Se bifogat beslut från Utbildningsnämndens, Lunds kommun,

Transkript

1 Malmö stad Gymnasie- och vuxenutbildningsförvaltningen 1 (2) Datum Vår referens Annika Pfannenstill E-post Annika.pfannenstill@malmo.se Tjänsteskrivelse Byggutbildning Syd Ärende 5 Dnr GyVF Sammanfattning De båda utbildningsnämnderna i Malmö Stad och Lunds kommun har sedan läsåret 2010/11 haft en samverkan kring byggutbildning inom Byggutbildning Syd. Gymnasie- och vuxenutbildningsförvaltningen föreslår att samarbetet mellan Malmö och Lund inom ramen för Byggutbildning Syd avslutas Se bifogat beslut från Utbildningsnämndens, Lunds kommun, Förslag till beslut Gymnasie- och vuxenutbildningsförvaltningen föreslås besluta att tidigare beslut om samarbete mellan Lund och Malmö inom ramen för Byggutbildning Syd avslutas att upphöra med politisk ledningsgrupp, intressentråd och gemensam APU-samordning Beslutsunderlag Gymnasie- och vuxenutbildningsförvaltningen tjänsteskrivelse Utbildningsnämndens, Lunds kommun, Utbildningsförvaltningens tjänsteutlåtande, UN Utbildningsförvaltningens tjänsteutlåtande, UN Utbildningsförvaltningens tjänsteutlåtande, UN Beslutsplanering Gymnasie- och vuxenutbildningsnämndens arbetsutskott Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden Ansvariga Eva Ahlgren Gymnasie- och vuxenutbildningsdirektör SIGNERAD

2 2 (2)

3 Lunds kommun Utbildningsnämnden Sammanträdesprotokoll 1 Sammanträdesdatum Byggutbildning Syd Dnr UN 2013/0362 Sammanfattning De båda utbildningsnämnderna i Lunds kommun och Malmö Stad har sedan läsåret 2010/11 haft en samverkan kring byggutbildning inom Byggutbildning Syd. Utbildningskansliet föreslår att samarbetet mellan Malmö och Lund inom ramen för Byggutbildning Syd avslutas den 31 december Beslutsunderlag Utbildningsnämndens beslut , 164 Utbildningsnämndens beslut , 61 Utbildningsnämndens beslut , 141 Utbildningskansliets tjänsteskrivelse den 4 december. Utbildningsnämnden beslutar att tidigare beslut om samarbete mellan Lund och Malmö inom ramen för Byggutbildning Syd avslutas den 31 december 2013, samt att upphöra med politisk ledningsgrupp, intressentråd och gemensam APUsamordning. Beslut expedieras till: Gymnasieskolan Vipan Utbildningsförvaltningen, Malmö Stad Akten Justerare Utdragsbestyrkande

4 Malmö stad Utbildningsförvaltningen Datum Tjänsteutlåtande Handläggare Direkttelefon Ärende: Ärende nr 3 Dnr Utredning om samverkan gällande byggutbildningen och övriga byggbranschrelaterade utbildningar direktiv Initierare: Sammanfattning I mitten av april månad 2007 gav skoldirektören i Lund och utbildningsdirektören i Malmö en arbetsgrupp under ledning av en sammankallande konsult i uppdrag att genomföra en förstudie där förutsättningarna för att inrätta ett för Lund- Malmöregionen gemensamt Byggprogram skulle utredas. Rapporten, som skulle ligga till grund för utbildningsnämndernas ställningstagande till en eventuell fördjupad utredning och ett eventuellt införande av en gemensam byggutbildning för Malmö Lund. Utbildningsnämnden beslutade att återremittera ärendet för inhämtande av synpunkter från ett gemensamt möte mellan utbildningsnämndernas presidier i Lund och Malmö. Efter genomfört presidiemöte beslöt utbildningsnämnden den??? att inte genomföra en fördjupad utredning av en gemensam byggutbildning för Lund Malmö utan istället uppdra åt utbildningsdirektören att, efter samråd med skoldirektören i Lund, återkomma till nämnden med förslag till direktiv för en utredning om en långtgående samverkan mellan Lund, Malmö, byggbranschens organisationer, byggföretagen, Lunds Universitet och Malmö Högskola kring byggutbildningen och övriga byggbranschrelaterade utbildningar. I denna tjänsteskrivelse presenteras, efter samråd med skoldirektören i Lund ett förslag till direktiv till utredning om långtgående samverkan mellan Lund och Malmö gällande byggutbildningen och övriga byggbranschrelaterade utbildningar. tjskrbyggutbildning Ärende Under hösten 2006 beslutades på nationell nivå att tidigare fattade beslut Gy 07 ej skulle genomföras utan istället skulle en ny utredning Gy 09 tillsättas med uppdrag att, utifrån nya direktiv, i mars 2008 lämna förslag till en ny gymnasieskola fr.o.m. höstterminen I mitten av april månad 2007 gav skoldirektören i Lund och utbildningsdirektören i Malmö, efter förankring i presidierna, gemensamma kommunstyrelsegruppen, samrådsorgan och kommun-/stadsdirektörerna, en arbetsgrupp under ledning av en sammankallande konsult i uppdrag att genomföra en förstudie där förutsättningarna för att inrätta ett för Lund-Malmöregionen gemensamt Byggprogram skulle utredas. Besöksadress Ledebursgatan 5 Postadress Box 17195, MALMÖ Telefon Fax Organisationsnummer ingrid.palsson@malmo.se

5 2 (5) Rapporten, som skulle ligga till grund för utbildningsnämndernas ställningstagande till en eventuell fördjupad utredning och ett eventuellt införande av en gemensam byggutbildning för Malmö Lund, bifogades tjänsteskrivelsen i ärende nr 5 till utbildningsnämndens sammanträde den 20 juni Nämnden beslutade att återremittera ärendet för inhämtande av synpunkter från ett gemensamt möte mellan utbildningsnämndernas presidier i Lund och Malmö. Efter genomfört presidiemöte beslöt utbildningsnämnden den 18 oktober att inte genomföra en fördjupad utredning av en gemensam byggutbildning för Lund Malmö utan istället uppdra åt skoldirektören att, efter samråd med utbildningsdirektören i Malmö, återkomma till nämnden med förslag till direktiv för en utredning om en långtgående samverkan mellan Lund, Malmö, byggbranschens organisationer, byggföretagen, Lunds Universitet och Malmö Högskola kring byggutbildningen och övriga byggbranschrelaterade utbildningar. Denna långtgående samverkan syftar till att stärka kvaliteten i berörda utbildningar t.ex genom att erbjuda gymnasie- och vuxenutbildningseleverna ett bredare och djupare utbildningsutbud samt uppdatera utbildningsinnehåll och lärarkompetens genom kontinuerliga kontakter med näringsliv, universitet och högskola. Direktiv I samråd med skoldirektören i Lund och efter föredragning vid gemensamt möte för utbildningsnämndernas presidier i Lund och Malmö föreslår utbildningsdirektören att utbildningsnämnden fattar beslut om en utredning med följande direktiv: 1. Utifrån kommande nationellt utredningsförslag om innehåll i Gy 09 och med en målsättning om stärkt utbildningskvalitet (bredare och djupare utbildningsutbud samt uppdaterat utbildningsinnehåll och en uppdaterad lärarkompetens) i gymnasieskolan och vuxenutbildningen i Lund-Malmöregionen a. lämna förslag till vilka delar av byggutbildningen och övriga byggbranschrelaterade utbildningar som bör finnas i båda kommunerna. b. lämna förslag till vilka delar av byggutbildningen och övriga byggbranschrelaterade utbildningar som med fördel bör förläggas till den ena eller andra kommunen. c. lämna förslag till vilka delar av byggutbildningen och övriga byggbranschrelaterade utbildningar som med fördel bör bedrivas som lärlingsutbildning enligt den lokala eller nationella försöksmodellen. d. lämna förslag till vilka delar av byggutbildningen och övriga byggbranschrelaterade utbildningar som med fördel bör förläggas hos extern utförare och därför bli föremål för en kommungemensam upphandling. e. lämna förslag till i vilka former och på vilka villkor samverkan mellan Lund och Malmö bör ske.

6 3 (5) 2. Utifrån kommande nationellt utredningsförslag om innehåll i Gy 09 och med en målsättning om stärkt utbildningskvalitet (bredare och djupare utbildningsutbud samt uppdaterat utbildningsinnehåll och en uppdaterad lärarkompetens) i gymnasieskolan och vuxenutbildningen i Lund-Malmöregionen Utredningsorganisation a. undersöka de stora byggföretagens intresse och möjligheter att medverka i den framtida byggutbildningen i Lund- Malmöregionen samt lämna förslag till i vilka former och på vilka villkor en sådan medverkan bör ske. b. undersöka intresse och möjligheter hos bryggbranschens parter att medverka i den framtida byggutbildningen i Lund- Malmöregionen samt lämna förslag till i vilka former och på vilka villkor en sådan medverkan bör ske. c. undersöka intresse och möjligheter hos Lunds Universitet (LTH) att medverka i den framtida byggutbildningen i Lund- Malmöregionen samt lämna förslag till i vilka former och på vilka villkor en sådan medverkan bör ske. d. undersöka intresse och möjligheter hos Malmö Högskola (Lärarutbildningen) att medverka i den framtida byggutbildningen i Lund-Malmöregionen samt lämna förslag till i vilka former och på vilka villkor en sådan medverkan bör ske. Styrgrupp Respektive utbildningsnämnd delegerar det nära politiska ledningsuppdraget åt den för Lund och Malmös utbildningsnämnder gemensamma presidiegruppen. Styrgruppen ska via föredragningar av projektledarna tillse att utredningsarbetet bedrivs inom de direktiv som nämnden har beslutat, lämna ev. egna tilläggsdirektiv, löpande lämna de synpunkter och beslut från den politiska nivån som utredningsarbetet påkallar samt beredas möjlighet att yttra sig över utredningsrapporter på väg till utbildningsnämnderna. Projektledning Under den politiska styrgruppen ska utredningsarbetet ledas och organiseras av förvaltningscheferna gemensamt. Projektledarna ansvarar för att arbetsgrupp(er) inrättas och bemannas med tjänstemän från de båda förvaltningarna och ev. extern kompetens. I projektledarnas uppdrag ligger att ansvara för förvaltningarnas och utredningsorganisationens direktkontakt med de externa organisationer som finns upptagna i direktiven. Projektledarna är utredningens huvudföreträdare inför referensoch remissorganisationerna.

7 4 (5) Referensgrupper/remissgrupper Det är viktigt att utredningsarbetet och de tankar och förslag som kommer fram i det successivt och inför slutförslag blir föremål för presentation, diskussion och yttrande i olika för utredningsarbetet relevanta intressegrupper. Förankringsarbetet ska åtminstone ske i: samverkansgrupper som redan finns organiserade inom respektive förvaltning företrädare för berörda elevgrupper och lärargrupper via befintliga programråd, programråden i Lund och Malmö kallas till gemensamt möte branschföreträdare via befintliga programråd, programråden i Lund och Malmö kallas till gemensamt möte företrädare för Lunds och Malmös nuvarande samverkanskommuner via befintliga samrådsorgan företrädare för de stora byggföretagen företrädare för berörda enheter vid Lunds Universitet och Malmö Högskola Tidplan Det är å ena sidan viktigt att utredningsarbetet får så lång tid på sig at såväl utredarna själva som alla i tjänsteskrivelsen berörda organisationer och intressenter får rimlig tid till reflektion men å andra sidan får arbetet inte ta så lång tid att akuta beslut måste fattas på icke tillräckligt berett underlag. T.ex har Malmö utbildningsförvaltning redan kommit långt i planeringen av en ny byggnad för byggutbildningarna och i Lund finns byggutbildningarna idag i lokaler med tidsbegränsat bygglov. Följande tidplan med de stora hållpunkterna föreslås: Dec 2007 Jan April 2008 Maj 2008 Maj Okt 2008 Nov 2008 Dec 2008 Aug 2010 Utredningsdirektiven fastställs av respektive UN Utredningsarbete pågår i olika grupper med, om så påfordras av projektledare och arbetsgrupper, successiva avstämningar. Utredningsförslag gällande utredningsdirektiv 1a 1 e föreläggs utbildningsnämnderna för beslut. Utredningsarbetet fortsätter och intensifieras gällande utredningsdirektiv 2a 2d. Respektive kommun har möjlighet att i nära samverkan med den andra kommunen påbörja detaljplaneringen av de delar som redan beslutats. Utredningsförslag gällande utredningsdirektiv 2a 2d föreläggs utbildningsnämnderna för beslut. Fortsatt planeringsarbete i kommunerna var för sig och gemensamt inför starten av Gy 09 i augusti 2010.

8 5 (5) Mars 2009 Aug 2010 Mittseminarium för alla i utredningen inblandade intressenter för att blicka in i såväl backspegeln som frontspegeln inklusive att konfirmera gjorda överenskommelser och åtaganden. Start av ny gymnasieskola vid Byggutbildning Syd i Lund- Malmö En utredning om samverkan mellan Lund och Malmö kring bygg- och byggbranschrelaterade utbildningar syftar till att skapa ett för ungdomarna och vuxna bredare och nära utbud av samt ett kvalitativt bättre innehåll i utbildningarna varför förslaget syftar till att ta tillvara barns och ungas intressen. Utbildningsnämnden föreslås besluta att fastställa direktiv för utredning om samverkan mellan Lund-Malmö gällande byggutbildningen och övriga byggbranschrelaterade utbildningar enligt utbildningsförvaltningens förslag. Direktör Utbildningsförvaltningen

9 Malmö stad Utbildningsförvaltningen 1 (5) Datum Vår referens Tommy Rosengren Direkttelefon Tjänsteutlåtande Ärende: Ärende 3 Dnr Byggutbildning Syd Etapp 1 Central samverkansgrupp Utbildningsnämnden Initierare: Sammanfattning I mitten av april 2007 gav skoldirektören i Lund och utbildningsdirektören i Malmö en arbetsgrupp under ledning av en sammankallande konsult i uppdrag att genomföra en förstudie där förutsättningarna för att inrätta ett för Lund- Malmöregionen gemensamt Byggprogram skulle utredas. Rapporten skulle ligga till grund för utbildningsnämndernas ställningstagande till en eventuell fördjupad utredning och ett eventuellt införande av en gemensam byggutbildning för Malmö Lund. Efter ett gemensamt presidiemöte beslutade utbildningsnämnden i oktober att inte genomföra en fördjupad utredning av en gemensam byggutbildning för Lund Malmö utan istället uppdra åt utbildningsdirektören att, efter samråd med skoldirektören i Lund, återkomma till nämnden med förslag till direktiv för en utredning om en långtgående samverkan mellan Lund, Malmö, byggbranschens organisationer, byggföretagen, Lunds Universitet och Malmö Högskola kring byggutbildningen och övriga byggbranschrelaterade utbildningar. Utbildningsnämnden beslutade vid sammanträde att fastställa utredningsdirektiv och tidplan där utredningsförslag gällande första delen av utredningsdirektiven (1a-1e) ska föreläggas utbildningsnämnderna för beslut i maj 2008 och andra delen (2a-2d) i november Vid styrgruppsmöte med presidierna i de båda utbildningsnämnderna bestämdes att uppdraget ska relateras ur ett konsekvensperspektiv kopplat till förslaget till den nya gymnasiereformen samt de byggrelaterade utbildningarna EC/EN och TE. I denna tjänsteskrivelse presenteras, efter samråd med skoldirektören i Lund, utbildningsdirektörens förslag till beslut enligt utredningsdirektiven 1a-1e och Byggutbildning Syd relaterat till utredningen Framtidsvägen en reformerad gymnasieskola. tjskrbygg

10 2 (5) Beslutsunderlag Rapporten Förstudie - Regionalt centrum för byggutbildning (tidigare utdelad). Framtidsvägen en reformerad gymnasieskola ( Utbildningsnämndens protokoll , 100. Utbildningsförvaltningens tjänsteskrivelse Ärendet Uppdraget kopplat till förslaget om en reformerad gymnasieskola Byggutbildning Syd regional samverkan för kvalitet och likvärdighet Utredaren understryker i sitt betänkande Framtidsvägen en reformerad gymnasieskola, gymnasieskolans uppdrag att svara för kompetensförsörjning till arbetsliv och högskolestudier och föreslår att uppdraget tydliggöres i en ny skollag och att avnämarnas roll blir tydligare beträffande målformulering och förväntningar på utbildningarna. I betänkandet står att tillgången till gymnasieutbildning och gymnasial vuxenutbildning är en strategisk fråga som bör ses som en del av infrastrukturen i en kommun, en region eller i ett samverkansområde mellan kommuner. Det bärande motivet till en regional samverkan är bl.a. en önskan om att kvalitetssäkra utbildningarna och trygga likvärdigheten av dessa. Framtida överkapacitet behov av flexibilitet Den ungdomskull som påbörjar sina gymnasiestudier år 2015 utgör ca 70 % av den som började läsåret 2006/2007. Detta ska ses i belysningen av en förväntad lågkonjunktur. Denna kommer förmodligen inte att bli lika märkbar i Malmö- Lund regionen som i övriga delar av landet, men kan dock inte bortses ifrån. Till detta kommer effekterna av att dagens IV-program blir föremål för en omfattande förändring och att huvudmannaskapet för delar av elevgruppen förändras. Efter 2015 växer åter ungdomskullarna men anpassningen till variationerna på arbetsmarknaden medför ett betydande behov av flexibilitet, som är lättare att åstadkomma genom en större organisation. Byggutbildning Syd medför ökade möjligheter att lösa uppdraget. Ökade förväntningar på gymnasieskolan beträffande kompetensförsörjning borde också medföra ett ökat krav på att utbildningar genomföres, som normalt fått relativt få sökande och därmed inte erbjuds idag. Fastighetsutbildning kan vara ett sådant exempel, utbildning till hissmontör och ventilationstekniker kan vara andra. Genom en regional samverkan kring sådana inriktningar borde förutsättningarna bli betydligt bättre för att erhålla den volym som erfordras, för att möjliggöra utbildningarna inom de ekonomiska ramar som utbildaren normalt disponerar för ett sådant uppdrag. Antagning till en gymnasieutbildning I betänkandet (sid 42) står följande under rubriken Om antagning och urval : Jag föreslår också att en inriktning får starta redan från gymnasieutbildningens början. Om en inriktning startar under det första läsåret ska antagning och urval göras inför starten av utbildningen. Liksom idag ska enligt mina förslag till urval

11 3 (5) till gymnasieskolan huvudsakligen göras genom meritvärden från grundskolan, baserade på elevernas betyg. När gymnasieskolan reviderades i början av 90-talet och fick ett tredje år underströks betydelsen av ett gemensamt år 1, opåverkat av val till inriktning. Detta för att göra det möjligt att på ett bra sätt presentera inriktningar och profiler för eleven innan denne/denna gjorde sitt val mot utgång. Efterhand har denna syn delvis förändrats och det är i dag inte ovanligt att val till inriktning redan sker genom valet till gymnasieskolan. Så har dock inte fallet varit inom byggutbildningarna utan där genomförs relativt generellt ett s.k. cirkulationssystem i vilket eleven får kontakt med programmets olika inriktningar och därefter sker val av inriktning. Genom att förlägga olika inriktningar inom byggprogram och byggrelaterade yrkesutbildningar till olika kommuner måste elever som söker från en kommun till en annan inom ramen för Byggutbildning Syds verksamhet ha lika rättigheter till en utbildningsplats som eleverna i den s.k. hemkommunen (fritt sök). Utveckling av relationerna mellan gymnasieskola näringsliv högskola. I Framtidsvägen en reformerad gymnasieskola, betonas vikten av att samverkansformerna mellan gymnasieskola och avnämare utvecklas. Att så inte är fallet idag beror förmodligen på att ett s.k. vinna vinna koncept aldrig utvecklats. Högskolan ser ingen påtaglig vinst i att samverka med delar av gymnasieskolan och näringslivet har ett liknande förhållningssätt till gymnasieskolan. Inom gymnasieskolan kan man inte se att man har något att tillföra till avnämarna, mer än möjligtvis utbildade gymnasieelever. Utredaren föreslår också i sitt betänkande att den utbildare som inte kan erbjuda APL inte heller ska äga rätt att erbjuda utbildning inom området, vilket starkt understryker vikten av en samverkan med näringslivet. För att lyckas infria ovanstående förväntningar krävs att gymnasieskolan utvecklar samverkansformer som upplevs som vinna vinna koncept. Gymnasieskolan måste vara en resurs i högskolans och i näringslivets verksamhet. Högskolans studerande kan t.ex. erbjudas möjligheter till laborativt arbete inom ramen för Byggutbildning Syd. Näringslivet ska se verksamheten som deras kompetensutvecklingscentrum. Branscher ska uppleva att de äger sin del av Byggutbildning Syd. Ett sådant förhållningssätt bör underlätta en gemensam anskaffning av APL-platser, expertmedverkan i undervisningen, medbedömare vid gymnasieexamen och kompetensutveckling av egna medarbetare. Uppdragsutbildning och rekryteringsutbildning bör också bli en naturlig konsekvens av ett sådant förhållningssätt och koncept. Enligt yrkeshögskoleutredningen ska eftergymnasiala yrkesutbildningar utanför högskolan bl a den kvalificerade yrkesutbildningen (KY) och påbyggnadsutbildningen (PU) inom kommunal vuxenutbildning sammanföras under ett gemensamt ramverk benämnt Yrkeshögskolan. Huvuddelen av utbildningen ska företagsförläggas. Vissa moment - som inte företag kan genomföra måste vara skolförlagda, där Byggutbildning Syd kan utgöra en viktig resurs.

12 4 (5) Byggrelaterade utbildningars relation till byggprogrammet. Vi gör bedömningen att förändringar av innehållet i de kurser som kommer att erbjudas inom de byggrelaterade programmen blir relativt små i förhållande till nuvarande El- och Energiprogram. Nya byggskolor och Byggutbildning Syd kan medföra att byggprogrammet blir en viktig resurs i de byggrelaterade utbildningarna. De olika yrkesgrupperna ska samverka på en gemensam arbetsplats och inget borde vara mer naturligt än att en sådan samverkan också tränas under utbildningstiden. Dock kommer det nog aldrig att få en större omfattning än att de byggrelaterade utbildningarna gör kortare laborativa övningar i en byggskola. Kontinuerligt återkommande elevbyggen inom ramen för byggprogrammet är önskvärt. Om detta kommer till stånd erhåller de byggrelaterade utbildningarna en god möjlighet i tillämpning av en mängd utbildningsmoment och konsekvensen blir en naturlig samverkan med andra yrkesområden på en gemensam arbetsplats. Eftersom betydande områden inom gymnasieskolan hänskjuts i betänkandet till vidare bearbetning av Skolverket är det svårt att i dagsläget ha en uppfattning om hur Teknikprogrammet ska kunna nyttja en byggskola och byggrelaterade utbildningar. Vad ett fjärde år på programmet för Teknik kan innebära och möjligheten för elever på byggprogram och byggrelaterade utbildningar att få ett sådant fjärde år är något oklart, men betänkandet pekar på problem för företag inom byggbranschen att rekrytera medarbetare med en relevant utbildning till befattningar på tjänstemannanivå. Om ett program för Teknik får en sådan utformning bör en byggskola vara en viktig resurs i dessa utbildningar. Som förslaget ser ut idag går det inte att anpassa TE i Byggutbildning Syd annat än det fjärde året. Förslag enligt utredningsdirektiven etapp 1 (se även bilaga 1) Utifrån förslaget om en reformerad gymnasieskola och med en målsättning om stärkt utbildningskvalitet (bredare och djupare utbildningsutbud samt uppdaterat utbildningsinnehåll och en uppdaterad lärarkompetens) i gymnasieskolan och vuxenutbildningen i Lund-Malmöregionen lämnas härmed förslag till förläggning av byggutbildning och övriga byggbranschrelaterade utbildningar och formerna för samverkan mellan Lund och Malmö.` 1a. Delar av byggutbildningen och övriga byggbranschrelaterade utbildningar som bör finnas i båda kommunerna. Förslag: Inriktningen Husbyggnad, som innehåller fördjupningar inom mureri, trä och betong. 1b. Delar av byggutbildningen och övriga byggbranschrelaterade utbildningar som med fördel bör förläggas till den ena eller andra kommunen. Förslag: Plåt- och anläggningsutbildningen placeras i Malmö och måleriutbildningen i Lund. Konsekvensbeskrivning finns i bilaga 2 och lokalbehov för måleriinriktning i bilagorna 3a och 3b.

13 5 (5) 1c. Delar av byggutbildningen och övriga branschrelaterade utbildningar som med fördel bör bedrivas som lärlingsutbildning enligt den lokala eller nationella försöksmodellen. Förslag: Finna lösningar framför allt mot byggbranschens specialyrken t ex takmontörer, ställningsbyggare och håltagare. Eftersom det gäller en begränsad grupp elever som väljer dessa yrken bör planering ske i samråd mellan Malmö och Lund. 1d. Delar av byggutbildningen och övriga branschrelaterade utbildningar som med fördel bör förläggas hos extern utförare och därför bli föremål för en kommungemensam upphandling. Förslag: Maskinförarutbildningen, som idag sker i begränsad omfattning. Lund har ett samarbete med Cliffton och Malmö köper utbildningen hos UVS, vilket är kostsamt. Söka samarbete med Maskinentreprenörerna och företag inom branschen. Skapa ett Utbildningscentrum för maskinförare i sydvästra Skåne i samarbete mellan byggprogrammen och företag. 1e. I vilka former och på vilka villkor samverkan mellan Lund och Malmö bör ske. Förslag: Mötesplatserna mellan Lund och Malmö kan - förutom koncentration av några inriktningar - omfatta en förstärkning av administrationen kring APU, gemensamt elevbygge för elever som inte får APU-tiden att fungera, bra och relevant kompetensutveckling för personalen, starka relationer till näringsliv och organisationer, utveckling av branschrådets verksamhet och gemensam marknadsföring av Byggutbildning Syd. Utbildningsnämnden föreslås besluta att från och med läsåret 2010/2011 i Malmö förlägga och erbjuda Plåt- och anläggningsutbildningarna för både Malmö- och Lundaelever att från och med läsåret 2010/2011 i Lund förlägga och erbjuda måleriutbildning för både Lunda- och Malmöelever att i övrigt fastställa utredningsförslagen, utifrån direktiven enligt etapp 1, om samverkan mellan Lund-Malmö enligt tjänsteutlåtandet Utbildningsdirektör

14 Malmö stad Utbildningsförvaltningen 1 (3) Datum Handläggare Lars Silverberg Direkttelefon Tjänsteutlåtande Ärende: Ärende 4 Dnr Ledning Byggutbildning Syd, Malmö Central samverkansgrupp Utbildningsnämnden Initierare: Sammanfattning Malmö stad och Lunds kommun har sedan våren 2008 beslutat att påbörja ett unikt samarbete med att tillsammans bygga upp ett regionalt centrum för bygg och byggrelaterade utbildningar inom gymnasieskolan och vuxenutbildningen. Målet är att skapa ett kraftfullt, dynamiskt utbildningssamarbete som tillsammans med berörda branscher kan utveckla de gymnasiala och eftergymnasiala utbildningarna med hög kvalitet mot branschernas olika kompetenskrav. Satsningen innebär dessutom att två kommuner på lång sikt säkerställer utbildningsområdets samtliga nationella inriktningar. Målet är att bli ledande i landet inom bygg- och byggrelaterade utbildningar. För att säkerställa samarbetet mellan Malmö och Lund inom berörda utbildningsområden och tillika den stora investering Malmö kommer att göra i en ny skola behövs en samordnande ledningsorganisation för utbildningsverksamheten i Malmö. Det nya ledningsområdet skall omsluta såväl el, -, energi-, teknik- och byggprogrammets utbildningsinriktningar. I dag är utbildningsinriktningarna delade på två olika rektorsområden inom Universitetsholmens gymnasium och Mölledals gymnasium. Förslaget innebär att de två rektorsområdena slås samman till ett och en samordnande rektor får det övergripande ansvaret att leda Byggutbildning Syd, Malmö. På de två fysiska enheterna, Universitetsholmen och Mölledal inrättas två rektorer på respektive enhet med full delegation enligt förordningen. Det inrättas tillika en administrativ chef på respektive enhet för samordning av ekonomi, personal och intendentur frågor. Den samordnande rektorn kommer att jämt fördela sin tjänstgöring på de två enheterna. Genom den nya ledningsorganisationen får Malmö en samlad ledning som kan samarbeta gentemot Lunds kommun och berörda branscher. tjskbyggsyd Ledningsorganisationens omfattning och uppdrag Det nya rektorsområdet kommer att omfatta runt 1000 elever och 129 personal. Utbildningsuppdraget omfattas av gymnasieskolans nationella och individuella program, gymnasiesärskolan, vuxenutbildningen, eftergymnasial- och uppdragsutbildning. Ledningsorganisationen omfattar en samordnande rektor, fyra rektorer och en administrativ chef, enligt beräkningsgrund enligt bilaga 1. Respektive rektor får drygt 20 medarbetare och 270 elever under sitt ansvar. Uppdraget för den samordnade rektorn och rektorerna finns beskrivet i bilaga 2. Kostnaden för den nya ledningsorganisationen bedöms rymmas inom befintlig budget. Besöksadress Ledebursgatan 5 Postadress Box 17195, MALMÖ Telefon Fax Organisationsnummer ingrid.palsson@malmo.se

15 2 (3) Bakgrund Byggutbildning Syd Bygg utbildning Syd är ett samarbete mellan Malmö och Lund, det föreligger en långtgående samverkan mellan de två kommunerna och byggbranschens organisationer, byggföretagen, Lunds Universitet och Malmö Högskola kring byggutbildningen och övriga byggbranschrelaterade utbildningar. Denna långtgående samverkan syftar till att stärka kvaliteten i berörda utbildningar t.ex. genom att erbjuda gymnasie- och vuxenutbildningseleverna ett bredare och djupare utbildningsutbud samt uppdatera utbildningsinnehåll och lärarkompetens genom kontinuerliga kontakter med näringsliv, universitet och högskola. Syftet med en ny skola Malmö för bygg- och byggrelaterade program är att stärka och utveckla utbildningen och säkerställa en yrkeskompetens för branschen i regionen. Byggutbildning Syd är ett regionaliseringsprojekt där samverkan sker inte bara över kommungränserna och mellan två kommunala utbildningsförvaltningar utan även mellan kommuner, företag, branschorganisationer och högskolor. Med detta projekts idé om en fördjupad samverkan kan kvaliteten på bygg- och byggrelaterade utbildningar stärkas genom t ex att lärarna får sin kompetensutveckling genom högskolornas försorg. En större gemensam organisation kan också skapa fler möjligheter för jobbrotation inom utbildningsorganisationerna och mellan företag och branschorganisationer. Samverkan kan också bidra till att maskinparker och den tekniska kompetensen alltid är uppdaterad och placerad i utvecklingens framkant. Satsningens syfte är att få landets bästa och mest attraktiva utbildning inom bygg- och byggrelaterade inriktningar inom gymnasieskola och vuxenutbildning. Samarbete minskar vår sårbarhet när det gäller demografi, regional ekonomi, konkurrensvillkor och inte minst motverkar kostsam inre konkurrens mellan två allmännyttiga aktörer. Det skapar en likvärdighet i utbildningen och ger oss möjligheter att arbeta med en gemensam marknadsföring. Samverkansprojektet kan vara en drivkraft för integration, så att våra elever ser framtida möjligheter i ett större perspektiv. Elevernas kommande arbetsmarknad är inte lokal den är regional/alleuropeisk/global. Projektet ska skapa ett gemensamt forum för aktörer som är relaterade till byggsektorn, som kan fungera som en drivkraft för kompetensutveckling, kvalitetssäkring, behovsinventering, dialog etc. Företag, branschintressen och marknader organiserar sig inte på kommunal nivå. Den relevanta geografiska strukturen är regional, nationell eller internationell. Genom att möta företag och branscher på deras egna villkor kan vi åstadkomma en djupare och mer hållbar samverkan, med mer beslutskraft och färre parallella strukturer. Malmö/Lund blir en naturlig samarbetspartner vid etablerandet av nya skolor, program, inriktningar, inbäddade utbildningar, lärlingsutbildningar etc vilket ger Malmö/Lund ett försprång i den nya gymnasieskolan Byggprogram och byggrelaterade utbildningar i en ny skola. De utbildningar som vi avser i rubriken och inom dagens gymnasieskola i Malmö/Lund är utbildningarna inom byggprogrammet. Inriktningen Elteknik på Elprogrammet och profilen VVS-teknik inom Energiprogrammet. Programinnehållet som det beskrivs i Framtidsvägen medför att nya kombinationer av inriktningar skapas som kan medföra intressanta synergieffekter likaså breddas en del program innehållsmässigt vilket kan medföra ett ökat intresse för olika inriktningar bland sökande elever. Teknikprogrammets förmåga att attrahera elever till Byggutbildning Syd ter sig mer tveksamt med tanke på de nationella inriktningarnas namn. Värt att utreda är möjligheterna

16 3 (3) för elever på programmen för Bygg och Anläggningsteknik, El och Energiteknik samt VVS-, Klimat och Fastighetsteknik att göra sådana val av kurser att det blir möjligt för dem att år 4 gå över till Programmet för Teknik och läsa ett år 4 och därmed erhålla en gymnasieexamen. Tanken är då att man läser de naturvetenskapliga kurserna i år 4, detta då teknikinriktningen erhållits tidigare i yrkesutbildningen. Utbildningsnämnden föreslås besluta att att godkänna föreliggande förslag till ny ledningsorganisation för Byggutbildning Syd, Malmö och att nuvarande rektorsområdet för Universitetsholmens gymnasium tillsammans med Mölledals gymnasium slås samman till ett rektorsområde fr om läsåret 2009/2010. den samordnande rektorn rekryteras under våren 2009 för att arbeta som projektledare för färdigställandet av den nya gymnasieskolan inom Byggutbildning Syd, Malmö och tillika säkerställa samarbetet med Lunds kommun och berörda branscher inom området. Utbildningsdirektör Moderaterna och Folkpartiet liberalerna anmäler gemensam reservation