MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING

Transkript

1 U T S T Ä L L N I N G S H A N D L I N G MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING Västra Bergsätter, Bergsätter, Motala kommun Utställningstid Kommunledningsförvaltningen Stadsbyggnad Handläggare: Stefan Jonsson, Planeringsarkitekt Tfn: 0141: PMN Beslut uppdrag: PMN Beslut samråd: PMN Beslut utställning: PMN Beslut antagande: Laga kraft:

2 ICKETEKNISK SAMMANFATTNING Eftersom detaljplanen för Västra Bergsätter kan antas medföra en betydande miljöpåverkan, har denna miljökonsekvensbeskrivning tagits fram. Miljökonsekvensbeskrivningen behandlar följande fem huvudpunkter som alltså bedömts som extra viktiga att utreda samtidigt som planen tas fram: 1. I framtiden kommer Metallvägen att bli en prioriterad vägsträcka för transporter av farligt gods. Planen måste därför reglera att bl.a. byggnader inte utformas eller placeras på ett sådant sätt att människor utsätts för höga olycksrisker. Förutom ett säkerhetsavstånd på 40 meter föreslås att ventilationssystemen för byggnader inom det södra kvarteret utformas så att det snabbt och enkelt kan slutas. Därigenom förhindras att giftiga ämnen vid olycka tränger in verksamhetslokalerna. 2. Bullret från Metallvägen befarades överstiga de nivåer som anses godtagbara. Bullerberäkningar har genomförts som visar att ljudnivån understiger gällande riktvärden för vägtrafik vid de nya kvarteren närmast Metallvägen och bostäderna söder om vägen. 3. För bostäderna längs Kartorpsvägen innebär avståndet på 100 meter samt föreslagen vegetationsskärm ett visst skydd mot störningar från de planerade industrierna. För att säkerställa att inga industrier med kraftiga störningar etablerar sig i området planläggs industrimarken för icke störande industri. Detta innebär att en verksamhet vid markförsäljning och bygglovsprövning skall redovisa tillräckligt med underlag för att kommunen skall kunna bedöma verksamhetens karaktär. En verksamhet bedöms förenlig med planens syfte om den inte medför oacceptabla olägenheter eller risker för människors hälsa och miljö. Om en verksamhet förändras till en störande industri, kan verksamheten genom bestämmelsen bli skyldig att vidta åtgärder för att begränsa sina störningar. Vid varje sådan bedömning skall gällande riktlinjer och normer vara utgångspunkten i bedömningen. 4. Om inte regnvattnet tas omhand ordentligt finns risken att föroreningar kan spridas och att byggnader och vegetation skadas genom bl.a. grundvattensänkningar. För att förhindra detta skall regnvattnet i första hand ledas ned i marken inom den egna fastigheten. I andra hand skall vattnet fördröjas inom egen fastighet innan det förs vidare i det allmänna dagvattensystemet. Dagvattensystemet utformas med reningsdammar och öppna diken. På så sätt kan föroreningar vid olycka fångas upp och omhändertas innan de når sjön Boren. När Bergsättersbäcken grävs om skall den utformas på ett sådant sätt att minst motsvarande biologiska värden på sikt kan etableras som kring befintlig bäck. 5. En markundersökning har genomförts på platsen för snödeponi. Varken fält- eller laboratorieanalyser visar eller ger misstankar om att marken har påverkats av snödeponeringen. 2

3 INLEDNING BAKGRUND Detta samrådsförslag till miljökonsekvensbeskrivning (MKB) är en sammanfattning av de utredningar och miljöaspekter som framkommit inom miljöbedömningsprocessen, fram till utställningsskedet av detaljplaneprövningen av Västra Bergsätter. Miljöbedömningsprocessen pågår parallellt med framtagandet av övriga planhandlingar och kommer att pågå fram till antagande av detaljplanen. BETYDANDE MILJÖPÅVERKAN - BEHOVSBEDÖMNING Enligt 5 kap. 18 plan och bygglagen (PBL) skall en miljökonsekvensbeskrivning upprättas som följer bestämmelserna i 6 kap och 22 miljöbalken, om genomförandet av planen kan antas medföra en betydande miljöpåverkan så som avses i 4 Förordning (1998:905) om miljökonsekvensbeskrivning. Kommunen skall för varje detaljplan genom en behovsbedömning bedöma om planen kan antas medföra en betydande miljöpåverkan. Detaljplanen för Västra Bergsätter har av kommunstyrelsen i samråd med Länsstyrelsen, bedömts kunna innebära betydande miljöpåverkan såsom anges ovan. Denna miljökonsekvensbeskrivning har därför arbetats fram för att dokumentera och beskriva hur miljöbedömningsprocessen har fortlöpt under planarbetet. SYFTE Syftet med miljöbedömningen vilken denna miljökonsekvensbeskrivning är en sammanfattning av, är enligt 6 kap 11 miljöbalken att integrera miljöaspekter i planen så att en hållbar utveckling kan främjas. Under miljöbedömningsprocessen skall den betydande miljöpåverkan som planens genomförande kan antas medföra identifieras, beskrivas och bedömas. Syftet med föreliggande miljökonsekvensbeskrivning är att samlat redovisa de negativa och positiva miljöeffekter som planen kan antas medföra. Detaljplanen syftar till att möjliggöra etablering av icke störande industri och kontor genom utökning av Bergsätters industriområde. Planen innefattar en sammanbindande lokalgata mellan Östra Bråstorp och Bergsätter. 3

4 GEOGRAFISK AVGRÄNSNING Planområdet för detaljplanen för Västra Bergsätter avgränsas i söder av Metallvägen. I väster delvis fram till Kartorpsvägen, i övrigt till sträckningen för det nya diket. I öster mot Dynamovägen. Planens påverkansområde sträcker sig utanför planområdesgränsen varför miljöbedömningens geografiska utbredning omfattar ett större område. AVGRÄNSNING MKB R-34 PLANOMRÅDE Metallvägen NIVÅAVGRÄNSNING OCH OMFATTNING Miljökonsekvensbeskrivningen inriktar sig i första hand på de miljökonsekvenser som planen kan antas medföra på lokal nivå. Aspekter som rör regional och nationell nivå behandlas och redovisas under stycket miljömål. Där beskrivs planens konsekvenser utifrån relevanta miljömål. Innehållet i en MKB regleras i 6 kap 12 miljöbalken. Enligt miljöbalkens 6 kap 13 skall en MKB innehålla de uppgifter som är rimliga med hänsyn till: 1. Bedömningsmetoder och aktuell kunskap 2. Planens innehåll och detaljeringsgrad 3. Allmänhetens intresse 4. Att vissa frågor kan bedömas bättre i andra skeden, till exempel vid tillståndsprövning av verksamheter eller åtgärder. 4

5 SAKAVGRÄNSNING Innehållet i detta samrådsförslag till miljökonsekvensbeskrivning har vuxit fram under ett processarbete inom ramen för detaljplaneprogrammet och det tidiga detaljplanearbetet. Företrädare från Stadsbyggnadsenheten, Park- och naturenheten, Miljö- och hälsoskyddsenheten, Gatuenheten och Vatten- och avloppsenheten har deltagit. Denna miljökonsekvensbeskrivning behandlar och sammanfattar de utredningar som genomförts kring följande aspekter som således också har bedömts kunna antas medföra en betydande miljöpåverkan: Farligt gods Risker med anledning av transporter av farligt gods på Metallvägen med hänsyn till närheten till planerat verksamhetsområde. Vägtrafikbuller mot arbetsplatser och bostäder Vägtrafikbullrets effekter på planerade arbetsplatser och befintliga bostäder intill Metallvägen, med hänsyn till trafikökning till följd av markanvändningsändringar och riksvägsomläggningen. Störningar och risker från industri Störningar från planerade verksamheter mot befintlig bostadsbebyggelse kring Kartorpsvägen. Påverkan på grund- och ytvatten Konsekvenser i samband med dikesomläggningen. Påverkan på djur- och växtliv, grundvattennivå samt risk för spridning av föroreningar till grund- och ytvatten. Förorenad mark Utredande av eventuella föroreningar i mark med anledning av tidigare snötipp. 5

6 MILJÖMÅL Nationella miljömål Riksdagen har antagit mål för miljökvaliteten inom 16 områden. Målen beskriver den kvalitet och det tillstånd för Sveriges miljö, natur- och kulturresurser som är ekologiskt hållbara på lång sikt. Regeringen har inrättat ett miljömålsråd som ansvarar för uppföljning av miljökvalitetsmålen. Östergötlands miljömål som presenterades år 2003 är en anpassning av de nationella delmålen till miljötillståndet i regionen och behovet av åtgärder. I tabellen nedan presenteras för planen relevanta miljömål och hur de kan antas påverkas. Nationellt miljömål Begränsad klimatpåverkan Frisk luft Giftfri miljö Levande sjöar och vattendrag Grundvatten av god kvalité Myllrande våtmarker Ett rikt odlingslandskap God bebyggd miljö Ett rikt växt- och djurliv Planens konsekvenser Planen bidrar till ett ökat transportarbete och därmed ökade utsläpp och klimatpåverkan. Ytterligare koncentrering av industri kring Bråstorp och Bergsätter i anslutning till det överordnade trafiknätet bidrar dock till effektivare transporter. Se ovan. Planförslaget bedöms inte medföra att miljöbalkens miljökvalitetsnormer överskrids. Risk för att mark och vatten förorenas finns vid olycka. Krav ställs på verksamhetsutövarna och på utformningen av dagvattenhanteringen för att minska risken för utsläpp och olyckor. Utformningen av dagvattensystemet skyddar recipienten mot föroreningar. Anläggande av dagvattendammar bidrar till uppfyllandet av målet. Utformningen av dagvattensystemet skyddar grundvattnet mot föroreningar och infiltrationsförändringar. Anläggande av dagvattendammar kommer att bidra till det regionala målet angående återskapande och anläggande av våtmarker. 3 hektar jordbruksmark planläggs för verksamheter och försvinner. Ytterligare 1 hektar jordbruksmark försvinner p.g.a. oekonomisk ytfördelning. Det nya diket utformas för att motsvarande biologiska värden på sikt kan etableras som kring befintligt dike. Planen beaktar följande aspekter som bidrar till att uppfylla målet: hållbar stadsstruktur genom förtätning, energianvändning genom utnyttjande av befintlig fjärrvärme, giftfria mark- och vattenområdet genom dagvatten hanteringen. Dagvattendammar och diken ger positiva effekter på djur- och växtlivet. Övrig exploatering kommer att undanröja möjligheterna för ett fortgående lokalt växt- och djurliv. 6

7 ALTERNATIVREDOVISNING NOLLALTERNATIV Syftet med nollalternativet är ge en likvärdig bas för jämförelser mellan olika alternativ. Nollalternativet beskriver en framtidsbild där Västra Bråstorp inte planläggs. Detta innebär dock att vissa förändringar kring planområdet kommer att ske. Nollalternativet omfattar en full utbyggnad av Östra Bråstorp, med etableringar av icke störande industri och handel. I ett nollalternativ kommer ingen ny mark att tas i anspråk inom Västra Bergsätter. Jordbruksmarken kan därmed fortsätta att brukas. Under rubriken analys av miljöaspekter kommer den troliga utvecklingen inom Västra Bergsätter om ingen ny plan upprättas att jämföras med två planalternativ. Östra Bråstorp Västra Bergsätter PLANFÖRSLAG Planförslaget innebär att Västa Bergsätter utökas mot väster för icke störande industri och kontor. En sammanbindande gata mellan Östra Bråstorp och Västra Bergsätter byggs. Kring gatan planläggs mark för kontor och icke störande industri. Övriga förutsättningar omfattar en full utbyggnad av Östra Bråstorp samt flytt av Bergsättersbäcken. Östra Bråstorp Västra Bergsätter J 7

8 ALTERNATIVT PLANFÖRSLAG Det alternativa planförslaget innebär att Västa Bergsätter utökas mot väster för icke störande industri och kontor. Någon sammanlänkande gata mot Östra Bråstorp byggs ej. Övriga förutsättningar omfattar en flytt av Bergsättersbäcken och en full utbyggnad av Östra Bråstorp. Östra Bråstorp Västra Bergsätter MKB-PROCESSEN EFTER PLANSAMRÅD OCH UTSTÄLLNING FÖRÄNDRINGAR I MKB: Innehållet i detta samrådsförslag till miljökonsekvensbeskrivning har vuxit fram under ett processarbete inom ramen för detaljplanearbetet. Under planprocessens gång är det inte uteslutet att miljöaspekter kommer att lyftas ut eller läggas till i MKB, i och med att kunskapen kring respektive aspekt kommer att öka. Förändringar i MKB innehållet efter samråds- och utställningsskede kommer att redovisas i detta stycke. 8

9 ANALYS AV MILJÖASPEKTER FARLIGT GODS Nulägesbeskrivning/problembeskrivning Transporter av farligt gods är nödvändiga för samhället samtidigt som de utgör en risk. Därför sätter samhället upp regler för hur dessa och andra farliga ämnen skall transporteras t.ex. genom ADR-S (Räddningsverkets Föreskrifter om inrikes väg- och terrängtransporter av farligt gods på väg). Inriktning är att transporter av farligt gods skall göras så säkra att olyckor inte kan inträffa. Om en olycka ändå skulle inträffa, skall olycksförebyggande och skadebegränsande åtgärder ha utförts så att konsekvenserna av olyckan kan minimeras 1. Statens Räddningsverk har 1994 och 1998 och 2006 gjort mätningar av flöden av farligt gods 2. Den senaste undersökningen visar att det transporteras mellan ton farligt gods genom kommunen på vägnätet, främst på riksväg 50. Det är viktigt att använda siffrorna med viss försiktighet då de främst bygger på enkätundersökningar med en svarsfrekvens på 56 %. Det mesta tyder på att flödena är underskattade. Ur tabellen nedan kan utläsas de ungefärliga mängder som transporteras på vägnätet genom kommunen. De ämnen som kan leda till de största konsekvenserna för liv och hälsa är gasformiga giftiga ämnen. Dessa kan på relativt kort tid sprida sig över stora områden. Farlighetsklasser och totalmängd av transporter med farligt gods genom Motala kommun under september Sammanställning av Statens räddningsverks rapport: Kartläggning av farligt godstransporter 2 1 Länsstyrelsen i Stockholm, Riskhänsyn vid ny bebyggelse, rapport 2000:01 2 Statens Räddningsverk; SRV Rapport: Kartläggning av farligt godstransporter, september 2006) 9

10 Metallvägen kommer vid riksvägsomläggningen år 2013 att övergå till riksvägnätet och därmed bli en prioriterad väg för transporter med farligt gods. Ytterligare krav kommer då att ställas på vägens utformning beträffande säkerhet. Planerad bebyggelse ligger relativt nära Metallvägen vilket innebär att lokalerna kan bli utsatta för allvarliga konsekvenser vid en olycka. Det finns inga tydliga nationella riktlinjer för frågor som rör ny bebyggelse i anslutning till vägar med farligt gods. Flera myndigheter har utarbetat riktlinjer för riskhantering i detaljplaneprocessen och riktvärden för skyddsavstånd för transporter av farligt gods på väg, vilket sammanfattas nedan Länsstyrelsen Skåne län, rapport 2007:06 Länsstyrelsen Stockholm, rapport 15:2003 Göteborgs stad, Översiktsplan m (bebyggelsefri zon) 40 m (till tät kontorsbebyggelse) 30 m (bebyggelsefri zon) Effekter och konsekvenser Nollalternativ Metallvägen kommer att blir en prioriterad transportled för farligt gods. Trafiksäkerhetshöjande åtgärder vid korsningar kommer på sikt att vidtas. Inga ytterligare kontors- eller verksamhetsbyggnader uppförs inom Västra Bergsätter. Befintliga diken utgör skydd mot befintlig bebyggelse på båda sidor om Metallvägen. Befintlig bullervall och vegetation utgör skydd mot bostäderna söder om Metallvägen. Planförslag Metallvägen kommer att blir en prioriterad transportled för farligt gods. Korsningen Karstorpsvägen/Metallvägen försvinner och ersätts med en cirkulationsplats. Cirkulationen kommer att komplettera och avlasta Turbinvägen som infart till området. Detta innebär att trafiksäkerheten höjs kring den östra delen av Metallvägen. Begränsningar av byggrätten medför att ingen bebyggelse kan placeras närmre Metallvägen än 40 meter. Avståndet ger ett visst fysiskt skydd mot bebyggelsen. Utifrån den mest frekvent transporterade klassen av farligt gods (Brandfarlig vätska) och klassen med allvarligast konsekvenser (gaser) som transporteras genom tätorten, kan en bedömning göras utifrån lokala förutsättningar om ytterligare åtgärder behöver vidtas. Konsekvenserna av olycka med respektive ämnesklass är hämtade ur räddningsverkets rapport Farligt gods på vägnätet 3. Brandfarlig vätska Vid läckage av brandfarlig vätska kommer vätskan att söka sig mot områdets lågpunkter. På båda sidor om Metallvägen finns ett mellan en halv och en meter djup dike. Vätskan kommer att ansamlas i dessa punkter vilket begränsar risken för att brand skall uppkomma i närheten av bebyggelse. En allvarlig olycka vid transporter av brandfarliga ämnen kan medföra en så kallad BLEVE (Boiling Liquid Expanding Vapor Explosion). En tankbil med t. ex. gasol utsätts för höga temperaturer t. ex. i samband med en brand. När vätskan expanderar spricker slutligen tanken och all gasolvätska övergår till gas och antänds. Följden blir en explosion vars värmestrålning kan ge skador på allt som finns inom en radie av flera hundra meter. Brandfarlig gas Vid läckage av tyngre gaser kommer gasen att söka sig mot områdets lågpunkter. Dvs. i diken på ömse sidor om Metallvägen. Dikena på mellan en halv och en meters djup kommer att begränsa risken för att gasexplosion uppstår i närheten av bebyggelse. Vid läckage av gas som är lättare än luft kommer gasen att driva med vinden. Antändningen av gasmolnet kan sedan ske när molnet har drivit in mot bebyggelsen. Befintlig vegetationsbeklädd bullervall (relativhöjd mot Metallvägen: + 3 m) begränsar risken för att ett gasmoln skall driva mot bostadsbebyggelsen söder om Metallvägen. Giftig gas 3 Räddningsverket, Boverket, Vägverket. Farligt gods på vägnätet

11 Exempel på kondenserad giftig gas är svaveldioxid, ammoniak och klor. Gasen transporteras under tryck i vätskeform och vid utströmning till luft förångas vätskan fort och övergår i gasform. Generellt är gaserna tyngre än luft varför spridning av gasen sker längs marken. Vid läckage av giftig gas gäller långa skyddsavstånd på hundra meter upp till flera kilometer då gasen kan sprids med vinden. Den förhärskande vindriktningen från sydväst medför att främst bebyggelsen norr om Metallvägen är utsatt för en förhöjd risk vid gasutsläpp. Området närmast Metallvägen planläggs för bilservice kontor och icke störande industri. Vid ett scenario med utsläpp av giftig gas gäller att skadeutfallet minskar betydligt om man befinner sig i en skyddad inomhusmiljö. Åtgärdsförslag Mot bränder och explosioner med en begränsad mängd brandfarliga ämnen ger skyddsavståndet mellan väg och bebyggelse ett visst skydd. Mot händelser av stora utsläpp av giftig gas eller en så kallad BLEVE är det inte samhällsekonomsikt genomförbart att upprätta skyddsavstånd på flera hundra meter. Istället är inriktningen att minimera sannolikheten att olyckan inträffar, genom att åtgärda de kritiska punkter (Korsningarna vid: Turbinvägen och riksväg 34) som genomförd trafikteknisk utredning 4 påvisar. Avkörningsskydd bör i framtiden uppföras längs Metallvägen för att minska sannolikheten för att en olycka inträffar inom tätbefolkat område. Genom begränsningar i byggrätten föreslås att ingen bebyggelse kan uppföras närmre än 40 meter från Metallvägens vägkant. Avståndet bedöms medföra ett visst fysiskt skydd för bebyggelsen. Med hänsyn till utsläpp av vätskor och gas skall befintliga diken bibehållas i sitt nuvarande utförande och ej kulverteras. Gas som sprids med vinden kan begränsas genom att vegetation förstärks eller bibehålls mellan bebyggelsen och vägen. Genom vegetationen bildas turbulens som medför att gasen snabbare späds ut till koncentrationer som inte är antändliga eller medför risk för hälsa. Befintlig vegetation skall bibehållas söder om Metallvägen och förstärkas norr om Metallvägen. Kvarteret närmast Metallvägen kan komma att inrymma persontäta verksamheter. Det ger ett stort skadeutfall i händelse av utsläpp av farlig gas. Sannolikheten för att olycka med giftig gas bedöms som mycket liten. Händelsen motiverar dock riskreducerande åtgärder på grund av de mycket allvarliga konsekvenserna och de låga ekonomiska kostnaderna att reducera risken. För kvarteret föreslås att ventilationen utformas med luftintag på bortsidan av byggnaden samt med central nödavstängning som möjliggör en snabb och enkel avstängning. Av absolut största vikt är att personalen är utbildad i ventilationssystemets syfte och funktion. Alternativt planförslag Ingen mark kommer att planläggas inom ett avstånd som föranleder förhöjda risker med anledning av transporter av farligt gods på Metallvägen. Inga åtgärder behöver vidtas inom planområdet. Befintliga diken, bullervall och vegetation bedöms medföra ett erforderligt skydd för bostadsbebyggelsen söder om Metallvägen. 4 Östra Bråstorp, Motala trafiktekniskt PM, WSP,

12 VÄGTRAFIKBULLER MOT ARBETSPLATSER OCH BOSTÄDER Nulägesbeskrivning/problembeskrivning En trafikutredning 5 genomfördes år 2003 med syfte att utgöra underlag för ställningstaganden till trafikförsörjningen av utvecklingsområdet kring Bråstorp. Utredningen beaktade särskilt trafiksäkerheten och kapaciteten i det övergripande vägnätet, anslutningar till Metallvägen och trafikföring inom Östra Bråstorp. Beräkningar från nämnda rapport har reviderats efter ändrad markanvändning inom Östra Bråstorp och Västra Bergsätter för att kunna användas för nedanstående bullerberäkningar. Trafikutredningen redovisar en prognos som år 2010 visar en årsmedeldygntrafik (åmd.) på 7300 fordon med befintligt trafiknät, för av planen aktuellt utsnitt av Metallvägen. Vid ett fullt utbyggt Östra Bråstorp och omläggningen av riksväg 50 kommer trafiken längs Metallvägen att öka till beräknade fordon per ådm. Planerad utvidgning av Västra Bergsätter medför en ökning av ytterligare 500 fordon per ådm. Trafiken på Metallvägen medför att lokalerna inom detaljplanen kommer att påverkas av vägtrafikbuller. Bostäderna söder om Metallvägen skyddas av en befintlig bullervall. Trafikökningen till följd av detaljplanen kan dock medföra att oacceptabla bullernivåer uppnås. GC-tunneln vid Bergsätter medför en skärning genom bullervallen som orsakar bullerstörningar mot bostadsbebyggelsen. Naturvårdsverkets riktlinjer antagna av riksdagen i propositionen 1996/97:53 för vägtrafikbuller presenteras nedan. MARKANVÄNDNING Industri, kontor (arbetsplats) 6 inomhus RIKTVÄRDE 40 dba ekvivalent Bostäder inomhus utomhus vid fasad vid uteplats i anslutning till bostad ddningsstation 30 dba ekvivalent 55 dba ekvivalent 70 dba maximalt Bullerberäkningar har genomförts för två punkter enligt illustrationen nedan. Beräkning har genomförts enligt naturvårdsverkets modell, rev Buller väg version 8.6, Trivector AB. 1. A. 2. B Östra Bråstorp, Motala Trafiktekniskt PM, WSP samhällsbyggnad Karlstad, Efter regeringsbeslut av Naturvårdsverket föreslagna riktvärden för andra miljöer än för boende, vård och undervisning. 12

13 Effekter och konsekvenser Nollalternativ Nollalternativet omfattar en omläggning av riksvägen med en trafikökning från 7300 fordon/åmd till 9500 fordon/åmd på Metallvägen som följd. Nollalternativet beskriver ett scenario där Östra Bråstorp bebyggs med verksamheter enligt gällande plan. Inga ytterligare etableringar av handel, konter eller industri sker inom Västra Bergsätter. Förutsättningarna ger en beräknad trafikmängd på fordon (åmd.) år Genomförda bullerberäkningar av nollalternativet redovisar att bullerriktvärden klaras vid bostadsbebyggelsen söder om Metallvägen vid en trafikmängd på fordon per ådm. Punkt B: Ekvivalentnivå Frifältsvärde Innenivå efter korrektion för fasadisolering (-27.0 dba) 54 dba 29 dba Maxnivå Frifältsvärde Innenivå efter korrektion för fasadisolering (-27.0 dba) 58 dba 33 dba Beräkningen utgår från följande förutsättningar: Antal fordon/dygn: , Andel tunga fordon (%): 10, Medelhastighet lätta fordon (km/h): 70, Medelhastighet tunga fordon (km/h) 70, vägbredd köryta (m): 10; Bankhöjd (m) 0.0, Mottagaravstånd (m): 57,8, Mottagarhöjd (m): 3.5., Vinkelområde (grader): 0-180, marktyp skärm-mottagare: mjuk, skräm: ja, skärmbredd: 5.0m, skrämhöjd:3.0 m, avstånd vägmitt-skärn (m): 22.0, Marktyp väg-skärm: mjuk, Mottagarhöjd väg-skärm (m):

14 Planförslag Planförslaget innebär att lokaler för handel, kontor och industri kan uppföras på ett avstånd av 40 meter från Metallvägens mitt. Omläggningen av riksväg 50 samt ytterligare etableringar av verksamheter inom Östra Bråstorp medför en ökad trafikbelastning på Metallvägen. Trafikutredningen 7 redovisar en diagnos där Metallvägen trafikeras av fordon per årsmedeldygn (åmd) vid omläggning av riksväg 50 och en full utbyggnad av Bråstorp. Denna prognos har, efter revideringar till följd av markanvändningsändringar från underliggande program räknats upp till fordon per åmd. Planerade verksamheter inom Västra Bergsätter beräknas ge ett tillskott på ytterligare 500 fordon per åmd. Punkt A: Ekvivalentnivå Frifältsvärde Innenivå efter korrektion för fasadisolering (-27.0 dba) 59 dba 32 dba Maxnivå Frifältsvärde Innenivå efter korrektion för fasadisolering (-27.0 dba) 67 dba 40 dba Beräkningen utgår från följande förutsättningar: Antal fordon/dygn: , Andel tunga fordon (%): 10, Medelhastighet lätta fordon (km/h): 70, Medelhastighet tunga fordon (km/h) 70, vägbredd köryta (m): 10; Bankhöjd (m) 0.0, Mottagaravstånd (m): 45.7, Mottagarhöjd (m): 2.0., Vinkelområde (grader): 0-180, marktyp skärm-mottagare: mjuk, skräm: nej. Punkt B: Ekvivalentnivå Frifältsvärde Innenivå efter korrektion för fasadisolering (-27.0 dba) 54 dba 29 dba Maxnivå Frifältsvärde Innenivå efter korrektion för fasadisolering (-27.0 dba) 58 dba 33 dba Beräkningen utgår från följande förutsättningar: Antal fordon/dygn: , Andel tunga fordon (%): 10, Medelhastighet lätta fordon (km/h): 70, Medelhastighet tunga fordon (km/h) 70, vägbredd köryta (m): 10; Bankhöjd (m) 0.0, Mottagaravstånd (m): 57,8, Mottagarhöjd (m): 3.5., Vinkelområde (grader): 0-180, marktyp skärm-mottagare: mjuk, skräm: ja, skärmbredd: 5.0m, skrämhöjd:3.0 m, avstånd vägmitt-skärn (m): 22.0, Marktyp väg-skärm: mjuk, Mottagarhöjd väg-skärm (m): Östra Bråstorp, Motala Trafiktekniskt PM, WSP samhällsbyggnad Karlstad,

15 Bullerberäkningen visar att befintlig bullervall söder om Metallvägen medföra ett erforderligt bullerskydd för bostäderna. Naturvårdsverkets riktlinjer beträffande ekvivalent ljudnivå vid fasad och maximalnivå utomhus vid uteplats klaras vid bostäderna söder om Metallvägen. Inget riktvärde överskrids gällande vägtrafikbuller mot arbetsplatser. Åtgärdsförslag Befintlig bullervall vid Bergsätters GC-tunnel under Metallvägen förstärks. Utrymme bedöms finnas att höja vallens vingar på ömse sidor om cykelvägen. Alternativt planförslag Ingen mark planläggs norr om Metallvägen inom ett avstånd som bedöms medföra oacceptabla bullernivåer från vägtrafik. Några separata bullerutredningar har inte genomförts för alternativ 2, då trafikmängden på Metallvägen bedöms som marginellt lägre jämfört med alternativ 1. Slutsatsen från bullerberäkning för alternativ 1 är att befintlig bullervall söder om Metallvägen medför erforderligt bullerskydd för bostäderna för alternativ 2. Åtgärdsförslag Befintlig bullervall vid Bergsätters GC-tunnel under Metallvägen förstärks. Utrymme bedöms finnas att höja vallens vingar på ömse sidor om cykelvägen. 15

16 STÖRNINGAR OCH RISKER INDUSTRI Nulägesbeskrivning/problembeskrivning Kring Karstorpsvägen finns en bebyggelsegrupp med bostäder samt ett vårdboende. I dessa bostäders närhet kommer i och med planens genomförande verksamheter att etableras. Beroende på verksamhet finns en risk att bostäderna kommer att utsättas för störningar så som buller, damning, lukt, utsläpp av farliga ämnen eller konsekvenser vid olycka. Bland den typ av industrier som kan etableras inom Västra Bergsätter finns verksamheter som inte är tillståndspliktiga eller anmälningsskyldiga enligt miljöbalken. Reglering i detaljplan och genom lov är den enda tillståndsprocess dessa verksamheter genomgår. Av den anledningen är det av största vikt att verksamheterna genom detaljplaneläggningen regleras så att störningar mot omgivande bebyggelse kan begränsas. Effekter och konsekvenser Nollalternativ Ingen ytterligare planläggning för industriändamål sker inom Västra Bergsätter. Störningar kan dock uppkomma från befintliga verksamheter. Planförslag Huvuddelen av planområdet planläggs för icke störande industri och kontor. Transporterna till området sker via ett inifrånmatat vägsystem, vilket inte medför trafikstörningar på omkringliggande bostäder. Verksamheter som inte prövas genom tillståndsprövning kan komma att ge upphov till störningar för närliggande bostadsbebyggelse i form av industribuller, damning, lukt, utsläpp av farliga ämnen eller konsekvenser av hantering av farliga varor. Åtgärdsförslag Området planläggs för icke störande industri, i planbeskrivningen definieras användningen som: En verksamhet är förenligt med planens syfte om den inte medför oacceptabla olägenheter eller risker för människors hälsa och miljö. Vid markförsäljning, bygglovsgivning och tillsyn skall aktuella riktvärden och normer forma utgångspunkten för bedömningen. Det nya diket skall utformas så att en tät vegetationsridå kan uppkomma längs diket. Vegetation planteras i gattet mellan befintliga skogspartier öster om Kartorpsvägen. Syftet med ridåerna är att en visuell barriär skall upprättas mellan verksamheterna och bostäderna längs Kartorpsvägen. Inga verksamheter tillåts etableras närmre bostadsbebyggelsen än 100 meter. Alternativt planförslag Två kvarter planläggs för icke störande industri och kontor väster om Dynamovägen. Transporterna till området sker via ett inifrånmatat vägsystem, vilket inte medför trafikstörningar på omkringliggande bostäder. Åtgärdsförslag, se alternativ 1. 16

17 PÅVERKAN PÅ DAG-, GRUND-, OCH YTVATTEN Nulägesbeskrivning/problembeskrivning Idag infiltreras regnvattnet genom jordbruks- och skogsmarken. Dagvatten inom Västra Bergsätter leds via ledning till Bergsättersbäcken. När området successivt bebyggs kommer större delar efterhand att hårdgöras. En dåligt anpassad dagvattenhantering kan då ge både flödes- och föroreningsrelaterade konsekvenser. Exploatering av nya områden ger generellt sett ökade dagvattenoch föroreningsmängder. Möjligheten till infiltration tas ofta bort och istället rinner dagvattnet snabbt av de hårdgjorda ytorna utan fördröjning via diken eller ledningar till recipient 8. Vid olycka innebär detta att föroreningar snabbt och obemärkt kan transporteras till recipient med allvarliga konsekvenser som följd. Minskad fördröjning och ökade flöden ger högre risk för mark- och källaröversvämningar. Låga flöden kan ge negativa konsekvenser på vegetation samt ökad sättningsrisk i marken om grundvattennivån sänks till följd av reducerad infiltration. Minskad infiltration leder dessutom till gradvis sänkning av grundvattennivån vilket ger minskad tillgång av grundvatten för kommunal användning och reducerad grundvattentillförsel till ytvattensystemet. Bergsättersbäcken är en småbiotop och är skyddad enligt miljöbalken. Riksdagen har i miljömålet Ett rikt odlingslandskap uppmärksammat småbiotopernas värden. I miljömålet har man fastställt att mängden småbiotoper i odlingslandskapet skall bevaras i dagens omfattning. Våtmarker och öppna diken är miljöer som har mycket höga naturvärden. Grodor och salamandrar är exempel på arter som är beroende av dessa miljöer för sin överlevnad. Öppna diken ger skydd åt djur som fälthare och är hemvist för många insektsarter och fåglar. Genom att öppna diken och bäckar rätas ut och rörläggs försvinner förutsättningarna för de växter och djur som är beroende av dessa biotoper. Diken fungerar dessutom som spridningsvägar för såväl växter som djur i landskapet. Bergsättersbäcken kommer att flyttas mot väster för att ge plats åt industrimark. Detta gör att befintlig småbiotop försvinner. Effekter och konsekvenser Nollalternativ Inga ytterligare områden planläggs för industri och kontor. Det innebär att vattnet även fortsättningsvis till stor del infiltreras genom jordbruks- och skogsmarken. Bergsättersbäcken ligger kvar i nuvarande läge. Den södra dammen anläggs ej. Dagvatten från Västra bergsätter når recipient utan möjlighet till fördröjning i dagvattendamm. 8 Mottagare av dagvatten, för Västra Bergsätter sjön Boren 17

18 Planförslag Västra Bergsätter bebyggs med kontors- och industribyggnader. Bergsättersbäcken flyttas meter väster om nuvarande läge. Ett öst-västligt dike anläggs norr om kontorskvarteret som delvis ersätter dagvattenledningen från Kartorpsvägen. Dagvatten från planerad kvartersmark infiltreras eller fördröjs inom kvartersmark. Övrigt dagvatten leds via Bergsättersbäcken genom en fördröjningsdamm innan avrinning sker mot recipient. Målsättningen är att avrinningen till det allmänna dagvattennätet inte skall öka. Det innebär att marken även efter exploatering skall mottaga samma mängd vatten. Dagvatten från Östra Bråstorp Rening/fördröjning LOD LOD LOD LOD LOD Mot recipient Översiktprincip för dagvattenhantering inom planförslaget för Västra Bergsätter. Mot recipient LOD: lokalt omhändertagande av dagvatten Åtgärdsförslag Mot recipient För att ej överbelasta befintligt dagvattensystem och för att så långt som möjligt behålla grundvattnets nivå inom området är inriktningen att den totala avrinningen från området ej får öka. Det dagvatten som ej kan infiltreras leds via ny dragning av Bergsättersbäcken för infiltration och fördröjning i dagvattendamm. Två dagvattendammar anläggs norr respektive söder om bäckens nya dragning. Den norra dammen utjämnar vattenflöden från Östra Bråstorp och jordbruksmarken i norr. Den södra förhindrar att eventuella föreoreningar från Västra Bergsätter sprider sig nedströms mot recipienten. Sediment från dagvattendammarna skall analyseras innan bortforsling sker. Någon magasinsvolym kan inte skapas under grundvattenytan. För bestämning av effektiv magasinsvolym krävs därför noggranna och långsiktiga observationer av grundvattenytans nivå i lägen för planerade magasin. Före beslut om byggande måste även avrinningsområdets storlek och tänkbara vattenvolymer utredas. Omgrävningen av Bergsättersbäcken är att betrakta som vattenverksamhet, vilket kräver anmälan till Länsstyrelsen. Enligt 11 kap. 9 b miljöbalken får en vattenverksamhet påbörjas tidigast åtta veckor efter det att anmälan har gjorts. Den nya bäcken skall utformas så att likvärdiga biologiska värden som tidigare dikesdragning. Ett område med meters bredd planläggs för dagvattenhantering. Utrymme ges för att utforma diket med minst en flack slänt. Utöver genomförd geoteknisk undersökning bör detaljerade studier göras inför val av utformning av dagvattenlösningar inom respektive kvarter. Dagvattenhaneringen kan 18

19 exempelvis lösas genom anläggandet av stenkistor, utjämningsmagasin, mindredammar och parkeringsytor med genomsläppliga beläggningar. Planbestämmelsen b 1 införs i planen: Dagvatten skall i första hand omhändertas på tomtmark. I andra hand skall fördröjning ske på tomtmark innan avledning sker till det allmänna dagvattennätet. Alternativt planförslag Endast de norra kvarteren planläggs. Bergsättersbäcken flyttas mot väster. Dagvatten som inte infiltreras leds via bergsättersbäcken genom fördröjningsdamm innan avrinning sker mot recipient. I övrigt gäller samma förutsättningar som för planförslaget. Åtgärder Se åtgärder planförslag Dagvatten från Östra Bråstorp Rening/fördröjning LOD LOD Rening/ fördröjning Mot recipient Översiktprincip för dagvattenhantering inom Västra Bergsätter planalternativ 2. LOD: lokalt omhändertagande av dagvatten 19

20 FÖRORENAD MARK Nulägesbeskrivning/problembeskrivning Snötippar är ett miljöproblem av större omfattning än man tidigare vetat. Salt, olja och metaller förs med snön och koncentreras till områden som används som snötipp. Föroreningarna kommer framförallt ifrån tätorter och trafikleder men även luftburna föroreningarna återfinns i snön. Området öster om Vårdboendet (Herrefallet 1) har används som snötipp. Några skador, försvagningar i vegetationen eller bildning av sediment syns inte i området. Område för snötipp Markundersökning och laboratorieanalys En översiktlig markundersökning 9 har genomförts av Structor miljöteknik. Inom området togs två prover ur 10 provgropar. Vid undersökningen användes fältinstrument, XRF, som mäter metallinnehåll i fasta prover, och PID, som mäter totalhalten av flyktiga kolväten i porluft. De uppmätta metallhalterna har jämförts mot Naturvårdsverkets generella riktvärden för förorenad mark vid känslig markanvändning (KM) respektive mindre känslig markanvändning (MKM). I ett prov, (7:2) noterades ett förhöjt värde för kvicksilver. Vid fältmätning med PID så detekterades värden understigande 3 ppm för samtliga prover utom ett (SM 5:1), där ett värde på 8,3 ppm noterades. Dessa två sändes till ALS Scandinavia AB för laboratorieanalys där proverna analyserades med avseende på alifater, aromater, PAH och metaller. Analysresultatet har sammanställts i nedanstående tabell med en jämförelse med Naturvårdsverkets generella riktvärden 10 (KM och MKM). 9 PM Översiktlig undersökning vid fastigheten Västra Bergsätter, Structor Miljöteknik, Naturvårdsverkets hemsida. publicerat:

21 Sammanställning av laboratorieanalyser från genomförd markundersökning 11. KM och MKM: naturvårdsverkets generella riktvärden 12 för känslig- respektive mindrekänslig markanvändning Varken fält- eller laboratorieanalyser visar eller ger misstankar om att markområdet har påverkats i någon märkbar utsträckning av snödeponeringen. Den genomförda undersökningen visar inte att några restrektioner vad gäller områdets framtida utnyttjande behöver formuleras. Effekter och konsekvenser Nollakternativ Marken förblir obebyggd. Marken fortsätter att användas som upplag för snö. De milda vintrarna med förhållandevis lite snö gör att risken för höga koncentrationer av salt, olja och metaller bedöms som ringa. Planförslag Marken planläggs för kontor, bilservice och icke störande industri. Ny lokalisering av snödeponi behöver utredas. Alternativt planförslag Marken förblir obebyggd. Marken fortsätter att användas som upplag för snö. De milda vintrarna med förhållandevis lite snö gör att risken för höga koncentrationer av salt, olja och Metaller bedöms som ringa. 11 PM Översiktlig undersökning vid fastigheten Västra Bergsätter, Structor Miljöteknik, Naturvårdsverkets hemsida. publicerat:

22 SAMLAD BEDÖMNING Ett 40 meter brett bebyggelsefritt område längs Metallvägen bedöms som tillräckligt skydd med hänsyn till risken för olyckor med farligt gods på Metallvägen. Detta förutsätter att befintliga diken bibehålls, vegetation förstärks inom skyddsområdena samt att lokalerna inom det södra kvarteret utformas med ett ventilationssystem som enkelt kan stängas. Beräkningar av vägtrafikbuller påvisar att inga åtgärder behöver vidtas för att begränsa vägtrafikbuller mot arbetslokaler. Befintlig bullervall ger ett tillräckligt skydd för att begränsa ytterligare vägtrafikbuller för befintliga bostäder söder om Metallvägen. Verksamheter som etableras inom planområdet kan komma att ge upphov till störningar för närboende och andra verksamheter kring området. För sådana verksamheter som inte kräver tillstånd eller anmälan enlig Miljöbalken, prövas lokalisering och eventuella störningar i samband med markförsäljning och bygglov. Industrimarken inom planområdet ges bestämmelsen icke störande industri. Med detta menas att en verksamhet är förenligt med planens syfte om den inte medför olägenheter eller risker för människors hälsa och miljö. Bestämmelsen medför att en noggrann lokaliseringsprövning behöver göras vid varje tillfälle en verksamhet vill etablera sig inom området. Vid uppföljning och tillsyn skall aktuella riktvärden och normer vara utgångspunkter för bedömningen. Ett skyddsavstånd på 100 meter bedöms som en erforderlig åtgärd för att olägenheter inte skall uppkomma. Större hårdgjorda ytor kan komma att påverka grundvattnets flöde och nivå. För att minska vattenflödet, föroreningsbelastningen och konsekvenserna vid olycka mot recipienten Boren skall LOD, lokalt omhändertagande av dagvatten tillämpas. Dagvatten skall i första hand omhändertas på tomtmark. I andra hand skall fördröjning ske på tomtmark innan avledning sker till det allmänna dagvattennätet. Det allmänna dagvattensystemet utformas med öppna diken och fördröjnings/reningsdammar vilket minskar risken för att föroreningar skall nå recipienten. Det nya diket skall utformas på ett sätt att minst motsvarande biologiska värden på sikt kan etableras som kring befintligt dike. Varken fält- eller laboratorieanalyser visar eller ger misstankar om att markområdet har påverkats i någon märkbar utsträckning av snödeponeringen. Den genomförda undersökningen visar att några restrektioner vad gäller områdets framtida utnyttjande inte behöver formuleras. 22

23 KONTROLL OCH UPPFÖLJNING Den framtida transporteringen av farligt gods på metallvägen bör kontinuerligt följas upp av Räddningstjänsten och diskuteras i ett övergripande plansammanhang. Lokaliseringsprövning av industri, kontor m.m. inom planområdet sker i samband med markförsäljning och bygglovsgivning i samråd med stadsbyggnadsenheten och miljö- och hälsoskyddsenheten. Miljö- och hälsoenheten ansvarar för kontroll och granskning av verksamhetsutövare och uppkomna störningar. Förändring av grundvattennivåer inom planområdet bör följas upp. Kommunens vattenenhet ansvarar för att sediment från dagvattendammar och diken undersöks kontinuerligt och att analys av sediment sker innan bortforsling. Kommunens park- och naturenhet ansvarar för iordningställande och skötsel av skyddsområden och vegetationsridåer. 23