Svenska etnologer och folklorister. Svenska etnologer och folklorister. Redaktörer: Mats Hellspong och Fredrik Skott

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Svenska etnologer och folklorister. Svenska etnologer och folklorister. Redaktörer: Mats Hellspong och Fredrik Skott"

Transkript

1 Svenska etnologer och folklorister Ett ämnes historia är dess företrädares. I Svenska etnologer och folklorister möter vi internationellt kända forskare men också sådana som verkat mer på lokal nivå. Här presenteras professorer såväl som museimän, både skrivbordsteoretiker och fältforskare. Genom trettiofem biografier får vi i boken inblickar i enskilda forskares verksamhet, i avhandlingar och karriärer men också i akademiska intriger och strider. Sammantaget tecknas en bild av vilka frågor som stått på dagordningen inom det etnofolkloristiska ämnesområdet, vilket ger en initierad beskrivning av ämnets utveckling under 150 år. Redaktionskommittén för Svenska etnologer och folklorister har bestått av Nils-Arvid Bringéus, Mats Hellspong, Bengt af Klintberg, Agneta Lilja och Fredrik Skott. Hellspong och Skott är volymens redaktörer. Svenska etnologer och folklorister Redaktörer: Mats Hellspong och Fredrik Skott Kungl. Gustav Adolfs Akademien för svensk folkkultur Distribution: Swedish Science Press Box 118 SE Uppsala E-post: ISSN ISBN

2 3 ACTA ACADEMIAE REGIAE GUSTAVI ADOLPHI CIX Svenska etnologer och folklorister Redaktörer: Mats Hellspong och Fredrik Skott Redaktionskommitté: Nils-Arvid Bringéus, Mats Hellspong, Bengt af Klintberg, Agneta Lilja och Fredrik Skott UPPSALA 2010 Kungl. Gustav Adolfs Akademien för svensk folkkultur

3 4 Omslagsbild: Etnologisk expedition till Västerdalarna Från vänster: Erik Lindstein, Nils Berglind, Sigurd Erixon, Olle Homman, Evert Eriksson, Sigfrid Svensson och Sam Owen Jansson. Foto: Nordiska museet. Författarna och Kungl. Gustav Adolfs Akademien för svensk folkkultur 2010 ISSN ISBN Printed in Sweden 2010 Textgruppen i Uppsala AB

4 5 Innehåll Förord Gunnar Olof Hyltén-Cavallius ( ) av Nils-Arvid Bringéus... 9 Nils Gabriel Djurklou ( ) av Britt-Marie Insulander Johan Nordlander ( ) av Lars-Erik Edlund Nils Edvard Hammarstedt ( ) av Bengt af Klintberg Nils Keyland ( ) av Jan Garnert Louise Hagberg ( ) av Birgitta Skarin Frykman Martin P:n Nilsson ( ) av Catharina Raudvere Hilding Celander ( ) av Fredrik Skott Carl Wilhelm von Sydow ( ) av Nils-Arvid Bringéus Nils Lithberg ( ) av Birgitta Svensson Waldemar Liungman ( ) av Bengt af Klintberg Ernst Klein ( ) av Barbro Klein Sigurd Erixon ( ) av Karl-Olov Arnstberg Åke Campbell ( ) av Nils-Arvid Bringéus Ella Odstedt ( ) av Agneta Lilja Ernst Manker ( ) av Eva Silvén Sven Liljeblad ( ) av Jan-Öjvind Swahn Dag Strömbäck ( ) av Bo Almqvist John Granlund ( ) av Mats Hellspong Olof Hasslöf ( ) av Nils Nilsson Sigfrid Svensson ( ) av Sven B. Ek Gösta Berg ( ) av Janken Myrdal Albert (Nilsson) Eskeröd ( ) av Orvar Löfgren Gunnar Granberg ( ) av Jochum Stattin Carl-Herman Tillhagen ( ) av Bengt af Klintberg Julius Ejdestam ( ) av Anders Gustavsson Gertrud Grenander Nyberg ( ) av Janken Myrdal Anna-Maja Nylén ( ) av Sofia Danielson Alfa Olsson ( ) av Christina Fjellström Mats Rehnberg ( ) av Mats Hellspong Brita Egardt ( ) av Jonas Frykman Börje Hanssen ( ) av Birgitta Svensson Anna Birgitta Rooth ( ) av Jan-Öjvind Swahn Phebe Fjellström ( ) av Katarina Ek-Nilsson Bengt R. Jonsson ( ) av Sven-Bertil Jansson Författare

5 Ernst Manker ( ) 135 Ernst Manker ( ) Eva Silvén Foto i privat ägo talets Sverige och dess modernisering rymmer otaliga bildnings- och klassresor. En av dem gjordes av Ernst Manker, som kom att bli sin tids mest produktive utforskare och skildrare av samisk kulturhistoria och samiskt liv. Han var utbildad som etnograf och verksam framför allt vid Nordiska museet. Förutom hundratals tryckta arbeten och till museet förvärvade föremål fyller Mankers arkiv åtskilliga hyllmeter: dokumentation från fältarbeten och kulturmiljöinventeringar, svar på frågelistor, manuskript till böcker och föreläsningar, utställningsdokumentation, korrespondens, tidningsklipp samt tusentals fotografier (jfr Kjellström 1998). Ernst Manker föddes och växte upp med tre syskon på Tjörn under sina första sju år. Föräldrarna hade i början av 1890-talet blivit bönder och gårdsägare efter en tids arbete i USA; fadern hade även tillbringat ett tiotal år på sjön. Vid sekelskiftet 1900 flyttade familjen till en större gård i Göta älvdal. Efter folkskolan arbetade Manker tolv år i jordbruket, samtidigt som han inledde sin författarbana med bl.a. artikeln Något om skygga hästar och körning av desamma i tidskriften För Lantmannahem (1913). Som rekryt under första världskriget blev han antimilitarist och skrev bl.a. pamfletten Under militärmaran (1917), utgiven av Svenska freds- och skiljedomsföreningen. Nyfikenhet och bildningslust tog honom till studentexamen som privatist i Lund 1921 och filosofie kandidatexamen vid Göteborgs högskola De första publicerade texterna följdes av åtskilliga andra: notiser, reseskildringar, naturstudier, kåserier, noveller och dikter i landsorts- och fackpress, veckotidningar och tidskrifter, vid sidan av hans vetenskapliga författarskap. I början skrev han under sitt ursprungliga namn Ernst Olsson, andranamnet Mauritz och andra pseudonymer eller under sitt nya efternamn Manke som dock visade sig vara upptaget, varför det från slutet av 1920-talet i stället blev Manker (Berg , Frendel 1964, Manker 1961, 1967).

6 136 Eva Silvén I Göteborg läste Manker bl.a. etnografi för professor Erland Nordenskiöld och planerade att göra Afrika till sitt geografiska specialområde. Inledningsvis fick han till uppgift att packa upp och dokumentera tidigare orörda samlingar på Göteborgs museums etnografiska avdelning och från 1925 på motsvarande avdelning vid Riksmuseet i Stockholm. Men inför en första fältexpedition upptäcktes att han blivit smittad med lungtuberkulos. Ett alltför hängivet uppgående i packlårarnas innehåll hade inte varit bra för hälsan, konstaterade han men blev efter något år på sanatorium friskförklarad (Manker 1967:74). Ett antal studier om afrikansk kulturhistoria publicerades under åren runt 1930 samtidigt som han verkade för att Riksmuseets etnografiska avdelning skulle brytas loss ur naturhistorien och bli ett självständigt Statens etnografiska museum (förverkligat 1935), där han hoppades att en gång som afrikanist bli avdelningschef (Manker 1967:100). Men samtidigt hade han alltsedan sin första resa norrut 1926 börjat intressera sig för fjällvärlden och samerna, som blev ämnet för hans första bok, En stallo i Jokkmokk (1928). Med tiden visade det sig vara sameforskningen som skulle ge honom den försörjning och den vetenskapliga plattform han strävade efter. Ett avgörande steg togs när Manker kallades till Uppsala av lappologen och professorn i finsk-ugriska språk Karl Bernhard Wiklund, och erbjöds uppdraget att samla material om den samiska trumman (Manker 1967:113 ff.). Uppgiften var att leta upp och dokumentera alla bevarade trummor, vars bilder sågs som källor till andliga föreställningar och materiella kulturförhållanden. Inventeringsarbetet förde honom, med nyblivna hustrun Lill som medhjälpare, över hela Europa under åren 1932 och 1934, tills åttioen trummor var uppspårade och beskrivna. Som ett av hans största vetenskapliga verk utkom 1938 den första delen av Die lappische Zaubertrommel. Eine ethnologische Monographie, med undertiteln Die Trommel als Denkmal materieller Kultur (887 sidor i stort format) kom den andra delen, med undertiteln Die Trommel als Urkunde geistigen Lebens (447 sidor, samma format). Förutom en ingående monografi över varje trumma rymmer böckerna en komparativ analys och diskussion av trehundra års forskning i ämnet. Etnologen John Granlund skrev en recension av hela verket, där han i stort stödde Mankers tolkningar, lovordade den rediga terminologin liksom fotografiernas och teckningarnas kvalitet samt framhöll arbetets stora betydelse för fortsatt forskning allt präglat av Mankers känsla för vetenskaplig akribi, konstnärlig balans och betydande människokunskap (Granlund 1952:73). Under 1930-talet kom också den genre som Mankers första bok representerade att etableras som ett kännetecken för honom: dokumentära reseskildringar där egna upplevelser flätades samman med händelser, livsöden, sägner och myter, berättade av de människor han mötte. I genomsnitt vart tredje år under hans yrkesverksamma liv utkom en sådan bok på vanliga kommersiella förlag, med titlar som Rajden går (1934), Under samma himmel (1939), Det nya fjällvattnet (1941), Markens gudar (1948) och Viddernas vandrare (1959). Tidigt fick han goda recensioner för sin iakttagande blick och gestaltande förmåga men också

7 Ernst Manker ( ) 137 för sitt sätt att skildra samerna, inte som romantiska kuriositeter utan som riktiga nutidsmänniskor, som det stod i en baksidestext. Dessa böcker var ofta parallella utgåvor till vetenskapliga publikationer och alltid illustrerade med egna fotografier Manker hade skaffat sin första kamera redan på 1910-talet. På bilderna möter betraktaren olika fjällmiljöer men framför allt blicken från män och kvinnor i olika åldrar, och inte minst barnen ägnade han ofta stor uppmärksamhet. Det Manker sökte i Afrika eller Lappland var människor, natur och äventyr, i kombination med insamling och forskning. Den politiska aspekt som skulle ha följt med en inriktning på Afrika etnografins roll i det koloniala projektet aktualiserades även i arbetet med de samiska frågorna. I bygget av välfärdsstaten från 1930-talet och framåt kom majoritetssamhällets förhållande till den samiska befolkningen att uttrycka åtskilliga av periodens spänningar, mellan segregering och assimilering av olika folkgrupper. Staten hade i lag definierat samisk identitet i förhållande till renskötseln, och såsom avvikande kunde samerna förvägras samma rättigheter som andra medborgare. Under tiden efter andra världskriget inträffade en brytpunkt, då de tidigare rasorienterade och kulturhierarkiska argumenten successivt förlorade i trovärdighet, samtidigt som samerna i ökad utsträckning trädde fram som självständiga aktörer. Manker uttalade sig sällan i direkt politiska termer utan stödde samernas sak med sina egna verktyg. I början av 1930-talet fick han kontakt med den framväxande samerörelsen och började medverka i Samefolkets Egen Tidning. Då fanns ännu inte någon landsomfattande organisation, så tidningen blev en betydelsefull samisk röst och organisatör av de politiska och kulturella strävandena meddelades där att ett nytt forskningsuppdrag rörande den samiska trumman hade anförtrotts en ung och vederhäftig forskare, som redan i egna böcker dokumenterat sig som en samvetsgrann och sympatisk upptäckare av intressanta och eljest förbisedda sidor i samernas liv... mannen med det vakna och sanningsälskande intellektet och det varma, sympatiska hjärtat (Park 1933:15). Därefter medverkade Manker fortlöpande med artiklar om bl.a. musei- och kulturarvsfrågor, fältarbeten, tradition och modernitet i samiskt liv samt under kriget också som organisatör av en insamling till förmån för samerna i Finland. Såväl Etnografiska museet som Nordiska museet hade vid den här tiden stora samiska föremålssamlingar. Vid sidan av andra aktörer återupplivade Manker nu en äldre vision om ett lapskt centralmuseum. Det var samhällets modernisering som ansågs göra aktiv insamling och dokumentation nödvändig; den traditionella samekulturen sades vara i snabb upplösning genom renskötselns rationalisering, nya boendeformer och masskonsumtionens omdaning av vardagslivet. Manker såg förändringen som både nödvändig och rättvis men ville bevara föremål och berättelser för samernas kännedom om sin egen historia och för framtida forskning. Som alternativa konstruktioner av centralmuseet fanns en fristående institution, en placering vid Etnografiska museet eller

8 138 Eva Silvén Nordiska museet, men efter hand segrade linjen att sameforskningen borde ses som en del av den nordiska kulturhistorien. Efter ett intensivt lobbyarbete beviljades Nordiska museet statliga medel för en tjänsteman med speciellt uppdrag att handha museets samlingar av samiska kulturföremål, bedriva fältforskning och fungera som rådgivare åt andra museer med samiska samlingar. Självklart fick Ernst Manker tjänsten (Tomasson 1934, 1939, Årsberättelse 1940: 217 f., Manker 1942, 1943, Sommarström 1972). Samerna hamnade på Nordiska museet men blev ändå inte någon angelägenhet för folklivsforskarna runt den Hallwylska professuren. Varken Manker själv eller samefrågorna inkluderades egentligen i det växande etnologiska och folkloristiska forskningsfältet, och efter Manker följde ytterligare två etnografer på tjänsten. Trots att andra världskriget bröt ut två månader efter det att Manker hade tillträtt 1939, började han med en rivstart. Utifrån den nya positionen kunde han skriva sin dagordning på ett annat sätt än tidigare, då han varit beroende av tillfälliga anslag, arvoden och anställningar. Organisatoriskt kom Lapska avdelningen inledningsvis att sortera under Allmogeavdelningen men blev från 1947 en självständig enhet. En annan nyordning var Lapska arkivet. Manker samlade där allt befintligt material med samisk anknytning i museets arkiv, förvärvade originalhandlingar från exempelvis Johan Turi, Ossian Elgström, Emilie Demant Hatt och Nils Nilsson Skum samt tillfogade efter hand all dokumentation från sin egen verksamhet. Även föremålssamlingen utökades aktivt genom köp och gåvor. Manker hade också idén att alla statliga samlingar av föremål med samisk härkomst borde samlas på Nordiska museet, det lapska centralmuseet. Han lyckades få föremål från Historiska museet överförda som deposition, däremot inte från Etnografiska museet. Samma år som Manker tillträdde sin tjänst vid Nordiska museet började han förteckna ordningsmännen i de omkring femtio samebyarna och andra möjliga kontaktpersoner, som tillsammans kom att forma den lapska ombudskåren. Dess uppgift skulle i första hand vara att besvara de åtta frågelistor som Manker sände ut och vars svarsmaterial kom till användning i vetenskapliga artiklar och monografier (Silvén 2009a). En del av ombuden kände Manker sedan tidigare, och flera blev till och med vänner, då hans jordnära bakgrund sannolikt minskade distansen till akademikern från Stockholm (jfr Kjellström , Ruong 1972). Ombuden i samebyarna var renskötande män, men genom det mångåriga samarbetet, även i andra frågor, kom kontaktytan ibland att vidgas och inkludera även andra familjemedlemmar. Det fanns också några kvinnor bland dem som Manker rekryterade utanför samebyarna. Med utgivningen av Die lappische Zaubertrommel hade Manker startat den vetenskapliga serien Acta Lapponica. Nummer två i serien blev renskötaren och konstnären Nils Nilsson Skums Same sita lappbyn (1938), med texten översatt och normaliserad av den samiske språkforskaren Israel Ruong. I Acta Lapponica publicerade Manker den vetenskapliga versionen av sina undersökningar, som den stora dokumentationen av de samiska områden längs Stora Lule älv som skulle läggas under vatten i och med utbyggnaden av

9 Ernst Manker ( ) 139 kraftverket i Porjus: Lapsk kultur vid Stora Lule älvs källsjöar (1944). Senare verk blev The nomadism of the Swedish mountain lapps (1953), Lapparnas heliga ställen (1957), Fångstgropar och stalotomter (1960), Lappmarksgravar (1961) samt Skogslapparna i Sverige (1968). Även andra studier bereddes plats, bl.a. Karl Tiréns Die lappische Volksmusik (1942) och Johannes Schefferus Lappland (1956, den första svenska översättningen av Lapponica, utgiven på latin 1673). Som en extra drivkraft bakom utgivningen angav Manker den maktstrid som i början av 1940-talet uppstod mellan honom och Björn Collinder, K. B. Wiklunds efterträdare på den lärostol som dittills hade betraktats som centrum för den svenska sameforskningen (Manker 1967:117 ff.). En sak fick Manker emellertid skjuta på några år en ny samisk basutställning (Silvén 2008a, 2008b). På grund av krigsrisken var delar av de samiska samlingarna evakuerade, men 1947 öppnades Lapparna, som kom att stå kvar i trettio år. Där skildrades det historiska samiska livet med renskötsel, manlig och kvinnlig slöjd, dräktskick och andlig kultur. I motsats till den föregående utställningens typologiska serier kallade Manker ibland Lapparna för en skådesamling. Allmänheten ville hellre uppleva än studera föremålen, menade han, och lade därför tonvikt på åskådlighet och funktionella samband. Till detta fogades en konstnärlig ambition, med målningar och teckningar av Folke Ricklund, Helmer Osslund, Ossian Elgström och Nils Nilsson Skum samt porträttskulpturer av Runo Johanson (Lette). Till Nordiska museets framställning av samisk kultur hörde dessutom samevistet på Skansen, som fram till 1965 var en del av museet. Även här kom de samiska ombuden till nytta, bl.a. för att rekrytera familjer som säsongsvis skulle levandegöra vistet, som en publikattraktion. På så vis fortsattes en tradition från Artur Hazelius tid, då grupper av samer turnerade mellan världsutställningar och zoologiska parker på kontinenten. Samtidigt uppträdde en ny form för medialisering av det samiska: spelfilmen. Genom Mankers förmedling hamnade några av Skansensamerna på rollistan till Sampo Lappelill (1949) och han bidrog också själv till att osäkra gränsen mellan fiktion och verklighet genom att i flera av sina populära böcker kalla nordsamen Per Henning Nutti Midnattssolens son efter hans roll i filmen med samma namn (1939). Mankers lapska centralmuseum var en enmansinstitution, men med ett rikt förgrenat nätverk av kontakter. Vid sidan av egna undersökningar ledde Manker fältinventeringar av fasta fornlämningar i samarbete med de nordligaste länens landsantikvarier. Även i Nordnorge gjordes forskningsresor, tillsammans med bl.a. Ørnulv Vorren från Tromsø universitet och museum. I boken Över vidderna (1952) beskriver Manker flera av dessa resor och jämför dem med etnografiska forskningsfärder i andra världsdelar var han ordförande i Svenska Fjällklubben, en organisation för erfarna fjällentusiaster, och 1967 fick han Svenska Turistföreningens Dag Hammarskjöld-medalj blev han hedersledamot av Royal Anthropological Institute i London, 1953 hedersdoktor vid Stockholms högskola, såsom efter av-

10 140 Eva Silvén lagda prov, och 1967 tilldelades han den norska Qvigstadmedaljen. Manker publicerade sig huvudsakligen på svenska, men när han skrev för en internationell läsekrets speglade han sin tids forskningsorientering med verk på tyska före andra världskriget, därefter på engelska. Så fylldes Mankers drygt två decennier med fast tjänst på Nordiska museet fram till pensionen Hustrun Lill var inte yrkesutbildad men arbetade utanför hemmet fram till de två barnens födelse, 1935 och byggde familjen sig ett sommarhus på Tjörn, och erfarenheter från barnaåren gestaltades nu till dikter i Lyhört (1952) och berättelser i Tjörn. Minnen och återseenden (1954) samt Tjörn och bron (1969). Särskilt somrarna runt pensioneringen, men även tidigare, ägnade Manker åt att tillsammans med sommargrannen Leif Olsson inventera alla kvarnlämningar på ön, som publicerades bl.a. i Kvarnarna på Tjörn (1965). Efter pensioneringen utkom ytterligare några självbiografiska böcker. Men Manker var också fortsatt verksam som forskare intill sin bortgång 1972, då han arbetade med förhistoriska fynd av skidor, med förhoppningen att en datering med hjälp av C14-metoden skulle kasta nytt ljus över frågan om den samiska befolkningens härkomst och historia (Berg 1972). Mankers sista bok blev utgiven postumt, Medmänniskor i norr (1978), en bildbaserad betraktelse över de samer han mött genom åren, med de mest kända fotografierna. I förordet reflekterade han över och 1970-talens samepolitiska situation och hoppades att denna bildkrönika ur det förgångna inte skulle vara till förfång utan en tillgång för dagens socialt kämpande samer. Han vände sig mot de mer välmenta än i sak insatta supporters som talade om diskriminering, förtryck och slum bland samerna, vilket han menade var att förväxla fattigdom med en tidigare primitiv livsform (Manker 1978:6 f.). Även i annat sammanhang hade han ondgjort sig över ett uppskärrat minoritetspatos från utomstående, särskilt när samerna likställdes med zigenarna, Sydafrikas negrer och indianerna i reservaten eller Västern-städernas slum (Manker 1970: 10). Mot det tidigare 1900-talets tidsanda hade Manker strävat efter att möta samerna som jämlikar, varken nedlåtande, ömkande eller romantiserande, och i hans ögon tålde de inte sådana paralleller. Det fanns i hans synsätt ett drag av elitism, att sätta samerna på piedestal stolta och starka människor som kunde klara sig själva och bemästra naturens utmaningar. I Mankers framställningar möter vi framför allt samerna som individer och som folk, mer sällan som de typer som tillhandahölls av rasbiologin, en under flera decennier legitim vetenskap. Det hände dock att han använde dess terminologi för att beskriva och diskutera samers utseende, kroppskonstitution och mentalitet, även efter andra världskriget (Manker 1947:39 ff.). Under kriget uttryckte han i viss kollegial och privat korrespondens en tyskvänlig hållning, men vilken betydelse detta kan ha haft för hans verksamhet återstår att undersöka. Här öppnas för frågor om sameforskningens samhälleliga konsekvenser i såväl samtiden som framtiden (jfr Silvén 2008c, 2009b). Förhållandet mellan etniska gruppers kulturella erkännande, identitetsformering och sociala

11 Ernst Manker ( ) 141 och politiska rättigheter är en relevant fråga för etnografins, etnologins och folkloristikens forskningsfält. I ljuset av vår tids urfolks- och minoritetspolitik är det något som Ernst Mankers arbete placerar högt på dagordningen. Litteratur Berg, Gösta, 1972: Ernst Manker Ethnologia Scandinavica, s : Ernst Mauritz Manker. Svenskt biografiskt lexikon 25, s Frendel, Yvonne, 1964: Ernst Mankers tryckta skrifter Stockholm. (Nordiska museet.) Granlund, John, 1952: [Rec. av] Ernst Manker, Die lappische Zaubertrommel. Rig, s Kjellström, Rolf, : Ernst Manker etnograf i Sameland. Till fjälls, s : Nordiska museets sameforskning. Nordiska museet 125 år. Red. Hans Medelius, Bengt Nyström & Elisabet Stavenow-Hidemark. Stockholm. S Manker, Ernst, 1942: Nordiska Museets sameavdelning. Samefolkets Egen Tidning 4, s : Ett lapskt centralmuseum. Rig, s : De svenska fjällapparna. Stockholm. 1961: Älvens vatten blänker motsols. Stockholm. 1967: På tredje botten. Minnesbilder. Stockholm. 1970: Åter mot norr. Minnesbilder och studier. Stockholm. 1978: Medmänniskor i norr. Sundsvall. Park, Gustav, 1933: Ett betydelsefullt samiskt kulturföremål utforskas. Samefolkets Egen Tidning 2, s Ruong, Israel, 1972: Ernst Manker. Samefolkets Egen Tidning 1 3, s Silvén, Eva, 2008a: Samiska scener och scenerier. För Sápmi i tiden. Red. Christina Westergren & Eva Silvén. Stockholm. S (Fataburen.) 2008b: Staging the Sami narrative and display at the Nordiska Museet in Stockholm. Comparing. National museums, territories, nation-building and change. Red. Andreas Nyblom & Peter Aronsson. Linköping University Electronic Press 2008, s c: Cultural diversity at the Nordiska Museet in Stockholm. Outline of a story. Scandinavian museums and cultural diversity. Red. Katherine Goodnow & Haci Akman. New York/Oxford. S a: Konstruktionen av ett samiskt kulturarv. Ernst Manker och den lapska ombudskåren. Föredrag vid konferensen Älvar att korsa: Bygga broar eller vada? Traditionell och akademisk kunskap i samisk forskning, Umeå. (U.u.) 2009b: The construction of a Sami cultural heritage. Essentialism or emancipation. Föredrag vid Byggstenar. 31:a Nordiska etnolog- och folkloristkongressen, Helsingfors universitet samt 4. International Sami Research Seminar, Stockholm. (U.u.) Sommarström, Bo, 1972: Ernst Manker Fataburen, s [Tomasson, Torkel], 1934: Frågan rörande den samiska kulturminnesvården har aktualiserats. Röster för ett samiskt centralmuseum. Samefolkets Egen Tidning 4, s : Den samiska kulturminnesvården säkerställd. Nordiska museets lapska avdelning en central för den etnografiska forskningen bland samerna. Samefolkets Egen Tidning 3, s. 23. [Årsberättelse.] Nordiska museet och Skansen under år Fataburen 1940, s

Förteckning över Gunnar Modins efterlämnade samlingar

Förteckning över Gunnar Modins efterlämnade samlingar Förteckning över Gunnar Modins efterlämnade samlingar ULMA 35606 Gunnar Modin (1895 1953) var son till den kända Multråprästen och hembygdsforskaren Erik Modin. Under sin livstid fick hans insatser ingen

Läs mer

AVTRYCK. Tid, ting, minne

AVTRYCK. Tid, ting, minne AVTRYCK Tid, ting, minne AVTRYCK Tid, ting, minne Vad är historia? Historia är de människor som har levt före oss. Människor som har lämnat spår efter sig överallt. Spåren är avtryck som kan berätta om

Läs mer

UTSTÄLLNINGAR OCH FÖRESTÄLLNINGAR Om samerna, Nordiska museet och Skansen

UTSTÄLLNINGAR OCH FÖRESTÄLLNINGAR Om samerna, Nordiska museet och Skansen UTSTÄLLNINGAR OCH FÖRESTÄLLNINGAR Om samerna, Nordiska museet och Skansen Eva Silvén, Nordiska museet, Stockholm Nordiska museet har sedan länge haft rollen som svenskt nationellt museum för kulturhistoria.

Läs mer

TEMAVISNING MED VERKSTAD

TEMAVISNING MED VERKSTAD KONST/FOLKTRO NÄCKENS POLSKA [1 besök. Visningar och skulpturverkstad] Ett av Bror Hjorths mest kända konstverk är Näckens Polska, som står framför tågstationen i Uppsala. Skulpturen kom på plats 1967,

Läs mer

Fångarna på Långholmen

Fångarna på Långholmen Fångarna på Långholmen Porträttrulle från Långholmens fängelse, 1898. Vakt utanför en vaktkur på muren runt Långholmens fängelse, 1910-talet. Foto: Svenska Dagbladet. När en straffånge släpptes fri från

Läs mer

Akallas historia i filmarkiven

Akallas historia i filmarkiven Akallas historia i filmarkiven Första spadtagen tas till det moderna Akalla. Lantbrukaren Sigfrid Jansson. Hur förvandlades Järvas lantliga miljö till stora bostadsområden? I Stockholmskällan finns åtta

Läs mer

Vi översänder här pressinformation om Edouard Boubat.

Vi översänder här pressinformation om Edouard Boubat. Göteborg 1988-05-11 ERNA OCH VICTOR HASSELBLADS STIFTELSE Till redaktionen Hasselbladstiftelsen utdelar i år för åttonde gången det internationella fotopriset, som väckt stort intresse världen över. Pristagare

Läs mer

Välkomna till första numret av skriftserien Högskolepedagogisk debatt!

Välkomna till första numret av skriftserien Högskolepedagogisk debatt! Välkomna till första numret av skriftserien Högskolepedagogisk debatt! Lena-Pia Carlström Hagman Högskolan Kristianstad har som mål att bli nationellt erkänd för sin pedagogiska utveckling. Skriftserien

Läs mer

Hem DFU 289. En frågelista från Dialekt- och folkminnesarkivet i Uppsala

Hem DFU 289. En frågelista från Dialekt- och folkminnesarkivet i Uppsala Hem DFU 289 En frågelista från Dialekt- och folkminnesarkivet i Uppsala Dialekt- och folkminnesarkivet i Uppsala ingår i den statliga myndigheten Institutet för språk och folkminnen. Vi använder oss av

Läs mer

Samlande DFU 293. En frågelista från Dialekt- och folkminnesarkivet i Uppsala

Samlande DFU 293. En frågelista från Dialekt- och folkminnesarkivet i Uppsala Samlande DFU 293 En frågelista från Dialekt- och folkminnesarkivet i Uppsala Vi är många som samlar och vi samlar på en mängd olika saker, till de vanligare sakerna hör frimärken, kapsyler, böcker, dockor,

Läs mer

Yaria. Viktor Rydberg

Yaria. Viktor Rydberg Yaria Viktor Rydberg Innehåll Förord 9 Förra avdelningen Om Buddah återvände 15 Inledning till Victor Pfeiffs översättning av Edwin Arnolds dikt»asiens ljus». 1888. Den mekaniska världsteorien 50 Inledande

Läs mer

Per-Olof Carlsson Album Sid 1 av 54

Per-Olof Carlsson Album Sid 1 av 54 Per-Olof Carlsson Album Sid 1 av 54 Syskonen Carlsson 8 7 6 5 4 3 2 1 1. Alsie Carlsson Fogeryd 2. Per-Olof Carlsson Fogeryd 3. Maj Carlsson Fogeryd 4. Rune Carlsson Fogeryd 5. Vivvi Carlsson Fogeryd 6.

Läs mer

Smålands Bowlingförbunds förtroendevalda

Smålands Bowlingförbunds förtroendevalda Smålands Bowlingförbunds förtroendevalda 1944-1945 Ordförande Erik Georg Holm Jönköping Suppleant John Lindberg Jönköping vice Ordförande Bertil Ljungberg Gunnar Andersson Sekreterare Alvar Wärnegård Jönköping

Läs mer

Hotet mot den svenska befolkningsstatistiken

Hotet mot den svenska befolkningsstatistiken Hotet mot den svenska befolkningsstatistiken I Sverige brukar vi prisa oss lyckliga för vår befolkningsstatistik, med dess möjligheter till detaljerade jämförelser i tid och rum. Förutsättningen är en

Läs mer

Tropenmuseum for a change. Anteckningar av Klas Grinell

Tropenmuseum for a change. Anteckningar av Klas Grinell Tropenmuseum for a change Anteckningar av Klas Grinell För att fira och utvärdera slutförandet av sitt tioåriga arbete med att göra om sina basutställningar inbjöd Tropenmuseum ca 40 gäster till konferensen

Läs mer

på Bohusläns sockertopp

på Bohusläns sockertopp på Bohusläns sockertopp Martin Fahlén Jimmy Stigh Hans Årebäck 2 Innehåll Förord... 3 Karta över Älgön-Brattön... 4 Linné kryssar nära... 6 Målaren ställer en fråga... 10 Bortom armlängds avstånd... 14

Läs mer

Handskrift 63. Biskop Stig Hellstens arkiv (1913-1999)

Handskrift 63. Biskop Stig Hellstens arkiv (1913-1999) Handskrift 63. Biskop Stig Hellstens arkiv (1913-1999) Forskningsarkivet, Umeå universitetsbibliotek (http://www.foark.umu.se) Stig Hellsten föddes i Uppsala 1913 som son till majoren Nils Hellsten och

Läs mer

Xstory. vägar till kvinnlig njutning av sexualpedagogen. Kristoffer Lind

Xstory. vägar till kvinnlig njutning av sexualpedagogen. Kristoffer Lind Xstory Våren 2007 Xstory För två år sedan publicerade vi en nyutgåva med de bästa erotiska novellerna ur Bengt Anderbergs serie Kärlek 1 14 en serie som uppnått kultstatus, som är närmast omöjlig att få

Läs mer

Frimolin från Sven Andersson i Fryele till Dahl, Ljungfeldt, Höök

Frimolin från Sven Andersson i Fryele till Dahl, Ljungfeldt, Höök Frimolin från Sven Andersson i Fryele till Dahl, Ljungfeldt, Höök Tabell 1 Sven Andersson (7:1180). Knivsmed Fryele kvarn. Död omkring 1646. Gift med Karin Svensdotter (7:1181). Lars Svensson Frimolin

Läs mer

Projektplan för projektet Framtid i Access (FIA)

Projektplan för projektet Framtid i Access (FIA) Framtid i Access Projektplan Fastställd av styrgruppen 2006-11-28 Projektplan för projektet Framtid i Access (FIA) Bakgrund ABM-centrum är ett samarbetsprojekt mellan Kungl. biblioteket, Statens ljud-

Läs mer

Protokoll fört vid sammankomst i Svenska Kynologiska Akademin den 24 november 2010 i SKK:s Museum, Spånga

Protokoll fört vid sammankomst i Svenska Kynologiska Akademin den 24 november 2010 i SKK:s Museum, Spånga Svenska Kynologiska Akademin Protokoll nr 2/2010 2010-11-24 10 21 Protokoll fört vid sammankomst i Svenska Kynologiska Akademin den 24 november 2010 i SKK:s Museum, Spånga Närvarande: Ordinarie ledamöter

Läs mer

Uråldriga riter möter ny teknik!

Uråldriga riter möter ny teknik! Man must dance urfolk dansar tillsammans på nätet i realtid Ola Stinnerbom i mask 2011 Foto: Birgitta Stålnert 1 Uråldriga riter möter ny teknik! Vårt projekt MAN MUST DANCE bygger på samtida samisk dans

Läs mer

Lärarhandledning Svanens trumpet E.B. White

Lärarhandledning Svanens trumpet E.B. White Lärarhandledning Svanens trumpet E.B. White www.atriumforlag.se info@atriumforlag.se Innehåll Om boken 2 Om författaren 2 Ingångar till läsningen 3 Analys Berättare Karaktärer Läsdagbok Språket Teman 4

Läs mer

http://kulturnav.org Digikult 2014 Gemensam samnordisk auktoritets-hantering för kultursektorn Ulf Bodin 2014-03-26

http://kulturnav.org Digikult 2014 Gemensam samnordisk auktoritets-hantering för kultursektorn Ulf Bodin 2014-03-26 http://kulturnav.org Gemensam samnordisk auktoritets-hantering för kultursektorn Digikult 2014 Ulf Bodin 2014-03-26 Ulf Bodin ulf.bodin@kulturit.se +46 723 614 444 - Digitala kulturavskoncept i praktiken

Läs mer

Språkrevitalisering och ortografi

Språkrevitalisering och ortografi *!"#$%&'(#)"*+,-*'(#)"&."/+0+1$2*3450$1-.&.#*+,-*6&37/$/17#*%4#*($&.'73$'"7* 8#5.(0+1*9:*375*;

Läs mer

Kungagraven i Kivik Severin, Valdemar Fornvännen 27, 378-381 http://kulturarvsdata.se/raa/fornvannen/html/1932_378 Ingår i: samla.raa.

Kungagraven i Kivik Severin, Valdemar Fornvännen 27, 378-381 http://kulturarvsdata.se/raa/fornvannen/html/1932_378 Ingår i: samla.raa. Kungagraven i Kivik Severin, Valdemar Fornvännen 27, 378-381 http://kulturarvsdata.se/raa/fornvannen/html/1932_378 Ingår i: samla.raa.se 378 S M A II li E M E D D E I. A N D E N Det är korta och enkla

Läs mer

Verksamhetsberättelse för 2010

Verksamhetsberättelse för 2010 Verksamhetsberättelse för 2010 Helsingborg Verksamhetsberättelse för 2010 Styrelsen Ordförande Vice ordförande Kassör Ledamöter Dan Karlsson Ann-Christine Malmgren Tomas Nordström Lillebil Pettersson Åke

Läs mer

Boda Torp under Boda. De sista som bodde här var Johan Jäger Jonasson med hustru och åtta barn. De flyttade år 1900 till Planen.

Boda Torp under Boda. De sista som bodde här var Johan Jäger Jonasson med hustru och åtta barn. De flyttade år 1900 till Planen. Åbo Boda Torp under Boda. De sista som bodde här var Johan Jäger Jonasson med hustru och åtta barn. De flyttade år 1900 till Planen. Sida 302 1776 Karl (1736- ), Stina (1745- ), Stina (1781- ) och Katrina.

Läs mer

Vad är Dokumentär fotografi? Vad är skillnaden mellan Dokumentär foto och Reportage tex?

Vad är Dokumentär fotografi? Vad är skillnaden mellan Dokumentär foto och Reportage tex? Dokumentär fotografi Vad är Dokumentär fotografi? Vad är skillnaden mellan Dokumentär foto och Reportage tex? Enligt Wikipedia: Avser en slags Bildjournalistik där Fotografen försöker skapa en sanningsenlig

Läs mer

Samverkan för ett starkare kulturliv. Västmanlands regionala kulturplan på fem minuter

Samverkan för ett starkare kulturliv. Västmanlands regionala kulturplan på fem minuter Samverkan för ett starkare kulturliv Västmanlands regionala kulturplan på fem minuter 2 SAMVERKAN FÖR ETT STARKARE KULTURLIV Landstinget och kommunerna ska gemensamt skapa förutsättningar för att medborgarna

Läs mer

18 ÅLANDSPOSTEN FRIMÄRKEN

18 ÅLANDSPOSTEN FRIMÄRKEN 18 ÅLANDSPOSTEN FRIMÄRKEN Förr var jag mer slaviskt bunden till hur djuren exakt såg ut men det är skönt att idag kunna frigöra sig och jobba mera enligt fantasin, även om jag lägger stor vikt vid att

Läs mer

Psykologi på samiska TEXT CECILIA JOSEFSON

Psykologi på samiska TEXT CECILIA JOSEFSON Psykologi på samiska I Nordnorge finns ett centrum för samiskt psykiatri som tar hänsyn till samiskt sätt att tänka. Om en familj har ett oroligt hus, som stör deras sömn och upprör barnen, tas det på

Läs mer

Konferens om skogsfinnarna Hällefors 8-9 maj 1992

Konferens om skogsfinnarna Hällefors 8-9 maj 1992 Konferens om skogsfinnarna Hällefors 8-9 maj 1992 Av Tor Eriksson, Örebro Rapporten är upprättad med hjälp av bevarade anteckningar, informationsblad och program samt mitt minne drygt 20 år senare. Fredagen

Läs mer

SUNET-historik. Sven Tafvelin Chalmers

SUNET-historik. Sven Tafvelin Chalmers SUNET-historik Sven Tafvelin Chalmers När togs initiativet till Sunet? Jo, hösten 1979 på Wijks kursgård, Lidingö. Bakgrund för mötet Styrelsen för teknisk utveckling (STU) förväntade sig att (som vanligt)

Läs mer

Redaktionskommittén för Jean Sibelius samlade verk

Redaktionskommittén för Jean Sibelius samlade verk Redaktionskommittén för Jean Sibelius samlade verk 22.3.1999 Verksamheten 1998 Allmänt om projektet Det gångna året var det första år då projektets verksamhet hade stabiliserats och omfattade alla arbetsskeden

Läs mer

TEMAVISNING MED VERKSTAD

TEMAVISNING MED VERKSTAD KONST/GENUS TJEJBILDER - KILLBILDER Efter en kort introduktion kring Bror Hjorths skulpterade Färg & Formskylt (där kvinnan står som symbol för naturen och det vilda) delas klassen in i mindre grupper.

Läs mer

Vill du vara en Kulturarvsskapare?

Vill du vara en Kulturarvsskapare? Vill du vara en Kulturarvsskapare? Tävling för barn och unga: Kulturarvsskaparna Sverige Berätta historien om ett föremål och dela den med hela Europa din grupp kan vinna 500 euro! HUSHÅLLSPAPPER, MOBILTELEFONER,

Läs mer

RELIGIONSKUNSKAP. Ämnets syfte och roll i utbildningen

RELIGIONSKUNSKAP. Ämnets syfte och roll i utbildningen RELIGIONSKUNSKAP Ämnets syfte och roll i utbildningen Religionskunskap bidrar till att utveckla förmågan att förstå och reflektera över sig själv, sitt liv och sin omgivning och utveckla en beredskap att

Läs mer

Flickornas & kvinnornas historia del 4 Lärarhandledning

Flickornas & kvinnornas historia del 4 Lärarhandledning Vision: Ambitionen med Medix filmer är att fler elever ska uppfylla en större del av målen för årskursen. Alla elever har olika inlärningsstilar. Genom att tillhandahålla olika sorters instuderingsmaterial

Läs mer

Fjällbacka i mars 2004 Karl-Allan Nordblom. Lotsutkiken på Dyngö.

Fjällbacka i mars 2004 Karl-Allan Nordblom. Lotsutkiken på Dyngö. Förord J ag tänker oftast med hjärtat, och den här samlingen berättelser, bilder, dikter och fragment är inget undantag. Sammantaget är den ett subjektivt porträtt av skärgården utanför Fjällbacka och

Läs mer

Funäsdalens skola VT 2008 LOKAL PLANERING SVENSKA FUNÄSDALENS CENTRALSKOLA

Funäsdalens skola VT 2008 LOKAL PLANERING SVENSKA FUNÄSDALENS CENTRALSKOLA Funäsdalens skola VT 2008 LOKAL PLANERING SVENSKA FUNÄSDALENS CENTRALSKOLA Nationella mål att sträva mot i ämnet svenska Skolan skall i sin undervisning i svenska sträva efter att eleven 1 utvecklar sin

Läs mer

Varför en manusförfattare?

Varför en manusförfattare? Varför en manusförfattare? Tove Frambäcks föredrag vid Centrum för dramatiks seminarium Att skapa en berättelse på Sjöhistoriska den 2 april 2012. på Naturhistoriska riksmuseet. Bakgrunden till valet att

Läs mer

1700-talets svenska kungar och deras kritpipor.

1700-talets svenska kungar och deras kritpipor. 1700-talets svenska kungar och deras kritpipor. Väl känt är att Gustav III lät tillverka kritpipor till minne av sin så kallade revolution eller stadskupp som skedde den 19 augusti 1772 och vid några efterkommande

Läs mer

Gymnasiearbetets namn (En underrubrik om man vill)

Gymnasiearbetets namn (En underrubrik om man vill) GYMNASIEBIBLIOTEKARIERNA Skolans namn Gymnasiearbetets namn (En underrubrik om man vill) Namn Gymnasiearbete 100 poäng Klass XX X programmet Läsåret 20XX/20XX Handledare: Abstract (sammanfattning) Sammanfattningen

Läs mer

TEKNISKA MUSEETS POLICY FÖR DOKUMENTATION, INSAMLING OCH GALLRING

TEKNISKA MUSEETS POLICY FÖR DOKUMENTATION, INSAMLING OCH GALLRING TEKNISKA MUSEETS POLICY FÖR DOKUMENTATION, INSAMLING OCH GALLRING Denna policy omfattar dokumentation samt insamling och gallring av föremål, skrivna dokument, arkivalier, fotografier, film, inspelat ljud,

Läs mer

Mänskliga rättigheter i Sverige

Mänskliga rättigheter i Sverige Mänskliga rättigheter i Sverige En lättläst sammanfattning av regeringens skrivelse 2001/02:83 En nationell handlingsplan för de mänskliga rättigheterna Inledning För nio år sedan var det ett stort möte

Läs mer

Årsredovisning Stiftelsen Nordiska museet 2012

Årsredovisning Stiftelsen Nordiska museet 2012 Årsredovisning Stiftelsen Nordiska museet 2012 Detta är Stiftelsen Nordiska museet När språkforskaren och kulturhistorikern Artur Hazelius (1833-1901) gjorde sin första insamlingsresa i Dalarna 1872 ville

Läs mer

MB AO Bygg. Region Bygg Syd & Region Bygg Bostad Syd Bennet Justusson Sammankallande AO Bygg 0733-376547. Region Mellersta Mats Skog 0733-375145

MB AO Bygg. Region Bygg Syd & Region Bygg Bostad Syd Bennet Justusson Sammankallande AO Bygg 0733-376547. Region Mellersta Mats Skog 0733-375145 Region Bygg Syd & Region Bygg Bostad Syd Bennet Justusson AO Bygg 0733-376547 Region Bygg Väst & Region Bostad Väst Sam Ekman Informatör AO Bygg 0733-373423 Region Mellersta Mats Skog 0733-375145 Region

Läs mer

Kapitel Avsnitt Reg.nr Sida nr Förskola bubjrk710.20 1 av 5

Kapitel Avsnitt Reg.nr Sida nr Förskola bubjrk710.20 1 av 5 Förskolan Björkenäs Verksamhetshandbok Kapitel Avsnitt Reg.nr Sida nr Förskola bubjrk710.20 1 av 5 Framtagen av (funktion) Fastställd av (funktion) Signatur Arbetsgrupp Jämställdhet Förskolechef Rubrik

Läs mer

2.1.2. Basvokabulär efter fallande Fmod Basic vocabulary by descending Fmod

2.1.2. Basvokabulär efter fallande Fmod Basic vocabulary by descending Fmod 2.1.2. Basvokabulär efter fallande Fmod Basic vocabulary by descending Fmod och 30340 30856,983,953 sitt pn U52 ] 172,983,901 ofta 535,2 551,971,897 i PP 27867 29461*,946.902 dessa 1141 1188,960,876 står

Läs mer

Den nedtystade historien måste vi lära oss av

Den nedtystade historien måste vi lära oss av Namn: August Magnusson Skola, antal elever, klass: Wisbygymnasiet, 1337, EK14b Adress, mobilnummer, e-post: Östra Sömmerskestigen 34, 0736409595, augustmagnsson@hotmail.se Kontaktpersson: Niklas Westergren

Läs mer

Jönköpings stads historia 1284-1700. Bildserie producerad av Jönköpings läns museum

Jönköpings stads historia 1284-1700. Bildserie producerad av Jönköpings läns museum Jönköpings stads historia 1284-1700 Bildserie producerad av Jönköpings läns museum Bild 1 Jönköping från södra änden av Munksjön omkring 1690. Kopparstick av Erik Dahlbergh. Bild 2 Medeltida vägnät. Bild

Läs mer

Sveriges befolkning 1890 Sida 1

Sveriges befolkning 1890 Sida 1 Sveriges befolkning 1890 Sida 1 Post 3785636 Andersson, Anders f. 1843 i Post 3785615 Andersson, Karl Johan f. 1854 i Arboga landsförs (Västmanlands län, Västmanland) Födelseort i källan: Arboga S:n Post

Läs mer

STADSLABORATORIET MARIESTADS SOMMAR PROJEKT 2011

STADSLABORATORIET MARIESTADS SOMMAR PROJEKT 2011 STADSLABORATORIET MARIESTADS SOMMAR PROJEKT 2011 Mariestad has embarked on an experiment to increase cultural activity in the hope of redefining itself. The city government is launching a series of cultural

Läs mer

Vad är professionell kunskap? Ivor F. Goodson och Studentlitteratur 2005

Vad är professionell kunskap? Ivor F. Goodson och Studentlitteratur 2005 Del 1 Vad är professionell kunskap? Kapitel 1: Introduktion: olika former av professionell kunskap I detta inledande kapitel ges en översikt över synen på professionell kunskap med avseende på undervisning

Läs mer

NU! lanserar KONSTHANTVERKARNA KARLSTAD Sveriges största och vackraste webshop för konsthantverk!

NU! lanserar KONSTHANTVERKARNA KARLSTAD Sveriges största och vackraste webshop för konsthantverk! Evenemangslista NU! lanserar KONSTHANTVERKARNA KARLSTAD Sveriges största och vackraste webshop för konsthantverk! www.konsthantverkarnakarlstad.se Vår förhoppning är att kunder från när och fjärran skall

Läs mer

HÖSTEN 2014 HÖSTEN 2014. Ett imprint för crossover och romaner som har det där lilla extra

HÖSTEN 2014 HÖSTEN 2014. Ett imprint för crossover och romaner som har det där lilla extra Ett nytt imprint för crossover och romaner som har det där lilla extra Ett imprint för crossover och romaner som har det där lilla extra HÖSTEN 2014 HÖSTEN 2014 KANSKE ÄR DET ALLT DU BEHÖVER VETA E. LOCKHART

Läs mer

Med blicken i spegeln. Mija Renström

Med blicken i spegeln. Mija Renström Med blicken i spegeln Mija Renström WORKSHOP 2011: HANINGE KONSTHALL BLÄCKSTRÅLEUTSKRIFT 110 x 200 cm Mija Renström utforskar i det här projektet relationen mellan bild och självbild. I tre nya verk undersöker

Läs mer

Verksamhetsberättelse

Verksamhetsberättelse Verksamhetsberättelse 2011 Sundhultmon i Ovansjöbygden. Längst till vänster syns Kung- Bengtstugan, Mellby och sedan de centrala delarna av Sundhultmon. I bakgrunden skymtar hoppbackarna och Cuba Arena.

Läs mer

Del ur Lgr 11: kursplan i religionskunskap i grundskolan

Del ur Lgr 11: kursplan i religionskunskap i grundskolan Del ur Lgr 11: kursplan i religionskunskap i grundskolan 3.14 Religionskunskap Människor har i alla tider och alla samhällen försökt att förstå och förklara sina levnadsvillkor och de sociala sammanhang

Läs mer

Kunskap är makt, hur använder du din?

Kunskap är makt, hur använder du din? Kunskap är makt, hur använder du din? Ladda samlingarna med samtid en workshop på Skoklosters Slott den 17 april 2015 Ladda samlingarna med samtid! Samtidens blick laddar det förflutna med ny betydelse.

Läs mer

HIMLATRAPPAN av Gert Wingårdh. KIVIK ART CENTRE sommaren 2013

HIMLATRAPPAN av Gert Wingårdh. KIVIK ART CENTRE sommaren 2013 HIMLATRAPPAN av Gert Wingårdh KIVIK ART CENTRE sommaren 2013 Himlatrappan Kivik Art Centre har bjudit in Gert Wingårdh, vår internationellt mest uppmärksammade arkitekt, att rita något för landskapet kring

Läs mer

Projektrapportsmall. 4. Samverkan. Huvudinformant inom polisen. Övriga offentliga aktörer. och högre utbildning. Peter Kimber

Projektrapportsmall. 4. Samverkan. Huvudinformant inom polisen. Övriga offentliga aktörer. och högre utbildning. Peter Kimber Projektrapportsmall 1. Projektidé Projektet syftade till att utveckla ett samspel mellan en konstnärlig och en kriminalteknisk praktik. Det avsåg även bidra till ett samarbete mellan Linda Shamma, konstnär,

Läs mer

ANDREA HÄLSAR PÅ LÄRARHANDLEDNING

ANDREA HÄLSAR PÅ LÄRARHANDLEDNING ANDREA HÄLSAR PÅ LÄRARHANDLEDNING 1 INNEHÅLL INTRODUKTION KOPPLINGAR TILL LÄROPLANEN 2011 GENERELLA FRÅGOR PROGRAM 1 ROMER PROGRAM 2 SVERIGEFINNAR PROGRAM 3 SAMER PROGRAM 4 JUDAR PROGRAM 5 TORNEDALINGAR

Läs mer

Republikanska föreningens ordförande Mia Sydow Mölleby hälsade alla närvarande varmt välkomna till kongressen samt förklarade densamma öppnad.

Republikanska föreningens ordförande Mia Sydow Mölleby hälsade alla närvarande varmt välkomna till kongressen samt förklarade densamma öppnad. Protokoll fört vid Republikanska föreningens kongress Lördagen den 18 april 2015 Pelarsalen, Norra Latin, Drottninggatan 71 B, Stockholm 1 Kongressens öppnande Republikanska föreningens ordförande Mia

Läs mer

Kenneth Gustavsson. Thomas Wågström. Åke Arenhill. Ulrika Linder 6/7-4/8 2013

Kenneth Gustavsson. Thomas Wågström. Åke Arenhill. Ulrika Linder 6/7-4/8 2013 GALLERI FINAL STÄLLER UT I BÄSTEKILLE Kenneth Gustavsson FOTO Thomas Wågström FOTO Åke Arenhill ILLUSTRATIONER Ulrika Linder TECKNINGAR 6/7-4/8 2013 vernissage lördagen den 6 juli kl 11-17 PER LINDSTRÖM,

Läs mer

KALLE ANKA CUP LÅNG STAFETT 4X2 KM

KALLE ANKA CUP LÅNG STAFETT 4X2 KM 1 1 Dalarna 1 22:36.2 0.0 1-1 SJÖDEN Sanna 5:29.2 1 1-2 BARKEGREN Viktor 5:53.1 20 1-3 ERIKSSON Sofia 6:03.6 5 1-4 DANIELSSON Oskar 5:10.1 1 5:29.2 1 11:22.4 5 17:26.0 5 22:36.2 1 2 2 Västerbotten 1 22:41.4

Läs mer

Protokoll för NORNA möte nr 98 i Halmstad onsdagen den 6 november 2013 kl. 08.30

Protokoll för NORNA möte nr 98 i Halmstad onsdagen den 6 november 2013 kl. 08.30 Protokoll för NORNA möte nr 98 i Halmstad onsdagen den 6 november 2013 kl. 08.30 på Halmstad högskola Närvarande: Rikke Steenholt Olesen (Danmark), Terhi Ainiala och Pamela Gustavsson (Finland), Gudlaug

Läs mer

Mats Hagner 2013-01-22. Justitiekanslern. Censur och bestraffning utövas av Sveriges Lantbruksuniversitet

Mats Hagner 2013-01-22. Justitiekanslern. Censur och bestraffning utövas av Sveriges Lantbruksuniversitet 1 Mats Hagner 2013-01-22 Justitiekanslern Censur och bestraffning utövas av Sveriges Lantbruksuniversitet Yttrandefrihet omfattar rätten att yttra och föra fram åsikter utan censur, begränsning eller någon

Läs mer

Preambel ÞORGERÐUR KATRÍN GUNNARSDÓTTIR, UNDERVISNINGSMINISTER, ØYSTEIN DJUPEDAL,

Preambel ÞORGERÐUR KATRÍN GUNNARSDÓTTIR, UNDERVISNINGSMINISTER, ØYSTEIN DJUPEDAL, Preambel ÞORGERÐUR KATRÍN GUNNARSDÓTTIR, UNDERVISNINGSMINISTER, ØYSTEIN DJUPEDAL, KUNSKAPSMINISTER, BERTEL HAARDER, UNDERVISNINGSMINISTER, LEIF PAGROTSKY UTBILDNINGS- OCH KULTURMINISTER, ANTTI KALLIOMÄKI,

Läs mer

JÖNKÖPINGS LÄNS MUSEUM. möten som berör och berikar

JÖNKÖPINGS LÄNS MUSEUM. möten som berör och berikar JÖNKÖPINGS LÄNS MUSEUM möten som berör och berikar 2 Alla tiders dagens kultur blir Erfarenheten kring vad det är att leva är nödvändig. Den hjälper oss att tolka historien och reflektera över nuet. Livets

Läs mer

MÅL OCH BETYGSKRITERIER I HISTORIA

MÅL OCH BETYGSKRITERIER I HISTORIA MÅL OCH BETYGSKRITERIER I HISTORIA Ämnet syftar till att berätta och förklara historien och dess betydelse för människor genom tiderna. MÅL ATT UPPNÅ ÅR 7 1. Kan kortfattat beskriva den Franska revolutionen

Läs mer

I vilken form finns forskningsmaterialet? 2007 Airi Hortling Konst licentiat Universitetlektor Konstindustriella högskolan

I vilken form finns forskningsmaterialet? 2007 Airi Hortling Konst licentiat Universitetlektor Konstindustriella högskolan I vilken form finns forskningsmaterialet? 2007 Airi Hortling Konst licentiat Universitetlektor Konstindustriella högskolan Presentation i seminar, Nordiska Universitets Administratörs- amarbetet (NUAS),

Läs mer

Judendom - lektionsuppgift

Judendom - lektionsuppgift GUC Religionskunskap 1 Lärare: Kattis Lindberg Judendom - lektionsuppgift Läs i NE om antisemitism och lös följande uppgifter tillsammans i gruppen: 1. Beskriv kort antisemitism och vad antisemitism är.

Läs mer

20 nov. i Umeå a Pihl Self Management Stefan Hyttfors m N m u E tid är dåtidf!ramtdienä? u d r Ä! r ä h r

20 nov. i Umeå a Pihl Self Management Stefan Hyttfors m N m u E tid är dåtidf!ramtdienä? u d r Ä! r ä h r 20 nov. i Umeå Emma Pihl Self Management Stefan Hyttfors Nutid är dåtid! Framtiden är här! Är du? När ledarskapet och HR-arbetet behöver inspireras Ibland gör den sig påmind idétorkan. Plötsligt sinar

Läs mer

Om Fortes publiceringsbidrag

Om Fortes publiceringsbidrag 2014-02-27 Om Fortes publiceringsbidrag Syftet med Fortes publiceringsbidrag är att främja spridning av vetenskaplig information, bl.a. till grupper utanför forskarsamhället, från forskning inom Forte

Läs mer

Rapport av projektet Flottning och Folkliv

Rapport av projektet Flottning och Folkliv Dnr HLA 59-2010/20380 Rapport av projektet Flottning och Folkliv 2009-2010 Innehållsförteckning Syfte med projektet... 3 Projektets utformning... 3 Projektets genomförande och resultat... 4 Ekonomisk redovisning...

Läs mer

1.1. Numeriskt ordnade listor Numerically ordered lists 1.1.1. Enheter med F3= 10 efter fallande F Units with 10 by descending F

1.1. Numeriskt ordnade listor Numerically ordered lists 1.1.1. Enheter med F3= 10 efter fallande F Units with 10 by descending F 1.1. Numeriskt ordnade listor Numerically ordered lists 1.1.1. Enheter med F3= 10 efter fallande F Units with 10 by descending F 1 DET ÄR 2652 282 71 HAR EN 350 140 141 KAN INTE 228 59 2 FÖR ATT 2276 369

Läs mer

Engelska, fristående kurser

Engelska, fristående kurser Institutionen för språkstudier /LHü Kursansvariga/Studieadministratörer vt 2015 Engelska, fristående kurser Biträdande studierektor: Berit Åström Engelska A 30 hp Johan Nordlander Emma Strömqvist Engelska

Läs mer

Religionskunskap. Syfte

Religionskunskap. Syfte Religionskunskap Syfte Religion och livsåskådning är en central del av mänsklig kultur. Människor har i alla tider och i alla samhällen försökt förstå och förklara sina levnadsvillkor och de sociala sammanhang

Läs mer

Umeå universitets samarbete med Säljhögskolan avseende uppdragsutbildning

Umeå universitets samarbete med Säljhögskolan avseende uppdragsutbildning Rektor Umeå universitet Juridiska avdelningen Verksjurist Pontus Kyrk Umeå universitets samarbete med Säljhögskolan avseende uppdragsutbildning Bakgrund Högskoleverket har uppmärksammat att Handelshögskolan

Läs mer

ENGELSKA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

ENGELSKA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet ENGELSKA Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika sociala

Läs mer

Kurs: Religionskunskap. Kurskod: GRNREL2. Verksamhetspoäng: 150

Kurs: Religionskunskap. Kurskod: GRNREL2. Verksamhetspoäng: 150 Kurs: Religionskunskap Kurskod: GRNREL2 Verksamhetspoäng: 150 Människor har i alla tider och alla samhällen försökt förstå och förklara sina levnadsvillkor och de sammanhang de lever i. Religioner och

Läs mer

BROR HJORTH-STIFTELSEN

BROR HJORTH-STIFTELSEN Uppsala Stadsarkiv ARKIVFÖRTECKNING BROR HJORTHSTIFTELSEN Referenskod SE/C005/ Utskriftsdatum Arkivbildare BROR HJORTHSTIFTELSEN 730 Depå Uppsala Stadsarkiv Innehåll BROR HJORTHSTIFTELSEN Serie A A A E

Läs mer

Meritportfölj Till hjälp för sökande till läraranställningar och för lärare som söker befordran har Högskolan i Skövde utformat nedanstående förslag på hur man kan sortera sina handlingar i en meritportfölj.

Läs mer

Kommunikation. Tror du att det finns något universellt kroppsspråk? Vilket kroppsspråk brukar du använda?

Kommunikation. Tror du att det finns något universellt kroppsspråk? Vilket kroppsspråk brukar du använda? Kommunikation Vi människor kommunicerar på många olika sätt. Vi ringer, mejlar och pratar med varandra. Men vi använder också kroppen väldigt mycket. När personer kommunicerar är all kommunikation inte

Läs mer

som flygfotot började växa fram på allvar. Under mellankrigstiden blev det allt vanligare att börja använda flygfotografering.

som flygfotot började växa fram på allvar. Under mellankrigstiden blev det allt vanligare att börja använda flygfotografering. Bilder från ovan visa Flygfotopionjären Oscar Halldin med aeronauten Francesco Cetti framför sin ballong Fritjof Nansen efter en landning vid Lerum 1898. Saknar du bilden på släktgården för att göra släktforskningen

Läs mer

Generation I. Generation II

Generation I. Generation II 2013-02-18 Sammanställt av: Gunnar Ekman, nga.ekman@telia.com Sida 1 Proband Inga Frida Olivia Grönlund. Skollärarinna. Född 1896-03-28 i Kall (Z). Död 1967-07-24 i Åsmon, Ådals-Liden (Y). (Far I:1, Mor

Läs mer

Masterprogram i ABM 2015/2016

Masterprogram i ABM 2015/2016 Masterprogram i ABM 2015/2016 120 HP UPPSALA DISTANS 100%, CAMPUS 100% ABM är en förkortning för arkiv, bibliotek och museer. Masterprogrammet i ABM förbereder dig för en karriär inom dessa verksamheter.

Läs mer

Sveriges Folkskollärarinneförbund SF

Sveriges Folkskollärarinneförbund SF Sveriges Folkskollärarinneförbund SF Författare: Sofia Persson I nästan sextio år (1906-1963) hade folkskollärarinnorna en egen organisation som arbetade för jämställda villkor i läraryrket. Förbundet

Läs mer

Svensk invandringspolitik

Svensk invandringspolitik Háskóli Íslands Svenska lektoratet Vårterminen Samhällskunskap 05.70.06 (5,0 p) V [ects: 10] Lärare: Lars-Göran Johansson, lektor larsj@hi.is Studiebrev 3 Hej igen!! Den här veckan ska du jobba med frågor

Läs mer

Utställningstider 2011. Amatörvinnarna 2009. 5 mars 20 mars

Utställningstider 2011. Amatörvinnarna 2009. 5 mars 20 mars Utställningstider 2011 5 mars 20 mars Amatörvinnarna 2009, Höglandet 26 mars 10 april Matz Nordell, Kalmar 12 november 27 november Åsa Lindsjö och Kristina Karlsson, Nässjö 10 december 8 januari (2012)

Läs mer

Sammanfattning. 1. Inledning

Sammanfattning. 1. Inledning Nationell strategi för arbetet med att digitalisera, digitalt bevara och digitalt tillgängliggöra kulturarvsmaterial och kulturarvsinformation 2012 2015 Sammanfattning Den nationella strategin för arbetet

Läs mer

Fakta om The Glass Factory i Boda. the glass factory. Fakta om emmaboda kommuns satsning på ett glasmuseum i boda

Fakta om The Glass Factory i Boda. the glass factory. Fakta om emmaboda kommuns satsning på ett glasmuseum i boda the glass factory Fakta om emmaboda kommuns satsning på ett glasmuseum i boda 1 Bakgrund Hösten 2008 köpte Emmaboda kommun Kosta Bodas historiska glas. Glassamlingen omfattar 30 000 unika konstglasobjekt

Läs mer

PRESSMATERIAL BOKPROJEKTET MED FANTASIN SOM YRKE

PRESSMATERIAL BOKPROJEKTET MED FANTASIN SOM YRKE PRESSMATERIAL BOKPROJEKTET MED FANTASIN SOM YRKE KONTAKT Telefon: Mathias Worbin 0768 652 305 Mail: mr_wigmannen@bildfobi.se Hemsidor: www.nilssoncrwth.se, www.bildfobi.se Facebook: Konstgruppen Bildfobi

Läs mer

Alströmerhemmet Nationalmuseums partner i pilotprojektet Morgondagens museum

Alströmerhemmet Nationalmuseums partner i pilotprojektet Morgondagens museum Alströmerhemmet Nationalmuseums partner i pilotprojektet Morgondagens museum Under 2015 inleder Alströmerhemmet och Nationalmuseum ett skede i sitt samarbete för att tillsammans hitta arbetsformer som

Läs mer

VÄLKOMMEN! S:T MATTEUS FÖRSAMLINGSBIBLIOTEK

VÄLKOMMEN! S:T MATTEUS FÖRSAMLINGSBIBLIOTEK VÄLKOMMEN! S:T MATTEUS FÖRSAMLINGSBIBLIOTEK HISTORIK Det var en tid då nästan alla innerstadsförsamlingar hade ett eget bibliotek. Idag finns endast två kvar, det ena är S:t Matteus Församlingsbibliotek

Läs mer

Protokoll fört vid Östertälje Båtklubbs ordinarie årsmöte den 25 januari 2015 kl. 18.00 i Strand Hotell

Protokoll fört vid Östertälje Båtklubbs ordinarie årsmöte den 25 januari 2015 kl. 18.00 i Strand Hotell 1 Årsmötets öppnande. Ingvar Bingman öppnade årsmötet med att hälsa samtliga välkomna. 2 Mötets behöriga utlysande. Årsmötet var behörigen utlyst. 3 Fastställande av dagordningen. Dagordningen godkändes.

Läs mer