DOKUMENTATION AV BYGDEDRÄKTER

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "DOKUMENTATION AV BYGDEDRÄKTER"

Transkript

1 DOKUMENTATION AV BYGDEDRÄKTER Det finns minst 900 bygdedräkter i Sverige, ca 600 kvinnliga och 300 manliga. Vad vet vi om dem mer än möjligen hur de ser ut? Det vill säga, vad vet vi om deras bakgrund, vilka som tog initiativ till att ta fram dem, var de hittade sina förebilder osv? Svar: Inte så mycket. Eftersom det oftast varit kvinnor som varit engagerade i arbetet med bygdedräkterna är detta en drygt hundraårig kvinnohistoria som väntar på att bli skriven. Samtidigt är det också en lika lång bygdehistoria eftersom en bygdedräkt ofta ses som en symbol för sin bygd. Även den historien bör bli skriven. Att skriva en bygdedräkts historia är inte gjort i en handvändning, de flesta har en ganska lång och ofta skiftande historia. Det går därför oftast inte att bara skriva en berättelse, utan det kanske måste bli flera, både i tidsföljd och parallella. Detta är ett arbete som vi tror lämpar sig bäst att utföra i grupp, till exempel i en studiecirkel. Svenska Folkdansringens Dräkt- och slöjdsektion har därför gjort ett förslag till en studieplan som en cirkel kan arbeta efter. Det är inte säkert att planen går att följa kronologiskt. Det kan vara så att momenten måste genomföras i en helt annan ordning. Det har ingen betydelse, det viktiga är att så mycket som möjligt kommer med. Berätta hellre för mycket än för lite. Men för att uppgiften inte ska kännas helt övermäktig är det bra att börja med en avgränsad del av studieplanen. Det cirkeln således ska göra är att bidra till att skriva över hundra års kvinno- och bygdehistoria. Det är en betydelsefull och sannolikt mycket intressant uppgift! Vi skulle uppskatta om er studiecirkel höll kontakt med Svenska Folkdansringens Dräkt- och slöjdsektion. Till att börja med kan det ske via e- post eller telefon till Ulla Centergran, telefon: eller mobil Så småningom hoppas vi att det kan ske via Folkdansringens hemsida som är under ny uppbyggnad. 1

2 FÖRSLAG TILL STUDIEPLAN SYFTE Syftet är att skriva en bygdedräkts historia. Detta ska ske ur framför allt två perspektiv. Den ska dels ge en beskrivning av de personer, troligen framför allt kvinnor, som arbetat och förvaltat bygdedräkten under 1900-talet fram tills nu, dels beskriva själva dräktens tillkomst och förändring under sitt levnadslopp i samma tidsperspektiv. DEFINITIONER OCH BEGREPP Med folkdräkt menas här en dräkt med ett lokalt särpräglat utseende, som användes av bondebefolkningen i vissa bygder i det självförsörjande bondesamhället. I de flesta bygder slutade man använda folkdräkter under talets sista hälft. I det här sammanhanget räknas även det som vi nu kallar folkligt mode till folkdräkterna. Med bygdedräkt menas i detta sammanhang alla svenska dräkter som använts/används sedan sekelskiftet Det innebär att en bygdedräkt kan vara en i det närmaste exakt nyproduktion av en gammal folkdräkt, likaväl som en helt nykomponerad dräkt som endast bygger på föreställningen om hur en folkdräkt såg ut. De flesta bygdedräkter består dock av olika plagg från samma bygd som satts samman till en helhet. Om någon någonsin varit klädd på detta sätt vet vi inte. I de allra flesta bygder hade bondebefolkningen slutat använda folkdräkt när andra sociala grupper började använda denna typ av klädsel. I ett fåtal bygder användes dock folkdräkter och bygdedräkter parallellt runt sekelskiftet Bygdedräkterna användes då av andra sociala grupper och i andra sammanhang, än folkdräkterna, som fortfarande var den lokala befolkningens vanliga kläder. Detta kan framställas i grafisk form på följande sätt. TID FOLKDRÄKT Före industrialiseringen (före 1870-talet) BYGDEDRÄKT Efter industrialiseringens genombrott (omkring 1890) RUM Lokal utbredning Anknyter med sitt namn till en bestämd bygd, men används även på många andra platser. SOCIAL MILJÖ Endast allmogen Alla sociala grupperingar ANVÄNDNING FORM Kläder för olika slags tillfällen Variation efter tillfälle och person Enstaka tillfällen, speciella ändamål Stereotypa - saknar oftast utrymme för personlig variation 2

3 KÄLLOR Den allra bästa källan där vi kan hämta kunskap är levande människor, helst sådana som själva varit med i arbetet med dräkten och/eller använt den. Andra källor är: tidningar från tiden, hembygdsböcker, dräktlitteratur, museernas och hembygdsgårdarnas dräktsamlingar och arkiv, numera kanske också internet. En fantastisk källa som vi har tillgång till under hela undersökningsperioden är bilder. Glöm inte dem! FRÅGOR ATT ARBETA MED Om dräktens tillkomst 1. Vilken dräkt (dräktområde) gäller det? Illustrera med bild (bilder) 2. När togs den fram, alternativt när började den användas som bygdedräkt? 3. Varför ville man ha en egen bygdedräkt? 4. Vem eller vilka var initiativtagare? Namn, yrke, ålder. Beskriv varje person. Ta gärna med bilder på dessa personer, om möjligt klädda i dräkten i fråga. 5. Vem eller vilka genomförde projektet? Namn, yrke, ålder. Beskriv varje person. Ta gärna med bilder på dessa personer, om möjligt klädda i dräkten i fråga. Hur genomfördes arbetet? 1. Hade man någon generell bild av hur en bygdedräkt skulle se ut? Hur såg den ut? 2. Fanns det någon hel dräkt eller enstaka plagg som användes som förlagor? 3. Om några originalplagg saknades hur ersattes dessa? (Lån från närliggande bygder, arkivmaterial eller annat?) 4. Vilka andra källor användes i sådana fall? (Bouppteckningar, bilder, reseberättelser o. dyl.) 5. Hur motiverade man de val som gjordes? 6. När det gäller folkdräkter som återupptagits (= fått ett nytt liv som bygdedräkter) måste det också ha gjorts olika val under dräktens levnadslopp. Här finns det ju ofta många plagg av olika slag bevarade. Hur gjorde man då? Alla bevarade dräktplagg har ju knappast kunnat nyproduceras. Vad valde man och vad valde man bort? Hur motiverades dessa val? Har man återupptagit andra plagg än de ursprungliga vid senare tillfällen? Finns det några berättelser om olika plagg, vad som ska användas när osv.? Skriv ner dem. 7. Om det helt saknades förlagor, hur gjorde man då? Försökte man anknyta dräkten till bygden på något speciellt sätt? (Kommunvapen, landskapsblomma eller liknande) 3

4 8. Förekom det diskussioner om bygdedräktens utseende? Vad var man i så fall inte överens om? Hur löstes problemen? 9. Invigdes dräkten på något särskilt sätt? Berätta när, var och hur. Illustrera gärna med bilder. Skrevs det om detta i någon tidning och/eller hembygdsbok? 10. Hur har själva dräkten dokumenterats? Finns det vävnotor, tygprover, mönster och arbetsbeskrivningar? Var finns detta material nu? Var finns originalplaggen nu? Om dräktens fortsatta levnadslopp 1. Vad har hänt med dräkten sedan den togs i bruk/fortsatte användas? Har den förändrats på något sätt? Har dessa förändringar varit avsiktliga eller har det bara blivit så? Illustrera med bilder från olika tidpunkter. 2. Om det har gjorts medvetna förändringar när skedde dessa och av vem eller vilka? Hur motiverades detta? Illustrera med bilder. 3. Hur har dessa förändringar uppfattats i bygden? Har förändringarna accepterats eller resulterade det i att det numera finns flera olika varianter (tolkningar) av dräkten i bruk? Illustrera gärna med bilder. (Helst med tidsangivelser.) 4. Vilka har förvaltat bygdedräkten sedan den togs i bruk? Berätta om dessa personer. Namn, yrke, ålder. Ta gärna med bilder på dem, helst klädda i sin version av dräkten. Varför har de intresserat sig speciellt för bygdens dräkt? Hur har de arbetat och med vad? ARKIVERING 1. Hur kommer studiecirkelns forskning att dokumenteras? På papper eller digitalt? Tänk på att digitala medier blir föråldrade mycket snabbt vilket kan medföra att materialet kan bli oåtkomligt. 2. Var kommer denna dokumentation att förvaras (lokal-, läns- eller riksnivå)? 3. Kommer den att finnas tillgänglig för andra i framtiden? DRÄKTEN I FRAMTIDEN Vad kan ni göra för att trygga denna bygdedräkts framtid? 4

5 LITTERATUR Arnö-Berg, Inga och Hazelius-Berg, Gunnel 1975: Folkdräkter och bygdedräkter från hela Sverige. Västerås. Bergman, Ingrid 1969: Kring dräktskicket i Åhl. Bidrag till Åhls socken historia. Insjön Björkqvist, Lennart 1935: Heimbygdas folkdräktsparad och spelmansstämma I: Jämten, Heimbygdas Tidskrift. Östersund. Björkroth, Maria 1982: Karl Trotzig och Södra Dalarnas sockendräkter. C1- uppsats i etnologi, Uppsala. Stencil. Björkroth, Maria 1991: Från vision till verklighet. I: Återblickar, Bygd och Natur: Årsbok. Stockholm. Borlind, Signe 1967: Bygdedräkterna i Värmland. I: Hemslöjden nr 6. Bäcknert, Ylva 1988: Ockelbodräkten. Studie av en folkdräkts historia. C1-uppsats, etnologi, Stockholm. Stencil. Cederblom, Gerda 1923: Svenska allmogedräkter. Stockholm. Centergran, Ulla: 1986 Folkdräktsrörelsen i Västmanland. I: Västmanlands fornminnesförening och Västmanlands läns museum. Årsskrift. Västerås. Centergran, Ulla och Kirvall, Kicki 1986: Folkdräkter förr och nu. Tradition och sömnad. Stockholm. Centergran, Ulla 1987: Rätt eller fel i folkdräkten. I: Hemslöjden nr 6. Centergran, Ulla 1993: Dräkter i våra bygder. Förteckning över det vi brukar kalla folkdräkter. Stockholm. Centergran, Ulla 1996: Bygdedräkter, bruk och brukare. Diss. Göteborg Centergran, Ulla 2001, 2010: Bohusdräkter, tolkningar under ett sekel. Bohusläns museum, Uddevalla Dahlin, Ingrid 1933: Några anteckningar från dräktuppvisningen i Ljusdal midsommardagen I: RIG. Eriksson, Lena och Liby, Håkan 2006: Gästrikedräkter, bland nattkappor och tvinnskört. Gävle Granhammar, Ernst 1921: Folkdräktens renässans - en diskussion i Svenska Dagbladet. I: Hembygden nr 2. Grimstvedt, Målfrid 1978: Fra folkedrakt till kjoleklede og bunad. Kvinnedrakt i Flesberg, Numedal på 1800-og 1900-talet. Magisteravhandling i etnologi, Oslo. Stencil. Hazelius-Berg, Gunnel 1939: Levande folkdräkt. I: Hembygden, festnummer. Stockholm. Hazelius-Berg, Gunnel och Nylén, Anna-Maja 1940: Kurs i svenska folkdräkter. Hembygdens studieförbund, Stockholm. Stencil. 5

6 Heikel, Yngvar 1986: På forskningsresa i svenskbygden. I: Brage, Årsskrift Helsingfors. Hellner, Brynolf 1956: Några synpunkter på bygdedräkten I: Hembygden nr 6. Jämten 1934, 1935, 1986: Årsbok för Heimbygda, Östersund. Jörgensen, Märta 1903: Något om bruket af nationaldräkter. Falun. Klasson, Ingela 1983: Revitalisering av dräktskicket i Göingebygden i Skåne. C1- uppsats i etnologi. Lund. Stencil. Klein, Ernst 1921: Nationaldräkt, Folkdräkt, Bygdedräkt. Några synpunkter på ett aktuellt spörsmål. I: Svenska Dagbladet 18/3. Klein, Ernst 1934: Äkta och falsk folkdräkt i våra dagar. I: Ystads Allehanda 17/4. Liby, Håkan 1984 a: Folkligt dräktskick och folkdräktsrörelsen i Medelpad. Rapport nr 8, Länsmuseet Murberget. Härnösand. Liby, Håkan 1984 b: Upplandsdräkten - idén som blev en symbol för en kvinnorörelse. Uppsala. Norrbotten 2004: Norrbottens Hembygdsförbund, Norrbottens museum, Årsbok Luleå Noss, Aagot 1974: Frå folkedrakt til bunad. I: Folklig dräkt. Red Sigfrid Svensson. Lund. Nylén, Anna-Maja 1974: Folkdräkterna och folkdräktsrörelsen. I: Folklig dräkt. Red Sigfrid Svensson. Lund Pedersen, Kari-Anne 1993: Når klaer blir bunad. Magisteravhandling i etnologi. Oslo. Stencil. Persson, Inger 2004: Dräktresa i Örebro län. Örebro Reimersson, Anna-Karin och Liby, Håkan 1998: Bygdedräkter i Västmanlands län. Västerås Rydh, Hanna: 1934 Vår dräkt och vår hembygd. I: Jämten: Heimbygdas årsbok. Östersund Sandklef Albert och Bexell, Rolf 1933 och 1935: Om halländska folkdräkter. I: Vår Bygd. Hallands hembygdsförbunds årsskrift. Halmstad. Trotzig, Karl 1905: Hedemora gamla sockendräkt. I: Södra Dalarnas tidning, 6/4. Wallman, Ragnar 1945: Bygdedräkten berikar de ungas samvaro. I: Ung Vilja. Minnesskrift, utgiven av Svenska Ungdomsringen för Bygdekultur. Stockholm. 6

Studieplan Ju förr desto bättre. CBM Centrum för biologisk mångfald

Studieplan Ju förr desto bättre. CBM Centrum för biologisk mångfald Studieplan Ju förr desto bättre CBM Centrum för biologisk mångfald Studieplanen till Ju förr desto bättre är framtagen av Centrum för biologisk mångfald i samarbete med Studieförbundet Vuxenskolan och

Läs mer

Årgång 20 Nr 2 Februari 2012. www.garsas.com Redaktion: Garsås Framtidsgrupps styrelse. Nästa utgåva: Mars 2012.

Årgång 20 Nr 2 Februari 2012. www.garsas.com Redaktion: Garsås Framtidsgrupps styrelse. Nästa utgåva: Mars 2012. Årgång 20 Nr 2 Februari 2012 www.garsas.com Redaktion: Garsås Framtidsgrupps styrelse. Nästa utgåva: Mars 2012. Caféet och Vandrarhemmet. Framtidsgruppen söker nu nya entreprenörer för caféet och för att

Läs mer

Mata fåglar. Mata fåglar. Studiehandledning till. Mata. fåglar. Niklas Aronsson SOF. En studiehandledning från Studiefrämjandet

Mata fåglar. Mata fåglar. Studiehandledning till. Mata. fåglar. Niklas Aronsson SOF. En studiehandledning från Studiefrämjandet Mata fåglar Mata fåglar Studiehandledning till Mata SOF Niklas Aronsson fåglar En studiehandledning från Studiefrämjandet Vad är en studiecirkel? En studiecirkel är en liten grupp människor som samlas

Läs mer

Ung och utlandsadopterad

Ung och utlandsadopterad Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier ISV LiU Norrköping Ung och utlandsadopterad En intervjustudie om problembilden kring utlandsadopterade ungdomar Maria Persson Uppsats på grundläggande nivå

Läs mer

Barnfattigdom. Arbetsplan för en studiecirkel

Barnfattigdom. Arbetsplan för en studiecirkel Partistyrelsens kansli Stockholm 2011-11-08 Barnfattigdom Arbetsplan för en studiecirkel 2 (8) Ta ut riktningen i en studiecirkel Det här är en arbetsplan som hjälper er att genomföra en studiecirkel om

Läs mer

Avlösning som anhörigstöd

Avlösning som anhörigstöd Avlösning som anhörigstöd Viktiga faktorer som styr när anhöriga ska ta beslut om avlösning Pia Rylander och 2015-05-13 Arbetet har genomförts med hjälp av Utvärderingsverkstaden på FoU Sjuhärad Innehåll

Läs mer

Västra Hisings härad (som omfattade socknarna Torslanda, Björlanda, Säve, Backa och Rödbo) tillhörde Norge fram till freden i Roskilde 1658.

Västra Hisings härad (som omfattade socknarna Torslanda, Björlanda, Säve, Backa och Rödbo) tillhörde Norge fram till freden i Roskilde 1658. [b]lite om Hisingens historia[/b] [h]hisingen[/h] Hisingen är till ytan Sveriges fjärde största ö (Gotland 2 994 km² Öland 1 347 km² Orust 346 km² Hisingen 199 km² Värmdö 181 km² Tjörn 148 km² Väddö och

Läs mer

Kulturnämndens budget för 2008 med plan för 2009 och 2010 rapport rörande åtgärder för att förbättra konstinventeringarna

Kulturnämndens budget för 2008 med plan för 2009 och 2010 rapport rörande åtgärder för att förbättra konstinventeringarna KUN 2007-11-08, p 14 1 (8) Konstenheten Handläggare: Göran Rosander Kulturnämndens budget för 2008 med plan för 2009 och 2010 rapport rörande åtgärder för att förbättra konstinventeringarna 1 Förslag till

Läs mer

Uppföljning av studiecirklar kring äldres läkemedelsbehandling. Självvärderingsinstrument steg 1

Uppföljning av studiecirklar kring äldres läkemedelsbehandling. Självvärderingsinstrument steg 1 Uppföljning av studiecirklar kring äldres läkemedelsbehandling Självvärderingsinstrument steg 1 Förberedelse: Bestäm vem som ska leda uppföljningsarbetet. Det kan exempelvis vara studiecirkelledaren, enhetschef,

Läs mer

Studiehandledning till Nyckeln till arbete

Studiehandledning till Nyckeln till arbete Studiehandledning till Nyckeln till arbete STUDIECIRKEL OM NYCKELN TILL ARBETE 2014 gav Handikappförbunden ut skriften Nyckeln till arbete. Den vänder sig till arbetssökande med olika funktionsnedsättningar

Läs mer

Har du funderat något på ditt möte...

Har du funderat något på ditt möte... Har du funderat något på ditt möte... med mig? Så vill jag bli bemött som patient inom psykiatrin. projektet Bättre psykosvård Har du sett rubriker som de här? troligen inte. De här rubrikerna är ovanligt

Läs mer

Skriv för din släkt! Eva Johansson 2013, www.skrivfordinslakt.se

Skriv för din släkt! Eva Johansson 2013, www.skrivfordinslakt.se Skriv för din släkt! Eva Johansson 2013, www.skrivfordinslakt.se Detta är ett utdrag ur handboken Skriv för din släkt! Innehållsförteckning, två sidor plus ett exempel. Innehållsförteckning OM ATT SKRIVA.

Läs mer

Anteckningar från arbetsmöte för lärmiljöprojektet 091103 (webbmöte i Adobe Connect 13:00-14:30)

Anteckningar från arbetsmöte för lärmiljöprojektet 091103 (webbmöte i Adobe Connect 13:00-14:30) Deltog: Helena Bengtsson, Mjölby Marie Eriksson, Söderköping Anne Hederén, Länsbiblioteket Karin Hermansson, Ödeshög Inger Hollström Flis, Motala Tommy Jansson, Norrköping Anja Leiding, Åtvidaberg Sten

Läs mer

Individuellt fördjupningsarbete

Individuellt fördjupningsarbete Individuellt fördjupningsarbete Ett individuellt fördjupningsarbete kommer pågå under hela andra delen av kursen, v. 14-23. Fördjupningsarbetet kommer genomföras i form av en mindre studie som presenteras

Läs mer

1700 - talets Piteå. En CD-skiva utgiven till Carina Bäckströms minne

1700 - talets Piteå. En CD-skiva utgiven till Carina Bäckströms minne 1700 - talets Piteå En CD-skiva utgiven till Carina Bäckströms minne Carina Bäckström (1960-1998) var under många år en hängiven släktforskare. Efter att från början gjort släktutredningar om sin egen

Läs mer

Analys av användargränssnitt

Analys av användargränssnitt Avd. för Certec Analys av användargränssnitt Uttagsautomat Av: Sofia Henstrand Björn Johansson Bettina K Inledning Syftet med denna uppgift är att lära sig att identifiera olika egenskaper hos ett användargränssnitt.

Läs mer

Struktur Marknad Individuell

Struktur Marknad Individuell ATT TÄNKA PÅ INFÖR LÖNESAMTALET LÖN ÄR NÅGOT DU FÅR FÖR UTFÖRT ARBETE - MEN FUNDERA OCKSÅ PÅ: - Hur vill du att det ska gå till när din lön bestäms? - Vad kännetecknar ett bra lönesamtal? - Vilka faktorer

Läs mer

Studiehandledning beredskap i kris STUDIEHANDLEDNING. Beredskap i kris. Om livsmededelsstrategi och försörjning GÖR EN ANNAN VÄRLD MÖJLIG

Studiehandledning beredskap i kris STUDIEHANDLEDNING. Beredskap i kris. Om livsmededelsstrategi och försörjning GÖR EN ANNAN VÄRLD MÖJLIG STUDIEHANDLEDNING Beredskap i kris Om livsmededelsstrategi och försörjning GÖR EN ANNAN VÄRLD MÖJLIG 1 1 Studiehandledning Studieplan för studiecirkel om fem träffar om svensk försörjningsberedskap beträffande

Läs mer

Gemensam årsberättelse för hembygdsföreningarna i Jämtlands län 2013

Gemensam årsberättelse för hembygdsföreningarna i Jämtlands län 2013 Gemensam årsberättelse för hembygdsföreningarna i Jämtlands län 2013 1 HEIMBYGDA hembygdsförbund för Jämtlands län Box 709 831 28 Österund Telefon: 063-15 01 78 E-post: heimbygda@jamtli.com www.hembygd.se/heimbygda

Läs mer

Det bästa som hänt under min tid som boklånare

Det bästa som hänt under min tid som boklånare Stockholms stadsbibliotek Det bästa som hänt under min tid som boklånare Resultat och analys av en enkät som visar vad låntagare vid Stockholms stadsbibliotek tycker om att låna e-böcker från biblioteket.se.

Läs mer

Josef och Maria gifter sig. Scen ur altarskåpet i Skepptuna kyrka. Genom tid och rum

Josef och Maria gifter sig. Scen ur altarskåpet i Skepptuna kyrka. Genom tid och rum Dina kyrkor Josef och Maria gifter sig. Scen ur altarskåpet i Skepptuna kyrka. Genom tid och rum Att gå på vandring i ett kyrkorum kan vara som att förflytta sig genom den kristna traditionen. Genom alla

Läs mer

Bättre Självförtroende NU!

Bättre Självförtroende NU! Bättre Självförtroende NU! AV: Dennis Danielsson En bok om att hitta, skapa eller ta tillbaka ett självförtroende på topp. Boktitel: Bättre Självförtroende NU! Copyright 2012, Dennis Danielsson Omslagsdesign:

Läs mer

KREATIVA BÖNESÄTT. en praktisk hjälp till dig som är ledare! Initiativtagare till materialet: Maria Melin

KREATIVA BÖNESÄTT. en praktisk hjälp till dig som är ledare! Initiativtagare till materialet: Maria Melin KREATIVA BÖNESÄTT en praktisk hjälp till dig som är ledare! Initiativtagare till materialet: Maria Melin Information om materialet Till vem? I vår verksamhet är andakter en viktig del, men ibland är det

Läs mer

Norsen. Norsen, Hedemora 6:1, Hedemora socken och kommun, Dalarnas län. Leif Karlenby

Norsen. Norsen, Hedemora 6:1, Hedemora socken och kommun, Dalarnas län. Leif Karlenby ARKEOLOGGRUPPEN AB RAPPORT 2015:51 ARKEOLOGISK UTREDNING ETAPP 1 OCH 2 Norsen Norsen, Hedemora 6:1, Hedemora socken och kommun, Dalarnas län Leif Karlenby ARKEOLOGGRUPPEN AB RAPPORT 2015:51 ARKEOLOGISK

Läs mer

Rolf-Allan Norrmosse. SCB:s erfarenheter av digitalisering av Bidrag till Sveriges officiella statistik (BiSOS) Paper presenterat vid konferensen

Rolf-Allan Norrmosse. SCB:s erfarenheter av digitalisering av Bidrag till Sveriges officiella statistik (BiSOS) Paper presenterat vid konferensen SCB:s erfarenheter av digitalisering av Bidrag till Sveriges officiella statistik (BiSOS) Rolf-Allan Norrmosse Paper presenterat vid konferensen 14-15 oktober 2009 i Borås SCB:s erfarenheter av digitalisering

Läs mer

MODERSMÅL FINSKA 1. Syfte

MODERSMÅL FINSKA 1. Syfte MODERSMÅL FINSKA 1 Sverigefinnar, judar, tornedalingar och romer är nationella minoriteter med flerhundraåriga anor i Sverige. Deras språk finska, jiddisch, meänkieli och romani chib är officiella nationella

Läs mer

Farligt avfall från småföretagare kan insamlingssystemet förbättras? Miljösamverkan Stockholms Län

Farligt avfall från småföretagare kan insamlingssystemet förbättras? Miljösamverkan Stockholms Län Ett samverkansprojekt mellan länets 26 kommuner, Länsstyrelsen och Kommunförbundet Stockholms Län. www.miljosamverkanstockholm.se Farligt avfall från småföretagare kan insamlingssystemet förbättras? Miljösamverkan

Läs mer

Sammanställning 1 100215

Sammanställning 1 100215 Sammanställning 1 100215 Bakgrund Nationellt Kompetenscentrum Anhöriga, NKA, har sedan starten 2008 arbetat inom fyra olika prioriterade områden. Ett av dessa är Individualisering, utveckling och utvärdering

Läs mer

Studiehandledning - Vems Europa

Studiehandledning - Vems Europa Studiehandledning - Vems Europa En studiesatsning om makt och rättvisa i Europa Varför får inte EU och Europa mer plats i den svenska debatten? Det har vi också undrat. Sverige är en del av Europa och

Läs mer

Olga hittar Finn MARIE DUEDAHL

Olga hittar Finn MARIE DUEDAHL SIDAN 1 Boken handlar om: Olgas mamma och pappa bor inte ihop, men nu ska Olga äntligen få en hel vecka, tillsammans med pappa. Hon är så glad, för att de ska ut och resa tillsammans. Men när pappa kommer,

Läs mer

DiVA Digitala Vetenskapliga Arkivet http://umu.diva-portal.org

DiVA Digitala Vetenskapliga Arkivet http://umu.diva-portal.org DiVA Digitala Vetenskapliga Arkivet http://umu.diva-portal.org This is an article published in Scriptum. Citation for the published paper: Hatje, Anna-Karin Forskningsarkivet: en mötesplats för arkiven

Läs mer

Verktyg för arbete utifrån lotsmodellen

Verktyg för arbete utifrån lotsmodellen Verktyg för arbete utifrån lotsmodellen Förberedelser Arbete utifrån lotsmodellen är ett erbjudande till barnen och deras vårdnadshavare. Tackar familjen nej, är det inte möjligt att använda denna form

Läs mer

Sammanställning av tillvägagångssätt och erfarenheter vid litteratursökning på uppdrag av Nationellt kompetenscentrum Anhöriga, januari 08-maj 08.

Sammanställning av tillvägagångssätt och erfarenheter vid litteratursökning på uppdrag av Nationellt kompetenscentrum Anhöriga, januari 08-maj 08. Sammanställning av tillvägagångssätt och erfarenheter vid litteratursökning på uppdrag av Nationellt kompetenscentrum Anhöriga, januari 08-maj 08. Inledning BLR (Bibliotek & läranderesurser) vid Högskolan

Läs mer

Stadsarkivets anvisningar 2011:1 Hantering av allmänna e-handlingar som ska bevaras i Uppsala kommun

Stadsarkivets anvisningar 2011:1 Hantering av allmänna e-handlingar som ska bevaras i Uppsala kommun UPPSALA STADSARKIV Stadsarkivets anvisningar 2011:1 Hantering av allmänna e-handlingar som ska bevaras i Uppsala kommun 1 INLEDNING... 1 1.1 ALLMÄN HANDLING... 1 1.2 FLER ANVISNINGAR OM E-HANDLINGAR...

Läs mer

Sagor och berättelser

Sagor och berättelser Projekt Sagor och berättelser Hösten 2013 Våren 2014 1 Det kompetenta barnet Jag kan du kan tillsammans kan vi mer- i en tillgänglig, tillåtande och undersökande miljö där vi ser förmågor och olikheter

Läs mer

Företagsamheten 2014 Östergötlands län

Företagsamheten 2014 Östergötlands län Företagsamheten 2014 Östergötlands län Medlemsföretaget Carolines kök, Nacka Östergötlands län 2 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Sammanfattning Östergötlands län... 4 3. Företagsamheten... 5 Företagsamma

Läs mer

ORO FÖR PERSONLIG INTEGRITET PÅ NÄTET ANNIKA BERGSTRÖM

ORO FÖR PERSONLIG INTEGRITET PÅ NÄTET ANNIKA BERGSTRÖM ORO FÖR PERSONLIG INTEGRITET PÅ NÄTET ANNIKA BERGSTRÖM Förklaringsfaktorer till oro vid användning Egen erfarenhet av internet och olika digitala applikationer Personliga karaktäristika som kön, ålder

Läs mer

JOSEFINE STERNVIK. Ungas nyhetskonsumtion i en föränderlig nyhetsvärld

JOSEFINE STERNVIK. Ungas nyhetskonsumtion i en föränderlig nyhetsvärld Ungas nyhetskonsumtion i en föränderlig nyhetsvärld UNGAS nyhetskonsumtion i en föränderlig nyhetsvärld JOSEFINE STERNVIK N yhetsvanor hos dagens unga har förändrats dramatiskt både om vi jämför med äldres

Läs mer

Välkommen till Gotlands Hembygdsförbunds Hembygdsträffar 2016!

Välkommen till Gotlands Hembygdsförbunds Hembygdsträffar 2016! Välkommen till s Hembygdsträffar 2016! Till träffarna i år kom 119 personer från 42 föreningar. Årsmöte 10 april 2016 klockan 13.00 i Halla Bygdegård Motioner senast 29 februari Hedersnålsnomineringar

Läs mer

Minnesanteckningar dialogmöte Rörö 120509

Minnesanteckningar dialogmöte Rörö 120509 Minnesanteckningar dialogmöte Rörö 120509 Närvarande politiker: Ingvar Svensson (Fp) och Rolf Edvardsson (S) Närvarande tjänstemän: Ingvar TH Karlsson kommunchef, Robert Svensson samhällsbyggnadschef och

Läs mer

Vad tycker man om sin vårdcentral?

Vad tycker man om sin vårdcentral? Qulturum Rapport Vad tycker man om sin vårdcentral? En befolkningsenkät 2001 Kjell Lindström Sofia Eriksson Primärvårdens FoU-enhet 2002:3 Författare: Kjell Lindström, distriktsläkare Primärvårdens FoU-enhet

Läs mer

Näsums Kyrkoblad. Fira Påsk i din kyrka!

Näsums Kyrkoblad. Fira Påsk i din kyrka! Näsums Kyrkoblad Nr 1/2010 Mars- Juni 2010 Fira Påsk i din kyrka! Barnen i grupperna välkomnar alla redan på Palmsöndagens familjegudstjänst då vi har stor fest och final på årets Fastekampanj och upptakt

Läs mer

Kardinal Synd Umeå - Inspelningsinstruktioner -

Kardinal Synd Umeå - Inspelningsinstruktioner - 1 Kardinal Synd Umeå - Inspelningsinstruktioner - Vill förvarna om att det ser ut att vara mycket mer jobb än det egentligen är speciellt med tanke på att det inte krävs några speciella riggar eller ljussättning.

Läs mer

ÄMNESPLANENS STRUKTUR. Progressionstabellen

ÄMNESPLANENS STRUKTUR. Progressionstabellen Progressionstabellen Nivåerna för betygsstegen E, C och A i kunskapskraven är formulerade med hjälp av en progressionstabell. Progressionstabellen är utgångspunkt för kunskapskraven i samtliga kurser för

Läs mer

Den äldre, digitala resenären

Den äldre, digitala resenären Den äldre, digitala resenären Resebranschen är en av de mest växande branscherna i världen. Digitaliseringen har dock gjort att branschen förändrats mycket under de senaste åren. Många resenärer agerar

Läs mer

Svenska lantbruksmöten 1844-1970

Svenska lantbruksmöten 1844-1970 Svenska lantbruksmöten 1844-1970 Databasens innehåll Databasen Svenska lantbruksmöten och lantbruksutställningar 1844-1970 syftar till att bibliografiskt redovisa den omfattande tryckutgivning som skett

Läs mer

MEDLEMSNYTT HÖSTEN 2014

MEDLEMSNYTT HÖSTEN 2014 MEDLEMSNYTT HÖSTEN 2014 PROGRAM HÖSTEN 2014 ÖPPET HUS: Forskarhjälp under hösten 2014 i släktforskarrummet, biblioteket, Vänersborg MÅNDAGAR 1/9, 15/9, 6/10, 20/10, 3/11, 17/11 kl 16-18. FÖREDRAG Onsdag

Läs mer

Törnsfalls PRO-avdelning 50 år

Törnsfalls PRO-avdelning 50 år Törnsfalls PRO-avdelning 50 år Så började det Törnsfalls pensionärsförening bildades vid ett möte i National i Almvik den 9 maj 1954. Föreningen startade med 15 medlemmar. Ernst Renström valdes som ordförande,

Läs mer

Verksamhetsplan Hallands Släktforskarförening 2016

Verksamhetsplan Hallands Släktforskarförening 2016 Verksamhetsplan Hallands Släktforskarförening 2016 Hallands Släktforskarförening är en ideell förening som bildades 1982. Föreningen är verksam för släktforskare i Halland och för dem som arbetar med halländska

Läs mer

Skrivprocessen. Varför skriva för att lära? Min kunskapssyn

Skrivprocessen. Varför skriva för att lära? Min kunskapssyn Skrivprocessen Skrivprocessens viktigaste grundtanke att sätta eleven och hans/hennes förutsättningar i centrum. Skrivprocessen är inte bara ett sätt att skriva uppsatser utan framförallt skriva för att

Läs mer

Våga Visa kultur- och musikskolor

Våga Visa kultur- och musikskolor Våga Visa kultur- och musikskolor Kundundersökning 04 Värmdö kommun Genomförd av CMA Research AB April 04 Kön Är du 37 6 34 65 39 60 3 69 0% 0% 40% 60% 0% 0% Kille Tjej Ej svar Våga Visa kultur- och musikskolor,

Läs mer

Arvodering på lokal nivå

Arvodering på lokal nivå Lokalavdelningarnas svar på remiss om lokal arvodering 2008/2009 Arvodering på lokal nivå Med anledning av stämmans beslut har styrelsen frågat alla lokalavdelningar om synen på lokal arvodering kontra

Läs mer

Studiehandledning UNG LEDARE SISU IDROTTSBÖCKER

Studiehandledning UNG LEDARE SISU IDROTTSBÖCKER Studiehandledning UNG LEDARE SISU IDROTTSBÖCKER Ett stöd för skol-if Den här studiehandledningen är gjord som ett stöd för skolidrottsföreningar som vill arbeta med häftet Ung Ledare i studiecirkel. Metodiken

Läs mer

Sammanfattning av kollegialt lärande inom Lärande och inflytande på riktigt när olikheten är normen

Sammanfattning av kollegialt lärande inom Lärande och inflytande på riktigt när olikheten är normen Sammanfattning av kollegialt lärande inom Lärande och inflytande på riktigt när olikheten är normen Kollegialt lärande Frågeställningar Hur upplever pedagogerna att processen i förändringsarbetet har förlöpt

Läs mer

Tidningen NSD och papperstidningens framtid

Tidningen NSD och papperstidningens framtid Stephanie Marklund, Maja Kuoppala och Graça Barata 13 januari 2016 Tidningen NSD och papperstidningens framtid Tidningen NSD håller till i Mediahuset tillsammans med bland annat Kuriren och 24 Norrbotten.

Läs mer

Handbok för LEDARSAMTAL

Handbok för LEDARSAMTAL Handbok för LEDARSAMTAL Ett material som kan vara en hjälp till att möta ideella ledare till enskilda utvecklingssamtal. 1 Förord SAU skulle aldrig vara vad det är idag om det inte var för alla de ideella

Läs mer

Kursrapport Förskollärarutbildning, 210 hp

Kursrapport Förskollärarutbildning, 210 hp Kursrapport Förskollärarutbildning, 210 hp Kursrapporten är ett viktigt instrument för utvecklandet av kurser och utbildningar samt för att säkerställa studentinflytandet. Kursrapporten ska innehålla bakgrundsinformation,

Läs mer

Effekter av Pappabrevet

Effekter av Pappabrevet REDOVISAR 2004:3 Effekter av Pappabrevet En utvärdering av RFV:s och FK:s informationskampanj Sammanfattning Riksförsäkringsverket (RFV) har under 2003 tillsammans med försäkringskassorna skickat ut ett

Läs mer

Jan Ekström, mötessekreterare Marie Lackenbauer, programområdeschef

Jan Ekström, mötessekreterare Marie Lackenbauer, programområdeschef Plats och tid Lokal Gripen Gislaved, kl. 08.30-11.20 Beslutande Bengt Petersson, ordförande Kjell Thelin, socialnämnden Gunnel Augustsson, kommunstyrelsen Ulla Petersson, SKPF Lennart Häger, SKPF Ingrid

Läs mer

Sammanställningar av djupintervjuer

Sammanställningar av djupintervjuer Sammanställningar av djupintervjuer Bakgrund Under en vecka i slutet av januari 2016 genomfördes djupintervjuer runt kommunens digitala service. 12 personer intervjuades. Innan intervjuerna gjordes en

Läs mer

Läsglädje med lek och musik

Läsglädje med lek och musik Katarina Södra Skola Katarina Bangata 41 116 39 STOCKHOLM Kontaktperson Kerstin Wärngård 08-508 42 412 kerstin.warngard@utbildning.stockholm.se Läsglädje med lek och musik Har du ibland elever som trots

Läs mer

Arbeta för miljödiplom!

Arbeta för miljödiplom! 1 MILJÖDIPLOM 1 Vi i bygdegårdsrörelsen vill erbjuda miljöcertifierade lokaler, där bygdegårdens energiförsörjning, drift och materialval bidrar till långsiktigt hållbar utveckling på jorden, vara en föregångare

Läs mer

Pedagogisk dokumentation i förskolan hur kan vi vidareutveckla detta med hjälp av digitala verktyg? Vecka 44 Pedagogiskt Center

Pedagogisk dokumentation i förskolan hur kan vi vidareutveckla detta med hjälp av digitala verktyg? Vecka 44 Pedagogiskt Center Pedagogisk dokumentation i förskolan hur kan vi vidareutveckla detta med hjälp av digitala verktyg? Vecka 44 Pedagogiskt Center Varför pedagogisk dokumentation? För att kunna återvända till en händelse.

Läs mer

SVENSKA BÅGSKYTTEFÖRBUNDET. Modernt Fältskytte

SVENSKA BÅGSKYTTEFÖRBUNDET. Modernt Fältskytte SVENSKA BÅGSKYTTEFÖRBUNDET Modernt Fältskytte Fotograf Jari Hjerpe Studieplan Studieplan Inledning Modernt Fältskytte Välkomna till en gemensam stund kring bordet! Styrelsepaketet syftar främst till att

Läs mer

Utvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande

Utvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande Utvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande Utvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande För att du ska trivas på jobbet och känna att du gör ett bra arbete behöver du kunna påverka din arbetssituation

Läs mer

BILAGA KARTLÄGGNING SOCIALSEKRETERARE STOCKHOLM (MELLAN)

BILAGA KARTLÄGGNING SOCIALSEKRETERARE STOCKHOLM (MELLAN) BILAGA KARTLÄGGNING SOCIALSEKRETERARE STOCKHOLM (MELLAN) Arbetssituation 2 Typ av ärenden Fråga: Vilken typ av ärenden arbetar du med? Är det? Barn och ungdomar 43% 55% Ekonomiskt bistånd Vuxna 3 27% 19%

Läs mer

Dialogmöte. Alstermo 2014 06 02

Dialogmöte. Alstermo 2014 06 02 2014-06-24 Dialogmöte Alstermo 2014 06 02 1. Välkomna Presentation av deltagare: PO Ekelund, kommunchef Magda Gyllenfjell, ny projektledare Annie Öhman, planerare/utvecklare Anders Svensson, ekonomi och

Läs mer

Är Knapp Rolig? Kring två identifikationsproblem i smedsläkten Rolig. Av Michael Lundholm

Är Knapp Rolig? Kring två identifikationsproblem i smedsläkten Rolig. Av Michael Lundholm Är Knapp Rolig? Kring två identifikationsproblem i smedsläkten Rolig Av Michael Lundholm Inledning Att forska om släkter med patronymika utan släktnamn har sina speciella problem. Patronymika är ju inte

Läs mer

Anvisningar för Rapporterande kursutvärderingar på LTH

Anvisningar för Rapporterande kursutvärderingar på LTH 1 2008-10-28 Ingrid Svensson Vicerektor för grundutbildning Utbildningsnämnder Programledare Kurslärare Studieråd Anvisningar för Rapporterande kursutvärderingar på LTH Detta dokument utgör anvisningar

Läs mer

Det handlar om att ta fram och utveckla elevers inneboende nyfikenhet, initiativförmåga och självförtroende redan från tidiga åldrar.

Det handlar om att ta fram och utveckla elevers inneboende nyfikenhet, initiativförmåga och självförtroende redan från tidiga åldrar. Ung Företagsamhet Fyrbodal jobbar med att få fler företagsamma barn och ungdomar. I drygt 30 år har vi jobbat med UF-företag på gymnasienivå. Nu gör vi en nysatsning där elever och ni lärare på grundskolan

Läs mer

Clicker 5. Lathund kring de vanligaste och mest grundläggande funktionerna för att komma igång med Clicker. Habilitering & Hjälpmedel

Clicker 5. Lathund kring de vanligaste och mest grundläggande funktionerna för att komma igång med Clicker. Habilitering & Hjälpmedel Clicker 5 Lathund kring de vanligaste och mest grundläggande funktionerna för att komma igång med Clicker. Habilitering & Hjälpmedel Vad är Clicker 5? Clicker 5 är ett stöd till personer i behov av extra

Läs mer

Brief EuroPride 2018

Brief EuroPride 2018 Brief EuroPride 2018 1. PROCESSEN FÖR ATT BLI BYRÅ FÖR EUROPRIDE 2018 Denna brief är ett förfrågningsunderlag från EuroPride 2018 som kommer att ligga till grund för att inleda ett långsiktigt samarbete

Läs mer

Att bedöma. pedagogisk skicklighet

Att bedöma. pedagogisk skicklighet Att bedöma pedagogisk skicklighet Hur bedömer jag pedagogisk skicklighet? Vi blir allt fler som har anledning att ställa oss den frågan. Visad pedagogisk skicklighet är numera ett behörighetskrav vid anställning

Läs mer

Gertrud Sandqvist EN KONSTHÖGSKOLAS TVÅ HUVUDUPPGIFTER

Gertrud Sandqvist EN KONSTHÖGSKOLAS TVÅ HUVUDUPPGIFTER Gertrud Sandqvist EN KONSTHÖGSKOLAS TVÅ HUVUDUPPGIFTER Alla texter i essäserien Dialogen har global paginering, vilket innebär att sidnumren är unika för var essä och desamma som i kommande tryckta upplaga.

Läs mer

Närvarande från stadsarkivet: Matilda Ekström, inspektionsförrättare Christina Moberg, protokollförare

Närvarande från stadsarkivet: Matilda Ekström, inspektionsförrättare Christina Moberg, protokollförare Inspektionsrapport DNR 9.3-2041/14 Sida 1 (8) 2014-04-25 SSA 2014:4 Närvarande från bolaget: Thomas Mundebo Chef Affärsstöd, Stab arkivansvarig Anders Törnkvist Bostadsuthyrning Marie Nogén Löneansvarig/HR

Läs mer

Bättre hälsa för barn och ungdomar

Bättre hälsa för barn och ungdomar Bättre hälsa för barn och ungdomar Mer friluftsliv bättre hälsa för barn och ungdomar Så här går det till RENT PRAKTISKT SÅ HÅLLER NÅGON av kommunens fritidsgårdar i själva aktiviteten. Genomförare är

Läs mer

AKTIVITETSHANDLEDNING

AKTIVITETSHANDLEDNING AKTIVITETSHANDLEDNING Av AnnMarie Lindman OLYCKAN av Johan Werkmäster Handledningen är ett underlag för diskussion för den som vill läsa den här boken i grupp inom till exempel omsorgen eller i Svenska

Läs mer

Nattvardens bröd och vin. Sammanfattning. Utskottets förslag till kyrkomötesbeslut. Motionernas förslag. Yttrande från Läronämnden

Nattvardens bröd och vin. Sammanfattning. Utskottets förslag till kyrkomötesbeslut. Motionernas förslag. Yttrande från Läronämnden Kyrkomötet Kyrkomötet Gudstjänstutskottets betänkande 2010:2 Nattvardens bröd och vin Sammanfattning I detta betänkande behandlas två motioner om nattvardens bröd och vin. I motion 2010:9 föreslås att

Läs mer

Sammanställning av studentutvärderingen för kursen Estetiska lärprocesser 15 hp, ht 2007

Sammanställning av studentutvärderingen för kursen Estetiska lärprocesser 15 hp, ht 2007 Sammanställning av studentutvärderingen för kursen Estetiska lärprocesser 15 hp, ht 2007 135 av 167 studenter (81%) har Lärare, tidigare år, förskola 39% besvarat utvärderingen Lärare, tidigare år, grundskola

Läs mer

Planeringsspelets mysterier, del 1

Planeringsspelets mysterier, del 1 Peter Lindberg Computer Programmer, Oops AB mailto:peter@oops.se http://oops.se/ 28 februari 2002 Planeringsspelets mysterier, del 1 Om jag ska spela ett sällskapsspel för första gången så vill jag att

Läs mer

UNG NYKTER FOLKBILDNING INTRODUKTION FÖR UNF:ARE I NBV-VERKSAMHET

UNG NYKTER FOLKBILDNING INTRODUKTION FÖR UNF:ARE I NBV-VERKSAMHET UNG NYKTER FOLKBILDNING INTRODUKTION FÖR UNF:ARE I NBV-VERKSAMHET Ungdomens Nykterhetsförbund och Nykterhetsrörelsens Bildningsverksamhet 2011 Text och utformning: Jim Gustafsson (Baserad på Cirkelledare

Läs mer

STUDIECIRKELUPPLÄGG MAKTEN ÖVER MATEN 5-10 TRÄFFAR OM HUR VI TILLSAMMANS KAN LÄRA OSS MER OM, PÅVERKA OCH MINSKA VÅRT KLIMATAVTRYCK MED FOKUS PÅ MAT

STUDIECIRKELUPPLÄGG MAKTEN ÖVER MATEN 5-10 TRÄFFAR OM HUR VI TILLSAMMANS KAN LÄRA OSS MER OM, PÅVERKA OCH MINSKA VÅRT KLIMATAVTRYCK MED FOKUS PÅ MAT STUDIECIRKELUPPLÄGG MAKTEN ÖVER MATEN 5-10 TRÄFFAR OM HUR VI TILLSAMMANS KAN LÄRA OSS MER OM, PÅVERKA OCH MINSKA VÅRT KLIMATAVTRYCK MED FOKUS PÅ MAT 1 MAKTEN ÖVER MATEN 5-10 TRÄFFAR MOT EN KLIMATSMART,

Läs mer

Sällskapet Strömstierna Släktforskning en introduktion 2010-09-09

Sällskapet Strömstierna Släktforskning en introduktion 2010-09-09 Släktforskning Innehåll Sid - Arkiv allmänt 2 - Arkivåtkomst/Internetlänkar på Lysekils stadsbibliotek 5 - Tidningar inom Lysekil och i dess närhet 6 - Sökmetod 7 - Dokumentation 8 - Släktforskning: tio

Läs mer

Sveriges Hembygdsförbund

Sveriges Hembygdsförbund Böcker, skrifter och studiematerial Om ingenting annat anges kan skrifterna beställas från SHF på tel: 08-34 55 11 eller epost: kansli@hembygdsforbundet.se Hembygd - någonstans i Sverige Här berättar ungdomar

Läs mer

Ucklums förskolas plan för likabehandling, diskriminering och kränkande behandling.

Ucklums förskolas plan för likabehandling, diskriminering och kränkande behandling. Ucklums förskolas plan för likabehandling, diskriminering och kränkande behandling. Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskola. Ansvariga för planen: Förskolechefen. Vår vision: Stenungsunds

Läs mer

Kunskap äger. VAs ungdomsstudie i korthet. VA-rapport 2007:8

Kunskap äger. VAs ungdomsstudie i korthet. VA-rapport 2007:8 Kunskap äger VAs ungdomsstudie i korthet VA-rapport 2007:8 Kortfakta om VAs ungdomsstudie Studiens övergripande syfte är att öka kunskapen om ungas syn på vetenskap och kunskap, samt om hur de utvecklar

Läs mer

STRATEGI FÖR FUNKTIONSHINDEROMRÅDET 2014-2016

STRATEGI FÖR FUNKTIONSHINDEROMRÅDET 2014-2016 LULEÅ KOMMUN STRATEGI Version 1 (7) 2014-03-18 0.7 STRATEGI FÖR FUNKTIONSHINDEROMRÅDET 2014-2016 Luleåborna är jämställda, har jämlika förutsättningar för hälsa och välfärd och är delaktiga i samhällsutvecklingen.

Läs mer

Arkeologisk utredning för Tulebo Villastad

Arkeologisk utredning för Tulebo Villastad UV RAPPORT 2014:17 ARKEOLOGISK UTREDNING Arkeologisk utredning för Tulebo Villastad Västra Götalands län, Västergötland, Mölndals kommun, Kållereds socken, Stretered 1:1 Gundela Lindman UV RAPPORT 2014:17

Läs mer

P i l a v i s a n Årgång 69 - Medlemstidning för Folkdansringen Skåne - Nr 2-3 - 2012

P i l a v i s a n Årgång 69 - Medlemstidning för Folkdansringen Skåne - Nr 2-3 - 2012 P i l a v i s a n Årgång 69 - Medlemstidning för Folkdansringen Skåne - Nr 2-3 - 2012 Förberedelser för midsommarfirande i Karlskrona. 1 Pilavisan, medlemstidning för Folkdansringen Skåne http://www.folkdansringen.se/skane

Läs mer

Nyfiken på släktforskning?

Nyfiken på släktforskning? Nyfiken på släktforskning? Grundläggande begrepp Genealogi är det fina namnet på släktforskning. Genealogi räknas tillsammans med biografin till de historiska hjälpvetenskaperna. Proband är den person

Läs mer

Idéer och tankar kring Halländsk mat! Hur vill Du bidra?

Idéer och tankar kring Halländsk mat! Hur vill Du bidra? Wapnö Gård, Halmstad den 3 juni 2014 Idéer och tankar kring Halländsk mat! Hur vill Du bidra? DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN Arrangör: Gastronomiska Samtal Halland Processledning och dokumentation:

Läs mer

Årsberättelse 2013/2014

Årsberättelse 2013/2014 Årsberättelse 2013/2014 Bomhus förskoleområde Förskolechef Ewa Åberg Biträdande förskolechefer Ingrid Ahlén Nina Larsson Eva Lindgren 1 Bomhus förskoleområde 2013/2014 Inom Bomhus förskoleområde finns

Läs mer

SÅ VÅRDAR VI VÅR HISTORIA - RÅD OCH ANVISNINGAR I SKÖTSEL AV FÖRENINGSHANDLINGAR

SÅ VÅRDAR VI VÅR HISTORIA - RÅD OCH ANVISNINGAR I SKÖTSEL AV FÖRENINGSHANDLINGAR ORDNA OCH BEVARA SÅ VÅRDAR VI VÅR HISTORIA - RÅD OCH ANVISNINGAR I SKÖTSEL AV FÖRENINGSHANDLINGAR HISTORIK Vid mitten av 1960-talet togs initiativet till bildandet av ett folkrörelsearkiv i Jönköpings

Läs mer

MER-styrning - Lekeberg kommuns styrmodell

MER-styrning - Lekeberg kommuns styrmodell MER-styrning - Lekeberg kommuns styrmodell Fastställd av: Kommunfullmäktige Datum: 2014-06-11 Ansvarig för revidering: Kommunstyrelsen Ansvarig tjänsteman: Kommundirektör Diarienummer: 13KS231 Program

Läs mer

Arbetslöshet 1996-2009 i Sveriges kommuner

Arbetslöshet 1996-2009 i Sveriges kommuner Linköpings kommun Statistik & Utredningar Statistikinfo 2010:14 Arbetslöshet 1996-2009 i Sveriges kommuner Den totala arbetslösheten 1996-2009 (inklusive personer i program med aktivitetsstöd) har varierat

Läs mer

Antagningen till polisutbildningen

Antagningen till polisutbildningen Antagningen till polisutbildningen En studie om avhopp under urvalsprocessen ur ett genusperspektiv Februari 2008 www.polisen.se Antagningen till polisutbildningen En studie om avhopp under urvalsprocessen

Läs mer

19. Skriva ut statistik

19. Skriva ut statistik 19. Skiva ut statistik version 2006-05-10 19.1 19. Skriva ut statistik Den här dokumentationen beskriver hur man skriver ut statistik från SPFs medlemsregister via Internet. Observera att bilderna är exempel

Läs mer

Utvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande

Utvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande Utvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande Utvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande För att du ska trivas på jobbet och känna att du gör ett bra arbete behöver du kunna påverka din arbetssituation

Läs mer

RAPPORT 2008/8 FÖREKOMSTEN AV ÄNGSNÄTFJÄRIL Melitaea cinxia på norra Gräsö och Örskär. Petter Haldén

RAPPORT 2008/8 FÖREKOMSTEN AV ÄNGSNÄTFJÄRIL Melitaea cinxia på norra Gräsö och Örskär. Petter Haldén RAPPORT 2008/8 FÖREKOMSTEN AV ÄNGSNÄTFJÄRIL Melitaea cinxia på norra Gräsö och Örskär Petter Haldén FÖRFATTARE Petter Haldén FOTO FRAMSIDA Ängsnätfjäril, Petter Haldén KARTOR Pers Stolpe Lantmäteriet 2008,

Läs mer

eck utv relativt väl ecklade utv goda relativt väl ecklade elativt väl förhållandevis stor utv lade och r 213

eck utv relativt väl ecklade utv goda relativt väl ecklade elativt väl förhållandevis stor utv lade och r 213 ÖJD 3.16 ÖJD Att tillverka föremål och bearbeta material med hjälp av redskap är ett sätt för människan att tänka och uttrycka sig. Slöjdande är en form av skapande som innebär att finna konkreta lösningar

Läs mer