Svenska etnologer och folklorister. Svenska etnologer och folklorister. Redaktörer: Mats Hellspong och Fredrik Skott

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Svenska etnologer och folklorister. Svenska etnologer och folklorister. Redaktörer: Mats Hellspong och Fredrik Skott"

Transkript

1 Svenska etnologer och folklorister Ett ämnes historia är dess företrädares. I Svenska etnologer och folklorister möter vi internationellt kända forskare men också sådana som verkat mer på lokal nivå. Här presenteras professorer såväl som museimän, både skrivbordsteoretiker och fältforskare. Genom trettiofem biografier får vi i boken inblickar i enskilda forskares verksamhet, i avhandlingar och karriärer men också i akademiska intriger och strider. Sammantaget tecknas en bild av vilka frågor som stått på dagordningen inom det etnofolkloristiska ämnesområdet, vilket ger en initierad beskrivning av ämnets utveckling under 150 år. Redaktionskommittén för Svenska etnologer och folklorister har bestått av Nils-Arvid Bringéus, Mats Hellspong, Bengt af Klintberg, Agneta Lilja och Fredrik Skott. Hellspong och Skott är volymens redaktörer. Svenska etnologer och folklorister Redaktörer: Mats Hellspong och Fredrik Skott Kungl. Gustav Adolfs Akademien för svensk folkkultur Distribution: Swedish Science Press Box 118 SE Uppsala E-post: ISSN ISBN

2 3 ACTA ACADEMIAE REGIAE GUSTAVI ADOLPHI CIX Svenska etnologer och folklorister Redaktörer: Mats Hellspong och Fredrik Skott Redaktionskommitté: Nils-Arvid Bringéus, Mats Hellspong, Bengt af Klintberg, Agneta Lilja och Fredrik Skott UPPSALA 2010 Kungl. Gustav Adolfs Akademien för svensk folkkultur

3 4 Omslagsbild: Etnologisk expedition till Västerdalarna Från vänster: Erik Lindstein, Nils Berglind, Sigurd Erixon, Olle Homman, Evert Eriksson, Sigfrid Svensson och Sam Owen Jansson. Foto: Nordiska museet. Författarna och Kungl. Gustav Adolfs Akademien för svensk folkkultur 2010 ISSN ISBN Printed in Sweden 2010 Textgruppen i Uppsala AB

4 5 Innehåll Förord Gunnar Olof Hyltén-Cavallius ( ) av Nils-Arvid Bringéus... 9 Nils Gabriel Djurklou ( ) av Britt-Marie Insulander Johan Nordlander ( ) av Lars-Erik Edlund Nils Edvard Hammarstedt ( ) av Bengt af Klintberg Nils Keyland ( ) av Jan Garnert Louise Hagberg ( ) av Birgitta Skarin Frykman Martin P:n Nilsson ( ) av Catharina Raudvere Hilding Celander ( ) av Fredrik Skott Carl Wilhelm von Sydow ( ) av Nils-Arvid Bringéus Nils Lithberg ( ) av Birgitta Svensson Waldemar Liungman ( ) av Bengt af Klintberg Ernst Klein ( ) av Barbro Klein Sigurd Erixon ( ) av Karl-Olov Arnstberg Åke Campbell ( ) av Nils-Arvid Bringéus Ella Odstedt ( ) av Agneta Lilja Ernst Manker ( ) av Eva Silvén Sven Liljeblad ( ) av Jan-Öjvind Swahn Dag Strömbäck ( ) av Bo Almqvist John Granlund ( ) av Mats Hellspong Olof Hasslöf ( ) av Nils Nilsson Sigfrid Svensson ( ) av Sven B. Ek Gösta Berg ( ) av Janken Myrdal Albert (Nilsson) Eskeröd ( ) av Orvar Löfgren Gunnar Granberg ( ) av Jochum Stattin Carl-Herman Tillhagen ( ) av Bengt af Klintberg Julius Ejdestam ( ) av Anders Gustavsson Gertrud Grenander Nyberg ( ) av Janken Myrdal Anna-Maja Nylén ( ) av Sofia Danielson Alfa Olsson ( ) av Christina Fjellström Mats Rehnberg ( ) av Mats Hellspong Brita Egardt ( ) av Jonas Frykman Börje Hanssen ( ) av Birgitta Svensson Anna Birgitta Rooth ( ) av Jan-Öjvind Swahn Phebe Fjellström ( ) av Katarina Ek-Nilsson Bengt R. Jonsson ( ) av Sven-Bertil Jansson Författare

5 Ernst Manker ( ) 135 Ernst Manker ( ) Eva Silvén Foto i privat ägo talets Sverige och dess modernisering rymmer otaliga bildnings- och klassresor. En av dem gjordes av Ernst Manker, som kom att bli sin tids mest produktive utforskare och skildrare av samisk kulturhistoria och samiskt liv. Han var utbildad som etnograf och verksam framför allt vid Nordiska museet. Förutom hundratals tryckta arbeten och till museet förvärvade föremål fyller Mankers arkiv åtskilliga hyllmeter: dokumentation från fältarbeten och kulturmiljöinventeringar, svar på frågelistor, manuskript till böcker och föreläsningar, utställningsdokumentation, korrespondens, tidningsklipp samt tusentals fotografier (jfr Kjellström 1998). Ernst Manker föddes och växte upp med tre syskon på Tjörn under sina första sju år. Föräldrarna hade i början av 1890-talet blivit bönder och gårdsägare efter en tids arbete i USA; fadern hade även tillbringat ett tiotal år på sjön. Vid sekelskiftet 1900 flyttade familjen till en större gård i Göta älvdal. Efter folkskolan arbetade Manker tolv år i jordbruket, samtidigt som han inledde sin författarbana med bl.a. artikeln Något om skygga hästar och körning av desamma i tidskriften För Lantmannahem (1913). Som rekryt under första världskriget blev han antimilitarist och skrev bl.a. pamfletten Under militärmaran (1917), utgiven av Svenska freds- och skiljedomsföreningen. Nyfikenhet och bildningslust tog honom till studentexamen som privatist i Lund 1921 och filosofie kandidatexamen vid Göteborgs högskola De första publicerade texterna följdes av åtskilliga andra: notiser, reseskildringar, naturstudier, kåserier, noveller och dikter i landsorts- och fackpress, veckotidningar och tidskrifter, vid sidan av hans vetenskapliga författarskap. I början skrev han under sitt ursprungliga namn Ernst Olsson, andranamnet Mauritz och andra pseudonymer eller under sitt nya efternamn Manke som dock visade sig vara upptaget, varför det från slutet av 1920-talet i stället blev Manker (Berg , Frendel 1964, Manker 1961, 1967).

6 136 Eva Silvén I Göteborg läste Manker bl.a. etnografi för professor Erland Nordenskiöld och planerade att göra Afrika till sitt geografiska specialområde. Inledningsvis fick han till uppgift att packa upp och dokumentera tidigare orörda samlingar på Göteborgs museums etnografiska avdelning och från 1925 på motsvarande avdelning vid Riksmuseet i Stockholm. Men inför en första fältexpedition upptäcktes att han blivit smittad med lungtuberkulos. Ett alltför hängivet uppgående i packlårarnas innehåll hade inte varit bra för hälsan, konstaterade han men blev efter något år på sanatorium friskförklarad (Manker 1967:74). Ett antal studier om afrikansk kulturhistoria publicerades under åren runt 1930 samtidigt som han verkade för att Riksmuseets etnografiska avdelning skulle brytas loss ur naturhistorien och bli ett självständigt Statens etnografiska museum (förverkligat 1935), där han hoppades att en gång som afrikanist bli avdelningschef (Manker 1967:100). Men samtidigt hade han alltsedan sin första resa norrut 1926 börjat intressera sig för fjällvärlden och samerna, som blev ämnet för hans första bok, En stallo i Jokkmokk (1928). Med tiden visade det sig vara sameforskningen som skulle ge honom den försörjning och den vetenskapliga plattform han strävade efter. Ett avgörande steg togs när Manker kallades till Uppsala av lappologen och professorn i finsk-ugriska språk Karl Bernhard Wiklund, och erbjöds uppdraget att samla material om den samiska trumman (Manker 1967:113 ff.). Uppgiften var att leta upp och dokumentera alla bevarade trummor, vars bilder sågs som källor till andliga föreställningar och materiella kulturförhållanden. Inventeringsarbetet förde honom, med nyblivna hustrun Lill som medhjälpare, över hela Europa under åren 1932 och 1934, tills åttioen trummor var uppspårade och beskrivna. Som ett av hans största vetenskapliga verk utkom 1938 den första delen av Die lappische Zaubertrommel. Eine ethnologische Monographie, med undertiteln Die Trommel als Denkmal materieller Kultur (887 sidor i stort format) kom den andra delen, med undertiteln Die Trommel als Urkunde geistigen Lebens (447 sidor, samma format). Förutom en ingående monografi över varje trumma rymmer böckerna en komparativ analys och diskussion av trehundra års forskning i ämnet. Etnologen John Granlund skrev en recension av hela verket, där han i stort stödde Mankers tolkningar, lovordade den rediga terminologin liksom fotografiernas och teckningarnas kvalitet samt framhöll arbetets stora betydelse för fortsatt forskning allt präglat av Mankers känsla för vetenskaplig akribi, konstnärlig balans och betydande människokunskap (Granlund 1952:73). Under 1930-talet kom också den genre som Mankers första bok representerade att etableras som ett kännetecken för honom: dokumentära reseskildringar där egna upplevelser flätades samman med händelser, livsöden, sägner och myter, berättade av de människor han mötte. I genomsnitt vart tredje år under hans yrkesverksamma liv utkom en sådan bok på vanliga kommersiella förlag, med titlar som Rajden går (1934), Under samma himmel (1939), Det nya fjällvattnet (1941), Markens gudar (1948) och Viddernas vandrare (1959). Tidigt fick han goda recensioner för sin iakttagande blick och gestaltande förmåga men också

7 Ernst Manker ( ) 137 för sitt sätt att skildra samerna, inte som romantiska kuriositeter utan som riktiga nutidsmänniskor, som det stod i en baksidestext. Dessa böcker var ofta parallella utgåvor till vetenskapliga publikationer och alltid illustrerade med egna fotografier Manker hade skaffat sin första kamera redan på 1910-talet. På bilderna möter betraktaren olika fjällmiljöer men framför allt blicken från män och kvinnor i olika åldrar, och inte minst barnen ägnade han ofta stor uppmärksamhet. Det Manker sökte i Afrika eller Lappland var människor, natur och äventyr, i kombination med insamling och forskning. Den politiska aspekt som skulle ha följt med en inriktning på Afrika etnografins roll i det koloniala projektet aktualiserades även i arbetet med de samiska frågorna. I bygget av välfärdsstaten från 1930-talet och framåt kom majoritetssamhällets förhållande till den samiska befolkningen att uttrycka åtskilliga av periodens spänningar, mellan segregering och assimilering av olika folkgrupper. Staten hade i lag definierat samisk identitet i förhållande till renskötseln, och såsom avvikande kunde samerna förvägras samma rättigheter som andra medborgare. Under tiden efter andra världskriget inträffade en brytpunkt, då de tidigare rasorienterade och kulturhierarkiska argumenten successivt förlorade i trovärdighet, samtidigt som samerna i ökad utsträckning trädde fram som självständiga aktörer. Manker uttalade sig sällan i direkt politiska termer utan stödde samernas sak med sina egna verktyg. I början av 1930-talet fick han kontakt med den framväxande samerörelsen och började medverka i Samefolkets Egen Tidning. Då fanns ännu inte någon landsomfattande organisation, så tidningen blev en betydelsefull samisk röst och organisatör av de politiska och kulturella strävandena meddelades där att ett nytt forskningsuppdrag rörande den samiska trumman hade anförtrotts en ung och vederhäftig forskare, som redan i egna böcker dokumenterat sig som en samvetsgrann och sympatisk upptäckare av intressanta och eljest förbisedda sidor i samernas liv... mannen med det vakna och sanningsälskande intellektet och det varma, sympatiska hjärtat (Park 1933:15). Därefter medverkade Manker fortlöpande med artiklar om bl.a. musei- och kulturarvsfrågor, fältarbeten, tradition och modernitet i samiskt liv samt under kriget också som organisatör av en insamling till förmån för samerna i Finland. Såväl Etnografiska museet som Nordiska museet hade vid den här tiden stora samiska föremålssamlingar. Vid sidan av andra aktörer återupplivade Manker nu en äldre vision om ett lapskt centralmuseum. Det var samhällets modernisering som ansågs göra aktiv insamling och dokumentation nödvändig; den traditionella samekulturen sades vara i snabb upplösning genom renskötselns rationalisering, nya boendeformer och masskonsumtionens omdaning av vardagslivet. Manker såg förändringen som både nödvändig och rättvis men ville bevara föremål och berättelser för samernas kännedom om sin egen historia och för framtida forskning. Som alternativa konstruktioner av centralmuseet fanns en fristående institution, en placering vid Etnografiska museet eller

8 138 Eva Silvén Nordiska museet, men efter hand segrade linjen att sameforskningen borde ses som en del av den nordiska kulturhistorien. Efter ett intensivt lobbyarbete beviljades Nordiska museet statliga medel för en tjänsteman med speciellt uppdrag att handha museets samlingar av samiska kulturföremål, bedriva fältforskning och fungera som rådgivare åt andra museer med samiska samlingar. Självklart fick Ernst Manker tjänsten (Tomasson 1934, 1939, Årsberättelse 1940: 217 f., Manker 1942, 1943, Sommarström 1972). Samerna hamnade på Nordiska museet men blev ändå inte någon angelägenhet för folklivsforskarna runt den Hallwylska professuren. Varken Manker själv eller samefrågorna inkluderades egentligen i det växande etnologiska och folkloristiska forskningsfältet, och efter Manker följde ytterligare två etnografer på tjänsten. Trots att andra världskriget bröt ut två månader efter det att Manker hade tillträtt 1939, började han med en rivstart. Utifrån den nya positionen kunde han skriva sin dagordning på ett annat sätt än tidigare, då han varit beroende av tillfälliga anslag, arvoden och anställningar. Organisatoriskt kom Lapska avdelningen inledningsvis att sortera under Allmogeavdelningen men blev från 1947 en självständig enhet. En annan nyordning var Lapska arkivet. Manker samlade där allt befintligt material med samisk anknytning i museets arkiv, förvärvade originalhandlingar från exempelvis Johan Turi, Ossian Elgström, Emilie Demant Hatt och Nils Nilsson Skum samt tillfogade efter hand all dokumentation från sin egen verksamhet. Även föremålssamlingen utökades aktivt genom köp och gåvor. Manker hade också idén att alla statliga samlingar av föremål med samisk härkomst borde samlas på Nordiska museet, det lapska centralmuseet. Han lyckades få föremål från Historiska museet överförda som deposition, däremot inte från Etnografiska museet. Samma år som Manker tillträdde sin tjänst vid Nordiska museet började han förteckna ordningsmännen i de omkring femtio samebyarna och andra möjliga kontaktpersoner, som tillsammans kom att forma den lapska ombudskåren. Dess uppgift skulle i första hand vara att besvara de åtta frågelistor som Manker sände ut och vars svarsmaterial kom till användning i vetenskapliga artiklar och monografier (Silvén 2009a). En del av ombuden kände Manker sedan tidigare, och flera blev till och med vänner, då hans jordnära bakgrund sannolikt minskade distansen till akademikern från Stockholm (jfr Kjellström , Ruong 1972). Ombuden i samebyarna var renskötande män, men genom det mångåriga samarbetet, även i andra frågor, kom kontaktytan ibland att vidgas och inkludera även andra familjemedlemmar. Det fanns också några kvinnor bland dem som Manker rekryterade utanför samebyarna. Med utgivningen av Die lappische Zaubertrommel hade Manker startat den vetenskapliga serien Acta Lapponica. Nummer två i serien blev renskötaren och konstnären Nils Nilsson Skums Same sita lappbyn (1938), med texten översatt och normaliserad av den samiske språkforskaren Israel Ruong. I Acta Lapponica publicerade Manker den vetenskapliga versionen av sina undersökningar, som den stora dokumentationen av de samiska områden längs Stora Lule älv som skulle läggas under vatten i och med utbyggnaden av

9 Ernst Manker ( ) 139 kraftverket i Porjus: Lapsk kultur vid Stora Lule älvs källsjöar (1944). Senare verk blev The nomadism of the Swedish mountain lapps (1953), Lapparnas heliga ställen (1957), Fångstgropar och stalotomter (1960), Lappmarksgravar (1961) samt Skogslapparna i Sverige (1968). Även andra studier bereddes plats, bl.a. Karl Tiréns Die lappische Volksmusik (1942) och Johannes Schefferus Lappland (1956, den första svenska översättningen av Lapponica, utgiven på latin 1673). Som en extra drivkraft bakom utgivningen angav Manker den maktstrid som i början av 1940-talet uppstod mellan honom och Björn Collinder, K. B. Wiklunds efterträdare på den lärostol som dittills hade betraktats som centrum för den svenska sameforskningen (Manker 1967:117 ff.). En sak fick Manker emellertid skjuta på några år en ny samisk basutställning (Silvén 2008a, 2008b). På grund av krigsrisken var delar av de samiska samlingarna evakuerade, men 1947 öppnades Lapparna, som kom att stå kvar i trettio år. Där skildrades det historiska samiska livet med renskötsel, manlig och kvinnlig slöjd, dräktskick och andlig kultur. I motsats till den föregående utställningens typologiska serier kallade Manker ibland Lapparna för en skådesamling. Allmänheten ville hellre uppleva än studera föremålen, menade han, och lade därför tonvikt på åskådlighet och funktionella samband. Till detta fogades en konstnärlig ambition, med målningar och teckningar av Folke Ricklund, Helmer Osslund, Ossian Elgström och Nils Nilsson Skum samt porträttskulpturer av Runo Johanson (Lette). Till Nordiska museets framställning av samisk kultur hörde dessutom samevistet på Skansen, som fram till 1965 var en del av museet. Även här kom de samiska ombuden till nytta, bl.a. för att rekrytera familjer som säsongsvis skulle levandegöra vistet, som en publikattraktion. På så vis fortsattes en tradition från Artur Hazelius tid, då grupper av samer turnerade mellan världsutställningar och zoologiska parker på kontinenten. Samtidigt uppträdde en ny form för medialisering av det samiska: spelfilmen. Genom Mankers förmedling hamnade några av Skansensamerna på rollistan till Sampo Lappelill (1949) och han bidrog också själv till att osäkra gränsen mellan fiktion och verklighet genom att i flera av sina populära böcker kalla nordsamen Per Henning Nutti Midnattssolens son efter hans roll i filmen med samma namn (1939). Mankers lapska centralmuseum var en enmansinstitution, men med ett rikt förgrenat nätverk av kontakter. Vid sidan av egna undersökningar ledde Manker fältinventeringar av fasta fornlämningar i samarbete med de nordligaste länens landsantikvarier. Även i Nordnorge gjordes forskningsresor, tillsammans med bl.a. Ørnulv Vorren från Tromsø universitet och museum. I boken Över vidderna (1952) beskriver Manker flera av dessa resor och jämför dem med etnografiska forskningsfärder i andra världsdelar var han ordförande i Svenska Fjällklubben, en organisation för erfarna fjällentusiaster, och 1967 fick han Svenska Turistföreningens Dag Hammarskjöld-medalj blev han hedersledamot av Royal Anthropological Institute i London, 1953 hedersdoktor vid Stockholms högskola, såsom efter av-

10 140 Eva Silvén lagda prov, och 1967 tilldelades han den norska Qvigstadmedaljen. Manker publicerade sig huvudsakligen på svenska, men när han skrev för en internationell läsekrets speglade han sin tids forskningsorientering med verk på tyska före andra världskriget, därefter på engelska. Så fylldes Mankers drygt två decennier med fast tjänst på Nordiska museet fram till pensionen Hustrun Lill var inte yrkesutbildad men arbetade utanför hemmet fram till de två barnens födelse, 1935 och byggde familjen sig ett sommarhus på Tjörn, och erfarenheter från barnaåren gestaltades nu till dikter i Lyhört (1952) och berättelser i Tjörn. Minnen och återseenden (1954) samt Tjörn och bron (1969). Särskilt somrarna runt pensioneringen, men även tidigare, ägnade Manker åt att tillsammans med sommargrannen Leif Olsson inventera alla kvarnlämningar på ön, som publicerades bl.a. i Kvarnarna på Tjörn (1965). Efter pensioneringen utkom ytterligare några självbiografiska böcker. Men Manker var också fortsatt verksam som forskare intill sin bortgång 1972, då han arbetade med förhistoriska fynd av skidor, med förhoppningen att en datering med hjälp av C14-metoden skulle kasta nytt ljus över frågan om den samiska befolkningens härkomst och historia (Berg 1972). Mankers sista bok blev utgiven postumt, Medmänniskor i norr (1978), en bildbaserad betraktelse över de samer han mött genom åren, med de mest kända fotografierna. I förordet reflekterade han över och 1970-talens samepolitiska situation och hoppades att denna bildkrönika ur det förgångna inte skulle vara till förfång utan en tillgång för dagens socialt kämpande samer. Han vände sig mot de mer välmenta än i sak insatta supporters som talade om diskriminering, förtryck och slum bland samerna, vilket han menade var att förväxla fattigdom med en tidigare primitiv livsform (Manker 1978:6 f.). Även i annat sammanhang hade han ondgjort sig över ett uppskärrat minoritetspatos från utomstående, särskilt när samerna likställdes med zigenarna, Sydafrikas negrer och indianerna i reservaten eller Västern-städernas slum (Manker 1970: 10). Mot det tidigare 1900-talets tidsanda hade Manker strävat efter att möta samerna som jämlikar, varken nedlåtande, ömkande eller romantiserande, och i hans ögon tålde de inte sådana paralleller. Det fanns i hans synsätt ett drag av elitism, att sätta samerna på piedestal stolta och starka människor som kunde klara sig själva och bemästra naturens utmaningar. I Mankers framställningar möter vi framför allt samerna som individer och som folk, mer sällan som de typer som tillhandahölls av rasbiologin, en under flera decennier legitim vetenskap. Det hände dock att han använde dess terminologi för att beskriva och diskutera samers utseende, kroppskonstitution och mentalitet, även efter andra världskriget (Manker 1947:39 ff.). Under kriget uttryckte han i viss kollegial och privat korrespondens en tyskvänlig hållning, men vilken betydelse detta kan ha haft för hans verksamhet återstår att undersöka. Här öppnas för frågor om sameforskningens samhälleliga konsekvenser i såväl samtiden som framtiden (jfr Silvén 2008c, 2009b). Förhållandet mellan etniska gruppers kulturella erkännande, identitetsformering och sociala

11 Ernst Manker ( ) 141 och politiska rättigheter är en relevant fråga för etnografins, etnologins och folkloristikens forskningsfält. I ljuset av vår tids urfolks- och minoritetspolitik är det något som Ernst Mankers arbete placerar högt på dagordningen. Litteratur Berg, Gösta, 1972: Ernst Manker Ethnologia Scandinavica, s : Ernst Mauritz Manker. Svenskt biografiskt lexikon 25, s Frendel, Yvonne, 1964: Ernst Mankers tryckta skrifter Stockholm. (Nordiska museet.) Granlund, John, 1952: [Rec. av] Ernst Manker, Die lappische Zaubertrommel. Rig, s Kjellström, Rolf, : Ernst Manker etnograf i Sameland. Till fjälls, s : Nordiska museets sameforskning. Nordiska museet 125 år. Red. Hans Medelius, Bengt Nyström & Elisabet Stavenow-Hidemark. Stockholm. S Manker, Ernst, 1942: Nordiska Museets sameavdelning. Samefolkets Egen Tidning 4, s : Ett lapskt centralmuseum. Rig, s : De svenska fjällapparna. Stockholm. 1961: Älvens vatten blänker motsols. Stockholm. 1967: På tredje botten. Minnesbilder. Stockholm. 1970: Åter mot norr. Minnesbilder och studier. Stockholm. 1978: Medmänniskor i norr. Sundsvall. Park, Gustav, 1933: Ett betydelsefullt samiskt kulturföremål utforskas. Samefolkets Egen Tidning 2, s Ruong, Israel, 1972: Ernst Manker. Samefolkets Egen Tidning 1 3, s Silvén, Eva, 2008a: Samiska scener och scenerier. För Sápmi i tiden. Red. Christina Westergren & Eva Silvén. Stockholm. S (Fataburen.) 2008b: Staging the Sami narrative and display at the Nordiska Museet in Stockholm. Comparing. National museums, territories, nation-building and change. Red. Andreas Nyblom & Peter Aronsson. Linköping University Electronic Press 2008, s c: Cultural diversity at the Nordiska Museet in Stockholm. Outline of a story. Scandinavian museums and cultural diversity. Red. Katherine Goodnow & Haci Akman. New York/Oxford. S a: Konstruktionen av ett samiskt kulturarv. Ernst Manker och den lapska ombudskåren. Föredrag vid konferensen Älvar att korsa: Bygga broar eller vada? Traditionell och akademisk kunskap i samisk forskning, Umeå. (U.u.) 2009b: The construction of a Sami cultural heritage. Essentialism or emancipation. Föredrag vid Byggstenar. 31:a Nordiska etnolog- och folkloristkongressen, Helsingfors universitet samt 4. International Sami Research Seminar, Stockholm. (U.u.) Sommarström, Bo, 1972: Ernst Manker Fataburen, s [Tomasson, Torkel], 1934: Frågan rörande den samiska kulturminnesvården har aktualiserats. Röster för ett samiskt centralmuseum. Samefolkets Egen Tidning 4, s : Den samiska kulturminnesvården säkerställd. Nordiska museets lapska avdelning en central för den etnografiska forskningen bland samerna. Samefolkets Egen Tidning 3, s. 23. [Årsberättelse.] Nordiska museet och Skansen under år Fataburen 1940, s

Förteckning över Gunnar Modins efterlämnade samlingar

Förteckning över Gunnar Modins efterlämnade samlingar Förteckning över Gunnar Modins efterlämnade samlingar ULMA 35606 Gunnar Modin (1895 1953) var son till den kända Multråprästen och hembygdsforskaren Erik Modin. Under sin livstid fick hans insatser ingen

Läs mer

Svenska etnologer och folklorister. Svenska etnologer och folklorister. Redaktörer: Mats Hellspong och Fredrik Skott

Svenska etnologer och folklorister. Svenska etnologer och folklorister. Redaktörer: Mats Hellspong och Fredrik Skott Svenska etnologer och folklorister Ett ämnes historia är dess företrädares. I Svenska etnologer och folklorister möter vi internationellt kända forskare men också sådana som verkat mer på lokal nivå. Här

Läs mer

AVTRYCK. Tid, ting, minne

AVTRYCK. Tid, ting, minne AVTRYCK Tid, ting, minne AVTRYCK Tid, ting, minne Vad är historia? Historia är de människor som har levt före oss. Människor som har lämnat spår efter sig överallt. Spåren är avtryck som kan berätta om

Läs mer

DOKUMENTATION AV BYGDEDRÄKTER

DOKUMENTATION AV BYGDEDRÄKTER DOKUMENTATION AV BYGDEDRÄKTER Det finns minst 900 bygdedräkter i Sverige, ca 600 kvinnliga och 300 manliga. Vad vet vi om dem mer än möjligen hur de ser ut? Det vill säga, vad vet vi om deras bakgrund,

Läs mer

Lärarhandledning. Folke och Frida Fridas nya värld Frida Åslund

Lärarhandledning. Folke och Frida Fridas nya värld Frida Åslund Lärarhandledning Folke och Frida Fridas nya värld Frida Åslund www.atriumforlag.se info@atriumforlag.se Innehåll Om boken 2 Om författaren 2 Ingångar till läsningen 3 Analys Berättare Karaktärer Läsdagbok

Läs mer

Judiskt vardagsliv. En frågelista från Dialekt- och folkminnesarkivet i Uppsala

Judiskt vardagsliv. En frågelista från Dialekt- och folkminnesarkivet i Uppsala Judiskt vardagsliv En frågelista från Dialekt- och folkminnesarkivet i Uppsala Dialekt- och folkminnesarkivet i Uppsala är ett offentligt arkiv som ingår i den statliga myndigheten Institutet för språk

Läs mer

TEMAVISNING MED VERKSTAD

TEMAVISNING MED VERKSTAD KONST/FOLKTRO NÄCKENS POLSKA [1 besök. Visningar och skulpturverkstad] Ett av Bror Hjorths mest kända konstverk är Näckens Polska, som står framför tågstationen i Uppsala. Skulpturen kom på plats 1967,

Läs mer

Tradition och generation

Tradition och generation Tradition och generation En frågelista från Dialekt och folkminnesarkivet i Uppsala Judiskt vardagsliv Dialekt och folkminnesarkivet i Uppsala är ett offentligt arkiv som ingår i den statliga myndigheten

Läs mer

Sånglekar 4 Nordiska museets julgransplundring 2008

Sånglekar 4 Nordiska museets julgransplundring 2008 Sånglekar 4 Nordiska museets julgransplundring 2008 Den äldsta benämningen på sånglekar är»jullekar«. Carl von Linné skrev för 275 år sedan ner texten och leksättet till sex lekar som han kallade»dahlflickors

Läs mer

Pedagogik. Vetenskaplig definition, en pedagogisk inriktning och dess konsekvens i dansundervisning. Martina Rubensson

Pedagogik. Vetenskaplig definition, en pedagogisk inriktning och dess konsekvens i dansundervisning. Martina Rubensson Pedagogik Vetenskaplig definition, en pedagogisk inriktning och dess konsekvens i dansundervisning Martina Rubensson Dans och Cirkushögskolan Institutionen för danspedagogik Pedagogik 1 HT 2015 Examinator:

Läs mer

HISTORISK TIDSKRIFT (Sweden) 128:1 2008

HISTORISK TIDSKRIFT (Sweden) 128:1 2008 HISTORISK TIDSKRIFT (Sweden) 128:1 2008 Utgivningen av Zacharias Topelius Skrifter Brevskrivaren och opinionsbildaren Zacharias Topelius Zacharias Topelius (1818 1898) var Finlands mest produktiva publicist

Läs mer

Regenter under personers livstid

Regenter under personers livstid Regenter under personers livstid Arneson Anders Tillträdde Gustav III Holstein Gottorpska ätten 1771-02-12 1792-03-25 Andersdotter Maria Gustav III Holstein Gottorpska ätten 1771-02-12 1792-03-25 Olsson

Läs mer

Yaria. Viktor Rydberg

Yaria. Viktor Rydberg Yaria Viktor Rydberg Innehåll Förord 9 Förra avdelningen Om Buddah återvände 15 Inledning till Victor Pfeiffs översättning av Edwin Arnolds dikt»asiens ljus». 1888. Den mekaniska världsteorien 50 Inledande

Läs mer

Fångarna på Långholmen

Fångarna på Långholmen Fångarna på Långholmen Porträttrulle från Långholmens fängelse, 1898. Vakt utanför en vaktkur på muren runt Långholmens fängelse, 1910-talet. Foto: Svenska Dagbladet. När en straffånge släpptes fri från

Läs mer

Hem DFU 289. En frågelista från Dialekt- och folkminnesarkivet i Uppsala

Hem DFU 289. En frågelista från Dialekt- och folkminnesarkivet i Uppsala Hem DFU 289 En frågelista från Dialekt- och folkminnesarkivet i Uppsala Dialekt- och folkminnesarkivet i Uppsala ingår i den statliga myndigheten Institutet för språk och folkminnen. Vi använder oss av

Läs mer

John Ajvide Lindqvist

John Ajvide Lindqvist STIFTELSEN SELMA LAGERLÖFS LITTERATURPRIS 2008 TILLDELAS John Ajvide Lindqvist»För ett författarskap som rymmer ett mästerligt berättande och en känsla för skräckens och inbillningens djupa krafter« Foto:

Läs mer

UTSTÄLLNINGAR OCH FÖRESTÄLLNINGAR Om samerna, Nordiska museet och Skansen

UTSTÄLLNINGAR OCH FÖRESTÄLLNINGAR Om samerna, Nordiska museet och Skansen UTSTÄLLNINGAR OCH FÖRESTÄLLNINGAR Om samerna, Nordiska museet och Skansen Eva Silvén, Nordiska museet, Stockholm Nordiska museet har sedan länge haft rollen som svenskt nationellt museum för kulturhistoria.

Läs mer

Akallas historia i filmarkiven

Akallas historia i filmarkiven Akallas historia i filmarkiven Första spadtagen tas till det moderna Akalla. Lantbrukaren Sigfrid Jansson. Hur förvandlades Järvas lantliga miljö till stora bostadsområden? I Stockholmskällan finns åtta

Läs mer

Välkomna till första numret av skriftserien Högskolepedagogisk debatt!

Välkomna till första numret av skriftserien Högskolepedagogisk debatt! Välkomna till första numret av skriftserien Högskolepedagogisk debatt! Lena-Pia Carlström Hagman Högskolan Kristianstad har som mål att bli nationellt erkänd för sin pedagogiska utveckling. Skriftserien

Läs mer

Masteressä Kungl. Konsthögskolan Niklas Edstam Professor: Sigrid Sandström Handledare: Fredrik Ehlin

Masteressä Kungl. Konsthögskolan Niklas Edstam Professor: Sigrid Sandström Handledare: Fredrik Ehlin Masteressä Kungl. Konsthögskolan Niklas Edstam 870902-6630 Professor: Sigrid Sandström Handledare: Fredrik Ehlin Jag är inte någon annan. Men ibland vill jag vara någon annan. Gå i fotspår och utforma

Läs mer

SÄRSKILD PRÖVNING I SVENSKA B

SÄRSKILD PRÖVNING I SVENSKA B SÄRSKILD PRÖVNING I SVENSKA B Följande färdigheter ska du uppvisa under prövningen för att få ett godkänt betyg på kursen: SKRIVANDE: Du ska kunna producera olika typer av texter som är anpassade till

Läs mer

Lärarhandledning Svanens trumpet E.B. White

Lärarhandledning Svanens trumpet E.B. White Lärarhandledning Svanens trumpet E.B. White www.atriumforlag.se info@atriumforlag.se Innehåll Om boken 2 Om författaren 2 Ingångar till läsningen 3 Analys Berättare Karaktärer Läsdagbok Språket Teman 4

Läs mer

KONSTEN SOM KUNSKAPSVÄG

KONSTEN SOM KUNSKAPSVÄG KONSTEN SOM KUNSKAPSVÄG Studier av konstnärligt seende (Saks) Dokumentation och vetenskapligt seminarium SE OCH LÄRA, ELLER LÄRA ATT SE I en tid av stark målfokusering inom förskola och skola och med samhällets

Läs mer

Stora Halängen och Konrad och Arne Beurling

Stora Halängen och Konrad och Arne Beurling Stora Halängen och Konrad och Arne Beurling Egna minnen och uppgifter från internet och berättelser. Sammanställt av Håkan Hultman Våren 2010 Mangårdsbyggnaden på Stora Halängen 1906 Byggd på 1870-talet

Läs mer

Samlande DFU 293. En frågelista från Dialekt- och folkminnesarkivet i Uppsala

Samlande DFU 293. En frågelista från Dialekt- och folkminnesarkivet i Uppsala Samlande DFU 293 En frågelista från Dialekt- och folkminnesarkivet i Uppsala Vi är många som samlar och vi samlar på en mängd olika saker, till de vanligare sakerna hör frimärken, kapsyler, böcker, dockor,

Läs mer

STOR STOR AMATÖRUTSTÄLLNING 9 16 maj 2009

STOR STOR AMATÖRUTSTÄLLNING 9 16 maj 2009 STOR STOR AMATÖRUTSTÄLLNING 9 16 maj 2009 Viveka Gardahl, Ann Helen Bengtsson, Martina Eriksson, Eva Fresk, Helga Gudding Östman, Hans Karlsson, Sara Karlsson, Gunilla Karlström, Lennart Melin, Anette

Läs mer

3.13 Historia. Syfte. Grundskolans läroplan Kursplan i historia

3.13 Historia. Syfte. Grundskolans läroplan Kursplan i historia 3.13 Historia Människans förståelse av det förflutna är inflätad i hennes föreställningar om samtiden och perspektiv på framtiden. På så sätt påverkar det förflutna både våra liv i dag och våra val inför

Läs mer

Historik nationalbibliografin

Historik nationalbibliografin Historik nationalbibliografin Monografier 1953 2003 Svensk bokförteckning = The Swedish National Bibliography. Stockholm: Svensk bokhandel, 1954 2004. ISSN 0039 6443 Svensk bokförteckning (SvB) var en

Läs mer

Vi översänder här pressinformation om Edouard Boubat.

Vi översänder här pressinformation om Edouard Boubat. Göteborg 1988-05-11 ERNA OCH VICTOR HASSELBLADS STIFTELSE Till redaktionen Hasselbladstiftelsen utdelar i år för åttonde gången det internationella fotopriset, som väckt stort intresse världen över. Pristagare

Läs mer

Anhållan om inrättande av kinesiska som huvudområde

Anhållan om inrättande av kinesiska som huvudområde INSTITUTIONEN FÖR SPRÅK OCH LITTERATURER Anhållan om inrättande av kinesiska som huvudområde Datum: 2015-09-19 Dnr: G 2015/650 Mottagare: Humanistiska fakultetsstyrelsen Fristående kurser i kinesiska har

Läs mer

NORRBOTTENS MUSEUM F 9

NORRBOTTENS MUSEUM F 9 1 1923-1934 Lapskt folkliv och språk. Undersökningar gjorda av: B. Collinder, H. Grundström, E. Brännström och J.G Ullenius. Korrespondens 1923-1934. Edvin Brännström: Lapsk forskning. Acc:nr 217, 220.

Läs mer

Handskrift 151. Professor Sverker R Eks arkiv (1930-)

Handskrift 151. Professor Sverker R Eks arkiv (1930-) Handskrift 151. Professor Sverker R Eks arkiv (1930-) Sverker R Ek föddes i Göteborg 1930, son till litteraturprofessor Sverker Ek och fil.mag. Ingrid Häggström. Sverker Jr kom att gå i samma fotspår som

Läs mer

Forskningsarkivet, Umeå universitetsbibliotek (http://www.foark.umu.se) Handskrift 7B Astrid Hallströms arkiv (1881-1986)

Forskningsarkivet, Umeå universitetsbibliotek (http://www.foark.umu.se) Handskrift 7B Astrid Hallströms arkiv (1881-1986) Handskrift 7B Astrid Hallströms arkiv (1881-1986) Astrid Hallström var född i Göteborg som dotter till kulturhistorikern Wilhelm Berg och hans hustru Emy Gumaelius. Efter utbildningen arbetade hon som

Läs mer

SAMERNAS KULTUR OCH HISTORIA

SAMERNAS KULTUR OCH HISTORIA SAMERNAS KULTUR OCH HISTORIA Ämnet samernas kultur och historia är till sin karaktär tvärvetenskapligt. Det behandlar det samiska kulturarvet i betydelsen det samiska folkets kultur och historia i en geografisk

Läs mer

Tropenmuseum for a change. Anteckningar av Klas Grinell

Tropenmuseum for a change. Anteckningar av Klas Grinell Tropenmuseum for a change Anteckningar av Klas Grinell För att fira och utvärdera slutförandet av sitt tioåriga arbete med att göra om sina basutställningar inbjöd Tropenmuseum ca 40 gäster till konferensen

Läs mer

P R E S I D I U M. Lions Club, Hudiksvall, distrikt: 101 GD, Zon 1. Klubben bildades den 9 maj 1952, som 37:e klubb. Internationellt nr:

P R E S I D I U M. Lions Club, Hudiksvall, distrikt: 101 GD, Zon 1. Klubben bildades den 9 maj 1952, som 37:e klubb. Internationellt nr: P R E S I D I U M Lions Club, Hudiksvall, distrikt: 101 GD, Zon 1 Klubben bildades den 9 maj 1952, som 37:e klubb. Internationellt nr: 18 425 1948 bildades första lionsklubben i Europa, LC Stockholm den

Läs mer

på Bohusläns sockertopp

på Bohusläns sockertopp på Bohusläns sockertopp Martin Fahlén Jimmy Stigh Hans Årebäck 2 Innehåll Förord... 3 Karta över Älgön-Brattön... 4 Linné kryssar nära... 6 Målaren ställer en fråga... 10 Bortom armlängds avstånd... 14

Läs mer

I en varld befolkad av doda tvingas vi att till slut borja leva.

I en varld befolkad av doda tvingas vi att till slut borja leva. TEASER Pris: 0 kr Får spridas!.... I en varld befolkad av doda tvingas vi att till slut borja leva... Innehållet lånat från: Svensk version Jag gillar filmer som får dig att ifrågasätta allt det som vårt

Läs mer

Motorcykeln övervann avstånden och ledde till långväga turism

Motorcykeln övervann avstånden och ledde till långväga turism Motorcykeln övervann avstånden och ledde till långväga turism 17 januari 2013 Bilen övervann avstånden och öppnade möjligheter till vidsträckta resor runtom i vårt land och omvärlden, men för många män

Läs mer

Resultatlista SM i Varpa 2014 Visby

Resultatlista SM i Varpa 2014 Visby Resultatlista SM i Varpa 2014 Lördag 5 Juli 2014 Pojkar Lagkula 2-manna Hablingbo IK 1 Rasmus Hermansson & Noel Käldare Hablingbo IK 2 Henning Niklasson & Oliver Wizen Hablingbo IK 3 Noah Nilsson & Caspian

Läs mer

Gravar utan känd gravrättsinnehavare

Gravar utan känd gravrättsinnehavare Gravar utan känd gravrättsinnehavare EDEBO Gravnummer Gravstenstext Senast gravsatt A 4 J A Gustafsson, Skärsta Hilda 1889-1971 Johan Alfred Gustafsson 1977 A 7 C J Janzon fam grav Knut Hjalmar Johanzon

Läs mer

Ett svenskt digitalt tidskriftsarkiv en förstudie kring de upphovsrättsliga frågorna

Ett svenskt digitalt tidskriftsarkiv en förstudie kring de upphovsrättsliga frågorna Ett svenskt digitalt sarkiv en förstudie kring de upphovsrättsliga frågorna Wilhelm Widmark Stockholms universitetsbibliotek December 2003 Internationellt har det skapats ett antal digitala sarkiv där

Läs mer

Romantiken. ~ ê Ä É í ë Ä ä ~ Ç

Romantiken. ~ ê Ä É í ë Ä ä ~ Ç ~ ê Ä É í ë Ä ä ~ Ç Romantiken Till skillnad från upplysningen, som betonade förnuftet, hävdade romantikerna att det var känslan som var kärnan i tillvaron. Använd era känslor och associationer när ni

Läs mer

Museum för statens ostasiatiska samlingar staffan nilsson, Fil.dr i konstvetenskap, byggnadsantikvarie

Museum för statens ostasiatiska samlingar staffan nilsson, Fil.dr i konstvetenskap, byggnadsantikvarie Museum för statens ostasiatiska samlingar staffan nilsson, Fil.dr i konstvetenskap, byggnadsantikvarie Den fjärde september öppnade Östasiatiska museet efter att ha varit stängt för ombyggnad sedan augusti

Läs mer

Fakta om: Titel: Banvakten, 1884 Konstnär: Laurits Andersen-Ring (1854 1933, Danmark)

Fakta om: Titel: Banvakten, 1884 Konstnär: Laurits Andersen-Ring (1854 1933, Danmark) Faktablad, övningar och bilder till kursprovet HT 2011 Fakta om: Titel: Den förlorade sonen, 1885 Konstnär: Georg von Rosen (1843 1923, Sverige) Konstnären Georg von Rosen var greve, professor och direktör

Läs mer

Hotet mot den svenska befolkningsstatistiken

Hotet mot den svenska befolkningsstatistiken Hotet mot den svenska befolkningsstatistiken I Sverige brukar vi prisa oss lyckliga för vår befolkningsstatistik, med dess möjligheter till detaljerade jämförelser i tid och rum. Förutsättningen är en

Läs mer

Handskrift 40D. Fredrica Christina Linders arkiv (1787 1840)

Handskrift 40D. Fredrica Christina Linders arkiv (1787 1840) Forskningsarkivet, Umeå universitetsbibliotek (http://www.foark.umu.se) Handskrift 40D. Fredrica Christina Linders arkiv (1787 1840) Fredrika Christina (Fanny) Linder var komminister J.A. Linders andra

Läs mer

Studentuppsatser/Examensarbeten registreras men fulltextpublicering sker frivilligt.

Studentuppsatser/Examensarbeten registreras men fulltextpublicering sker frivilligt. Vem får registrera poster i DiVA Alla forskare och anställda vid Karlstads universitet bör registrera sina vetenskapliga publikationer i DIVA. Även tidigare anställda, t.ex. professor emeritus, som arvoderas

Läs mer

Hans E Skölds släktarkiv.

Hans E Skölds släktarkiv. Örebro stadsarkiv Arkivförteckning Hans E Skölds släktarkiv. 2014-10-07 Historik Historik för Hans E Skölds släktforskningshandlingar. Sida 1 av 1 Innehållsförteckning F F1a F1b F2 F3 F5 Ämnesordnade handlingar

Läs mer

Terminologi och klassifikation. Användning av kontrollerad ordförråd vid Torekällbergets museum Södertälje

Terminologi och klassifikation. Användning av kontrollerad ordförråd vid Torekällbergets museum Södertälje Terminologi och klassifikation Användning av kontrollerad ordförråd vid Torekällbergets museum Södertälje Friluftsmuseum Grundad 1929 Torekällbergets Museum Först driven genom ÖSKF sedan 1963 i kommunens

Läs mer

Årsredovisning Stiftelsen Nordiska museet 2008

Årsredovisning Stiftelsen Nordiska museet 2008 Årsredovisning Stiftelsen Nordiska museet 2008 Stiftelsen Nordiska museet är nationellt museum för kulturhistoria med uppgift att fördjupa perspektivet på samhällsutvecklingen. Museets utställningar, slott

Läs mer

FINNSAM-konferensen i Mangskog våren 2004

FINNSAM-konferensen i Mangskog våren 2004 FINNSAM-konferensen i Mangskog våren 2004 Av Tor Eriksson, Örebro Fredagen den 14 maj Även om inte själva konferensen började förrän på lördagen stod dörrarna öppna för dem som ville komma redan på fredagen.

Läs mer

Handskrift 8. Grosshandlare Svante Lundells arkiv (1894-1971 )

Handskrift 8. Grosshandlare Svante Lundells arkiv (1894-1971 ) Forskningsarkivet, Umeå universitetsbibliotek (http://www.foark.umu.se) Handskrift 8. Grosshandlare Svante Lundells arkiv (1894-1971 ) Handskriftssamlingen (på 4 hyllmeter) som har tagits om hand av Forskningsarkivet,

Läs mer

HISTORIK ÖVER FÖRENINGEN FÖR KVINNLIGA FORSKARE I UPPSALA

HISTORIK ÖVER FÖRENINGEN FÖR KVINNLIGA FORSKARE I UPPSALA HISTORIK ÖVER FÖRENINGEN FÖR KVINNLIGA FORSKARE I UPPSALA Föreningen för Kvinnliga Forskare i Uppsala startades 1978. En av initiativtagarna var Marianne Carlsson, idag professor i vårdvetenskap vid Institutionen

Läs mer

Ämnesprov, läsår 2012/2013. Historia. Årskurs. Delprov B. Elevens namn och klass/grupp

Ämnesprov, läsår 2012/2013. Historia. Årskurs. Delprov B. Elevens namn och klass/grupp Ämnesprov, läsår 2012/2013 Historia Delprov B Årskurs 6 Elevens namn och klass/grupp Källor och tolkningar Döden spelar schack med en man. En kyrkomålning från 1400-talet kan fungera som en källa till

Läs mer

Språkrevitalisering och ortografi

Språkrevitalisering och ortografi *!"#$%&'(#)"*+,-*'(#)"&."/+0+1$2*3450$1-.&.#*+,-*6&37/$/17#*%4#*($&.'73$'"7* 8#5.(0+1*9:*375*;

Läs mer

RM för Hjärt- och Lungsjukas Föreningar 2013 HERRAR Backlund Birger Östersund 24-maj H 172 226 224 246 205 215 1288 1 Andersson Hans Gävle 24-maj H

RM för Hjärt- och Lungsjukas Föreningar 2013 HERRAR Backlund Birger Östersund 24-maj H 172 226 224 246 205 215 1288 1 Andersson Hans Gävle 24-maj H RM för Hjärt- och Lungsjukas Föreningar 2013 HERRAR Backlund Birger Östersund 24-maj H 172 226 224 246 205 215 1288 1 Andersson Hans Gävle 24-maj H 181 246 180 182 242 193 1224 2 Arvidsson Lars-Erik Köping

Läs mer

DRÖM MEN OM SAMLINGEN Kalmar konstförenings samling Från 4/7. Kalmar konstmuseum

DRÖM MEN OM SAMLINGEN Kalmar konstförenings samling Från 4/7. Kalmar konstmuseum DRÖM MEN OM SAMLINGEN Kalmar konstförenings samling Från 4/7 Kalmar konstmuseum DRÖMMEN OM SAMLINGEN Från 4/7 2015 Kalmar konstmuseum, plan 4 FÖRORD Med utställningen Drömmen om samlingen har vi skapat

Läs mer

Per-Olof Carlsson Album Sid 1 av 54

Per-Olof Carlsson Album Sid 1 av 54 Per-Olof Carlsson Album Sid 1 av 54 Syskonen Carlsson 8 7 6 5 4 3 2 1 1. Alsie Carlsson Fogeryd 2. Per-Olof Carlsson Fogeryd 3. Maj Carlsson Fogeryd 4. Rune Carlsson Fogeryd 5. Vivvi Carlsson Fogeryd 6.

Läs mer

SÁPMI. Vår del av världen

SÁPMI. Vår del av världen SÁPMI Vår del av världen En vandringsutställning om SAMERNA från Ájtte, Svenskt Fjäll- och Samemuseum i Jokkmokk. Utställningen är finansierad av Ájtte och Etnografiska Museet i Göteborg med EU-stöd: Mål

Läs mer

Ledamöter av fullmäktige valda av samfundets avdelningar för tiden l maj 2008-30 april 2009

Ledamöter av fullmäktige valda av samfundets avdelningar för tiden l maj 2008-30 april 2009 SVERIGES ADVOKATSAMFUND Cirkulär nr 10/2008 Generalsekreteraren Ledamöterna av Sveriges advokatsamfund Advokatsamfundets fullmäktige Självskrivna ledamöter av fullmäktige Styrelsens ordförande Tomas Nilsson,

Läs mer

Protokoll fört vid sammankomst i Svenska Kynologiska Akademin den 4 juni 2013 i Svenska Kennelklubbens Museum, Spånga

Protokoll fört vid sammankomst i Svenska Kynologiska Akademin den 4 juni 2013 i Svenska Kennelklubbens Museum, Spånga Svenska Kynologiska Akademin Protokoll nr 2/2013 2013-06-04 14 25 Protokoll fört vid sammankomst i Svenska Kynologiska Akademin den 4 juni 2013 i Svenska Kennelklubbens Museum, Spånga Närvarande: Ledamöter

Läs mer

Jens. Ahlbom. illustratör, tecknare och barnboksförfattare. en av skaparna av mulle meck

Jens. Ahlbom. illustratör, tecknare och barnboksförfattare. en av skaparna av mulle meck 1 en av skaparna av mulle meck Jens Ahlbom illustratör, tecknare och barnboksförfattare 2 3 inledning Mulle Meck George Johansson/Jens Ahlbom Foto: Monika Franzon I hjärtat av Hudiksvall i norra Sverige

Läs mer

SOMMAR PÅ MUSEET OCH DISAGÅRDEN 2016

SOMMAR PÅ MUSEET OCH DISAGÅRDEN 2016 SOMMAR PÅ MUSEET OCH DISAGÅRDEN 2016 Upplandsmuseet är länsmuseum för Uppsala län. Vi vill spegla en levande, engagerande kulturhistoria som ställer frågor om nutid och framtid. Centralt i Uppsala, mitt

Läs mer

FSD2118 World Values Survey 2005 : Suomen aineisto

FSD2118 World Values Survey 2005 : Suomen aineisto KYSELYLOMAKE Tämä kyselylomake on osa Yhteiskuntatieteelliseen tietoarkistoon arkistoitua tutkimusaineistoa FSD2118 World Values Survey 2005 : Suomen aineisto Kyselylomaketta hyödyntävien tulee viitata

Läs mer

Verksamhetsberättelse 2013

Verksamhetsberättelse 2013 1 Verksamhetsberättelse 2013 2 Innehåll Verksamhetsberättelse 2013... 1 Inledning... 3 Beskrivning av verksamheten... 3 RSÄ:s konstitution 2013... 4 Ekonomi... 4 Medlemmar... 4 Styrelsemöten... 4 Stadgeenligt

Läs mer

18 ÅLANDSPOSTEN FRIMÄRKEN

18 ÅLANDSPOSTEN FRIMÄRKEN 18 ÅLANDSPOSTEN FRIMÄRKEN Förr var jag mer slaviskt bunden till hur djuren exakt såg ut men det är skönt att idag kunna frigöra sig och jobba mera enligt fantasin, även om jag lägger stor vikt vid att

Läs mer

Emilie Secher 1891-1976

Emilie Secher 1891-1976 Emilie Secher 1891-1976 Foto från omkring 1946 Skolhemmets mångåriga föreståndarinna Emilie Secher var född på Hovgården i Hovs församling i Östergötland den 25 oktober 1891. Båda hennes föräldrar var

Läs mer

Vår vision. Vår verksamhetsidé. Självklart teckenspråk!

Vår vision. Vår verksamhetsidé. Självklart teckenspråk! Vårt idéprogram Vi tror på alla människors lika och unika värde. Alla har rätt till delaktighet på lika villkor. Vår organisation erbjuder mötesplatser, sprider kunskap och driver på utvecklingen mot ett

Läs mer

Verksamhetsplan för förskolan Pelikanen 2013/2014

Verksamhetsplan för förskolan Pelikanen 2013/2014 Verksamhetsplan för förskolan Pelikanen 2013/2014 Prioriterade områden 2013/2014 Med utgångspunkt utifrån måluppfyllelse och angivet uppdrag prioriteras följande åtgärder Ökat fokus på barns skriftspråk,

Läs mer

Västarvet Historien fortsätter hos oss.

Västarvet Historien fortsätter hos oss. Västarvet Historien fortsätter hos oss. KUNSKAP, UTVECKLING & INSPIRATION Västarvets regionala tjänster vastarvet.se Natur- och kulturarvet har stor betydelse för människors livskvalitet, identitet och

Läs mer

Fållan i forskarens verkstad

Fållan i forskarens verkstad Fållan i forskarens verkstad av Janken Myrdal Excerpterna Jag sitter med 95 excerptlappar framför mig, Gösta Bergs excerpter, nästan alla med den för hans excerptlappar typiska storleken 17,4 x 10,8 cm.

Läs mer

Välkommen till Nolia, Umeå, Västerbotten och Släktforskardagarna 2016!

Välkommen till Nolia, Umeå, Västerbotten och Släktforskardagarna 2016! Släktforskardagarna 2016 Välkommen till Nolia, Umeå, Västerbotten och Släktforskardagarna 2016! Temat för Släktforskardagarna 2016 är det som utmärker Västerbotten: fjällen, skogarna, älvarna och människorna.

Läs mer

Protokoll fört vid sammankomst i Svenska Kynologiska Akademin den 24 november 2010 i SKK:s Museum, Spånga

Protokoll fört vid sammankomst i Svenska Kynologiska Akademin den 24 november 2010 i SKK:s Museum, Spånga Svenska Kynologiska Akademin Protokoll nr 2/2010 2010-11-24 10 21 Protokoll fört vid sammankomst i Svenska Kynologiska Akademin den 24 november 2010 i SKK:s Museum, Spånga Närvarande: Ordinarie ledamöter

Läs mer

Christina Brage, förste bibliotekarie, Linköpings universitetsbibliotek

Christina Brage, förste bibliotekarie, Linköpings universitetsbibliotek Referera rätt Christina Brage, förste bibliotekarie, Linköpings universitetsbibliotek Det hör till god vetenskaplig praxis att redovisa de källor som använts. Det måste alltid framgå av texten vem som

Läs mer

Gertrud Sandqvist EN KONSTHÖGSKOLAS TVÅ HUVUDUPPGIFTER

Gertrud Sandqvist EN KONSTHÖGSKOLAS TVÅ HUVUDUPPGIFTER Gertrud Sandqvist EN KONSTHÖGSKOLAS TVÅ HUVUDUPPGIFTER Alla texter i essäserien Dialogen har global paginering, vilket innebär att sidnumren är unika för var essä och desamma som i kommande tryckta upplaga.

Läs mer

Vad är Dokumentär fotografi? Vad är skillnaden mellan Dokumentär foto och Reportage tex?

Vad är Dokumentär fotografi? Vad är skillnaden mellan Dokumentär foto och Reportage tex? Dokumentär fotografi Vad är Dokumentär fotografi? Vad är skillnaden mellan Dokumentär foto och Reportage tex? Enligt Wikipedia: Avser en slags Bildjournalistik där Fotografen försöker skapa en sanningsenlig

Läs mer

Momentets innehåll och förväntade studieresultat

Momentets innehåll och förväntade studieresultat Studiehandledning Svensk språkhistoria, 7,5 hp Svenska/Nordiska språk B Innehåll Momentets innehåll och förväntade studieresultat, 1 Preliminär momentplanering, 3 Textseminarier, 3 Examination, 4 Bedömning

Läs mer

Södra Innerstadens SDF Sofielundsskolan

Södra Innerstadens SDF Sofielundsskolan LOKAL KURSPLAN I Historia Mål som eleverna lägst ska ha uppnått uttrycker en lägsta godtagbar kunskapsnivå. Skolan och skolhuvudmannen ansvarar för att eleverna ges möjlighet att uppnå denna. De flesta

Läs mer

En ny historieundervisning. Vad betyder det för samarbetet mellan skola och arkiv? Arbete med källor i Lgr11 och Gy11

En ny historieundervisning. Vad betyder det för samarbetet mellan skola och arkiv? Arbete med källor i Lgr11 och Gy11 En ny historieundervisning. Vad betyder det för samarbetet mellan skola och arkiv? Arbete med källor i Lgr11 och Gy11 Lgr 11 - Kursplanens uppbyggnad Syftet med undervisningen i ämnet Mål för undervisningen

Läs mer

RECENSION: NY MILITÄRHISTORIA MED MÄNNISKAN I CENTRUM

RECENSION: NY MILITÄRHISTORIA MED MÄNNISKAN I CENTRUM ELORE (ISSN 1456-3010), vol. 14 1/2007. Julkaisija: Suomen Kansantietouden Tutkijain Seura ry. [http://www.elore.fi/arkisto/1_07/str1_07.pdf] RECENSION: NY MILITÄRHISTORIA MED MÄNNISKAN I CENTRUM Kinnunen,

Läs mer

Nordiska museets julgransplundring 2006

Nordiska museets julgransplundring 2006 Nordiska museets julgransplundring 2006 Sånglekar2 När vi sjunger och dansar kring granen håller vi liv i en väldigt gammal tradition som är känd i varje fall från början av 1600-talet. Den äldsta uppgiften

Läs mer

Östgötadagarna 2014 6-7 Sept Mem Sjövillan

Östgötadagarna 2014 6-7 Sept Mem Sjövillan Östgötadagarna 2014 6-7 Sept Mem Sjövillan Så var det dags igen för Östgötadagarna. Vikbolandet satsar för fullt för att ta emot alla intresserade, hungriga och köpsugna. Som vanligt tror jag att det blev

Läs mer

Kursnamn Omf. Kod Lärare Vecka Tid Auditorium NORDISK ETNOLOGI

Kursnamn Omf. Kod Lärare Vecka Tid Auditorium NORDISK ETNOLOGI Period 1 NORDISK ETNOLOGI GEMENSAMMA STUDIER Metod och teori, del II: Etnologi 5 sp 115210 SLA 36-48 Må 13-15 Arken Valhall Etnologins grunder 5 sp 115000 SLA 36-39 Må 10-12 Arken Valhall 36-39 To 8-10

Läs mer

Sverige i tiden. Historier om ett levande land. Lotta Fernstål, Petter Hellström, Magnus Minnbergh & Fredrik Svanberg (red.)

Sverige i tiden. Historier om ett levande land. Lotta Fernstål, Petter Hellström, Magnus Minnbergh & Fredrik Svanberg (red.) Sverige i tiden Historier om ett levande land Lotta Fernstål, Petter Hellström, Magnus Minnbergh & Fredrik Svanberg (red.) författarna och Historiska museet 2015 Tryck: Taberg Media Group Grafisk form:

Läs mer

Bland sådant som kan vara särskilt relevant för årskurs 1-6 tar utställningen till exempel upp:

Bland sådant som kan vara särskilt relevant för årskurs 1-6 tar utställningen till exempel upp: Varför ska vi besöka utställningen Sveriges Historia? Utställningen behandlar tiden från år 1000 till vår egen tid och gestaltar varje århundrade i från varandra olika scenbilder. Genom utställningen löper

Läs mer

Flickornas & kvinnornas historia del 4 Lärarhandledning

Flickornas & kvinnornas historia del 4 Lärarhandledning Vision: Ambitionen med Medix filmer är att fler elever ska uppfylla en större del av målen för årskursen. Alla elever har olika inlärningsstilar. Genom att tillhandahålla olika sorters instuderingsmaterial

Läs mer

Handskrift 92 Magnus von Platens arkiv

Handskrift 92 Magnus von Platens arkiv Forskningsarkivet, Umeå universitetsbibliotek (http://www.foark.umu.se) Handskrift 92. Professor Magnus von Platens arkiv (1920-2002) Magnus von Platen föddes i Malmö 1920. Han blev fil dr 1954 på en avhandling

Läs mer

Finskt f k ör t f valtnin v gsområde mr - vad inneb v är det? är de Leena Liljestrand

Finskt f k ör t f valtnin v gsområde mr - vad inneb v är det? är de Leena Liljestrand Finskt förvaltningsområde - vad innebär det? Leena Liljestrand Lagar som gäller: (2009:724) Lagen om nationella minoriteter och minoritetsspråk Fr o m 1 januari 2010 stärkta rättigheter och möjligheter

Läs mer

FÖREMÅLEN OMKRING OSS om utställningen samt litteratur

FÖREMÅLEN OMKRING OSS om utställningen samt litteratur FÖREMÅLEN OMKRING OSS om utställningen samt litteratur Kulturen Text: Karin Schönberg Foto: Viveca Ohlsson och Lars Westrup FÖREMÅLEN OMKRING OSS handlar om föremålens designhistoria under 1900- talet.

Läs mer

Verksamhetsberättelse för 2010

Verksamhetsberättelse för 2010 Verksamhetsberättelse för 2010 Helsingborg Verksamhetsberättelse för 2010 Styrelsen Ordförande Vice ordförande Kassör Ledamöter Dan Karlsson Ann-Christine Malmgren Tomas Nordström Lillebil Pettersson Åke

Läs mer

Harald Nyberg Gräsberg Album Sid 1 av 45 Harald o Allan Nyberg Gräsberg

Harald Nyberg Gräsberg Album Sid 1 av 45 Harald o Allan Nyberg Gräsberg Harald Nyberg Gräsberg Album Sid 1 av 45 Harald o Allan Nyberg Gräsberg Harald Lisa Andersson o Allan Nyberg Gräsberg 2 Allan o Harald Nyberg Gräsberg 1933 3 1 4 2 3 6 5 1. Gustav Adolf Johansson Klämmestorp

Läs mer

Smålands Bowlingförbunds förtroendevalda

Smålands Bowlingförbunds förtroendevalda Smålands Bowlingförbunds förtroendevalda 1944-1945 Ordförande Erik Georg Holm Jönköping Suppleant John Lindberg Jönköping vice Ordförande Bertil Ljungberg Gunnar Andersson Sekreterare Alvar Wärnegård Jönköping

Läs mer

Dokumentet ska alltid skrivas ut i FÄRG. Levnadsberättelse. Berättelser, minnen och sammanhang. Namn

Dokumentet ska alltid skrivas ut i FÄRG. Levnadsberättelse. Berättelser, minnen och sammanhang. Namn Dokumentet ska alltid skrivas ut i FÄRG. Levnadsberättelse Berättelser, minnen och sammanhang. Namn Om levnadsberättelsen Vad är levnadsberättelsen Levnadsberättelsen är ett komplement till genomförandeplanen.

Läs mer

Fjällbacka i mars 2004 Karl-Allan Nordblom. Lotsutkiken på Dyngö.

Fjällbacka i mars 2004 Karl-Allan Nordblom. Lotsutkiken på Dyngö. Förord J ag tänker oftast med hjärtat, och den här samlingen berättelser, bilder, dikter och fragment är inget undantag. Sammantaget är den ett subjektivt porträtt av skärgården utanför Fjällbacka och

Läs mer

Hobbiten : Den modern legendarisk hjälte ur fornnordiska mytologi. En presantation av boken och författare. Hobbiten eller bort hem igen.

Hobbiten : Den modern legendarisk hjälte ur fornnordiska mytologi. En presantation av boken och författare. Hobbiten eller bort hem igen. 1 KOMVUX, ÖREBRO Vuxens utbilning Svenska som andraspråk 3 Lärare : Carina Holström Hobbiten : Den modern legendarisk hjälte ur fornnordiska mytologi En presantation av boken och författare Hobbiten eller

Läs mer

Jönköpings stads historia 1284-1700. Bildserie producerad av Jönköpings läns museum

Jönköpings stads historia 1284-1700. Bildserie producerad av Jönköpings läns museum Jönköpings stads historia 1284-1700 Bildserie producerad av Jönköpings läns museum Bild 1 Jönköping från södra änden av Munksjön omkring 1690. Kopparstick av Erik Dahlbergh. Bild 2 Medeltida vägnät. Bild

Läs mer

Språkhandbok för att bevara samiskan

Språkhandbok för att bevara samiskan Språkhandbok för att bevara samiskan Ett officiellt minoritetsspråk Innehåll Ett officiellt minoritetsspråk...3 Handbokens fem steg...4 1. Arbetsmodell för upplägg och genomförande...5 2. Formulär för

Läs mer

Fontana Media och författarna Helsingfors Fontana Media Bangatan 29 A Helsingfors Finland. Tfn (09)

Fontana Media och författarna Helsingfors Fontana Media Bangatan 29 A Helsingfors Finland. Tfn (09) Fontana Media och författarna Helsingfors 2004 Fontana Media Bangatan 29 A 00121 Helsingfors Finland Tfn (09) 6126 1530 www.ff-forlag.fi Tack till: Åbo Akademi, rektor Gustav Björkstrand Finlands Svenska

Läs mer