Genomföringen av landskapsreformen och stödet för förändring

Transkript

1 Genomföringen av landskapsreformen och stödet för förändring Finansministeriets presentation Sinikka Salo, soteförändringsledare Österbotten

2 De viktigaste lagar som gäller landskapsreformen landskapslagen ikraftträdandelagen landskapsindelningslagen skattelagarna Nya lagen om statsandelen för kommunal basservice Lagen om finansiering av landskapen lagarna som gäller personalen och pensionssystemet

3 Arbets- och näringstjänsterna Social- och hälsovården Miljö- och hälsoskyddet Landskapens viktigaste uppgifter Räddningsväsendet Utvecklandet av regionerna Planeringen av trafiksystemen Utvecklandet av landsbygden och avbytartjänsterna

4 Hållbarhetsunderskottet minskas Sote-reformens sparmålsättning 3 md euro Sote-utgifternas prognostiserade årliga reella ökning på 2,4 % måste bromsas till 0,9 procent under Människornas arbets- och funktionsförmåga bevaras med hjälp av olika samhällspolitiska medel Resurser utnyttjas effektivt och i rätt tid, smidiga vård- och servicekedjor Föregripande tjänster, främjande av välfärden Närliggande service säkerställs, specialiserade social- och hälsovården förnyas (sjukhusnätet, specialiserade enheterna) Statsrådets strategiska mål och prioritering av tjänster

5 Uppgiftsöverföringarna och deras konsekvenser för myndighetsstrukturen Landskapen får uppgifter som tidigare skötts av NTMcentralerna, TE-byråerna, regionförvaltningsverken, landskapsförbunden och kommunerna NTM-centralerna och TE-byråerna upplöses fr.o.m Största delen av NTM-centralernas uppgifter överförs till landskapen, en del till staten. De uppgifter som överförs till staten omorganiseras. TE-tjänsterna överförs till landskapen. TE-tjänsterna organiseras enligt beställare - producent -modellen. Landskapen kommer i regel överens om produceringen av TE-tjänster med kommuner, privata aktörer eller aktörer inom den tredje sektorn som uppfyller lagstadgade kriterier. Kommunerna kan upplösa landskapsförbunden från och med Landskapsförbundens lagstadgade uppgifter överförs i sin helhet till landskapen. Regionförvaltningsverken slås ihop till en enda myndighet med rikstäckande behörighet. En del av regionförvaltningsverkens uppgifter överförs till landskapen. Miljötillsyns- och naturskyddsuppgifterna flyttas från NTM-centralerna till det rikstäckande regionförvaltningsverket

6 Överföringen av personalen och dess ställning Överföringen gäller ca anställda Personalen övergår i landskapets eller i ett av landskapet ägt bolags tjänst i enlighet med principerna för överlåtelse av rörelse ända till utgången av 2020 Personalens rättigheter och skyldigheter bevaras KT Kommunarbetsgivarna företräder i fortsättningen även landskapen i egenskap av arbetsgivare De som övergår i landskapens tjänst övergår också i det kommunala pensionssystemet

7 Landskapets verksamhetsområde och uppgifter Verksamhetsområde och uppgifter Branschövergripande Lagstadgade uppgifter Kan också åta sig andra kommunala uppgifter som ingår i verksamhetsområdet efter ett enhälligt beslut av kommunerna i området och efter att kommunerna anvisat finansiering - Ansvaret för organisering och producering separeras - Två producerarkategorier: marknadsaktör (bolag)/ej på marknaden (offentligrättslig inrättning)

8 Områdesindelningen Landskapsindelningen fastslås i lagen om ikraftsättandet av reformen Vilka kommuner hör till vilket landskap Ändring av regionindelningen i en separat lag om landskapsindelningen Förutsättningar, initiativrätt, förfaranden Olika situationer Sammanslagning av hela landskap eller ändring som gäller enskilda kommuner På landskapets eller kommunens eget initiativ, på basis av en kommunindelningsutredning, på basis av invånarnas initiativ, på initiativ från utvärderingsgruppen Samband med utvärderingsförfarandet för landskapet: Inledning av utvärderingsförfarandet under förutsättningar som hänför sig till förmågan att ordna ekonomi- eller social- och hälsovården Landskapsindelningsutredning på förslag från utvärderingsgruppen Det föreslås att statsrådet ska kunna besluta på basis av landskapsindelningsutredningen trots eventuellt motstånd från landskapen

9 Beslutsfattandet och förvaltningen Utgångsläget en möjliggörande reglering som motsvarar kommunallagen Landskapsval och landskapsfullmäktige Fullmäktiges storlek graderas enligt invånartalet, minimum (59-99) Invånarnas deltagnings- och påverkningsmöjligheter Landskapsstrategin Organ -fullmäktige, styrelse, revisionsnämnd, övriga kan beslutas av landskapet Ledandet tjänstemannaledning politisk ledning förtroendevalda Personal Förvaltningsförfarande bl.a. förvaltningsstadga Rättsskydd - begäran om omprövning och landskapsbesvär

10 Beslutsfattandet, verksamheten och invånarnas deltagande FULLMÄKGIGE Landskapsstrategi medlemmar Invånarnas påverkningsmöjligheter STYRELSE praktiska ledandet av verksamheten, förvaltningen och ekonomin LANDSKAPSDIREKTÖR direkta val initiativrätt rådgivande folkomröstning diskussions- och hearingmöten ungdomsfullmäktige, senior- och handikappsråd påverkningsorgan för minoritetsspråk LANDSKAPSKONCERN Separering av ordnare och producent Serviceinrättning Bolagiserad verksamhet Riksomfattande servicecentra ICT gemenamma upphandlingar andra stödtjänster lokaler

11 Landskapen i förhållande till staten och kommunerna Modellen med full statlig finansiering betonar statens ansvar för fullbordandet av finansieringen I finansieringslagen föreskrivs skilt om finansieringsmodellen Statlig styrning och finansiering Landskapsspecifikt förhandlingsförfarande, planen för de offentliga finanserna Styrning av investeringarna Statens och landskapens delegation Förhandlingar med kommunerna i området om samarbetet, målen och arbetsfördelningen i fråga om skötseln av uppgifterna

12 Landskapets ekonomistadga Budget och balansbestämmelse Bokföring, bokslut, koncernbokslut utvärderingsförfarande Ekonomikriterierna och förfarandet Skilda kriterier för ordnandet av tjänsterna i lagen om ordnande av social- och hälsovården Samband Revision och revisionsnämnd Utvidgning av SRV:s behörighet Möjlighet till kortfristiga lån

13 Finansieringen av landskapen Staten finansierar landskapens verksamhet. Landskapen får dessutom kund- och användaravgiftsintäkter. Landskapen kan också ta kortfristigt lån. Landskapet beslutar självständigt om användningen av finansieringen med allmän täckning. Landskapen får kalkylmässig statlig finansiering på basis av invånartalet och invånarnas social- och hälsovårdsbehov. Landskapen får också medel för främjandet av välfärd och hälsa. Under övergår man inom den statliga finansieringen från utgiftsbaserad finansiering till behovsbaserad finansiering, varvid grunderna för fastställandet av finansieringen ändras från förverkligade kostnader till kalkylmässiga kostnader. Den statliga finansieringen ses över årligen och allokeringsgrunderna utvärderas minst med fyra års mellanrum

14 Överföring av skatteintäkter från kommunerna Uppgifterna som överförs från kommunerna till landskapen uppgår till Kommunalskatteprocenten sänks med 12,3 procentenheter ,7md Kommunernas samfundsskatteandel minskas 11,3 md 0,5 md Kommunerna kan höja inkomstskatteprocen ten med högst 0,5 procentenheter per år under Avvikelser kan tillåtas i undantagsfall Statsandelar överförs 5,9 md Finansieringen av landskapsuppgifterna

15 Förnyandet av statsandelssystemet Den kommunspecifika ändringen inom det nya statsandelssystemet begränsas till +/- 100 per invånare inom en övergångsperiod på 4 år Statsandelssystemets struktur förblir i det stora hela oförändrat Främjandet av välfärd och hälsa ett nytt kriterium (ersätter självförsörjningen i fråga om arbetsplatser) Gränserna för utjämningen av skatteinkomster ändras +/- 100 Hälften av fastighetsskatteintäkterna inkluderas i utjämningssystemet

16 Egendomsöverföringar från kommunerna till landskapen Lagstadgade samkommuners egendom överförs inklusive medel, skulder och åtaganden till landskapen Lösgods som har ett samband med överföringen av ansvaret för ordnande av service överförs till landskapen 3 Landskapet Kommunens medlemsandel och värdet av tillgångarna i kommunens balans slopas och grundkapitalet sänks med motsvarande belopp hyr de lokaler som används inom kommunens primärvård, specialiserade sjukvård, socialväsendet och räddningsverksamheten för åtminstone 3 års tid Risken för lokaler som eventuellt förblir oanvända vilar inte helt på en enskild kommun

17 Sammanjämkningen av landskapens verksamhet och ekonomi som ett led i beredningen av planen för de offentliga finanserna Utredning och utvärdering (ministerier som styr landskapen) Samordnande av ministeriernas förslag (FM) Statsrådets beslut om planen för de offentliga finanserna Budget- och författningsberedningen (alla ministerier) Förhandlingar Förhandling i enlighet med landskapslagen Styrning av verksamheten LANDSKAPEN

18 Styrningen av ordnandet och finansieringen av social- och hälsovården Oktober-december Januari-april Maj-september VN Statsrådets beslut om JTS VM STM THL Utvärdering av landskapens ekonomiska ställning Behandlingen av landskapens rapporter och THL:s utredning SHM:s utredning över ordnandet och finansieringens tillräcklighet Budget- och beredningsskedet Samordningsskedet FM-landskapsförhandlingarna JTS-beredningsprocess Maakunnat Utrednings- och utvärderingsskedet Landskapens rapporter om sote Styrningen av verksamheten

19 Finansieringen av landskapen statlig finansiering med allmän täckning kund- och användningsavgifter Fastställandet av statsfinansieringen 89% 87% åldersstruktur och behov 1% främmande språk Kortfristiga lån behovsbaserad finansiering 1% invånartäthet Landskapsskatt utreds 10% Finansiering på basis av invånartalet 1% Hyte- Finansiering

20 Bestämmelserna om landskapens ekonomi (landskapslagen) Balanskravet innebär balans eller överskott inom verksamheten och investeringarna (106 ) Penningflödet inom verksamheten och investeringarna i balans, om inkomstfinansieringen räcker till för att täcka förutom omkostnaderna även nettoinvesteringarna Motsvarar balansbegreppet inom nationalräkenskaperna Striktare än balanskravet i kommunallagen Landskapen får endast ta kortfristiga lån (106 ) Landskapen kan bevilja garantier och lån åt dottersamfund (124 )

21 Landskapets utvärderingsförfarande (109 ) Staten och landskapet utvärderar vid utvärderingsförfarandet landskapets ekonomiska förutsättningar att klara uppgifterna Syftet med utvärderingsförfarandet är att vara förebyggande och att uppmuntra till god skötsel av ekonomin. Utvärderingsförfarandet kan leda till att landskapet ansluts till ett annat område. Kriterierna som gäller ekonomin fastställs på landskapskoncernsnivå (=landskapet och dess dottersamfund) Finansministeriet beslutar om inledandet av förfarandet Förfarandet baserar sig på kriterierna i landskapslagen samt parametrar som beräknas på basis av landskapets bokslut, och som produceras av Statistikcentralen. - Lagen om ordnande av social- och hälsovården anger skilt kriterierna för ordnandet av tjänsterna

22 Tidsplanen för landskapsreformen Lagstiftningen i kraft / tillfälliga beredningsorgan i landskapen Landskapen inleder sin verksamhet Förhandsberedning /2017 7/2017 3/2018 1/ /2017 Kommunalval 1/2018 Första landskapsvalet 4/2021 Kommunalval och landskapsval

23 Nyckelfaktorerna med tanke på framgången med reformen Utfästelse och ömsesidigt förtroende mellan alla aktörer Samarbete mellan invånarna, beslutsfattarna och personalen Frivillighet och beaktande av särdragen inom det egna landskapet Ett landskap kan vara litet eller stort. Precis som stater. Digitalisering, förnyande av handlingssätt och gott ledande Ett modigt grepp om framtiden

24 Tack för intresset!