Version 4 INDIKATORER FÖR EKOSYSTEMTJÄNSTER CAREOFCITY.COM 1

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Version 4 INDIKATORER FÖR EKOSYSTEMTJÄNSTER CAREOFCITY.COM 1"

Transkript

1 Version 4 INDIKATORER FÖR EKOSYSTEMTJÄNSTER 1

2 INNEHÅLL 01. Syfte Stöd i användningen av indikatorerna 02. Bakgrund Indikatorer på olika skalor 03. Staden Indikatorer på stadsnivå 04. Stadsdelen Indikatorer på stadsdelsnivå 05. Fastigheten Indikatorer på fastighetsnivå 06. Så här gör du! Några rekommendationer från C/O City 2

3 01. SYFTE STÖD I ANVÄNDNINGEN AV INDIKATORERNA 3

4 SYFTE Syftet med den här presentationen är att ge stöd i användning av indikatorer på stadsdels- och fastighetsnivå. I redovisningen av indikatorerna svarar vi på tre frågor: Vad kan följas upp? (t.ex. konnektivitet, kollagring), Hur kan det följas upp? (t.ex. med biotopkarta, artinventering) och 3) Vilken indikator kan användas? (t.ex. andel naturlig mark som är länkad). Fotnoterna i respektive tabell ger ytterligare guidning om hur underlag till indikatorerna kan tas fram. 4

5 02. BAKGRUND VARFÖR BEHÖVER VI INDIKATORER PÅ OLIKA SKALOR? 5

6 BAKGRUND C/O City utvecklar verktyg som underlättar planeringen av ekosystemtjänster. Vi ser även ett behov av uppföljning för att se att planeringen får önskad effekt. Verktygen kan tillämpas på olika skalor och det behövs därför uppföljning på olika nivåer. Det är bakgrunden till arbetet med att sammanställa indikatorer på tre olika skalor - stadsnivå och stadsdels- och fastighetsnivå, baserat på Cities Biodiversity Index (CBI). 6

7 CITIES BIODIVERSITY INDEX (CBI) Cities Biodiversity Index (CBI) är en uppföljningsmetod för biologisk mångfald på stadsnivå som används av flera städer, bland annat Bryssel, Curitiba och Stockholm. CBI består av 23 indikatorer (se slide 17-22). Indikatorerna 1-10 beskriver stadens inhemska biodiversitet, ekosystemtjänster kopplade till biologisk mångfald och stadens ansträngningar, samarbete och styrning för att bevara biodiversitet. 7

8 STADSDELEN Stadsdelen är en annan viktig nivå att följa upp ekologiska och sociala initiativ på. I stadsdelen finns mycket underlag att ta del av samtidigt som den är mer hanterbar än att arbeta på övergripande stadsnivå. Det är också stort fokus på stadsdelar i stadsplanering just nu, till exempel Hyllie i Malmö och Norra djurgårdsstaden i Stockholm. I det här underlaget presenterar vi totalt 14 indikatorer på stadsdelsnivå. 8

9 FASTIGHETEN Grönytefaktor och gröna punkter är planeringsverktyg som tillämpas på fastighetsnivå. Vår bedömning är att det i många fall är för detaljerat att följa upp på fastighetsnivå. Dessutom täcks fastigheterna in i stadsdelen och ingår ofta i andra kontrollfunktioner. Vi har dock tagit fram sex stycken indikatorer som vi bedömer vara viktiga även på fastighetsnivå. 9

10 Staden Stadsdelen Fastigheten 10

11 UNDERLAG & MATERIAL Ekologiska aspekter: biotopkarta, kartunderlag/ analyser, habitatnätverk, artinventeringar, fågelinventeringar, markanvändningskarta, beslut om skyddade ytor, Rapid Biodiversity Assessment, plankarta, bygghandlingar, projekteringshandlingar Sociala aspekter: sociotopkarta, parkprogrammet, medborgarenkät, bullerkartläggningar, brukaravtal, projektbudget 11

12 03. STADEN INDIKATORER PÅ STADSNIVÅ (CITIES BIODIVERSITY INDEX) 12

13 Indikator CBI Biologisk mångfald på stads-/kommunnivå Metod för uppföljning Indikatorer 1 Naturliga ytor Biotopkarta, annat kartmaterial Andel naturlig yta av kommunytan (ha) 2 Konnektivitet i landskapet Biotopkarta, habitatnätverk, annat kartmaterial Andel naturlig yta, av kommunytan, som är länkad (ha) 3 Artantal - fåglar Artinventering Antal naturligt förekommande fågelarter i övriga områden (jmf med indikator 1), t.ex. bebyggda ytor 4-8 Förändrat artantal* Artinventering Lista antalet naturligt förekommande arter år 2010 och därefter år 2012, bland kärlväxter, fåglar, fjärilar samt eget urval av ytterligare två nyckelgrupper (ej definierat, skulle kunna vara t ex groddjur och eklevande skalbaggar) *Nettoförändringen av arter från tidigare inventeringen jämfört med den senaste inventeringen beräknas som: Total ökning av antalet arter (som ett resultat av återintroduktion, återupptäckt, nyfunna arter etc.) minus antalet arter som har försvunnit. Källa: Users Manual for the City Biodiversity Index, 2012, svensk översättning. 13

14 Indikator CBI Biologisk mångfald på stads-/kommunnivå Metod för uppföljning Indikatorer 9 Skyddade och säkrade områden Markanvändningskarta Andelen skyddad eller på annat sätt säkrad yta av kommunytan (ha) 10 Invasiva främmande arter Artinventering Andelen invasiva, främmande arter av naturligt förekommande arter (%) 11 Genomsläpplig yta* Biotopkarta, annat kartmaterial Andelen genomsläpplig yta av stadens landyta (%) 12 Kollagring och svalkande effekt** Biotopkarta, annat kartmaterial Andelen krontakstäckt landyta (ha) 13 Tillgång till natur för rekreation Sociotopkarta, annat kartmaterial Areal park med naturliga ytor samt med skyddade eller säkrade naturliga ytor per 1000 invånare*** *Andel av alla genomträngliga ytor (inklusive de områden som identifierats i indikator 1, plus andra parker, vägrenar, gröna tak, privata trädgårdar, åar, bäckar etc.) av den totala landarealen i staden (exklusive marina områden och konstgjorda områden, om det är relevant). **(Total yta av naturliga områden, restaurerade områden samt områden som har förvildats/gjorts mer naturliga) / (Total yta i staden) x 100%. ***Vissa städer kallar detta för tillgängliga ytor. Källa: Users Manual for the City Biodiversity Index, 2012, svensk översättning. 14

15 Indikator CBI Biologisk mångfald på stads-/kommunnivå Metod för uppföljning Indikatorer 14 Fältutbildning om natur Kartläggning Antal årliga utbildningsbesök per barn under 16 år, till parker med naturliga ytor eller skyddade eller säkrade naturliga ytor 15 Budget tillägnad biologisk mångfald 16 Projekt för biologisk mångfald Kartläggning Kartläggning Andel av stadens totala budget som används till biologisk mångfald-relaterad administration. Inkluderar arbetskraft såväl som stadens operationella, biologisk mångfald-relaterade projektuppgifter Antal biologisk mångfald-projekt som genomförs per år av staden, privata sektorn, föreningslivet etc. 17 Strategisk plan för biologisk mångfald Kartläggning Status på stadens plan/strategi för biologisk mångfald; antal CBI-initiativ som länkats till denna. Källa: Users Manual for the City Biodiversity Index, 2012, svensk översättning. 15

16 Indikator CBI Biologisk mångfald på stads-/kommunnivå Metod för uppföljning Indikatorer Institutionell kapacitet Kartläggning Antal essentiellt biologisk mångfald-relaterade funktioner i staden, såsom biologisk mångfaldcenter, botanisk trädgård, zoologisk park eller museum, insektarium etc Allmänhetens deltagande* Kartläggning Antal lokala myndigheter och institutioner som är involverade i samarbete mellan myndigheter när det gäller biologisk mångfald. Antal myndigheter/ företag/föreningar/akademiska institutioner/internationella organisationer som staden samarbetar med kring biologisk mångfald (aktiviteter, projekt och program) *Existens och tillstånd för allmänhetens formella eller informella deltagandeprocesser i biologisk mångfald-relaterade frågor. Inkluderar föreningsliv, näringsliv, stadens tjänstemän samt en bredare allmänhet. Källa: Users Manual for the City Biodiversity Index, 2012, svensk översättning. 16

17 Indikator CBI Biologisk mångfald på stads-/kommunnivå Metod för uppföljning Indikatorer Utbildning och medvetenhet* Antal aktiviteter för att öka allmänhetens medvetenhet om biologisk mångfald-frågor som hålls per år i staden. *I vilken mån är frågor om biologisk mångfald och natur inkluderade i kursplaner och skolscheman (t ex biologi, geografi etc.) Källa: Users Manual for the City Biodiversity Index, 2012, svensk översättning. 17

18 04. STADSDELEN INDIKATORER PÅ STADSDELSNIVÅ (C/O CITY) 18

19 Indikator CBI Ekosystemtjänstfunktion på stadsdelsnivå 1 Naturliga ytor Möjlighet till rekreation, livsmiljöer för djur- och växtarter, dagvattenhantering 2 Konnektivitet i landskapet, biologisk mångfald, pollinering 3 Artantal - fåglar Artrikedom fåglar Biologisk mångfald * Enligt Ornitologiska Föreningens metod Metod för uppföljning Biotopkarta, annat kartmaterial Biotopkarta, habitatnätverk, dokumentation från programområdet, CBI -Fågelinventering enligt CBI - Atlas-inventering - Urban fågelskådning* - Fågelbords-inventering - Inventering av häckande fågelpar Indikatorer Andel naturlig yta av kommunytan (ha) Andel naturlig yta, av kommunytan, som är länkad (ha) Antal naturligt förekommande fågelarter i övriga områden (jmf med indikator 1), t.ex. bebyggda ytor 19

20 Indikator CBI Ekosystemtjänstfunktion på stadsdelsnivå Metod för uppföljning 4-8 Pollinering/biologisk mångfald/resiliens Artinventering Inventering av funktionella grupper Rapid Biodiversity Assessment Artportalen 11 Reglering av vatten och lokalklimat*** Biotopkarta, annat kartmaterial 12 Kollagring och svalkande effekt**** Biotopkarta, annat kartmaterial Indikatorer Lista antalet förekommande funktionella grupper och nyckelartsgrupper varannat år* (2 st funktionella grupper och 3 st nyckelarter som är relevanta att följa upp/använda som indikatorer**) Biodiversity score Andelen genomsläpplig yta av stadens landyta (ha) Andelen krontäckt landyta (ha) *Nettoförändringen av arter från tidigare inventeringen jämförs med den senaste inventeringen och beräknas som: Total ökning av antalet arter (som ett resultat av återintroduktion, återupptäckt, nyfunna arter etc.) minus antalet arter som har försvunnit **I Norra djurgårdsstaden har t.ex. ekar, groddjur och eklevande skalbaggar valts ut som nyckelarter ***Andel av alla genomträngliga ytor (inklusive de områden som identifierats i indikator 1, plus andra parker, vägrenar, gröna tak, privata trädgårdar, åar, bäckar etc.) av den totala landarealen i staden (exklusive marina områden och konstgjorda områden, om det är relevant). **** (Total yta av naturliga områden, restaurerade områden samt områden som har förvildats/gjorts mer naturliga) / (Total yta i staden) x 100% 20

21 Indikator CBI Ekosystemtjänstfunktion på stadsdelsnivå Metod för uppföljning Indikatorer Anpassning av CBI:s indikator 13 till stadsdelsnivå Tillgång till natur för rekreation Sociotopkartor, Parkprogrammet eller de åtta parkkvaliteterna CBI, bearbetad indikator 13 Anpassning till stadsdelsnivå av CBI:s indikator 13 Tillgång och vistelse i park och natur - Medborgarenkäten Miljö och miljövanor i Stockholm, Miljöförvaltningen - Analys av faktiska gångavstånd* -Tillgång till strandbad** -Tillgång till parker och natur*** -Vistelse i park eller naturområde**** -Vistelse i park eller naturområde***** Anpassning av CBI:s indikator 15 till stadsdelsnivå Budget tillägnad gröna lösningar****** Kartläggning Projektkoder för tidredovisning kan användas för att beräkna ut budget Budget tillägnad biologisk mångfald (SEK) *Avståndet från bostadsadress via gator och gångvägar till grönytans entrépunkt. Analysen är baserad på parkprogrammet och Stockholms stads sociotopkarta **Andel invånare som är nöjda med tillgången till strandbad i sin stadsdel (%) ***Andel invånare som är mycket eller ganska nöjda med tillgången till parker och naturområden i sin stadsdel (%) ****Andel som vistas i park/naturområde nära bostaden mer än 1 gång i veckan under sommarhalvåret. *****Andel som har tillgång till ett grönområde inom 300 eller 200 meter (%) ******T.ex. dagvattenlösningar, bullerdämpning, parker, övriga grönområden 21

22 Indikator CBI Anpassning till stadsdelsnivå av CBI:s indikator Anpassning till stadsdelsnivå av CBI:s indikator 14, samt Ekosystemtjänstfunktion på stadsdelsnivå Institutionell kapacitet i stadsdelen* Allmänhetens deltagande - Vegetationens inverkan på ljudkvalitet/buller Metod för uppföljning Kartläggning T.ex. TEEBworkshop, stadsdelsförvaltningarnas aktiviteter (t.ex. seminarier, kurser) Bullerkartläggningar, stadens mätningar Indikatorer -Totalt antal initiativ och/eller antal aktiva organisationer -Antal initiativ och/eller antal aktiva organisationer per invånare -Antal deltagare/totalt antal invånare i stadsdelen -Antal deltagare/evenemang arrangerade i stadsdelen Buller (Db) - Koloniträdgårdar/odlingslådor/ skötsel av bikupor/vård av stadens mark/närliggande områden etc. Anpassning till stadsdelsnivå av CBI:s indikatorer Aktiviteter kopplade till naturupplevelser arrangerade av stadsdelen (t.ex. odling, fågelskådning) Stadsdelarnas parkmiljöavdelning har information om antalet brukaravtal i stadsdelen *T.ex. 4H-gård, Naturskola, lokalt föreningsliv kopplat till gröna frågor, Ur- och skurdagis Antal brukaravtal Antal aktiviteter/år Antal aktiviteter och antal deltagare/år 22

23 05. KVARTERET INDIKATORER PÅ KVARTERSNIVÅ 23

24 Indikator CBI Ekosystemtjänstfunktion på fastighetsnivå Metod för uppföljning 1 Naturliga ytor* Plankarta/ ev. i kombination med biotopkarta eller underlag Anpassning av CBI:s indikator 3 Artantal fåglar -Fågelbords-inventering (enligt Sveriges Ornitologiska Förenings metod) -Inventering av häckande fågelpar Indikatorer CBI-indikator 1 -Antal fågelarter/ Tidsperiod -Häckande fågelpar/ område CBI indikatorer 4-8 Biologisk mångfald -Ekologisk inventering enligt CBI -Rapid Biodiversity Assessment -Inventering av gröna tak -Lista antalet naturligt förekommande arter år 1 och därefter år 3, bland kärlväxter, fåglar, fjärilar samt eget urval av ytterligare två nyckelgrupper (ej definierat, skulle kunna vara t ex groddjur och eklevande skalbaggar) -Biodiversity score -Antal arter/grönt tak *Kan vara relevant i Grönytefaktorn i vissa områden där man inte bygger på bjälklag 24

25 Indikator CBI Ekosystemtjänsfunktion på fastighetsnivå 11 och 12 Kollagring och svalkande effekt** Anpassning av CBI:s indikatorer 13, 14, Boendes medverkan i skötsel och drift/ bestämmanderätt/sociala aktiviteter på gården Metod för uppföljning -Biotopkarta -Landskaps-arkitektskisser/ handlingar från byggherrarna/ bygghandlingar/ projekteringshandlingar -Andel av alla genomträngliga ytor* -Utvärdering utförd av av fastighetsägare -Boendenätverk -Bostadsrättsförening Indikatorer -Andelen genomsläpplig yta av stadens landyta (ha) -Andelen krontakstäckt landyta (ha) Andel boende som är mycket eller ganska nöjda med sin gård (%) *Inklusive de områden som identifierats i indikator 1, plus andra parker, vägrenar, gröna tak, privata trädgårdar, åar, bäckar etc.) av den totala landarealen i staden (exklusive marina områden och konstgjorda områden, om det är relevant). ** (Total yta av naturliga områden, restaurerade områden samt områden som har förvildats/gjorts mer naturliga)/(total yta i staden) x 100% 25

26 06. SÅ HÄR GÖR DU! NÅGRA REKOMMENDATIONER FRÅN C/O CITY 26

27 BASÅR, BALANS & BEHOV Nuläge välj ett basår för respektive indikator Balansera valet av indikatorer så att både ekologiska och sociala aspekter följs upp Välj indikatorer utifrån behov och resurser 27

28 TIDSASPEKTER Olika indikatorer är relevanta i olika tidsaspekter. Uppföljningen av en ekskog kräver till exempel ett längre tidsperspektiv än effekten av ett grönt tak. Antalet fågelarter i ett nybyggt område kan behöva ett längre tidsperspektiv avseende uppföljning, medan tillgång till rekreation och aktiviteter bör följas upp årligen. Det är därför viktigt att ha tidsaspekten i åtanke när man bestämmer hur ofta en indikator ska tas fram och följas upp. 28

29 SAMARBETSPARTNERS

30 KONTAKT Christina Wikberger Anna Larsson 30

Christina Wikberger Projektledare, c/o City, Stockholms stad. Tillväxt, miljö och regionplanering

Christina Wikberger Projektledare, c/o City, Stockholms stad. Tillväxt, miljö och regionplanering Christina Wikberger Projektledare, c/o City, Stockholms stad Tillväxt, miljö och regionplanering Ekosystemtjänster i Norra Djurgårdsstaden Grönska för klimatanpassning, rekreation och biologisk mångfald

Läs mer

Klimatanapassning - Stockholm 2013-10-14

Klimatanapassning - Stockholm 2013-10-14 Klimatanapassning - Stockholm 2013-10-14 The Capital of Scandinavia Kunskap förstå strategi - agera 14/10/2013 The Capital of Scandinavia PAGE 2 Kunskap - Material som tagits fram tidigare Strategi - Klimatanpassning

Läs mer

Stadsutveckling med ekosystemtjänster

Stadsutveckling med ekosystemtjänster Sollentuna 11 december 2014 Stadsutveckling med ekosystemtjänster Christina Wikberger CAREOFCITY.COM 11 DECEMBER 2014 Stadsutveckling med ekosystemtjänster Christina Wikberger CAREOFCITY.COM Norra Djurgårdsstaden

Läs mer

Lena Brunsell Landskapsarkitekt LAR/MSA lena.brunsell@ekologigruppen.se Telefon 08 525 201 15

Lena Brunsell Landskapsarkitekt LAR/MSA lena.brunsell@ekologigruppen.se Telefon 08 525 201 15 Lena Brunsell Landskapsarkitekt LAR/MSA lena.brunsell@ekologigruppen.se Telefon 08 525 201 15 Strategier för ekosystemtjänster Ekologisk Utvecklingsplan för Upplands Väsby Ekologisk Utvecklingsplan för

Läs mer

Västra Hamnen Western Harbour. Copenhage n MALMÖ. Lars Böhme Stadsbyggnadskontoret Malmö Malmö Stad

Västra Hamnen Western Harbour. Copenhage n MALMÖ. Lars Böhme Stadsbyggnadskontoret Malmö Malmö Stad Copenhage n Västra Hamnen Western Harbour MALMÖ Lars Böhme Stadsbyggnadskontoret Malmö Malmö Stad då 1 Malmö nu och nu towards sustainable living 2 Grönytefaktorn i Malmö Stad Varför grönytor även på kvartersmark?

Läs mer

Svensk standard för naturvärdesinventering NVI

Svensk standard för naturvärdesinventering NVI Svensk standard för sinventering NVI Lättare att upphandla Lättare att granska Lättare att jämföra Lättare att sammanställa Bättre naturvård Vilka är med och tar fram standarden? Trafikverket har initierat

Läs mer

VINSTER OCH RISKER MED TÄTARE STÄDER

VINSTER OCH RISKER MED TÄTARE STÄDER VINSTER OCH RISKER MED TÄTARE STÄDER Samhällsbyggnadsdagen 2015 Den goda kompakta staden Meta Berghauser Pont Forskningsgrupp SMoG Utveckling täthet i Amsterdam 1400-2000 Täthet inhabitants per hectare

Läs mer

Norra Djurgårdsstadens grönytefaktor

Norra Djurgårdsstadens grönytefaktor 2013-06-19 Norra Djurgårdsstadens grönytefaktor Nils Göransson, Stockholms stad STOCKHOLMS UTVECKLINGSOMRÅDEN 2013-06-19 KLIMATANPASSNING OCH GRÖNSTRUKTUR Stadsdelen anpassas till kommande klimatförändringar

Läs mer

Bevara barnens skogar

Bevara barnens skogar Bevara barnens skogar Verksamhetsriktlinjer STÄMMANS BESLUT OM RIKTLINJER 2011-2014 Naturskyddsföreningen ska verka för: att barn- och familjeverksamhet på sikt bedrivs av minst hälften av kretsarna en

Läs mer

Urbana ekosystem: Möjligheter och fördelar med grönskande gator och hus i staden. 2010/09/07 Jonas Torsvall, KIT arkitektur

Urbana ekosystem: Möjligheter och fördelar med grönskande gator och hus i staden. 2010/09/07 Jonas Torsvall, KIT arkitektur Urbana ekosystem: Möjligheter och fördelar med grönskande gator och hus i staden 2010/09/07 Jonas Torsvall, KIT arkitektur YTOR Skog: Åkermark: Betesmark: Fiskevatten: CO2: 21.500 km2 7.900 km2 2.600 km2

Läs mer

MILJÖMÅL: LEVANDE SKOGAR

MILJÖMÅL: LEVANDE SKOGAR MILJÖMÅL: LEVANDE SKOGAR Lektionsupplägg: Behöver vi skogen? Varför behövs skogen och varför behövs olika typer av skogar? Vad har eleverna för relation till skogen? Ta med eleverna ut i skogen, upptäck

Läs mer

Kompensationsåtgärder Grönytefaktor GYF i GBG. Gröna oaser / Gröna stråk Gröna väggar och tak. Vägledning Gröna väggar och tak (kommunens byggnader)

Kompensationsåtgärder Grönytefaktor GYF i GBG. Gröna oaser / Gröna stråk Gröna väggar och tak. Vägledning Gröna väggar och tak (kommunens byggnader) Kompensationsåtgärder Grönytefaktor GYF i GBG Gröna oaser / Gröna stråk Gröna väggar och tak Vägledning Gröna väggar och tak (kommunens byggnader) Vegetationsvägg på Kv. Traktören Träd i hård stadsmiljö

Läs mer

Friska ekosystem är grunden för hållbara städer. Biologisk mångfald och ekosystemtjänster i städer

Friska ekosystem är grunden för hållbara städer. Biologisk mångfald och ekosystemtjänster i städer Friska ekosystem är grunden för hållbara städer Biologisk mångfald och ekosystemtjänster i städer Om projektet LAB Local Action for Biodiversity i Helsingborg Sidan 2 Förlust av biologisk mångfald hotar

Läs mer

Program för Gråberget DAGORDNING. Välkomna till samrådsmöte! Inledning Politiska mål Planprocessen Bakgrund och förutsättningar

Program för Gråberget DAGORDNING. Välkomna till samrådsmöte! Inledning Politiska mål Planprocessen Bakgrund och förutsättningar DAGORDNING Välkomna till samrådsmöte! Inledning Politiska mål Planprocessen Bakgrund och förutsättningar 40 min Förslag till bebyggelse Fortsatt arbete Frågestund 50 min Medverkande: stadsbyggnadskontoret,

Läs mer

Vilka åtgärder är effektiva? Vetenskapliga resultat. Åke Berg Centrum för Biologisk Mångfald, SLU

Vilka åtgärder är effektiva? Vetenskapliga resultat. Åke Berg Centrum för Biologisk Mångfald, SLU Vilka åtgärder är effektiva? Vetenskapliga resultat Åke Berg Centrum för Biologisk Mångfald, SLU 1. Underlag för uppföljning av effekter av miljöersättningar Det saknas data för att kunna analysera effekten

Läs mer

Anser ert parti att man ska följa översiktsplanen och inte bygga i de markområden som ligger i en grön kil?

Anser ert parti att man ska följa översiktsplanen och inte bygga i de markområden som ligger i en grön kil? SAMMANSTÄLLNING ENKÄT OM GRÖNA FRÅGOR INFÖR VALET 2014 Nätverket Ny Grön Våg består av ett 30-tal natur-, miljö-, och friluftsorganisationer i sområdet. Bland dessa ingår Naturskyddsföreningen i s län,

Läs mer

Planering ekosystemtjänster och stadsplanering i Väsby

Planering ekosystemtjänster och stadsplanering i Väsby Planering ekosystemtjänster och stadsplanering i Väsby Vi utvecklar och skapar stadskvaliteter som gynnar huvud, hjärta och hjärna Vi skapar en transparant planeringsprocess Vi minskar vårt importbehov

Läs mer

Utvärdering av Tölö ängar. Elin Johansson, planchef, Plan & Bygg

Utvärdering av Tölö ängar. Elin Johansson, planchef, Plan & Bygg Utvärdering av Tölö ängar Elin Johansson, planchef, Plan & Bygg Upplägg av presentation 1. Kort om utvärderingen 2. Fakta om området 3. Utformningen av området och de boendes attityder 4. Sammanfattning

Läs mer

Verksamhetsplan kommunstyrelsen

Verksamhetsplan kommunstyrelsen Verksamhetsplan kommunstyrelsen 2016-2019 sidan 1 av 6 Inledning... 2 Vägen till visionen... 2 Verksamhetsbeskrivning... 2 Mål... 2 Inriktningsmål... 2 Effektmål... 2 Utvärdering och uppföljning... 6 sidan

Läs mer

Svaga samband i Stockholmsregionens gröna kilar Seminarium om landskapsanalyser och landskapsplanering 14 maj 2013

Svaga samband i Stockholmsregionens gröna kilar Seminarium om landskapsanalyser och landskapsplanering 14 maj 2013 Svaga samband i Stockholmsregionens gröna kilar Seminarium om landskapsanalyser och landskapsplanering 14 maj 2013 innehåll Varför svaga samband? Konkreta åtgärder/exempel för att stärka upp de svaga sambanden?

Läs mer

Värdering av ekosystemtjänster av urban grönska

Värdering av ekosystemtjänster av urban grönska Värdering av ekosystemtjänster av urban grönska Sofia Thorsson, Institutionen för Geovetenskaper, Göteborgs universitet Bengt Gunnarsson, Institutionen för biologi och miljövetenskap, Göteborgs universitet

Läs mer

Social-ekologisk Stadsbyggnad

Social-ekologisk Stadsbyggnad Social-ekologisk Stadsbyggnad Text 1) Albano University Campus, SU (detaljplan) 2) Kneippen Syd, Norrköping (mindre stadsplan) 3) TMR rapport (del av översiktsplan) 1 Varför social-ekologisk Stadsbyggnad?

Läs mer

Lektionsupplägg: Tack för maten, naturen!

Lektionsupplägg: Tack för maten, naturen! Lektionsupplägg: Tack för maten, naturen! På vilka sätt är vi beroende av naturen och vad är ekosystemtjänster? Eleverna får i denna uppgift definiera ekosystemtjänster samt fundera på vilka tjänster vi

Läs mer

Kommunfullmäktige 2013-10-28 9

Kommunfullmäktige 2013-10-28 9 Kommunfullmäktige 2013-10-28 9 4 Interpellation och svar på interpellation till ordföranden i miljö- och hälsoskyddsnämnden, kommunalrådet Ann- Christin Larsson Frickner (C) angående miljökonsekvenser

Läs mer

UPPDRAG. Medborgarnas perspektiv och deras behov av tillgång till grönområden är viktig och då i synnerhet barnens perspektiv.

UPPDRAG. Medborgarnas perspektiv och deras behov av tillgång till grönområden är viktig och då i synnerhet barnens perspektiv. 2013 02 26 GRÖNPLAN UPPDRAG Park- och naturnämnden beslutade 2011-06-21, att ge park- och naturförvaltningen i uppdrag att ta fram en Grönplan för Göteborgs Stad i samverkan med övriga berörda förvaltningar

Läs mer

Resursanvändning - sida 1

Resursanvändning - sida 1 Beskrivning och beräkningsmetod av utfallsindikatorer som hör till hållbarhetsaspekten: RESURSANVÄNDNING Aspekt Resursanvändning Utfallsindikatorer Objektiv EL/Ru-I-O1 Andel markanvändningn för det kommunala

Läs mer

Att söka pengar och att skapa en projektbudget

Att söka pengar och att skapa en projektbudget Att söka pengar och att skapa en projektbudget Samhällsentreprenör - 2013/2014 Samarbete hellre än projektpengar? Projektet och turnén Hej Sverige Resan för engagemang Stöd och projektmedel var hittar

Läs mer

REKOMMENDATIONER FRÅN URBAN TRANSITION ÖRESUND - RIKTLINJER FÖR HÅLLBART BYGGANDE

REKOMMENDATIONER FRÅN URBAN TRANSITION ÖRESUND - RIKTLINJER FÖR HÅLLBART BYGGANDE REKOMMENDATIONER FRÅN URBAN TRANSITION ÖRESUND - RIKTLINJER FÖR HÅLLBART BYGGANDE Genom projektet Urban Transition Öresund har kommunala riktlinjer och krav studerats. Syftet var att undersöka om det är

Läs mer

Avrapportering - Uppföljningsplan för projektet. Grönskan roll i en klimatsmart stad

Avrapportering - Uppföljningsplan för projektet. Grönskan roll i en klimatsmart stad Avrapportering Uppföljningsplan för projektet Grönskan roll i en klimatsmart stad Som underlag för avrapportering mars 2013 används tidigare insänd uppföljningsplan, uppdaterad. Uppföljningsplanen visas

Läs mer

Bo och arbeta i Norra Djurgårdsstaden

Bo och arbeta i Norra Djurgårdsstaden Stockholm växer Bo och arbeta i Norra Djurgårdsstaden stockholm.se/norradjurgardsstaden The Capital of Scandinavia ATT BO OCH ARBETA I NORRA DJURGÅRDSSTADEN Stadsutvecklingsprojektet Norra Djurgårdsstaden

Läs mer

PM Reflektioner på metod för samhällsekonomisk bedömning inom projektet Stadens ljud

PM Reflektioner på metod för samhällsekonomisk bedömning inom projektet Stadens ljud 1 PM Reflektioner på metod för samhällsekonomisk bedömning inom projektet Stadens ljud Kenneth Hermele, ekonom och humanekolog, verksam vid Lunds och Göteborgs universitet Idag brukar vi människor globalt

Läs mer

Västra Hamn Hållbar stadsplanering i Malmö

Västra Hamn Hållbar stadsplanering i Malmö Västra Hamn Hållbar stadsplanering i Malmö Lars Böhme Stadsbyggnadskontoret Malmö Copenhagen 1979 Västra Hamn MALMÖ 2002 då 1 Malmö nu 2005 och nu 2035 2035 Hållbarhetens tre parametrarna Steg mot hållbar

Läs mer

Vad gör en plats attraktiv? Vad styr gångflödena i staden? Vilka effekter får olika stadsplaner?

Vad gör en plats attraktiv? Vad styr gångflödena i staden? Vilka effekter får olika stadsplaner? Vad gör en plats attraktiv? Vad styr gångflödena i staden? Vilka effekter får olika stadsplaner? Spacescape är ett forskningsbaserat konsultföretag som kvalitetssäkrar stadsmiljö och stadsutveckling. Vi

Läs mer

UTVECKLING AV STADSKÄRNOR. Alexander Ståhle, landskapsarkitekt & tekn doktor

UTVECKLING AV STADSKÄRNOR. Alexander Ståhle, landskapsarkitekt & tekn doktor UTVECKLING AV STADSKÄRNOR Alexander Ståhle, landskapsarkitekt & tekn doktor 1 for its connectivity, cultural centres and abundance of green space. Tät stad Grön stad Stockholm ska bli världsledande i parkplanering.

Läs mer

NACKAS MILJÖPROGRAM 2016 2030

NACKAS MILJÖPROGRAM 2016 2030 NACKAS MILJÖPROGRAM 2016 2030 Det krävs samverkan och samspel för a t vi ska kunna tänka nytt, långsiktigt och innovativt. Begränsad klimatpåverkan... 4 Frisk luft... 6 Giftfri miljö... 8 Rent vatten...10

Läs mer

Tillgänglighet till bostadsnära natur i Järfälla

Tillgänglighet till bostadsnära natur i Järfälla Tillgänglighet till bostadsnära natur i Järfälla ÖP JÄRFÄLLA 2012-03-21 SPACESCAPE SPACESCAPE 1 Innehåll Sammanfattning 3 Inledning 5 Bakgrund och syfte 6 Analysmått 7 Analysunderlag 8 Analyser 9 Grönyta

Läs mer

Kvalitetssäkrade systemlösningar för gröna anläggningar/tak på betongbjälklag med nolltolerans mot läckage

Kvalitetssäkrade systemlösningar för gröna anläggningar/tak på betongbjälklag med nolltolerans mot läckage CBI Betonginstitutet GRÖNA TAK Kvalitetssäkrade systemlösningar för gröna anläggningar/tak på betongbjälklag med nolltolerans mot läckage Vinnova UDI Steg 2 Samverkansprojekt inom Hållbara Attraktiva Städer

Läs mer

Nationell hearing om Svenska LifeWatch

Nationell hearing om Svenska LifeWatch Nationell hearing om Svenska LifeWatch Reflektioner Hannah Östergård Enheten för natur och biologisk mångfald Anders Foureaux Enheten för integrerad miljödataförsörjning Naturvårdsverket Swedish Environmental

Läs mer

Att söka pengar och exempel på projektbudget

Att söka pengar och exempel på projektbudget Att söka pengar och exempel på projektbudget Samhällsentreprenör - 2012/2013 Samarbete hellre än projektpengar? Projektet och turnén Hej Sverige Resan för engagemang Stöd och projektmedel var hittar vi

Läs mer

Vattenförvaltning i Europa. God status i Europas: -Sjöar - Vattendrag - Grundvatten - Kustområden

Vattenförvaltning i Europa. God status i Europas: -Sjöar - Vattendrag - Grundvatten - Kustområden Vattenförvaltning i Europa God status i Europas: -Sjöar - Vattendrag - Grundvatten - Kustområden Vattenråd som förvaltingsform? Avgränsning Frivillighet Lokal förankring Finansiering av Vattenråd: - Startstöd

Läs mer

Huddinge Naturskyddsförening

Huddinge Naturskyddsförening Huddinge Naturskyddsförening Miljönämnden Huddinge kommun Angående Agenda 21 Huddinge Naturskyddsförening får härmed översända vårt remissvar på remissutgåvan av Lokal Agenda 21 för Huddinge 2009-2015.

Läs mer

Värdering av EkosystemtjänsteR Rubrik på presentation. Johan Dahlberg

Värdering av EkosystemtjänsteR Rubrik på presentation. Johan Dahlberg Värdering av EkosystemtjänsteR Rubrik på presentation Malmö, Plats och 2015-02-11 datum Johan Dahlberg KAPITAL OCH AVKASTNING [...] ett av nationalekonomins mest mångtydiga och omtvistade begrepp; ursprungligen

Läs mer

Verksamhetsplan kommunstyrelsen

Verksamhetsplan kommunstyrelsen Verksamhetsplan kommunstyrelsen 2012-2015 Antagen av kommunfullmäktige 2011-12-19 85 sidan 1 av 6 Inledning... 2 Vägen till visionen... 2 Verksamhetsbeskrivning... 2 Mål... 2 Inriktning... 2 Vara en del

Läs mer

PM Hantering av översvämningsrisk i nya Inre hamnen - med utblick mot år 2100

PM Hantering av översvämningsrisk i nya Inre hamnen - med utblick mot år 2100 PM Hantering av översvämningsrisk i nya Inre hamnen - med utblick mot år 2100 Innehåll 1 Riktlinjer för bebyggelse och översvämningsrisk... 1 1.1 Ökande översvämningsrisk och principer för att hantera

Läs mer

Kommunen, en trög och byråkratisk koloss. Eller...?

Kommunen, en trög och byråkratisk koloss. Eller...? Kommunen, en trög och byråkratisk koloss. Eller...? Jonas Kamleh Enhetschef för Klimat och Naturresurser Avdelningen för Stadsutveckling och strategi Miljöförvaltningen, Malmö stad Ja. och kanske lite

Läs mer

Remissvar Översiktsplan för Danderyds kommun 2013-2030

Remissvar Översiktsplan för Danderyds kommun 2013-2030 1(6) Remissvar Översiktsplan för Danderyds kommun 2013-2030 Ärendet Ett samrådsförslag till ny översiktsplan för Danderyds kommun 2013-2030 har tagits fram av kommunledningskontoret tillsammans med sakkunniga

Läs mer

PM Hållbarhetsambitioner, Wijk Oppgård Augusti 2014

PM Hållbarhetsambitioner, Wijk Oppgård Augusti 2014 PM Hållbarhetsambitioner, Wijk Oppgård Augusti 2014 I planuppdraget för Wijk Oppgård uppmuntras en miljöprofil för området. I planhandlingen prioriteras både miljöhänsyn och hållbarhetsaspekter på flera

Läs mer

Att söka pengar och exempel på projektbudget

Att söka pengar och exempel på projektbudget Att söka pengar och exempel på projektbudget Samhällsentreprenör - 2010/2011 Stöd och projektmedel var hittar vi det? Lokalt, kommunala stöd/projektmedel eller andra lokala aktörer. Exempel i Malmö: Kulturexpressen

Läs mer

Eftersom vi människor tenderar att bosätta oss

Eftersom vi människor tenderar att bosätta oss Städernas flora och fauna övervakning av grön mångfald i centrum År 1950 levde en tredjedel av världens befolkning i städer, sedan fem år tillbaka bor hälften i städer och allt tyder på att år 2030 bor

Läs mer

BREEAM communities vs MKB Betraktelser och framtidsspaningar Åsa Norman

BREEAM communities vs MKB Betraktelser och framtidsspaningar Åsa Norman FÖR BÄTTRE SAMHÄLLEN BREEAM communities vs MKB Betraktelser och framtidsspaningar Åsa Norman Upplägg Kort om systemet Breeam communities Relation till MKB-processen likheter, skillnader Framtidsspaning

Läs mer

BIOLOGI I VATTENMILJÖER

BIOLOGI I VATTENMILJÖER BIOLOGI I VATTENMILJÖER Ämnet biologi i vattenmiljöer behandlar den biologi som har betydelse för yrkesmässigt arbete inom fiske och vattenbruk. Kunskaper om vattenlevande organismer, deras livsprocesser

Läs mer

Mål: Klimatanpassad och grönskande utomhusmiljö

Mål: Klimatanpassad och grönskande utomhusmiljö Mål: Klimatanpassad och grönskande utomhusmiljö PAGE 1 Klimatförändringar i Stockholm: o + 4-6 C varmare Mer regn (20%), skyfall Mildare vintrar & riktigt kalla o dagar (under 10 C) försvinner Högre havsnivå

Läs mer

Åtgärdsförslag. för att uppnå uppsatta mål i Lidingös grönplan 2014

Åtgärdsförslag. för att uppnå uppsatta mål i Lidingös grönplan 2014 Åtgärdsförslag för att uppnå uppsatta mål i Lidingös grönplan 2014 Åtgärdsförslag Åtgärdsförslag för att nå uppsatta mål Nedan följer åtgärdsförslag som stärker Lidingös grönstruktur och bidrar till att

Läs mer

Trädgårdsmästare, ekologi och entreprenörskap YH 400 p.

Trädgårdsmästare, ekologi och entreprenörskap YH 400 p. Trädgårdsmästare, ekologi och entreprenörskap YH 400 p. är en unik trädgårdsmästarutbildning, där vi kompletterar den traditionella hantverkskunskapen hos trädgårdsmästaren med ekologi och entreprenörskap.

Läs mer

BEHOVSBEDÖMNING SAMRÅDSHANDLING. fastigheterna KÄLEBO 2:39, 2:40 och 2:67 med närområde. tillhörande detaljplan för. inom Arkösund i Norrköping

BEHOVSBEDÖMNING SAMRÅDSHANDLING. fastigheterna KÄLEBO 2:39, 2:40 och 2:67 med närområde. tillhörande detaljplan för. inom Arkösund i Norrköping SPN 263/2008 BEHOVSBEDÖMNING tillhörande detaljplan för fastigheterna KÄLEBO 2:39, 2:40 och 2:67 med närområde inom Arkösund i Norrköping Stadsbyggnadskontoret, fysisk planering den 27 mars 2009 SAMRÅDSHANDLING

Läs mer

EKOSTADEN AUGUSTENBORG. - en dagvattenvandring

EKOSTADEN AUGUSTENBORG. - en dagvattenvandring EKOSTADEN AUGUSTENBORG - en dagvattenvandring Ekostaden Augustenborg När bostadsområdet Augustenborg byggdes av MKB (Malmö Kommunala Bostäder) på 1950-talet var det ett modernt och populärt område i folkhemsandan.

Läs mer

Kvarteret Vallgossen, Kungsholmen Svenska Bostäder

Kvarteret Vallgossen, Kungsholmen Svenska Bostäder Kvarteret Vallgossen, Kungsholmen Svenska Bostäder 243 studentlägenheter. Investeringsutgift 440 mnkr. Inflyttning slutet av 2016. Fd. S:t Görans Gymnasium. Blåklassad byggnad. Unika arkitektoniska kvaliteter.

Läs mer

PLANBESKRIVNING. Detaljplan för Jägarparken. del av fastigheten Sandbäcken 3:1 Katrineholms kommun. Dnr Plan.2011.9. tillhörande

PLANBESKRIVNING. Detaljplan för Jägarparken. del av fastigheten Sandbäcken 3:1 Katrineholms kommun. Dnr Plan.2011.9. tillhörande Dnr Plan.2011.9 PLANBESKRIVNING tillhörande Detaljplan för Jägarparken del av fastigheten Sandbäcken 3:1 Katrineholms kommun SAMRÅDSHANDLING Upprättad på Samhällsbyggnadsförvaltningen i Katrineholm 2013-10-29

Läs mer

INLEDNING... 3 VISION... 3 BUDGET... 3 VERKSAMHETER

INLEDNING... 3 VISION... 3 BUDGET... 3 VERKSAMHETER 1 Innehållsförteckning INLEDNING... 3 VISION... 3 BUDGET... 3 VERKSAMHETER 2014-15... 4 1. STUDIERESA... 4 2. MARKNADSFÖRING... 4 3. KILINVENTERING... 5 4. VANDRINGSLEDER... 5 MÖTESSCHEMA 2014... 6 2 Inledning

Läs mer

Detaljplan för del av Växthusvägen m.m. i stadsdelen Hässelby Villastad, Dp 2001-17301-54

Detaljplan för del av Växthusvägen m.m. i stadsdelen Hässelby Villastad, Dp 2001-17301-54 Utlåtande 2010:129 RIII (Dnr 311-1704/2010) Detaljplan för del av Växthusvägen m.m. i stadsdelen Hässelby Villastad, Dp 2001-17301-54 Kommunstyrelsen föreslår att kommunfullmäktige beslutar följande. Detaljplan

Läs mer

Västerås Översiktsplan 2026 med utblick mot 2050

Västerås Översiktsplan 2026 med utblick mot 2050 Västerås Översiktsplan 2026 med utblick mot 2050 En sammanfattning Västerås översiktsplan 2026 med utblick mot 2050 lägger grunden för den fortsatta planeringen. Den har tagits fram i samarbete mellan

Läs mer

Yttrande 2015-04- 29

Yttrande 2015-04- 29 Yttrande 2015-04- 29 Hav- och Vattenmyndigheten havochvatten@havochvatten.se Dnr: 3563-14 Yttrandet avseende; Samråd om förslag till åtgärdsprogram för havsmiljön, remissversion organiserar nio kommuner

Läs mer

Lektionsupplägg: Varför behövs miljömålen?

Lektionsupplägg: Varför behövs miljömålen? Lektionsupplägg: Varför behövs miljömålen? En bra miljö kan handla om många olika saker t.ex. frisk luft, rent vatten och en stor biologisk mångfald. Tyvärr är miljöproblemen ibland så stora att varken

Läs mer

rör naturvård, lokalisering och exploatering. DEL 1 FAKTA Dokumentet finns på www.halmstad.se/natur

rör naturvård, lokalisering och exploatering. DEL 1 FAKTA Dokumentet finns på www.halmstad.se/natur Halmstads Från insektsliv till Friluftsliv Halmstads kommun är fantastisk med sin rika och omväxlande natur, där kusten, åarna, myrmarkerna, slättlandskapet, skogarna och stadsmiljöerna skapar en variation

Läs mer

PROJEKTPLAN. Grönytefaktor för Nacka stad. 2014-09-03 Liselott Eriksson Park- och naturenheten

PROJEKTPLAN. Grönytefaktor för Nacka stad. 2014-09-03 Liselott Eriksson Park- och naturenheten PROJEKTPLAN för Nacka stad 2014-09-03 Liselott Eriksson Park- och naturenheten Innehållsförteckning 1 Förutsättningar/bakgrund... 3 2 Mål och delmål... 5 3 Förväntat resultat... 5 4 Avgränsningar... 5

Läs mer

Lokalt ledd utveckling genom leadermetoden

Lokalt ledd utveckling genom leadermetoden Lokalt ledd utveckling genom leadermetoden Projekt Lokal samverkan Trepartnerskap Underifrånperspektiv Innovativitet Nätverkande Överförbarhet Långsiktighet Ideell Offentlig Privat näringsliv Tips Identifiera

Läs mer

Motion till Nacka kommunfullmäktige den 10 september 2012 från Sidney Holm och Per Chrisander (mp)

Motion till Nacka kommunfullmäktige den 10 september 2012 från Sidney Holm och Per Chrisander (mp) 2013-03-13 1 (5) TJÄNSTESKRIVELSE Dnr KFKS 2012/506-229 Miljö- och stadsbyggnadsnämnden Yttrande om motion gällande gröna tak Motion till Nacka kommunfullmäktige den 10 september 2012 från Sidney Holm

Läs mer

Verksamhetsplan för samverkan i Rösjökilen 2015. Förslag till verksamhetsplan 2014-11-28

Verksamhetsplan för samverkan i Rösjökilen 2015. Förslag till verksamhetsplan 2014-11-28 Verksamhetsplan för samverkan i Rösjökilen 2015 Förslag till verksamhetsplan 2014-11-28 Innehållsförteckning Inledning 3 Visionen 4 Budget 4 Möteschema 4 Verksamheter 2015 5 Studieresa 5 Marknadsföring

Läs mer

ANSVARSFÖRDELNING FÖR DELMÅL INOM. Miljöstrategiskt program för Region Skåne 2011 2016

ANSVARSFÖRDELNING FÖR DELMÅL INOM. Miljöstrategiskt program för Region Skåne 2011 2016 ANSVARSFÖRDELNING FÖR DELMÅL INOM Miljöstrategiskt program för Region Skåne 2011 2016 Ansvarsfördelning för delmål inom miljöstrategiskt program för Region Skåne Genomförande och ansvar Att de konkreta

Läs mer

EN PLATS FÖR ALLA en liten veckoskiss på en ny flexiskola i Hyllie, Malmö Stad

EN PLATS FÖR ALLA en liten veckoskiss på en ny flexiskola i Hyllie, Malmö Stad EN PLATS FÖR ALLA en liten veckoskiss på en ny flexiskola i Hyllie, Malmö Stad På en åker står en mölla utan vingar och tittar ut över ett historisk åkerlandskap som inom snar framtid kommer förvandlas

Läs mer

Ansökan om bidrag för Samverkan kring pollinatörer och ekosystemtjänster Malmö stad ansöker om bidrag med 196 000 kronor för

Ansökan om bidrag för Samverkan kring pollinatörer och ekosystemtjänster Malmö stad ansöker om bidrag med 196 000 kronor för 1 BILAGA 1 Datum: 11-05-02 Ansökan om bidrag för Samverkan kring pollinatörer och ekosystemtjänster Malmö stad ansöker om bidrag med 196 000 kronor för Projektets namn: Samverkan kring pollinatörer och

Läs mer

gröna mötesplatser grönstrukturens möjligheter att skapa en levande stad ekologigruppen ab

gröna mötesplatser grönstrukturens möjligheter att skapa en levande stad ekologigruppen ab gröna mötesplatser grönstrukturens möjligheter att skapa en levande stad Karin Görlin, Landskapsarkitekt LAR/MSA ekologigruppen ab Ekologigruppen Eniro samma struktur Vad är en grön mötesplats? Ekologigruppen

Läs mer

MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV

MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV Lektionsupplägg: Faller en, faller alla? Varför är det så viktigt med en mångfald av arter? Vad händer i ett ekosystem om en art försvinner? Låt eleverna upptäcka detta

Läs mer

Synliggöra värdet av ekosystemtjänster - Åtgärder för välfärd genom biologisk mångfald och ekosystemtjänster

Synliggöra värdet av ekosystemtjänster - Åtgärder för välfärd genom biologisk mångfald och ekosystemtjänster Synliggöra värdet av ekosystemtjänster - Åtgärder för välfärd genom biologisk mångfald och ekosystemtjänster Maria Schultz Utredare Lars Berg - Huvudsekreterare Louise Hård af Segerstad & Thomas Hahn -

Läs mer

Planavdelningen. Härryda Kommun

Planavdelningen. Härryda Kommun Planavdelningen Härryda Kommun Yttrande angående programsamråd för Airport city Ett drygt 200 ha stort område planeras att bebyggas norr om Landvetter flygplats. Detta yttrande berör de naturutredningar

Läs mer

10. Vatten. Kommunens övergripande mål Danderyd ska ha en god och hälsosam miljö samt arbeta för en långsiktigt hållbar utveckling.

10. Vatten. Kommunens övergripande mål Danderyd ska ha en god och hälsosam miljö samt arbeta för en långsiktigt hållbar utveckling. 10. Nationella mål är livsviktigt för människan och en förutsättning för allt liv på jorden. Vattnet rör sig genom hela ekosystemet, men för också med sig och sprider föroreningar från en plats till en

Läs mer

Tematisk månadsrapport av indikatorer i strategisk plan

Tematisk månadsrapport av indikatorer i strategisk plan 1() KOMMUNLEDNINGSKONTORET Verksamhetsstyrning, -11- Mona Stensmar Petersen, 4-4 28 mona.petersen@karlstad.se Natur och miljö Tematisk månadsrapport av indikatorer i strategisk plan Vi är långt ifrån måluppfyllelse

Läs mer

GRÖNPLAN FÖR GISLAVEDS TÄTORT

GRÖNPLAN FÖR GISLAVEDS TÄTORT GRÖNPLAN FÖR GISLAVEDS TÄTORT Skala 1: 20 000 (i A3) 1 Grönplan för Gislaveds tätort på uppdrag av Gislaveds kommun, första utgåva augusti 2007. Foto, kartor, text och layout av Linda Kjellström FÖRORD

Läs mer

Naturvärdesinventering av Nya Älvstaden, Trollhättans stad, 2014

Naturvärdesinventering av Nya Älvstaden, Trollhättans stad, 2014 2014-01-13 Naturvärdesinventering av Nya Älvstaden, Trollhättans stad, 2014 Inventering, bedömningar och rapportering är utförd av Marcus Arnesson, biolog på Ecocom AB Omslagsbild: Utfarten till Kungsportsvägen

Läs mer

BILAGA ENKÄT 1 (7) Enkätfrågor kartläggning av arbetet med klimatanpassning på kommunal nivå

BILAGA ENKÄT 1 (7) Enkätfrågor kartläggning av arbetet med klimatanpassning på kommunal nivå BILAGA ENKÄT 1 (7) Enkätfrågor kartläggning av arbetet med klimatanpassning på kommunal nivå Innehåll Övergripande planer, strategier och organisation fråga 1-5 Samverkan fråga 6-7 Fysisk planering fråga

Läs mer

Områdesanalys Hammarbyhöjden - Björkhagen

Områdesanalys Hammarbyhöjden - Björkhagen Tillvarata och utveckla socialt liv Utveckla gröna promenader Tillgängliggör bergskanten i Hammarbyskogen Utveckling av park- och naturmiljöer Utvecklade parkentréer Stärk centrumfunktionerna längs strategiska

Läs mer

Helsingborgs miljöprogram & miljöbarometer

Helsingborgs miljöprogram & miljöbarometer Helsingborgs miljöprogram & miljöbarometer Dansk Byplanmøde 2 oktober 2008, Helsingør, Delmøde K Målbare miljøindsatser Tommy Persson, miljöstrateg, Miljökontoret, Helsingborgs stad & Länsstyrelsen i Skåne

Läs mer

Hållbarhetscertifiering vad innebär det i praktiken?

Hållbarhetscertifiering vad innebär det i praktiken? Hållbarhetscertifiering vad innebär det i praktiken? Maria Skarrie, 2014-10-06 www.boras.se/norrbyvaxer Hur görs valet? Pris Egenskaper/Funktion Miljömärkning Miljömärkning Kund Försäkran att det är en

Läs mer

DOM 2015-09-22 Stockholm

DOM 2015-09-22 Stockholm 1 SVEA HOVRÄTT Rotel 060303 DOM 2015-09-22 Stockholm Mål nr P 9032-14 ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Nacka tingsrätts, mark- och miljödomstolen, dom 2014-09-17 i mål nr P 1764-14, se bilaga KLAGANDE 1. M A 2. H

Läs mer

Haparandas miljömål. Antagna av kommunfullmäktige 2007-02-26

Haparandas miljömål. Antagna av kommunfullmäktige 2007-02-26 Haparandas miljömål Antagna av kommunfullmäktige 2007-02-26 Haparandas lokala miljömål är de övergripande målsättningarna som ska uppnås inom en generation. Av de 16 miljömål som Sveriges riksdag beslutat

Läs mer

Lägesrapport 2013 Grön produktion odla mat och jobb i staden

Lägesrapport 2013 Grön produktion odla mat och jobb i staden Mistra Urban Futures 2014-03-28 Lägesrapport 2013 Grön produktion odla mat och jobb i staden Lägesrapport för projekt med stöd från Delegationen för Hållbara Städer Projekt nummer: 14-71-10574862 Tidigare

Läs mer

Kommunal Författningssamling

Kommunal Författningssamling Kommunal Författningssamling Skogspolicy Dokumenttyp Beslutande organ Förvaltningsdel Policy Kommunfullmäktige Miljö & Teknik Antagen 2011-05-09, Kf 80/2011 Ansvar Samhällsbyggnadschef POLICY FÖR KÄVLINGE

Läs mer

JORDEN SEDD FRÅN HIMLEN AV YANN ARTHUS-BERTRAND UNDERVISNINGSMATERIAL PRAKTISKA ÖVNINGAR

JORDEN SEDD FRÅN HIMLEN AV YANN ARTHUS-BERTRAND UNDERVISNINGSMATERIAL PRAKTISKA ÖVNINGAR JORDEN SEDD FRÅN HIMLEN AV YANN ARTHUS-BERTRAND UNDERVISNINGSMATERIAL PRAKTISKA ÖVNINGAR I. DE NATURLIGA MILJÖERN II. RESURSERNA 1) SÖTVATTNET 2) MARKEN 3) SKOGEN 4) HAVEN OCH OCEANERNA III. MÄNNISKAN

Läs mer

EKOSYSTEMTJÄNSTER OCH ROBUSTA EKOSYSTEM I ETT FÖRÄNDERLIGT KLIMAT

EKOSYSTEMTJÄNSTER OCH ROBUSTA EKOSYSTEM I ETT FÖRÄNDERLIGT KLIMAT EKOSYSTEMTJÄNSTER OCH ROBUSTA EKOSYSTEM I ETT FÖRÄNDERLIGT KLIMAT Maria Cosnier 19 maj 2014 Vilka är U&We? 16 konsulter i Stockholm och i Brasilien Catalyst for Good Business - hållbarhetsdriven affärsutveckling

Läs mer

Tjänsteskrivelse. Yttrande över remiss angående Fördjupad översiktsplan för södra Hyllie (samrådsförslag)

Tjänsteskrivelse. Yttrande över remiss angående Fördjupad översiktsplan för södra Hyllie (samrådsförslag) Malmö stad Kulturförvaltningen 1 (6) Datum 2014-05-28 Vår referens Katarina Carlsson Utvecklingschef Tjänsteskrivelse Yttrande över remiss angående Fördjupad översiktsplan för södra Hyllie (samrådsförslag)

Läs mer

Bullerkartläggning av Örebro kommun

Bullerkartläggning av Örebro kommun Bullerkartläggning av Örebro kommun Redovisning enligt 22/49/EG Slutrapport Juni 212 Rapport: R116-1 Beställare: Örebro Kommun Att: Jarmo Riihinen Datum: 212-6-27 Antal sidor: 8 Uppdragsledare: Granskad

Läs mer

Upprättande av tematiskt tillägg till översiktsplan om urban grönstruktur - projektdirektiv

Upprättande av tematiskt tillägg till översiktsplan om urban grönstruktur - projektdirektiv KOMMUNLEDNINGSKONTORET Projektdirektiv Sida 1 av 6 2013/0649 Upprättande av tematiskt tillägg till översiktsplan om urban grönstruktur - projektdirektiv När kommunens nya översiktsplan antogs 2012-12-12

Läs mer

Svenska Björn SE0110124

Svenska Björn SE0110124 1 Naturvårdsenheten BEVARANDEPLAN Datum 2007-12-12 Beteckning 511-2006-060144 Svenska Björn SE0110124 Bevarandeplan för Natura 2000-område (Enligt 17 förordningen (1998:1252) om områdesskydd) Norrgrund

Läs mer

Tankarna bakom styrkortet. Pia Borg, planeringsledare Stadsledningskontoret 2013-01-11

Tankarna bakom styrkortet. Pia Borg, planeringsledare Stadsledningskontoret 2013-01-11 Tankarna bakom styrkortet Pia Borg, planeringsledare Stadsledningskontoret 2013-01-11 Varför ett styrkort? En del av ordinarie uppföljning Skarp uppföljning och verksamhetsutveckling Balanserad styrning

Läs mer

Miljö och stadsbyggnad. Vi skapar god livskvalitet

Miljö och stadsbyggnad. Vi skapar god livskvalitet Miljö och stadsbyggnad I Uddevalla är vi: Öppna - vi bjuder in till dialog och vill förnyas Orädda - vi har mod att ta risker och prövar gärna nya idéer Energiska - vi har kraft att driva igenom det vi

Läs mer

Riktlinjer och policies för barns och ungas utemiljöer i Göteborg. Helena Bjarnegård, Stadsträdgårdsmästare

Riktlinjer och policies för barns och ungas utemiljöer i Göteborg. Helena Bjarnegård, Stadsträdgårdsmästare Riktlinjer och policies för barns och ungas utemiljöer i Göteborg Helena Bjarnegård, Stadsträdgårdsmästare Grönstrategi, Lekplatspolicy Riktlinjer för jämställdhet och tillgänglighet HÅLLBAR STAD ÖPPEN

Läs mer

Grönstrukturprogram för Växjö stad 2013. POPULÄRVERSION

Grönstrukturprogram för Växjö stad 2013. POPULÄRVERSION Grönstrukturprogram för Växjö stad 2013. POPULÄRVERSION 1 l PARKER, NATUROMRÅDEN OCH SJÖAR är några av Växjös största kvaliteter. De spelar en stor roll vid val av boplats, besöksmål och lokaliseringsort

Läs mer

Lektionsupplägg: Behöver vi våtmarker?

Lektionsupplägg: Behöver vi våtmarker? Lektionsupplägg: Behöver vi våtmarker? Våtmarker är inte bara viktiga för allt som lever där, utan även för omgivningen, för sjöarna och haven. Men hur ser de ut och vad gör de egentligen som är så bra?

Läs mer

Vägkantsbiotopernas betydelse för bevarandet av biologisk mångfald

Vägkantsbiotopernas betydelse för bevarandet av biologisk mångfald 1 Vägkantsbiotopernas betydelse för bevarandet av biologisk mångfald Roadsides provide habitat for a wide range of plants and animals, most of them common but also some species that are threatened in the

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN 2015-2016

VERKSAMHETSPLAN 2015-2016 VERKSAMHETSPLAN 2015-2016 Utsikt över Edsviken från Falkberget Foto: Linnéa Johansson 2015-02-16 och mål med Edsviken vattensamverkan Edsviken vattensamverkan syftar till att initiera, koordinera och systematisera

Läs mer