NYHETSBREV. Nya program utvecklar Sverige. från Landsbygdsnätverket. De nya stöden öppnar. Tema: Europeiska landsbygds program sid 5

Transkript

1 NYHETSBREV från Landsbygdsnätverket Tema: De nya stöden öppnar Många intresserade av nya stöd och möjligheter sid 3 Europeiska landsbygds program sid 5 Nr Bredband på landsbygden en överlevnads fråga sid 6 Nya program utvecklar Sverige Det finns flera stöd och ersättningar som går att söka för att utveckla landsbygden. Dessa ingår i de tre program som nu är klara och ska fungera som en katalysator för att utveckla Sveriges landsbygder och kustområden. Lands bygds program met, havs- och fisk eri program met samt regional- och socialfondsprogrammet för lokalt ledd utveckling ska verka för miljö, klimat, konkurrenskraft och attraktiv landsbygd. Programmen styr ännu tydligare jämfört med tidigare program mot de övergripande målen i EU:s strategi för tillväxt (EU 2020), Smart och hållbar tillväxt för alla. Smart tillväxt handlar om utbildning, forskning och innovation. Hållbar tillväxt handlar om miljö, klimat, energi och konkurrenskraftig koldioxidsnål ekonomi medan tillväxt för alla handlar om att skapa nya jobb för att få en attraktiv landsbygd. Landsbygdsprogrammet är det största programmet och omfattar 36 miljarder kronor varav drygt 62 procent går till området miljö och klimat. Inom miljöområdet ingår miljöersättningar, ersättningar för ekologisk produktion, miljöinvesteringar och kompensationsstöd. Dessutom finns investeringsstöd för att skapa nya jobb och för att utveckla landsbygden. Även i havs- och fiskeripro- grammet är miljö viktigt, cirka 73 procent av havs- och fiskeriprogrammets budget går till investeringar och projekt för förbättrad miljö. Totala budgeten är 1,5 miljarder kronor. Samverkan mellan fonder En stor nyhet för den nya programperioden är att de fyra så kallade europeiska strukturoch investeringsfonderna ska samverka där så är möjligt. Det innebär bland annat att inom lokalt ledd utveckling genom leadermetoden kommer man att kunna söka stöd ur de olika fonderna beroende på hur man lokalt valt att arbeta med sin utvecklingsstrategi. Totalt har lokalt ledd utveckling 2,1 miljarder kronor om vi räknar med samtliga fonder samt offentlig medfinansiering. Det gemensamma för alla program oavsett fond är att de gemensamt bidrar till att nå de övergripande målen för EU ESI-FONDERNA Det finns fyra olika europeiska strukturoch investeringsfonder som i sin tur bidrar med pengar till flera olika program. Så här ser ansvarsfördelningen ut: Jordbruksverket Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling samt Europeiska havs- och fiskerifonden Tillväxtverket Europeiska Regionalfonden Svenska ESF-rådet Europeiska Socialfonden

2 LEDARE Tillsammans når vi målen Hoppas ni laddat batterierna i sommar och har flera goda satsningar på gång. Med eller utan stöden från olika EU-program kan vi alla vara med och leverera till EUs målsättningar för år 2020 och till de nivåer som omsatts till svenska förhållanden. Det innebär att vi kan verka för att långt fler än 80 procent i arbetsför ålder arbetar. Vi kan bidra till att 4 procent av den Sveriges BNP investeras i innovationer, att utsläppen av växthusgaser blir 40 procent lägre än 1990 och närmare femtio procent av energin kommer från förnybara energikällor och att vi ökar andelen med eftergymnasial utbildning, med mera. Det är tur för Sverige och EU att vi har landsbygder och skärgårdar med kompetenta och handlingskraftiga människor. Det är också tur att vi har välfungerande intresseorganisationer och myndigheter som genom bra samverkan och goda prioriteringar kan underlätta för människor som bor och verkar i landsbygder och skärgårdsområden. Låt oss tillsammans i Landsbygdsnätverket förstärka det. I detta nummer hoppas vi bidra till en överblick över stöden. Ni som ska söka, eller underlätta för era medlemmar och målgrupper att söka, uppmanar jag att läsa mer på Jordbruksverkets webbplats. De flesta stöden handläggs av läns styrelserna och Jordbruksverket, men glöm inte att Tillväxtverket hanterar en del av servicestöden och att Sametinget, Skogsstyrelsen och leadergrupper med godkända strategier hanterar stöd inom sina områden. Projektstöden bidrar till ett hållbart fiske och vattenbruk Den 24 augusti godkände EU-kommissionen det nya havs- och fiskeriprogrammet. Det betyder att det snart går att söka stöd för att genomföra projekt som främjar fiskeri- och vattenbruksnäringen. Generellt sett kan alla företag, föreningar, organisationer, kommuner och myndigheter söka projektstöden, säger Anna Orestig, handläggare på Jordbruksverkets Fiskerienhet. Förhoppningen är att projektstöden inom havs- och fiskeriprogrammet ska leda till att nya produkter och tekniker utvecklas. Det kan till exempel handla om att utveckla nya selektiva redskap inom fisket eller att ta fram ny teknik som minskar miljöpåverkan inom vattenbruket. Det finns även projektstöd för bättre förvaltning och bevarande av marina biologiska resurser, så som restaurering av lekområden, säger Anna Orestig. Hela havs- och fiskeriprogrammet genomsyras av ett miljöfokus, fortsätter hon. Ansökan öppnar i höst Den 1 november öppnar ansökan för projektstöden. Ansökan skickas in genom e-tjänsten på Jordbruksverkets webbplats. När ansökan har kommit in kan den som söker stöd sätta igång med sitt projekt på egen risk. Jordbruksverket beslutar sedan vilka projekt som ska få stöd, förklarar Orestig. Text och foto: Malin Holgersson Anna Orestig, handläggare på Jordbruksverkets fiskerienhet, ser fram emot att se vilka projektansökningar som kommer in när ansökan öppnar den 1 november.

3 Många intresserade av nya stöd och ersättningar En rundringning till länsstyrelser och leaderområden visar att engagemanget är stort bland de som vill utveckla sina företag eller starta projekt. Möjligheten att arbeta med flera fonder har gjort att nya aktörer nu också kommer med frågor och är redo att börja jobba. Vi har faktiskt försökt att dämpa lite också. Vi vill inte att folk ska börja skriva ansökningar som de sedan får göra om, säger Christina Thorstensson, verksamhetsledare på Astrid Lindgrens Hembygd. Text: Tommy Nilsson Christina Thorstensson, verksamhetsledare på Astrid Lindgrens Hembygd. Både tjänstemän på länsstyrelserna och personal i leaderföreningarna vittnar om att många hör av sig och vill veta mer om stödmöjligheterna i de nya programmen. Det omfattande arbete som många leaderområden lagt ner på att förankra skapandet av de lokala strategierna har även lett till att inriktningen för leaderområdena blivit mer känd. Det i sin tur har gjort att fler fått upp ögonen för möjligheten att söka stöd inom de valda områdena. Kanske är det en slump, men många frågor rör människors hälsa kopplat till de gröna näringarna. Vår strategi är riktad däråt, så det är kul om det redan spridits en kunskap om Astrid Lindgrens Hembygd och vår utvecklingsstrategi, förklarar Christina Thorstensson. Många väl informerade I och med att landsbygdsprogrammet nu har varit pausat en längre tid i skarven mellan de två programmen så finns det ett uppdämt behov. I generella termer så har det varit relativt lugnt på efterfrågan av stöden, säger Tommy Sjöling, som arbetar på näringslivsenheten på Länsstyrelsen Jämtlands län. Detta beror inte på att det inte finns en investeringsvilja, utan på att många har varit väl medvetna och informerade om att landsbygdsprogrammet inte har varit i gång. De här företagarna har försökt hitta andra finansieringslösningar medan andra avvaktar eller omformulerar sina investeringsplaner. Nu börjar telefonsamtalen öka, inte mycket, men en marginell ökning där temat är stödmöjligheter i det nya programmet. Den överlägset mest ställda frågan är När kan vi söka? 3 Även Eva Olsson på Länsstyrelsen Västra Götaland märker av att många har frågor. De flesta som ringer är lantbrukare som frågar om de stöd som har gått att söka sedan september förra året. De vill veta hur det går med deras ansökan. Lantbrukare frågar också om energistöden, om man kan söka för bara en gödselbrunn, eller om man kan söka för bevattningsanläggning, solceller verkar många vara intresserade av också, säger hon. Fler fonder att jobba med Mona Snäckerström är handläggare och projektledare på Leader Gotland som nu ska avvecklas i samband med att den nya föreningen Leader Gute tar över. Hon har under sommaren mött många som varit intresserade. Vi hade tidigare ett paraplyprojekt som hette Mark och hav. Det har lett till ett ökat intresse för miljöfrågorna med strandrensningar och vandringsleder. Vi har även tidigare haft ett gott samarbete med de andra fonderna och nosat på sociala projekt. Där kommer det att finnas mycket att göra framöver tillsammans med utvecklingsfrågor inom fisket, förklarar hon.

4 Turism. Jordbruk. Livsmedel. Företagande. Kompetensutveckling. Service. Bredband. Hembygdsgårdar. Fritidsanläggningar. Kultur. Innovationer. Miljö. Integration. Jämställdhet. Unga. Samarbete. MEDLEM HAR ORDET Möjligheterna för dig som vill driva projekt eller företag på landsbygden är många i landsbygdsprogrammet som nu öppnar portarna för nya ansökningar. Det har varit en lång väntan på att landsbygdsprogrammet ska öppna, men den 27 augusti öppnade de allra flesta åtgärderna i programmet för att du ska kunna påbörja din ansökan. När du lämnat in ansökan har du möjlighet att påbörja ditt projekt eller investering. Än återstår en del arbete så du kommer att behöva komplettera ansökan med en del uppgifter längre fram i höst och beslut om stöd kommer också att dröja ett tag. På länsstyrelserna har vi jobbat med att ta fram handlingsplaner för hur landsbygdsprogrammet på bästa sätt ska genomföras regionalt. Till vår hjälp har vi haft en lång rad med privatpersoner, företag, organisationer med flera som bistått med kunskaper, förslag och idéer om vad vi ska prioritera för att landsbygdsprogrammet ska komma till största möjliga nytta i just vår bygd. Det har varit en lång och inte alldeles spikrak resa, men jag vill påstå att resan är minst lika viktig som målet. Arbetet har bidragit till nya möten, nätverk har bildats och vi har berikats med nya idéer och infallsvinklar. Nu går vi in i en ny fas nu ska landsbygdsprogrammet genomföras. En fortsatt samverkan mellan myndigheter och landsbygdens aktörer är en förutsättning för ett lyckat genomförande. Det gäller att vi fortsätter samarbeta för att skapa mötesplatser för olika aktörer och för att fortsätta lära av och inspireras av varandra. På regional nivå har partnerskap bildats med regionala aktörer. På nationell nivå finns Landsbygdsnätverket som bland annat arbetar med att identifiera önskemål och behov hos landsbygdens aktörer ute i landet. Genom att rigga arbetsgrupper och projekt som kan bidra till det regionala utvecklingsarbetet fungerar nätverket som ett smörjmedel för att arbetet på olika håll i landet ska jacka i varandra och med det nationella arbetet. Genom samverkan skapar vi tillväxt och utveckling lokalt, regionalt och nationellt. Landsbygdsprogrammets åtgärder är verktyg som gör detta möjligt. Nu kör vi! Victoria Sjöholm-Jansson Ordförande för länsstyrelsernas chefsnätverk för lantbruk och landsbygd, LD21 Företagssatsningar på landsbygden påverkar Sverige positivt Nu går det att söka alla företagsstöd inom landsbygdsprogrammet. Den 27 augusti öppnade ansökan för dem som vill investera i en verksamhet på landsbygden. Vi är stolta över att vi kan hjälpa landsbygdsföretagare med dessa investeringar. Att personer vågar satsa inom de här näringarna påverkar landet positivt, säger Klas Fredriksson, handläggare på Jordbruksverkets landsbygdsutvecklingsenhet. Text och foto: Malin Holgersson Företagsstöden inom landsbygdsprogrammet är inte endast ett stöd. Det är uppdelat i flera investeringsstöd och i ett startstöd. Investeringsstöd går att söka inom flera olika fokusområden. Det kan handla om att öka konkurrenskraften genom nybyggnation eller om- och tillbyggnad, förädlingsstöd av jordbruksprodukter, energieffektivisering, minskning av växthusgasutsläpp samt jobb och klimat på landsbygden, förklarar Hans Karlsson, handläggare på Jordbruksverkets landsbygdsutvecklingsenhet. Startstöd för unga För personer under 40 år som vill starta en ny verksamhet eller ta över en verksamhet inom jordbruk, trädgård och rennäring finns det ett startstöd att söka. Det här stödet är till för att förenkla Klas Fredriksson och Hans Karlsson, båda handläggare på Jordbruksverkets landsbygdsutvecklingsenhet, berättar om vilka företagsstöd som går att söka inom landsbygdsprogrammet. generationsskiften på landsbygden och för att ge unga en bra investeringsstart, säger Klas Fredriksson. Stöden har öppnat Ansökan för företagsstöden öppnade den 27 augusti. Det innebär att den som vill börja investera i en verksamhet eller starta en ny verksamhet nu kan ansöka via Jordbruksverkets webbplats. När du har skickat in din ansökan genom e-tjänsten kan du börja din investering. En vara eller tjänst som har du har beställt eller som har fakturerats innan ansökan har kommit in kan du inte få stöd för, säger Hans Karlsson. 4 Länsstyrelsen bedömer Det är länsstyrelsen som handlägger ansökningarna och bedömer vem som ska tilldelas stöden utifrån olika urvalskriterier. Det viktigt att du fyller i din ansökan så tydligt som möjligt eftersom det är svaren som du blir bedömd utifrån, förklarar Klas Fredriksson. Om du vill veta mer om urvalskriterierna så kan du gå in på respektive länsstyrelses webbplats allt eftersom kriterierna blir klara. Dessa kan skilja sig mellan olika regioner. Du kan göra vad som helst om du har passion, ambition, fokus och stöd Sabrina Bryan

5 Europeiska landsbygdsprogram allt fler godkända av kommissionen Det sjuder av arbetsiver runt om i Europa när det kommer till att få börja arbeta i nya projekt eller att få utveckla sina företag med hjälp av landsbygdsprogrammet. De flesta av länderna i EU har nu fått sina program godkända av EU-kommissionen. Titta gärna in på europeiska landsbygdsnätverkets webbplats. Där finns fortlöpande information om alla program, uppmanar Maria Gustafsson från nätverkskansliet. Text: Tommy Nilsson Foto och illustration: EU-kommissionen Totalt kommer 118 olika program att gås igenom av EU-kommissionen och den 1 september var 79 av dem godkända. Vissa länder har flera regionala landsbygdsprogram vilket gör att antalet program blir så stort. Österrike, Polen och Danmark var först ut i mitten av december förra året och därefter har en strid ström passerat DG Agri:s kontor i Bryssel. Phil Hogan är jordbrukskommissionär och högsta ansvarig på generaldirektoratet för jordbruk och landsbygdsutveckling. Våra landsbygder, med jordbrukssektorn och många andra typer av verksamheter som finns där, ger oss arbetstillfällen, möjligheter till vila och rekreation, naturupplevelser och trevliga ställen att bo och arbeta på. Men de behöver hjälp för att låsa upp dess fulla potential. Nästa generation av landsbygdsprogram kommer att bidra med den hjälpen, sa Phil Hogan inför starten av de nya programmen. De flesta av EU:s 118 landsbygdsprogram är nu godkända. De som återstår är främst regionala program i Spanien, Frankrike och Italien. Phil Hogan, kommissionär för jordbruk och landsbygdsutveckling. Mycket pengar att fördela Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling bidrar i Sverige med 41 procent av finansieringen och svenska staten med resten för att komma upp i de dryga 36 miljarder kronor som nu finns att tillgå i det svenska programmet. Totalt finns det cirka 99,6 miljarder euro i fonden som fördelas ut till de olika medlemsstaterna i EU. Kikar vi på hur det ser ut i våra grannländer så får Finland 2,4 miljarder euro och Danmark 900 miljoner euro medan siffran för Sverige då blir 1,8 miljarder euro. Det är främst Frankrike, Spanien och Italien som fortfarande har regionala landsbygdsprogram som ännu inte är godkända. Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling bidrar till finansiering av landsbygdsprogrammen runt om i EU. Totalt finns det 99,6 miljarder euro i fonden. Europeiska landsbygdsnätverket ENRD:s webbplats: 5

6 Nu rullas många färgglada fiberkablar ut i byarna runt om i Sverige. Det nya bredbandsstödet ska öka på hastigheten ytterligare. Foto: Bredbandsforums kansli Nu arbetar vi vidare med att ta hänsyn till olika miljö- och kulturintressen inför satsningen på bredband, säger Birgitta Kellner ordförande Ralångens fiber ekonomisk förening. Foto: Birgitta Kellner Till juni i år har det kommit in drygt 400 ansökningar i bredbandsstödet. Den som söker stödet ska vara en juridisk person. Det betyder att alla typer av föreningar, organisationer, företag, kommuner och andra myndigheter kan ansöka om stödet De ansökningar som hittills har kommit in beräknas att ta cirka 1,3 miljarder av de 3,25 miljarder som finns totalt att dela ut i stöd. Genomsnittsprojektet omfattar cirka 6,5 miljoner kronor i total kostnad. Utbetalningarna följer samma plan som övriga stöd och datasystemet för detta beräknas vara klart april Bredband på landsbygden en överlevnadsfråga En viktig åtgärd för att nå regeringens mål att 90 procent av landets hushåll ska ha tillgång till snabbt bredband senast år 2020, är de statliga bidragen i landsbygdsprogrammet. Det handlar om totalt 3,25 miljarder kronor som är öronmärkta för bredband på landsbygden. Ralångens fiber ekonomisk förening i Anebys kommun är ett av många byalag som ligger i startgroparna i avvaktan på beslut. Ansökningsprocessen har varit både rolig och jobbig, säger Birgitta Kellner, ordförande i Ralångens fiber. Vi har jobbat ideellt och har lagt ner väldigt många timmar för att kunna skicka en ansökan som uppfyller kriterierna. Glädjande är att vi nu har med 86 procent av de permanentboende som vill ansluta sig till fibernätet. När vi började arbetet gick det att söka för tätorter med över 200 innevånare. Det ändrades i våras så nu är orten Frinnaryd för stor. Vi kommer bygga där ändå men utan stöd, fortsätter Kellner. Handläggningen har påbörjats Tanken är att till exempel byalag och fibernätsföreningar ska söka av pengarna för att gräva ned fiber på landsbygden. Det är länsstyrelsen i varje län som handlägger och beslutar om stödet. Ansökan kan göras löpande. Länsstyrelserna kan välja om de vill handlägga och besluta ansökningarna löpande eller om de vill samla ihop dem i beslutsomgångar. Handläggningen har påbörjats och besluten kommer kunna tas av länsstyrelserna när stödföreskriften träder i kraft den 8 oktober. I städerna har drygt 60 procent av befolkningen tillgång till ett bredband med hög kapacitet via fiber. Motsvarande siffra på landsbygden är knappt 20 procent. Med de 3,25 miljarder kronor som finns i det nya bredbandsstödet kan landsbygden börja komma ikapp de större orterna, säger Helena Ingvarsson, samordnare för bredbandsstödet på Jordbruksverket. Bredbandsstödet en förutsättning För medlemmarna i Ralångens fiber kommer uppkopplingen till bredbandet att hamna på drygt kronor per hushåll. Utan stödpengar hade summan blivit över kronor. Vad som händer om vi inte får stödet vet jag inte, säger Birgitta Kellner, men bredbandsnätet behövs på landsbygden. Det är en överlevnadsfråga när allt fler tjänster och service ska ske via datorer och mobiler. Bredbandsstödet är viktigt och om pengarna inte skulle räcka, då får regeringen helt enkelt sätta till mer pengar, anser Birgitta Kellner. Följ oss även på internet: facebook.com/landsbygdsnatverket Text: Ingrid Whitelock Ansvarig utgivare: Maria Gustafsson Grafisk form: Holmbergs i Malmö AB För att prenumerera på nyhetsbrevet anmäl dig på 6