Förslag till beslut Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden föreslås besluta. att godkänna yttrandet samt att översända detsamma till Kommunstyrelsen

Transkript

1 Malmö stad Gymnasie- och vuxenutbildningsförvaltningen 1 (6) Datum Vår referens Ann-Sofie Nordh Planerings- och antagningschef ann-sofie.nordh@malmo.se Tjänsteskrivelse Förslag till yttrande: Gymnasieingenjörsutbildning Vidareutbildning i form av ett fjärde tekniskt år i gymnasieskolan (Ds 2013:53)från Utbildningsdepartementet STK Ärende 11 Dnr GyVF Sammanfattning Sedan 2011 bedrivs en försöksverksamhet i enlighet med förordning (2010:2040) om försöksverksamhet med ett fjärde teknisktår i gymnasieskolan. Skolverket har utvärderat det första årets försöksverksamhet. Utbildningsdepartementet har, med Skolverkets utvärdering som grund, sett över förutsättningarna för att införa vidareutbildning i form av ett fjärde tekniskt år som ett permanent inslag i gymnasieskolan. Förslaget till vidareutbildning i form av ett permanent fjärde tekniskt år i gymnasieskolan kan sammanfattas i följande punkter: - Vidareutbildningen ska bygga på teknikprogrammet men organiseras som ett fristående år. Utbildningen leder till en gymnasieingenjörsexamen. - Vidareutbildningen ska omfatta 900 gymnasiepoäng och är indelad i nationella profiler. Profilernas innehåll kan vara riktat mot olika teknikområden (branschutgångar). - Kommunala skolhuvudmän och huvudmän för fristående gymnasieskolor som anordnar teknikprogrammet får anordna vidareutbildningen. - Utbildningen ska finansieras genom riktade statsbidrag till anordnande huvudman. - Alla behöriga elever, oavsett bostadsort, ska ha lika tillgång till utbildningen genom att utbildningen är riksrekryterande Förslag till beslut Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden föreslås besluta att godkänna yttrandet samt att översända detsamma till Kommunstyrelsen Beslutsplanering Gymnasie- och vuxenutbildningsnämndens arbetsutskott Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden Ärendet Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden (GyVN) ställer sig bakom stora delar av SIGNERAD

2 utredningen. Det finns dock avsnitt, i synnerhet kring krav för att anordna utbildningen och finansiering, där GyVN har synpunkter. 2 (6) Utredningens Kap 6 Förslag till utformning av vidareutbildning i form av ett fjärde tekniskt år 6.1 Utbildningens utformning och innehåll Ett fristående fjärde tekniskt år Förslag: I gymnasieskolan ska det införas vidareutbildning i form av ett fristående fjärde tekniskt år. Vidareutbildningen ska bygga på teknikprogrammet och syfta till en gymnasieingenjörsexamen. För vidareutbildningen ska det finnas examensmål som innehåller mål för utbildningen GyVN ställer sig positivt till att det fjärde tekniska året blir fristående med riksrekrytering. Detta bidrar till full tillgänglighet för alla elever samt lika villkor för kommunala och fristående huvudmän som anordnar utbildningen Utbildningens målgrupp Förslag: Vidareutbildning i form av ett fjärde tekniskt år i gymnasieskolan ska vara öppen för den som har gått igenom gymnasieutbildning på teknikprogrammet eller har likvärdiga kunskaper och som påbörjar vidareutbildningen terminen efter det att han eller hon har avslutat teknikprogrammet eller senast det kalenderår som han eller hon fyller 22 år. Bedömning: Det bör göras en översyn av regelverket förkomvux i syfte att möjliggöra för huvudmännen att utbilda gymnasieingenjörer inom Komvux. GyVN ställer sig positivt till att det blir möjligt att påbörja det fjärde året efter 20 års ålder då många ungdomar i Malmö påbörjar nationellt program senare än vid 16 års ålder. Det ses också som positivt att ett fåtal platser kan avsättas, precis som vid antagning till nationellt program år 1, för sökande som förvärvat behörighetsgivande kunskaper på annat sätt än genom Teknikprogrammet. Om översynen av regelverket för Komvux gör att även äldre elever kan ta del av utbildningen inom Komvux kan åldersbegränsningen i gymnasieskola ligga enligt förslaget. I annat fall borde det enligt GyVN övervägas att höja åldersgränsen Utbildningens omfattning och garanterad undervisningstid Förslag: Vidareutbildningen ska omfatta 900 gymnasiepoäng, varav 100 gymnasiepoäng ska avse ett examensarbete. Utbildningens närmare innehåll ska regleras i en poängplan. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om poängplanen. En elev ska ha rätt till minst 800 undervisningstimmar om 60 minuter (garanterad undervisningstid). GyVN föreslår att examensarbetet utökas till 200 poäng. Detta kunde då tillsammans med praktiken utgöra huvudmoment i utbildningen som kurser kopplas mot Utbildningens förläggning Förslag: Inom vidareutbildningen ska arbetsplatsförlagt lärande förekomma i minst tio veckor. Varje vecka som genomförs på en arbetsplats ska för en elev anses motsvara 23 timmars garanterad undervisningstid. Huvudmannen ska ansvara för att anskaffa platser för det arbetsplatsförlagda lärandet och att detta uppfyller de krav som finns på utbildningen. Rektorn ska besluta om hela eller delar av kurser ska förläggas till arbetsplatser och om hur fördelningen över läsåret ska göras.

3 3 (6) Nationella profiler Förslag: Inom vidareutbildningen ska det finnas särskilt profilerade utbildningsvägar, nationella profiler. De nationella profilerna ska bygga vidare på de nationella inriktningarna på teknikprogrammet. GyVN anser det viktigt att nationella profiler tas fram och att dessa har en stark koppling till de nationella inriktningarna. Det bör dock vara möjligt för de utbildningsanordnare som tillkommer efter försöksverksamheten att påverka vilka profiler som erbjuds. Detta måste också kunna göras på sikt då det inom teknikområdet krävs ständig utveckling. En för snäv hanering av profiler innebär enligt GyVN att innovation och utveckling av utbildningen kan hämmas Ämnen, kurser och examensarbete Förslag: För varje ämne ska det finnas en ämnesplan. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer meddelar föreskrifter om ämnesplaner. Skolverket ska bemyndigas att meddela föreskrifter om ämnesplaner. Sådana föreskrifter ska meddelas efter samråd med ett nationellt råd för vidareutbildning. Utbildningen inom varje ämne ska ges i form av en eller flera kurser. För varje kurs ska det anges hur många gymnasiepoäng som kursen omfattar. Regeringen bemyndigas att meddela föreskrifter om vad som krävs för att få påbörja en kurs Av förordningsregleringen ska det framgå att rektor för varje elev ska utse en lärare som ansvarig för examensarbetet. Betyg på examensarbetet ska beslutas av den ansvariga läraren efter att en medbedömare som har erfarenhet av det kunskapsområde som examensarbetet avser har yttrat sig. Har en elev efter avslutad kurs eller genomfört examensarbete fått lägst betyget E, ska huvudmannen inte vara skyldig att erbjuda ytterligare utbildning av samma slag, om inte annat följer av föreskrifter meddelade av regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer Individuell studieplan Förslag: För varje elev ska det upprättas en individuell studieplan. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer meddelar föreskrifter om den individuella studieplanen 6.2 Behörighet och mottagande Behörighet och urval Förslag: För behörighet till vidareutbildning i form av ett fjärde tekniskt år ska det krävas gymnasieexamen från teknik programmet eller likvärdiga kunskaper. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela ytterligare föreskrifter om behörighetsvillkor. Skolverket ska bemyndigas att meddela ytterligare föreskrifter om vilka kurser som ska krävas för behörighet till vidareutbildningen. Dessa föreskrifter ska gälla kurser som finns inom utrymmet för teknikprogrammets inriktningar. Vid urval bland behöriga sökanden ska som huvudregel endast betyg från gymnasieskolans teknikprogram användas. GyVN anser det viktigt att tydliga behörighetsregler fastslås. För att säkerställa att det fjärde året verkligen blir en fördjupning bör kurser ur den nationella inriktning som profilen bygger på finnas med som grund. Försöksverksamheten pekar ju tydligt på att nivån på utbildningen blir helt fel om eleverna saknar tillräckliga förkunskaper inom det aktuella området. GyVN stödjer utred-

4 ningen i att det är viktigare med en smalare rekryteringsbas men med väl definierade förkunskaper än med en bred rekryteringsbas med varierande kunskaper. Det är dock viktigt att dessa behörighetskrav är fastställs snabbt så att elever inom teknikprogrammet får möjlighet att göra rätt kursval inom sin utbildning. I behörighetsbedömningen måste det också finnas utrymme för att bedöma kunskap som förvärvats på annat sätt en genom de fastslagna kurserna. 4 (6) Utredningen anser att en elev som antagits till vidareutbildningen bör ha rätt att fullfölja utbildningen hos den huvudman som eleven antagits hos eftersom det saknas bestämmelser om skiljande av elever från utbildningen. GyVN anser att samma regelverk bör gälla som för nationella program i gymnasieskolan Ansökan och ansökningsförfarandet Förslag: I en ansökan till vidareutbildningen ska anges vilken nationell profil och vilken utbildningsanordnare ansökan avser. Avser ansökan mer än en utbildning ska den sökande ange i vilken ordning sökanden önskar komma i fråga. Ansökan ska ges in till den sökandes hemkommun om en inkommen ansökan avser en utbildning som anordnas av en annan huvudman, ska ansökan omedelbart sändas vidare till denne. GyVN stödjer utredningens förslag, men för att det ska fungera måste en tidplan för ansökan och antagning fastställas, på samma sätt som för nationella program i gymnasieskolans år 1. Om ansökan och antagning görs vid olika tidpunkter hos olika huvudmän kan den sökande omöjligt ha en ansökan eller ange i vilken ordning den önskar komma ifråga Mottagande Förslag: Huvudmannen för den sökta utbildningen ska pröva om en sökande är behörig och om den sökande ska tas emot. Huvudmannens beslut får överklagas till Skolväsendets överklagandenämnd. En offentlig huvudman ska ta emot alla behöriga sökande till utbildningen i första hand (riksrekrytering). GyVN har inget att kommentera kring detta avsnitt i utredningen förutom att det likställer samtliga huvudmän, vilket är positivt. 6.3 Examinering Gymnasieingenjörsexamen Förslag: För elever som har fått godkända betyg från en fullständig vidareutbildning ska en gymnasieingenjörsexamen utfärdas. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer meddelar närmare föreskrifter om gymnasieingenjörsexamen och examensbevis. Dessa föreskrifter ska innebära följande. För elever som uppfyller kraven för en gymnasieingenjörsexamen ska ett examensbevis utfärdas. Det ska framgå av examensbeviset vilka kurser utbildningen omfattar, de olika kursernas gymnasiepoäng och betyget på varje kurs. Om eleven inte uppfyller kraven för en gymnasieingenjörsexamen ska i stället ett studiebevis utfärdas. 6.4 Anordnande av utbildningen Krav för att anordnande vidareutbildning Förslag: En huvudman som anordnar teknikprogrammet ska få anordna vidareutbildning i form av ett fjärde

5 tekniskt år. En huvudman som anordnar vidareutbildning i form av ett fjärde tekniskt år ska ha ett etablerat ett samarbete med det lokala eller regionala arbetslivet och ett lokalt programråd för utbildningen. 5 (6) GyVN ställer sig frågande till utredningens diskussion kring tillstånd för utbildningen. Utredningen anser att tillstånd från Skolverket inte ska krävas för att anordna utbildningen då detta skulle leda till ytterligare administrativa rutiner som tynger både huvudmän och ansvarig myndighet. Grunden för detta resonemang är att lagstiftningen ställer tydliga krav på utbildningsanordnaren och att Skolinspektionen via sin tillsyn ska se till att lagen efterföljs. Utifrån detta resonemang tolkar GyVN det som fritt för varje huvudman att anordna vidareutbildningen. Utredningens resonemang avslutas dock med att staten behåller kontroll över dimensionering av utbildningen genom det riktade statsbidraget. Detta innebär alltså ändå ett slags tillståndsgivande en ansökan måste göras gällande statsbidrag. Utan beviljande av statsbidrag kan inte en anordnare starta vidareutbildningen. Att staten ska styra dimensionering och lokalisering av utbildningen via riktat statsbidrag innebär enligt GyVN att elevens fria val av utbildningsanordnare åtsidosätts. Flera utbildningsanordnare i en kommun/region kan erbjuda det nationella Teknikprogrammet, men dessa kan sedan stoppas från att erbjuda ett fjärde år beroende på hur statsbidragen fördelas. Detta förfarande kan enligt GyVN hämma utveckling av både det nationella programmet och vidareutbildningen. GyVN anser att utredningen är otydlig inom det här området och att förutsättningarna för varje huvudman som avser starta utbildningen måste klargöras Nationella råd Förslag: För vidareutbildningen ska det finnas ett nationellt råd som Skolverket ansvarar för. Det nationella rådet ska bistå Skolverket med utformning och uppföljning av utbildningen. Skolverket ska få meddela ytterligare föreskrifter om det nationella rådet. 6.5 Finansiering Förslag: Huvudmannens ersättning för att bedriva vidareutbildningen ska ges i form av statsbidrag. Interkommunal ersättning eller bidrag till huvudman för fristående skola ska därför inte utgå för kostnader för vidareutbildningen från elevens hemkommun. Vid fördelningen av det riktade statsbidraget ska Skolverket sträva efter att utbildningarna är utformade så att de riktar sig mot olika branscher samt att utbildningen blir jämnt fördelad över landet. Skolverket ska få meddela föreskrifter om ansökan. Det nationella rådet ska yttra sig över en ansökan till Skolverket GyVN instämmer med utredningens slutsats att en säkrad kostnadstäckning är en viktig del av beslutsunderlaget för de huvudmän som avser starta vidareutbildningen. Att det då utgår ett statsbidrag är en trygghet för huvudmannen. Utredningen föreslår dock att statsbidraget ska utgå när vidareutbildningen har etablerats och nått de volymer av studerande och anordnare som anses vara en önskad och stabil nivå. I detta skede ska bidraget utbetalas via det generella stasbidraget och utbildningsanordnaren får ersättning via interkommunal ersättning eller bidrag från eleven hemkommun om det är en fristående anordnare. GyVN anser att dessa volymer och önskade nivåer bör definieras för att anordnare ska kunna fatta beslut om start av utbildning på goda grunder.

6 6 (6) Vidare anser utredningen att en geografisk spridning av utbildningsorterna och branscherna är viktigt. Detta ska styras vid fördelning av det riktade statsbidraget. Föreskrifter om hur ansökan ska utformas och när och hur den ska lämnas ska tas fram av Skolverket. Även det nationella rådet ska yttra sig över ansökan. GyVN anser att detta borde framkommit tydligare redan i utredningen. På vilka grunder görs urvalet av anordnare på en konkurrensutsatt skolmarknad där det står både mellan kommuner och mellan huvudmän inom varje kommun? Med tanke på införandetiden anser GyVN att tydliga direktiv måste tas fram skyndsamt. 6.6 Ikraftträdande Förslag: Bestämmelserna om vidareutbildning i form av ett fjärde tekniskt år ska träda i kraft den 1 juli 2014 och tillämpas på utbildning som påbörjas efter den 1 juli GyVN anser att vidareutbildningen är viktig och att bestämmelserna därmed bör träda ikraft enligt förslaget. GyVN är dock frågande till om detta är möjligt då riktlinjer kring ansökan om statsbidrag ännu inte tagits fram. Detta måste ändå anses vara en grundförutsättning för att någon huvudman ska göra stora förberedelser för att erbjuda det fjärde året. Ansvariga Eva Ahlgren Gymnasie- och vuxenutbildningsdirektör

7

8