör en lista över de frågor där ni är överens. 4) Kom med: ställ frågan: Kan du tänka dig att bli medlem eller att komma med på möte eller bidra i valarbetet? Om väljaren verkar intresserad av era aktiviteter: bjud in personen till att vara med nästa gång eller ge mer information. Träna. Låtsas att ni ska värva nya medlemmar genom att knacka dörr. Träna på varandra med hjälp av modellen här ovan. 23

24 Planera Nu är det äntligen dags att sätta handling bakom orden. Vad ska ni göra för att vinna fler för vår idé? Vilka av de bästa idéerna från miniworkshopen på förra träffen ska ni genomföra? Nu är det dags att planera era kommande aktiviteter. Det finns många modeller för handlingsplaner. Det viktiga är att ni hittar en modell som passar för er förening och er verksamhet. En enkel modell kan se ut så här: Aktivitetsplan för Varför? Vad syftar aktiviteten till? Vad ska göras? Hur ska det göras? När? Vem ansvarar? Hur utvärderar vi? 24

25 Roller och uppgifter Nu börjar det bli tydligt vilka roller ni behöver för era utåtriktade aktiviteter och vilka uppgifter som behöver utföras. När ni ska fördela ansvar och roller är det dags att påminna sig om de uppgifter ni tog på er på första träffen. Tänk igenom och samtala om fördelningen av ansvar och fördelningen av arbete. Kommer du ihåg uppgiften du tog på dig vid första träffen? Vad krävs för att du ska komma till din rätt? Vilket stöd behöver du? Vad behöver dina kompisar? Hur kan ni lösa det tillsammans? 25

26 Behövs flera grupper? Kan det finnas en poäng i att ni delar upp er i mindre grupper som självständigt får lösa uppgiften? Kanske kan ni locka in fler att delta i grupparbete? Vilket stöd behöver de som ska leda grupperna? Hur ska ni nå fler som vill vara med och göra jobbet? Ta fram idéerna som ni kom på kring hur ni ska öka era resurser. Där kan det finnas idéer för hur ni ska kunna bli fler som gör jobbet. 26

27 Ansvar och tillit Nu är ansvar och roller för era aktiviteter fördelade. Målen är tydliga och ni vet vad som ska bli gjort. Nu är det klokt att ha tillit till varandra och lita på varandra. Diskutera Vad krävs av oss för att vi ska lita på varandra i vårt utåtriktade arbete? Handling skapar rörelse Winners do. Losers meet. James Carville i Suck Up, Buck Up and Come Back When You Foul Up Nu har ni gemensamt bestämt mål och målgrupper. Ni har också gemensamt gått igenom era resurser. Ni har tänkt igenom vilka vänner ni har och planerat era aktiviteter. Tillsammans har ni tränat på er berättelse och på att samtala. Nu är det dags att ÄNTLIGEN GÖRA JOBBET! Och precis som det står i den socialdemokratiska idén om ledarskap Så är det vårt ansvar att hålla partiet i rörelse. Och det är när vi gör saker som vi skapar rörelse. 27

28 Utvärdera Till sist: Att utvärdera verksamheten är att utveckla verksamheten. Den kanske bäst använda tiden i föreningen är den som ni lägger på att lära er av det ni redan har gjort. Då kan ni göra det bättre nästa gång. Modeller för utvärdering är som modeller för planering. Det finns många olika sorter. Det viktiga är att ni hittar en modell som passar er styrelse. Har ni ingen annan modell är det här en enkel metod för att utvärdera. Tips! En enkel utvärdering i fyra fält. Behålla Utveckla Avveckla Diskutera Rita upp de fyra fälten på ett blädderblock, en whiteboardtavla eller på ett stort papper. Varje deltagare får några post-it-lappar att skriva ner synpunkter på. Skriv en synpunkt per lapp. Sätt sedan lappen där du tycker att den hör hemma i något av de fyra fälten. Diskutera sedan tillsammans lapparna. Ändra eventuellt på var de sitter. Kom överens om en gemensam bild. Vad ska ni behålla till nästa utåtriktade aktivitet? Vad behöver ni utveckla? Vad ska ni utveckla? Är det något ni behöver prata mer om innan ni bestämmer er? 28

29 Lästips (Inte text på lättläst svenska.) Studieportalen. Material för styrelseutveckling. Idén om ledarskap. Checklistor. Facebookgruppen Samtalskampanj. 29

30 Egna anteckningar 30

31 Egna anteckningar 31

32 Du hittar alla våra studiematerial på: socialdemokraterna.abf.se Dokumentet är bearbetat till lättläst svenska av Christina Wahldén.