UTSTÄLLNINGAR OCH FÖRESTÄLLNINGAR Om samerna, Nordiska museet och Skansen

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "UTSTÄLLNINGAR OCH FÖRESTÄLLNINGAR Om samerna, Nordiska museet och Skansen"

Transkript

1 UTSTÄLLNINGAR OCH FÖRESTÄLLNINGAR Om samerna, Nordiska museet och Skansen Eva Silvén, Nordiska museet, Stockholm Nordiska museet har sedan länge haft rollen som svenskt nationellt museum för kulturhistoria. Det bildades 1873 under namnet Skandinavisk-etnografiska samlingen, döptes 1880 om till Nordiska museet och flyttade 1907 in i den nuvarande byggnaden, på Djurgården i Stockholm. Museets grundare, Artur Hazelius öppnade också friluftsmuseet Skansen 1891, med avsikten att visualisera en svensk identitet. I föreställningen om nationen och det nya nationella medvetandet spelade platsen en viktig roll, och i de bägge museerna gestaltades nationens territorium genom de olika landskapen, som delar av en helhet. Fram till 1965 utgjorde Nordiska museet och Skansen två delar av samma organisation. 1 En stor samling av föremål, arkivmaterial, fotografier och byggnader åstadkoms snabbt genom riktade insamlingsresor. Redan från början uppmärksammades särskilt en etnisk kategori, nämligen samerna som en del av det svenska, men samtidigt annorlunda. Hazelius samlarintresse har beskrivits som maniskt, och inte minst hans intensiva uppmaningar till sina skaffare på resa i Lappland stödjer en sådan tolkning. Idag omfattar Nordiska museets samiska föremålssamling omkring inventarienummer (men långt fler enskilda fysiska objekt) av vilka närmare hälften kom till museet före I postkoloniala termer har det under de senaste decennierna förts en intensiv och världsomspännande diskussion om hur museer har representerat olika folkslag och folkgrupper i sina utställningar. 3 Försök har också gjorts att finna metoder och arbetssätt som öppnar för mer jämbördiga maktförhållanden mellan institutionerna och de beskrivna folken. 4 Som en del av ett pågående arbete ska jag här i några korta nedslag teckna konturerna av hur föreställningar om samer och samisk kultur har gestaltats i utställningar och iscen- 1 För Nordiska museets och Skansens tidiga historia, se Skansen under hundra år 1991; Nordiska museet under 125 år 1998; Sörlin 1998; Hammarlund-Larsson 2004; Hillström Hammarlund-Larsson T. ex. Exhibiting Cultures 1991; Simpson (1996) T. ex. Clifford 1999; Smith (1999) 2006.

2 EVA SILVÉN Bild 1. Höstflyttning i Lule lappmark, diorama i Skandinavisk-etnografiska samlingen, Foto Axel Lindahl, Nordiska museet. sättningar på Nordiska museet och i någon mån Skansen, med fokus på skärningspunkten mellan politik, pedagogik och estetik.5 Social hierarki och territoriell gestaltning I likhet med många andra européer vid 1800-talets slut hyste Artur Hazelius ett intresse för samerna som kulturhistoriskt fenomen. Det har vid det här laget skrivits en hel del om hur samer och andra exotiska folkgrupper framställdes på det sena 1800-talets världsutställningar, i zoologiska parker och museer.6 Även Hazelius bidrog till den här verksamheten, inledningsvis genom publikdragande iscensättningar i skala 1:1 i Skandinavisk-etnografiska samlingen på Drottninggatan i Stockholm och vid ett par världsutställningar.7 När Skansen öppnade fanns där bland andra byggnader ett flertal kåtor, uttryckligen som komplement till utställningarna i museet. Fram till mitten av 1900-talet vistades samefamiljer periodvis i kåtorna, som levande installationer. De 5 För en snarlik version av denna text på engelska, dock ur en något annorlunda vinkel, se Silvén 2008a. 6 T. ex. Broberg 1982; Ekström 1994; Mathisen 2000; Baglo Ekström 1994: 44,

3 UTSTÄLLNINGAR OCH FÖRESTÄLLNINGAR Bild 2. Lapplägret på Skansen, Foto Bengt Orling, Nordiska museet. skötte renarna och sades för övrigt bo som hemma hos sig i syfte att ge besökarna en verklighetstrogen bild av deras förhållanden.8 Forskare har karakteriserat det här, ibland romantiserande, intresset för det samiska som ett utslag av den koloniala blick som också kom till uttryck i de etnografiska museernas samlingar och i världsutställningarnas utomeuropeiska avdelningar.9 Det var en blick där bland annat samerna fick spela rollen av The Other, framlevande sina liv i ett tidlöst, underutvecklat etnografiskt presens i kontrast till det framväxande, civiliserade västerländska industrisamhället.10 Det här synsättet förstärktes av den anatomiska forskning som på 1800-talet under namnet fysisk antropologi, på 1900-talet rasbiologi, försökte ordna människor i lägre och högre stående raser främst utifrån formen på deras kranier.11 Bland andra grupper blev här samerna lämpliga studieobjekt. Om det kulturella och vetenskapliga intresset för samerna på detta vis kan förstås som en del i det hierarkiska ordnandet av det moderna samhället, går det även att lägga en geopolitisk aspekt på den samiska representationen i museer och utställningar. De renskötande samerna hade sedan urminnes tid rört sig över landområden som först i början av 1900-talet delades upp mellan fyra nationalstater: Sverige, Norge, Finland och Ryssland. Forskare har 8 Upmark 1916: 151; Nylund T. ex. Gustafsson Reinius Fabian Broberg 1995; Ljungström 2004; Lundmark

4 EVA SILVÉN påpekat att alltsedan 1500-talet hade samerna i en rad kulturhistoriska verk skrivits in i den svenska nationalstatens mytologi. 12 Men för att behålla makten över ett område måste en stat hävda det, visa att det var i bruk, och då blev de nomadiserande samerna utmärkta territorietäckare. 13 Det blev angeläget för den svenska staten att behålla en stor grupp aktiva renskötare, vilket till en del skulle kunna förklara den stränga särartspolitik som i början av 1900-talet gick under benämningen lapp ska vara lapp och som förvägrade samerna tillträde till det framväxande industri- och välfärdssamhället. 14 Samtidigt var det av vikt att samerna stärktes i sin svenska tillhörighet, bland annat genom skolundervisningen, och inte kom att utgöra en nation i nationen. Att skriva in samerna i den svenska kulturhistorien som på Nordiska museet och Skansen skulle alltså kunna tolkas som ett bidrag till att värna det svenska nationella territoriet på Nordkalotten. Identitet och identifikation 1907, sex år efter Hazelius död, färdigställdes Nordiska museets nuvarande byggnad och inför arbetet med de nya utställningarna uppstod en strid om deras innehåll och formspråk. De arkeologiskt inspirerade typologerna, under ledning av Bernhard Salin, segrade över dem som ville föra Artur Hazelius sceniska och miljögestaltande arv vidare, bland dem sonen Gunnar Hazelius. 15 Två rum i museets bottenvåning, Lappska afdelningen, kom att ägnas åt de samiska samlingarna, systematiskt exponerade i rad efter rad. 16 Men på samma sätt som Hazelius i praktiken hade kompletterat sina dioramor med liknande rader av föremål, fanns även här ett par gestaltande arrangemang. Ett sådant var den åkande lulelappen, ett element som brutits ut ur en av Hazelius miljöer och nu under många år förevisades i sin ensamhet: en samisk man i en ackja spänd efter en ren. Men på friluftsmuseet Skansen fanns möjlighet att återskapa helheten. Här arrangerades såväl renkappkörningar som simulerade flyttningsrajder. 17 En annat gestaltande ansats i den nya museibyggnaden var ett antal dräktdockor, sannolikt också rester från Hazelius tidigaste utställningar. Dräkter och klädespersedlar finns bland de tidigast förvärvade föremålen och de utgör idag en stor del av museets samlingar, även de samiska. Att visa upp autentiska dräkter på dockor i naturlig storlek måste ha skapat en möjlighet till 12 Elenius 2006: Jönses Lundmark 2002: Lindberg 1957; Hillström 2006: 259 ff. 16 Hammarstedt Nylund

5 UTSTÄLLNINGAR OCH FÖRESTÄLLNINGAR Bild 3: 1 2. Vem är en dam från Stockholm? Vem är en same från Jämtland? Inga Åhrén till höger var en av Skansens samer. Foto Gösta Florman och Hélène Edlund, Nordiska museet. identifikation som lockade besökarna och väckte lusten att själv prova hur det skulle kunna kännas att vara klädd som en same. Bland det tidiga 1900-talets Stockholmsfotografer fanns några som särskilt öppnade sina ateljéer för sådana identitetsövningar: Hélène Edlund och Gösta Florman. I deras efterlämnade material finns väl arrangerade ateljéfoton av damer i fantasifulla lappdräkter men också några av Skansens samer i sina egna koltar. En del av dessa bilder såldes också som vykort. Den tidens Stockholm skapade uppenbarligen utrymme för ett slags destabilisering av det samiska, där museet och fotoateljén blev nya mediala scener för föreställningar om och fascination inför det samiska. Inte bara museifolket utan även samerna hade en agenda, när de lät sig fotograferas och när de sökte sig till Skansen och andra utställningssammanhang. Med den goda viljan att göra upp med det koloniala förflutna följer risken att i alla lägen framställa samerna som offer, när vår tids förståelser appliceras på historiska förhållanden, offer utan egen vilja, offer för majoritetssamhällets ekonomiska och kulturella exploatering. Men de samer som idag möter vår blick på förra sekelskiftets fotografier, de tittade också tillbaka på den tidens forskare och fotografer. Några var tvingade att samarbeta, några fick betalt, medan andra tog tjänst hos de främmande expeditionerna. Det förminskar inte de orättfärdigheter som ägde rum, men det visar att även samerna var medvetna aktörer i de dåtida kulturmötena Broberg 1990; Jonsson 2008; Nylund

6 EVA SILVÉN Åskådlighet och funktion 1939 fick etnografen Ernst Manker en nyinrättad tjänst som intendent på Nordiska museet med särskilt ansvar för de samiska samlingarna. Manker var forskare och studerade såväl historiska som samtida förhållanden och publicerade sig i både vetenskaplig och populär form. Han inledde en period av intensivt fältarbete och föremålsinsamling, bland annat genomfördes en samtidsundersökning av de samiska områden som skulle komma att läggas under vatten i och med bygget av kraftverket i Porjus. 19 Heliga platser, gravseder samt bilderna på de samiska trummorna fanns bland många andra ämnen som intresserade honom. 20 Under 1930-talet genomgick museets utställningar en totalrenovering. Uppställningarna från 1900-talets början plockades ner och ersattes av nya, präglade av tidens pedagogiska anda, den moderna museitekniken, med tonvikt på åskådlighet, upplevelse och funktionellt samband i stället för studiesamlingar med typologiska serier. En av dessa utställningar var Lapparna, som öppnade efter kriget, 1947, under ledning av Ernst Manker. I sitt efterlämnade arbetsmaterial uttryckte han sina avsikter med utställningen vad gäller just gestaltningen: En skådesamling som på ett suggestivt sätt ger det väsentliga hos kulturen ifråga, dock inte romantik utan realism. Det gamla tapetserandet av väggarna med typserier etc. hör inte skådesamlingen utan studiemagasinet till. Föremålen utställas i möjligaste mån i sitt organiska, funktionella sammanhang. Småplottrigt bildmontage och etiketter bort; endast några stora, svepande bilder. Konstnären in med pensel och stift. Här gäller det också att få luft och rymd kring expositionen så som sig bör med en kultur under bar himmel. Från utställningen finns idag kvar en väggmålning av Folke Ricklund och som föreställer ett fjällsamiskt sommarviste. Förutom Ricklund var andra konstnärer som Helmer Osslund, Ossian Elgström och Nils Nilsson Skum representerade med målningar och teckningar samt Runo Johanson med porträttskulpturer av framstående representanter för samefolket, varmed avsågs bland andra Skum, Johan Turi och Anta Pirak. Framför Ricklunds målning fanns en tältkåta, en förrådsställning och en mansfigur föreställande en renskötare från Karesuando med en uppstoppad hund. I de följande valven skildrades renskötseln och dess produkter, den hårda manliga slöjden och den mjuka kvinnliga samt den andliga kulturen, med seitar och trummor. Längs fönsterväggen löpte ett lågt podium med sommar- och vinterrajder. 19 Manker Kjellström För en något utförligare presentation av Manker, ur ett mångfaldsperspektiv på Nordiska museet, se Silvén 2008b. Jag hoppas under 2009 inleda arbetet med forskningsprojektet Konstruktionen av ett samiskt kulturarv: Ernst Manker och Nordiska museet. 6

7 UTSTÄLLNINGAR OCH FÖRESTÄLLNINGAR Bild 4. Samerna Sigga and Mattias Kuoljok arrangerar 1947 års utställning tillsammans med Ernst Manker. Foto Lennart Nenkler, Nordiska museet. Manker förklarar vidare: Den gamla seriemonteringen har inte helt övergivits utan tillämpats på ett och annat ställe, där så synts lämpligt. Men helst har föremålen utställts i organiska sammanhang som även visar funktionen och något av miljön. Rotslöjdarens verktygskorg visades följaktligen med locket öppet, så att det gick att se verktygen, rottågorna och de påbörjade arbetena. I det likaledes öppna färdskrinet, kisan, låg silver, klädesplagg och småting. Ett uppradande av lappsilvret på en hylla hade varit ganska miljövidrigt. 21 Delar av arbetet skedde i samarbete med representanter för det samiska samhället, som Manker förmodligen lärt känna genom sin forskning och sina fältarbeten. Svenska Morgonbladet gjorde ett stort nummer av att Mattias Kuoljok, en av de medverkande samerna, hade rest till Stockholm med ackja, 21 Jfr även Manker

8 EVA SILVÉN Bild 5: 1 2. Ingångsscenen i 1981 års utställning, före och efter öppnandet. Foto Anders Friberg, Nordiska museet. flyg och tåg för att komma och tala vid vernissagen, där han framhöll lapparnas glädje över att deras kultur och sedvänjor fått en så förnämlig permanent expo som i museets undervåning (30 maj 1947). Konflikt och kritik Först efter trettio år, i slutet av 1970-talet, monterades Mankers utställning ned och ersattes efter några år av Samerna, i samma lokal. Det blev en oerhört detaljerad och heltäckande, kulturhistoriskt redovisande utställning som behandlade bland annat boende, renskötsel, jakt, fiske, skinnberedning, hantverk, dräktskick, skolväsende, organisationer, religion, musik, konst, seder och bruk. Samtidigt knackade samtiden på dörren och fick sin beskärda del i form av en skoter och en renvaktarstuga. I ett senare skede av arbetet inledde utställningsgruppen ett samråd med Samernas Riksförbund, SSR, och Sameföreningen i Stockholm. Samarbetet gick inte särskilt bra, bevarade handlingar visar att några frågor blev särskilt problematiska: framställningen av samisk samtid kontra historia, vissa faktauppgifter samt utställningens anslag och blickfång. 22 Utställningen skulle ha öppnats hösten 1980 men vernissagen sköts upp ett halvår, bland annat beroende på de samiska representanternas motstånd mot den tänkta ingångsscenen, ett möte mellan en same och en björn. Skälet angavs vara att den skulle kunna stärka felaktiga föreställningar om att samerna vill utrota vilda djur. Scenen kom därför att ersättas av en lassokastande man i 22 Utställningsarbetet leddes av Rolf Kjellström, museets dåvarande intendent för samiska frågor. 8

9 UTSTÄLLNINGAR OCH FÖRESTÄLLNINGAR kolt. Vid vernissagen höll SSR:s ordförande Nikolaus Stenberg ett kritiskt anförande, där han bland annat sa: Den utställning vi ser idag har många värdefulla inslag. Enligt vår uppfattning ger den dock inte en fullständig och rättvisande bild av samernas situation idag, t ex effekterna av exploateringarna i sameområdet. Jag tror och hoppas att museet är berett att komplettera utställningen på denna punkt. På så sätt blir den samiska utställningen en levande del i museet. Hela 1980-talet pågick emellertid en diskussion mellan SSR och Nordiska museet om utställningen, den blev som ett sår som bägge höll öppet genom att med månaders mellanrum återvända till samma frågor, år efter år. Det här var en period när samerna började organisera sig i nya former och tala mer med egen röst, samtidigt som Nordiska museet fortfarande var en ledande kanal ut i samhället för kunskap om det samiska inte alls som idag, där museet trots sin speciella ställning och historia ändå är en röst bland många fler, inte minst samernas egen. Det var också en period när forskarna började ställas inför krav på att deras projekt skulle genomföras med direkt samisk medverkan. Det var inte längre självklart för dem att ge sig ut i fält och hämta hem kunskap och material på det klassiskt etnografiska sättet. Postkoloniala perspektiv 2004 monterades Samerna ner och året efter påbörjades arbetet med en ny samisk basutställning. Den öppnade senhösten 2007 under namnet Sápmi. Sverige hade då anslutit sig till 2000-talets nya europeiska minoritetspolitik, och för att öppna utställningen för mer generella minoritets-, urfolks- och identitetsfrågor kom den att baseras på fem teman av större räckvidd, relevanta inte bara för samer utan även för andra etniska grupper, i Sverige och internationellt. Tanken var att temana skulle utgöra utgångspunkter för besökarnas egna reflektioner och för den pedagogiska verksamheten. Medan de tidigare utställningarna hade syftat till att visa samerna och det samiska, var ambitionen nu i stället att rikta blicken mot gränsområden, blandformer och spår av människors möten hur har samerna format det svenska och svenskarna det samiska? Avsikten var inte att presentera en kronologisk berättelse om en folkgrupp utan att ge olika perspektiv på vad det kan betyda att vara same i Sverige, förr och nu. Utställningens fem teman inbegriper såväl historiska som samtida förhållanden. Det första, Ursprung, handlar om historia, släktskap, identitet och etnicitet. Hur har samerna blivit beskrivna av främlingar? Hur identifierar en same sig själv? Det andra temat blev Rätt och orätt, här med inriktning på markrättigheter, juridiska processer, politiska rörelser och självbestämmande. Det tredje temat fokuserar museets föremålssamlingar, under rubriken Hemfört, bortfört, återfört här ställs frågor om insamling, repatriering och 9

10 EVA SILVÉN Bild 6. När utställningen Sápmi öppnade i november 2007 vajade för första gången den samiska flaggan utanför Nordiska museet. Foto Eva Silvén. urfolkens egna kunskaper om sitt materiella kulturarv. Det fjärde temat är Vems blick, vems röst, vems berättelse och handlar om materialet i museets arkiv, inte minst den stora samlingen av fotografier. Det femte och sista temat utgörs av Det tredje rummet, ett postkolonialt begrepp som handlar om hur rörliga och instabila identiteter skapas i kulturmöten och kommer till uttryck genom en blandning av olika materiella och immateriella former. Under arbetets gång blev dessa teman omflyttade och omdöpta, men i huvudsak har de förblivit desamma. Slutligen, eftersom utställningen har två ingångar finns det två sätt att se den: antingen från det nordeuropeiska perspektivet Samer ett folk i fyra länder eller från det globala Samer ett av världens urfolk.23 I utställningsuppdraget ingick att visa museets samiska samlingar. Men som tidigare nämnts är närmare hälften av föremålen förvärvade före 1910 och resten till stor del under talen. Förutom den tidsmässiga diskrepansen mellan samlingarna och utställningens teman gjorde sig en envis problematik 23 Silvén

11 UTSTÄLLNINGAR OCH FÖRESTÄLLNINGAR påmind. Utgör samlingarna en positiv kontituitet i form av igenkännbara symboler som bekräftar den samiska historien? Eller blir de bromsklossar som ständigt återför samerna till att vara ett historiskt fenomen? Det var inte självklart hur museets föremålssamlingar skulle kunna förenas med frågor om dagens etniska och identitetspolitiska strävanden. Lösningen blev att väva in Nordiska museet i berättelsen, eftersom museet haft stor betydelse i skapandet av bilden av samerna ända sedan 1800-talets slut. Ett sätt att vara same i Sverige är och har varit att vara representerad i Nordiska museet. Alla Nordiska museets samiska utställningar har varit barn av sin tid och sina politiska konjunkturer, vad gäller innehåll, frågeställningar, form, pedagogik, samarbetsformer och mottagande. Alla har betytt något i sin samtid och både speglat och skapat sociala relationer och andra maktförhållanden. Denna gång har en samisk referensgrupp med representanter från sju organisationer och institutioner kontinuerligt deltagit i arbetsprocessen, medan enskilda samer har medverkat i olika delproduktioner. Såtillvida är utställningen ett uttryck för det inledningsvis nämnda samarbets- och dialogorienterade paradigm som under de senaste decennierna formats i postkolonialismens efterdyningar. Museer tillhör de kulturinstitutioner som kan utgöra contact zones, forum för kulturmöten, för interaktion, kommunikation och förhandling mellan olika förståelseformer, även om tidigare assymetriska maktrelationer i grunden kvarstår. 24 Vilka möjligheter, problem och vetenskapliga konsekvenser sådana ambitioner kan medföra är en fråga i den internationella forskardebatten, där även arbetet inför utställningen Sápmi kommer att ingå, som ett empiriskt exempel i en kommande avhandling. 25 Avslutningsvis ansluter också det senaste i raden av samiska invigningstal till detta postkoloniala paradigm. I sitt anförande den 8 november 2007 ville Lars-Anders Baer, styrelseordförande i svenska Sametinget, se den nya utställningen som ett led i en avkolonisationsprocess och hyste en förhoppning om att den ska kunna bidra till en fruktbar dialog, tillit och försoning mellan det samiska och det svenska. Referenser Baglo, Cathrine Samer på ville veger?: om levende utstillinger, antropologi og vitenskapelige praksiser. Nordisk Museologi 2006: 1, s Broberg, Gunnar Lappkaravaner på villovägar: antropologin och synen på samerna fram mot sekelskiftet Lychnos 1981/82, s Bakom och framför kameran. Västerbotten 1990: 2, s Pratt 1992; Clifford Carine A. Durand, doktorand i socialantropologi, University of Cambridge, Storbritannien; jfr Durand 2008: 165 ff. 11

12 EVA SILVÉN Statlig rasforskning: en historik över Rasbiologiska institutet (Ugglan 4). Lund: Lunds universitet. Clifford, James Museums as contact zones. Representing a Nation: A Reader: Histories, Heritage and Museums, s.. Red. D. Boswell & J. Evans. London: Routledge. Durand, Carine Ayélé Urfolk, internationella nätverk och museer. För Sápmi i tiden, (Fataburen 2008), s Ekström, Anders Den utställda världen: Stockholmsutställningen 1897 och 1800-talets världsutställningar (Nordiska museets handlingar 119). Stockholm: Nordiska museet. Elenius, Lars Nationalstat och minoritetspolitik: samer och finskspråkiga minoriteter i ett jämförande nordiskt perspektiv. Lund: Studentlitteratur. Exhibiting Cultures: The Poetics and Politics of Museum Display. Red. I. Karp & S. D. Lavine. Washington 1991: Smithsonian Institution Press. Fabian, Johannes Time and the Other: How Anthropology Makes its Object. New York: Columbia University Press. För Sápmi i tiden (Fataburen 2008). Red. C. Westergren & E. Silvén. Stockholm: Nordiska museet. Gustafsson Reinus, Lotten Materializing modernity: Swedish imaginations and Congolese objects at the ethnographic and missionary exhibition in Stockholm Encountering Foreign Worlds: Experiences at Home and Abroad. Proceedings from the 26th Nordic Congress of Historians, Reykjavik 8 12 August 2007, s Red. C. Folke Ax et al. Reykjavík: Háskólaútgáfan. Hammarlund-Larsson, Cecilia I denna tid af slapp nationalkänsla : om Artur Hazelius, vetenskapen och nationen. Samhällsideal och framtidsbilder: perspektiv på Nordiska museets dokumentation och forskning, s Red. C. Hammarlund- Larsson & B. G. Nilsson & E. Silvén. Stockholm: Carlssons Skärskådad samling: samiskt kulturarv i Nordiska museet. För Sápmi i tiden, (Fataburen 2008), s Hammarstedt, Nils Edvard Lappska afdelningen. Stockholm: Nordiska museet. Hillström, Magdalena Ansvaret för kulturarvet: studier i det kulturhistoriska museiväsendets formering med särskild inriktning på Nordiska museets etablering (Linköping Studies in Arts and Science 363). Linköping: Linköpings universitet. Jonsson, Johan Samer i bild bilder av samer: ett fotografi med tre berättelser. För Sápmi i tiden, (Fataburen), s Jönses, Lars Samerna i den kulturella konstruktionen av territoriet. För Sápmi i tiden, (Fataburen 2008), s Kjellström, Rolf Nordiska museets sameforskning. Nordiska museet under 125 år, s Red. H. Medelius & B. Nyström & E. Stavenow-Hidemark. Stockholm: Nordiska museet. Lindberg, Ernst-Folke Gunnar Hazelius och Nordiska museets installationsfråga. Rig 1957, s.. Ljungström, Olof Oscariansk antropologi: etnografi, förhistoria och rasforskning under sent 1800-tal. Hedemora: Gidlunds. Lundmark, Lennart Lappen är ombytlig, ostadig och obekväm... : svenska statens samepolitik i rasismens tidevarv. Umeå: Norrlands universitetsförlag Allt som kan mätas är inte vetenskap: en populärhistorisk skrift om Rasbiologiska institutet (Forum för levande historia, Skriftserie 2007: 4). Stockholm: Forum för levande historia. 12

13 UTSTÄLLNINGAR OCH FÖRESTÄLLNINGAR Manker, Ernst Det nya fjällvattnet: forskningar och upplevelser bland lapparna kring Akkajaure. Stockholm: Medéns The Lapps: Guide to the Exhibits in Nordiska Museet and at Skansen Open- Air Museum. Stockholm: Nordiska museet. Mathisen, Stein R Travels and narratives: itinerant constructions of a homogenous Sami heritage. Folklore, Heritage Politics and Ethnic Diversity: A Festschrift for Barbro Klein (Mångkulturellt centrum 2000:1), s Red. P. Anttonen et al. Tumba: Mångkulturellt centrum. Nordiska museet under 125 år. Red. H. Medelius & B. Nyström & E. Stavenow- Hidemark. Stockholm 1998: Nordiska museet. Nylund, Anna-Vera Sameliv på Skansen: om natur och kultur, upplevelser och lärande. För Sápmi i tiden, (Fataburen 2008), s Pratt, Mary Louise Imperial Eyes: Travel Writing and Transculturation. London: Routledge. Silvén, Eva. 2008a. Staging the Sami: narrative and display at the Nordiska Museet in Stockholm. Comparing: National Museums, Territories, Nation-Building and Change (Linköping Electronic Conference Proceedings), s Red. P. Aronsson & A. Nyblom. Linköping: Linköping University Electronic Press. 2008b. Cultural diversity at the Nordiska Museet in Stockholm: outline of a story. Scandinavian Museums and Cultural Diversity (Unesco Series Museums and Diversity), s Red. K. Goodnow & H. Akman. Paris: Unesco. (Under utgivning.) Silvén, Eva et al Sápmi om att vara same i Sverige / Sápmi makkár lea leahkit sápmelaš Ruotas / Sápmi on being Sami in Sweden. Stockholm: Nordiska museet. (Utställningskatalog.) Simpson, Moira G. (1996) Making Representations: Museums in the Post- Colonial Era (The Heritage). London: Routledge. Skansen under hundra år. Red. A. Biörnstad. Höganäs 1991: Wiken. Smith, Linda Tuhiwai. (1999) Decolonizing Methodologies: Research and Indigenous Peoples. London: Zed Books. Sörlin, Sverker Artur Hazelius och det nationella arvet. Nordiska museet under 125 år, s Upmark, Gustaf Skansen 25 år. Fataburen 1916, s

AVTRYCK. Tid, ting, minne

AVTRYCK. Tid, ting, minne AVTRYCK Tid, ting, minne AVTRYCK Tid, ting, minne Vad är historia? Historia är de människor som har levt före oss. Människor som har lämnat spår efter sig överallt. Spåren är avtryck som kan berätta om

Läs mer

Tropenmuseum for a change. Anteckningar av Klas Grinell

Tropenmuseum for a change. Anteckningar av Klas Grinell Tropenmuseum for a change Anteckningar av Klas Grinell För att fira och utvärdera slutförandet av sitt tioåriga arbete med att göra om sina basutställningar inbjöd Tropenmuseum ca 40 gäster till konferensen

Läs mer

Grunden i arbetet har varit ett samarbete mellan museum och resandefolket. Det har varit ett samarbete med

Grunden i arbetet har varit ett samarbete mellan museum och resandefolket. Det har varit ett samarbete med olika resandeorganisationer i Norge och Sverige och med enskilda resande. Dessutom har vi samarbetet med flera olika projekt med inriktning på resandefolket. Vi har arbetat med referensgrupp som egentligen

Läs mer

HISTORIA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

HISTORIA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet HISTORIA Historia är ett både humanistiskt och samhällsvetenskapligt ämne som behandlar individens villkor och samhällets förändringar över tid. Människors möjligheter och val inför framtiden är beroende

Läs mer

HISTORIA. Ämnets syfte

HISTORIA. Ämnets syfte HISTORIA Historia är ett både humanistiskt och samhällsvetenskapligt ämne som behandlar individens villkor och samhällets förändringar över tid. Människors möjligheter och val inför framtiden är beroende

Läs mer

Dr Wera Grahn, Senior researcher, NIKU, Oslo

Dr Wera Grahn, Senior researcher, NIKU, Oslo Intersektionalitet och konstruktionen av norskhet i samtida kulturminnesförvaltning Situering Etnolog, journalist Fil. Dr. i Genusvetenskap, Linköpings universitet Nordiska museet, Sjöhistoriska museet,

Läs mer

Vahák erbjuder helande rum för dubbla minoriteter

Vahák erbjuder helande rum för dubbla minoriteter FOTO: SARA LINDQUIST Vahák erbjuder helande rum för dubbla minoriteter PUBLICERAD: ONSDAG 16 SEPTEMBER 2015, 8:20 UPPDATERAD: TORSDAG 17 SEPTEMBER 2015, 9:34 Vahák betyder våld på samiska och scenkonstverket

Läs mer

Alströmerhemmet Nationalmuseums partner i pilotprojektet Morgondagens museum

Alströmerhemmet Nationalmuseums partner i pilotprojektet Morgondagens museum Alströmerhemmet Nationalmuseums partner i pilotprojektet Morgondagens museum Under 2015 inleder Alströmerhemmet och Nationalmuseum ett skede i sitt samarbete för att tillsammans hitta arbetsformer som

Läs mer

Östergötlands museums behov av magasinslokaler och klimatarkiv

Östergötlands museums behov av magasinslokaler och klimatarkiv Östergötlands museums behov av magasinslokaler och klimatarkiv 2/10 Östergötlands museums behov av magasinslokaler och klimatarkiv Magasinslokaler Östergötlands museum har under många år haft behov av

Läs mer

SAMERNAS KULTUR OCH HISTORIA

SAMERNAS KULTUR OCH HISTORIA SAMERNAS KULTUR OCH HISTORIA Ämnet samernas kultur och historia är till sin karaktär tvärvetenskapligt. Det behandlar det samiska kulturarvet i betydelsen det samiska folkets kultur och historia i en geografisk

Läs mer

TILL LÄRARE OCH ELEVER PÅ HÖGSTADIET OCH GYMNASIET

TILL LÄRARE OCH ELEVER PÅ HÖGSTADIET OCH GYMNASIET TILL LÄRARE OCH ELEVER PÅ HÖGSTADIET OCH GYMNASIET Inspirationsmaterial inför besök till utställningen Christian Boltanski Les archives Utställningsperiod: 5 sep-14 dec 08. Öppet tors 11-19, fre-sön 11-17.

Läs mer

HISTORISK TIDSKRIFT (Sweden) 131:2 2011

HISTORISK TIDSKRIFT (Sweden) 131:2 2011 HISTORISK TIDSKRIFT (Sweden) 131:2 2011 Så bra, då är vi överens! Elisabeth Elgán* Stockholms universitet Jag vill tacka Sophie Nyman och Lena Hejll från Historiska museet för att de tog sig tid att svara

Läs mer

Landområde över 4 länder: Norge, Sverige, Finland, Ryssland Dialekternas utbredning

Landområde över 4 länder: Norge, Sverige, Finland, Ryssland Dialekternas utbredning Samernas historia De kom från Europa för 15 000 år sedan För 12 000 år sedan vandrade en grupp norrut då isen smälte De levde på att jaga och samla mat - ingen egen nedtecknad historia - FORNTID Äldsta

Läs mer

SÁPMI. Vår del av världen

SÁPMI. Vår del av världen SÁPMI Vår del av världen En vandringsutställning om SAMERNA från Ájtte, Svenskt Fjäll- och Samemuseum i Jokkmokk. Utställningen är finansierad av Ájtte och Etnografiska Museet i Göteborg med EU-stöd: Mål

Läs mer

Bland sådant som kan vara särskilt relevant för årskurs 1-6 tar utställningen till exempel upp:

Bland sådant som kan vara särskilt relevant för årskurs 1-6 tar utställningen till exempel upp: Varför ska vi besöka utställningen Sveriges Historia? Utställningen behandlar tiden från år 1000 till vår egen tid och gestaltar varje århundrade i från varandra olika scenbilder. Genom utställningen löper

Läs mer

Sverige i tiden. Historier om ett levande land. Lotta Fernstål, Petter Hellström, Magnus Minnbergh & Fredrik Svanberg (red.)

Sverige i tiden. Historier om ett levande land. Lotta Fernstål, Petter Hellström, Magnus Minnbergh & Fredrik Svanberg (red.) Sverige i tiden Historier om ett levande land Lotta Fernstål, Petter Hellström, Magnus Minnbergh & Fredrik Svanberg (red.) författarna och Historiska museet 2015 Tryck: Taberg Media Group Grafisk form:

Läs mer

Kulturarv och historiebruk besökarnas och invånarnas synvinklar

Kulturarv och historiebruk besökarnas och invånarnas synvinklar Kulturarv och historiebruk besökarnas och invånarnas synvinklar Akademilektor, docent, FD Katriina Siivonen Nordisk etnologi, Åbo Akademi Från dåtidens Dracula till framtidens Tarzan 25.10.2013 Arken,

Läs mer

PLAYGROUND - VÄRLDSKULTURMUSEET

PLAYGROUND - VÄRLDSKULTURMUSEET PLAYGROUND - VÄRLDSKULTURMUSEET FÖRSÄTTSBLAD Utställningsplatsen: Världskulturmuseet, Göteborg Utställningens titel: Playground Utställningens varaktighet: 6 mars 2016-28 februari 2016 (planerad förlängning

Läs mer

När du går runt i utställningarna kommer du att se några personer som jobbar på museet, nämligen våra värdar.

När du går runt i utställningarna kommer du att se några personer som jobbar på museet, nämligen våra värdar. Språkrunda För dig som vill träna svenska på Moderna Museet Malmö Hej och välkommen till Moderna Museet Malmö! Här kommer du att ha möjlighet att titta på konst och uppleva den på ditt eget sätt samtidigt

Läs mer

Kurs: Historia. Kurskod: GRNHIS2. Verksamhetspoäng: 150

Kurs: Historia. Kurskod: GRNHIS2. Verksamhetspoäng: 150 Kurs: Historia Kurskod: GRNHIS2 Verksamhetspoäng: 150 Människans förståelse av det förflutna är inflätad i hennes föreställningar om samtiden och perspektiv på framtiden. På så sätt påverkar det förflutna

Läs mer

Becoming by Recalling

Becoming by Recalling ACSIS C/O KONSTHALLEN PASSAGEN LINKÖPING Becoming by Recalling ETT SEMINARIUM OM ALTERNATIVA SPELPLATSER FÖR KONST OCH KULTURARV Becoming by Recalling Den 23 maj öppnar utställningen Becoming by Recalling

Läs mer

FÖRSLAG TILL KURSPLAN INOM KOMMUNAL VUXENUTBILDNING GRUNDLÄGGANDE NIVÅ

FÖRSLAG TILL KURSPLAN INOM KOMMUNAL VUXENUTBILDNING GRUNDLÄGGANDE NIVÅ Historia, 150 verksamhetspoäng Ämnet handlar om hur människor har levt i det förflutna och hur samhällen har utvecklats. Människans förståelse av det förflutna är inflätad i hennes föreställningar om samtiden

Läs mer

EN UNIK MÖJLIGHET. Småland och Blekinge gör gemensam satsning

EN UNIK MÖJLIGHET. Småland och Blekinge gör gemensam satsning EN UNIK MÖJLIGHET. Småland och Blekinge gör gemensam satsning för att marknadsföra regionen och dess näringsliv på en internationell arena. 2010 deltar man i världsutställningen i Shanghai, Expo 2010.

Läs mer

Kurs: Historia. Kurskod: GRNHIS2. Verksamhetspoäng: 150

Kurs: Historia. Kurskod: GRNHIS2. Verksamhetspoäng: 150 Kurs: Historia Kurskod: GRNHIS2 Verksamhetspoäng: 150 Människans förståelse av det förflutna är inflätad i hennes föreställningar om samtiden och perspektiv på framtiden. På så sätt påverkar det förflutna

Läs mer

Judendom - lektionsuppgift

Judendom - lektionsuppgift GUC Religionskunskap 1 Lärare: Kattis Lindberg Judendom - lektionsuppgift Läs i NE om antisemitism och lös följande uppgifter tillsammans i gruppen: 1. Beskriv kort antisemitism och vad antisemitism är.

Läs mer

ERBJUDANDE OM RESERABATT TILL HALLANDS LEVANDE KULTURLIV!

ERBJUDANDE OM RESERABATT TILL HALLANDS LEVANDE KULTURLIV! VÄRLDSARV höstterminen 2011 SKOLBUSS SLOTT BOCKSTENSMANNEN TEATER KONST ERBJUDANDE OM RESERABATT TILL HALLANDS LEVANDE KULTURLIV! Till skolor och förskolor i Halland Ett utvecklingsprojekt i samarbete

Läs mer

En 100-årig anpassning renskötsel i det föränderliga

En 100-årig anpassning renskötsel i det föränderliga En 100-årig anpassning renskötsel i det föränderliga Populärvetenskaplig föreläsning Kulturens hus Luleå 20 Mars 2012 Isabelle Brännlund Doktorand i historia Umeå University Sweden Doktorandprojekt finansierat

Läs mer

Undervisningen i ämnet historia ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:

Undervisningen i ämnet historia ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: Kursplan HISTORIA Ämnets syfte Undervisningen i ämnet historia ska syfta till att eleverna breddar, fördjupar och utvecklar sitt historiemedvetande genom kunskaper om det förflutna, förmåga att använda

Läs mer

Rapport Fyrdagen 9 april 2014 på Vänermuseet. Galeasen Gurli vid Navens fyr. Olja, Benjamin Lidholm

Rapport Fyrdagen 9 april 2014 på Vänermuseet. Galeasen Gurli vid Navens fyr. Olja, Benjamin Lidholm Rapport Fyrdagen 9 april 2014 på Vänermuseet Galeasen Gurli vid Navens fyr. Olja, Benjamin Lidholm Fyrdagen Dagen arrangerades av Vänermuseet i Lidköping, med stöd av Vänersamarbetet (Västra Götalands-Regionen).

Läs mer

Långsiktigt uppdrag till Textilmuseet 2015-2017

Långsiktigt uppdrag till Textilmuseet 2015-2017 1 (10) Långsiktigt uppdrag till Textilmuseet 2015-2017 Beslutat av Västra Götalandsregionens kulturnämnd 3 december 2014,dnr. KUN 176-2014. Postadress: Besöksadress: Telefon: Webbplats: E-post: Kultursekretariatet

Läs mer

DRÖM MEN OM SAMLINGEN Kalmar konstförenings samling Från 4/7. Kalmar konstmuseum

DRÖM MEN OM SAMLINGEN Kalmar konstförenings samling Från 4/7. Kalmar konstmuseum DRÖM MEN OM SAMLINGEN Kalmar konstförenings samling Från 4/7 Kalmar konstmuseum DRÖMMEN OM SAMLINGEN Från 4/7 2015 Kalmar konstmuseum, plan 4 FÖRORD Med utställningen Drömmen om samlingen har vi skapat

Läs mer

Med blicken i spegeln. Mija Renström

Med blicken i spegeln. Mija Renström Med blicken i spegeln Mija Renström WORKSHOP 2011: HANINGE KONSTHALL BLÄCKSTRÅLEUTSKRIFT 110 x 200 cm Mija Renström utforskar i det här projektet relationen mellan bild och självbild. I tre nya verk undersöker

Läs mer

NORRBOTTENS MUSEUM F 9

NORRBOTTENS MUSEUM F 9 1 1923-1934 Lapskt folkliv och språk. Undersökningar gjorda av: B. Collinder, H. Grundström, E. Brännström och J.G Ullenius. Korrespondens 1923-1934. Edvin Brännström: Lapsk forskning. Acc:nr 217, 220.

Läs mer

Protokoll fört vid sammankomst i Svenska Kynologiska Akademin den 24 november 2010 i SKK:s Museum, Spånga

Protokoll fört vid sammankomst i Svenska Kynologiska Akademin den 24 november 2010 i SKK:s Museum, Spånga Svenska Kynologiska Akademin Protokoll nr 2/2010 2010-11-24 10 21 Protokoll fört vid sammankomst i Svenska Kynologiska Akademin den 24 november 2010 i SKK:s Museum, Spånga Närvarande: Ordinarie ledamöter

Läs mer

HUR DET KOM TILL. Vid Byalagets styrelsemöte 3 december 2001 diskuterades frågan om ett

HUR DET KOM TILL. Vid Byalagets styrelsemöte 3 december 2001 diskuterades frågan om ett HUR DET KOM TILL Vid Byalagets styrelsemöte 3 december 2001 diskuterades frågan om ett då en grupp personer sedan en tid arbetade med uppslaget om ett sådant för att kunna visa industriernas framväxt.

Läs mer

3.13 Historia. Syfte. Grundskolans läroplan Kursplan i historia

3.13 Historia. Syfte. Grundskolans läroplan Kursplan i historia 3.13 Historia Människans förståelse av det förflutna är inflätad i hennes föreställningar om samtiden och perspektiv på framtiden. På så sätt påverkar det förflutna både våra liv i dag och våra val inför

Läs mer

Nationalmuseums samlingar kan användas på många olika sätt i undervisningen i bland annat svenska, historia, samhällskunskap och bild.

Nationalmuseums samlingar kan användas på många olika sätt i undervisningen i bland annat svenska, historia, samhällskunskap och bild. Nära och fjärran Nationalmuseums samlingar kan användas på många olika sätt i undervisningen i bland annat svenska, historia, samhällskunskap och bild. Våra lärarhandledningar är ett hjälpmedel för skolan

Läs mer

Utbildningsplan för Masterprogram i arkivvetenskap, biblioteks- och informationsvetenskap respektive museologi (ABM)

Utbildningsplan för Masterprogram i arkivvetenskap, biblioteks- och informationsvetenskap respektive museologi (ABM) Området för humaniora och teologi Utbildningsplan för Masterprogram i arkivvetenskap, biblioteks- och informationsvetenskap respektive museologi (ABM) 1. Identifikation Programmets namn Masterprogram i

Läs mer

BUDGET kr varav cirka för att iordningställa och säkra lokalen för utställningen

BUDGET kr varav cirka för att iordningställa och säkra lokalen för utställningen GÖTEBORGS STADSMUSEUM VÄRDEFULLT BASUTSTÄLLNING BUDGET 3 000 000 kr varav cirka 1 400 000 för att iordningställa och säkra lokalen för utställningen KONTAKTUPPGIFTER TILL UTSTÄLLNINGSANSVARIG Helena Joelsson

Läs mer

nominering till UNESCOs världsarvslistav

nominering till UNESCOs världsarvslistav The Rise of Systematic Biology Ett föreslagen f nominering till UNESCOs världsarvslistav Vad är ett världsarv? En unik kultur- eller naturhistorisk miljö som vittnar om människans eller jordens historia.

Läs mer

HISTORISK TIDSKRIFT (Sweden) 134:4 2014

HISTORISK TIDSKRIFT (Sweden) 134:4 2014 HISTORISK TIDSKRIFT (Sweden) 134:4 2014 Svenska resor österut i ny belysning Hanna Hodacs* University of Warwick, Storbritannien Maria Nyman, Resandets gränser: Svenska resenärers skildringar av Ryssland

Läs mer

Program och utställningar juli december 2015

Program och utställningar juli december 2015 Program och utställningar juli december 2015 Ystads Fornminnesförening med trädgårdsgruppen Sub Rosa och Klostret i Ystad samt Charlotte Berlins museum Programverksamhet på Klostret samt utflykter Fredagen

Läs mer

tidskrift för politisk filosofi nr 2 2013 årgång 17

tidskrift för politisk filosofi nr 2 2013 årgång 17 tidskrift för politisk filosofi nr 2 2013 årgång 17 Bokförlaget thales πdiskussion Vilka tvåhundra år? Vilken parentes? Vems politiska filosofi? Robert Callergård replikerar på Sven Ove Hanssons intervjusvar

Läs mer

ÖVERSÄTTNING 2002-04-29 (EA, 3-0429landskapskonv sv off version) Europarådets medlemsstater som undertecknat denna konvention,

ÖVERSÄTTNING 2002-04-29 (EA, 3-0429landskapskonv sv off version) Europarådets medlemsstater som undertecknat denna konvention, Text of the European Landscape Convention in Swedish ÖVERSÄTTNING 2002-04-29 (EA, 3-0429landskapskonv sv off version) European Treaty Series - Nr. 176 EUROPEISK LANDSKAPSKONVENTION Florens, 20.10.2000

Läs mer

En ny historieundervisning. Vad betyder det för samarbetet mellan skola och arkiv? Arbete med källor i Lgr11 och Gy11

En ny historieundervisning. Vad betyder det för samarbetet mellan skola och arkiv? Arbete med källor i Lgr11 och Gy11 En ny historieundervisning. Vad betyder det för samarbetet mellan skola och arkiv? Arbete med källor i Lgr11 och Gy11 Lgr 11 - Kursplanens uppbyggnad Syftet med undervisningen i ämnet Mål för undervisningen

Läs mer

Handledning och diskussionsfrågor till 100xKulturarv

Handledning och diskussionsfrågor till 100xKulturarv Handledning och diskussionsfrågor till 100xKulturarv Vem är det som äger tolkningen av museets samlingar? Vilka har egentligen rätt att tolka dem? På Jönköpings läns museum har vi mycket kunskap. Den är

Läs mer

Den svenska modellen för brukande av skog - definitioner, motbilder, framtider. Anna Sténs Idé- och samhällsstudier, Umeå Universitet

Den svenska modellen för brukande av skog - definitioner, motbilder, framtider. Anna Sténs Idé- och samhällsstudier, Umeå Universitet Den svenska modellen för brukande av skog - definitioner, motbilder, framtider Anna Sténs Idé- och samhällsstudier, Umeå Universitet 1 Frågeställningar: 1.Hur har olika aktörer definierat den svenska modellen

Läs mer

KURS: DIGITAL SYSTEMKAMERA, STEG 2. Start 25 februari eller 4 april, 3 tillfällen 18.00-20.30 För dig som behärskar den grundläggande

KURS: DIGITAL SYSTEMKAMERA, STEG 2. Start 25 februari eller 4 april, 3 tillfällen 18.00-20.30 För dig som behärskar den grundläggande KURS: DIGITAL SYSTEMKAMERA, STEG 1. Start 22 februari eller 7 april, 3 tillfällen 18.00-20.30 Steg 1 ger dig kunskaper om exponering, ljusets påverkan samt de viktigaste digitala funktionerna. Här får

Läs mer

Vill du vara en Kulturarvsskapare?

Vill du vara en Kulturarvsskapare? Vill du vara en Kulturarvsskapare? Tävling för barn och unga: Kulturarvsskaparna Sverige Berätta historien om ett föremål och dela den med hela Europa din grupp kan vinna 500 euro! HUSHÅLLSPAPPER, MOBILTELEFONER,

Läs mer

Vem är Same? lärarhandledning. Svenska Samernas Riksförbund/SSR

Vem är Same? lärarhandledning. Svenska Samernas Riksförbund/SSR Vem är Same? lärarhandledning Svenska Samernas Riksförbund/SSR Lärarhandledning Inledning sida 1 Vad vill vi med materialet? Kontakta oss Förberedelse sida 2 Vad vet eleverna om samer? Viktiga begrepp

Läs mer

Barnfilmskolan presenterar

Barnfilmskolan presenterar Barnfilmskolan presenterar ABCEN SERIE ÖVNINGAR KAMERANS 1 A FÖRSTA ÖVNINGEN: KOM IGÅNG 2 Kom igång! Första övningen handlar om vad som krävs för att komma igång med att arbeta pedagogiskt med kameran.

Läs mer

Delkurs 1. Museerna, kulturarvet och samhället 7,5 hp

Delkurs 1. Museerna, kulturarvet och samhället 7,5 hp Delkurs 1. Museerna, kulturarvet och samhället 7,5 hp *Alper, Svetlana 1991. The Museum as a Way of Seeing. I Exhibiting Cultures. The Poetics and Politics of Museum Display, I. Karp och S. D. Lavine (red).

Läs mer

Referenser Ambjörnsson, F. (2006). Vad är queer? Stockholm: Natur och kultur.

Referenser Ambjörnsson, F. (2006). Vad är queer? Stockholm: Natur och kultur. Referenser Ambjörnsson, F. (2006). Vad är queer? Stockholm: Natur och kultur. Battersby, C. (1989). Gender and genius: towards a feminist aesthetics. London: Women's Press. Brown, W. (1995). States of

Läs mer

VIÄG ERKU LTUR ARVE TTIL LSAM MANS

VIÄG ERKU LTUR ARVE TTIL LSAM MANS VIÄG ERKU LTUR ARVE TTIL LSAM MANS Originalfoto: Aron Jonason. Ur Göteborgs stadsmuseums samlingar. Västarvet DETG EMEN SAMM AKUL TURA RVET DEMOKRATI, TILLGÄNGLIGHET OCH SAMVERKAN Arkiv, bibliotek och

Läs mer

Digitala utställningar vad innebär det?

Digitala utställningar vad innebär det? Digitala utställningar vad innebär det? Sanja Halling Digisam Samordningssekretariatet för digitalisering, digitalt bevarande och digitalt tillgängliggörande av kulturarvet Digikult, 2015-03-25 Digital

Läs mer

KONSTVETENSKAPEN och de historiska husen

KONSTVETENSKAPEN och de historiska husen Program KONSTVETENSKAPEN och de historiska husen KONSTVETENSKAPLIGA INSTITUTIONEN VID UPPSALA UNIVERSITET KUNGLIGA PATRIOTISKA SÄLLSKAPET UU INNOVATION 13 14 november 2014 WWW.KONSTVET.UU.SE Vi vill ta

Läs mer

På liv och död. aktivt lärande av, med och för barn och unga. Barn- och ungdomsstrategi för Statens försvarshistoriska museer 2012 2014

På liv och död. aktivt lärande av, med och för barn och unga. Barn- och ungdomsstrategi för Statens försvarshistoriska museer 2012 2014 På liv och död aktivt lärande av, med och för barn och unga Barn- och ungdomsstrategi för Statens försvarshistoriska museer 2012 2014 SFHM:s uppdrag Statens försvarshistoriska museer (SFHM) har till uppgift

Läs mer

Arktisk skinnberedning - ett världskulturarv

Arktisk skinnberedning - ett världskulturarv Arktisk skinnberedning - ett världskulturarv Utställning av Lotta Rahme, garvare Lokstallet, Smedjebacken 29 april 28 maj Öppettiderna kommer att vara dagtid vardagar men vi återkommer med närmare uppgifter

Läs mer

Policy för byggnader på friluftsmuseer i Sverige

Policy för byggnader på friluftsmuseer i Sverige Policy för byggnader på friluftsmuseer i Sverige. 1311105 Inledning Friluftsmuseerna består av många olika verksamheter som tillsammans skapar den speciella form av museiverksamhet som ett friluftsmuseum

Läs mer

Kursplan. Konst- och bildvetenskap I. Art and visual studies. Konst- och bildvetenskap. Kursen är en fristående kurs. Standardbehörighet A

Kursplan. Konst- och bildvetenskap I. Art and visual studies. Konst- och bildvetenskap. Kursen är en fristående kurs. Standardbehörighet A Kursplan Inst. för pedagogik Kurskod BDA200 Dnr 142/2002-51 Beslutsdatum 2002-06-11 Engelsk benämning Ämne Nivå Konst- och bildvetenskap I Art and visual studies Konst- och bildvetenskap 1 Kursplanen gäller

Läs mer

ERBJUDANDE OM RESERABATT TILL HALLANDS LEVANDE KULTURLIV!

ERBJUDANDE OM RESERABATT TILL HALLANDS LEVANDE KULTURLIV! vårterminen 2011 SKOLBUSS SLOTT BOCKSTENSMANNEN VÄRLDSARV TEATER KONST ERBJUDANDE OM RESERABATT TILL HALLANDS LEVANDE KULTURLIV! Till skolor och förskolor i Halland Ett utvecklingsprojekt i samarbete mellan

Läs mer

Kulturprojekt i Utsikter

Kulturprojekt i Utsikter Kulturprojekt i Utsikter Inledning Sedan 2009 har Utsikter bedrivit kulturprojekt på sju skolor i Helsingborg och Landskrona. Genom ett nära samarbete med städernas kulturinstitutioner har skolorna implementerat

Läs mer

Agenda kulturarv : viktiga målsättningar men diskutabla utgångspunkter Wall, Åsa Fornvännen 2005(100):1, s. [43]-45 : ill.

Agenda kulturarv : viktiga målsättningar men diskutabla utgångspunkter Wall, Åsa Fornvännen 2005(100):1, s. [43]-45 : ill. Agenda kulturarv : viktiga målsättningar men diskutabla utgångspunkter Wall, Åsa Fornvännen 2005(100):1, s. [43]-45 : ill. http://kulturarvsdata.se/raa/fornvannen/html/2005_043 Ingår i: samla.raa.se Debatt

Läs mer

Vi översänder här pressinformation om Edouard Boubat.

Vi översänder här pressinformation om Edouard Boubat. Göteborg 1988-05-11 ERNA OCH VICTOR HASSELBLADS STIFTELSE Till redaktionen Hasselbladstiftelsen utdelar i år för åttonde gången det internationella fotopriset, som väckt stort intresse världen över. Pristagare

Läs mer

VÄSTERBOTTNISK KULTURHISTORIA. faktablad sápmi

VÄSTERBOTTNISK KULTURHISTORIA. faktablad sápmi VÄSTERBOTTNISK KULTURHISTORIA faktablad sápmi vem är same? vistet trumman och nåjden renen språket v e m ä r s a m e? Ofta brukar samer förknippas med renskötsel. Men till traditionella samiska näringar

Läs mer

I vilken form finns forskningsmaterialet? 2007 Airi Hortling Konst licentiat Universitetlektor Konstindustriella högskolan

I vilken form finns forskningsmaterialet? 2007 Airi Hortling Konst licentiat Universitetlektor Konstindustriella högskolan I vilken form finns forskningsmaterialet? 2007 Airi Hortling Konst licentiat Universitetlektor Konstindustriella högskolan Presentation i seminar, Nordiska Universitets Administratörs- amarbetet (NUAS),

Läs mer

Ansökan; Bottenvikens Skärgårdsfest i Piteå 2014 (21-24/8) Bottenvikens Skärgårdsfest i Piteå en arena och mötesplats för hela Bottenviken.

Ansökan; Bottenvikens Skärgårdsfest i Piteå 2014 (21-24/8) Bottenvikens Skärgårdsfest i Piteå en arena och mötesplats för hela Bottenviken. Ansökan; Bottenvikens Skärgårdsfest i Piteå 2014 (21-24/8) Bottenvikens Skärgårdsfest i Piteå en arena och mötesplats för hela Bottenviken. Bakgrund; PiteUnika ekonomisk förening med 36 medlemsföretag

Läs mer

Förslag till nationellt genomförande av UNESCO:s konvention om skydd av det immateriella kulturarvet

Förslag till nationellt genomförande av UNESCO:s konvention om skydd av det immateriella kulturarvet 1 YTTRANDE 2010-07-23 Kulturdepartementet 103 33 Stockholm Dnr Ku2009/2175/KT Förslag till nationellt genomförande av UNESCO:s konvention om skydd av det immateriella kulturarvet Sammanfattning och allmänt

Läs mer

GEOGRAFI HISTORIA RELIGION och SAMHÄLLS- KUNSKAP

GEOGRAFI HISTORIA RELIGION och SAMHÄLLS- KUNSKAP FRÅN TÄBY UT I VÄRLDEN FÖRR I TIDEN GEOGRAFI HISTORIA RELIGION och SAMHÄLLS- KUNSKAP LIVSFRÅGOR I SAMHÄLLET Kursplan för de samhällsorienterande ämnena År 1-5 Rösjöskolan TÄBY KOMMUN Kursplan i geografi

Läs mer

Kulturdepartementet STOCKHOLM

Kulturdepartementet STOCKHOLM Yttrande Vårt Dnr 294/5/103 Ert Dnr Ku2015/02481/KL Datum 2016-03-11 Kulturdepartementet 103 33 STOCKHOLM ku.remissvar@regeringskansliet.se Gestaltad livsmiljö (SOU 2015: 88) Kulturdepartementet har översänt

Läs mer

Språkhandbok för att bevara samiskan

Språkhandbok för att bevara samiskan Språkhandbok för att bevara samiskan Ett officiellt minoritetsspråk Innehåll Ett officiellt minoritetsspråk...3 Handbokens fem steg...4 1. Arbetsmodell för upplägg och genomförande...5 2. Formulär för

Läs mer

Program för den nationella minoriteten Sverigefinnar Malmö stad

Program för den nationella minoriteten Sverigefinnar Malmö stad Program för den nationella minoriteten Sverigefinnar Malmö stad Datum 2016-05-23 Innehållsförteckning Inledning... 3 Bakgrund... 3 Utgångspunkter... 4 Arbetsformer... 4 Samråd... 4 Information... 5 Övergripande

Läs mer

Inledning. Tre forskares metodiska resor

Inledning. Tre forskares metodiska resor Inledning GUNNAR OLOFSSON Behövs det ännu en bok om samhällsvetenskaplig metod? Finns det inte redan för många? Visst finns det många böcker om hur man bör gå till väga när man gör en samhällsvetenskaplig

Läs mer

EntrEprEnörsk apande och läroplanen skolår: tidsåtgång: antal: ämne: kurser:

EntrEprEnörsk apande och läroplanen skolår: tidsåtgång: antal: ämne: kurser: Entreprenörskapande och läroplanen Skolår: Gymnasiet Tidsåtgång: Filmvisning ca 2 x 10 min, workshop på museet 90 minuter, efterarbete av varierande tidsåtgång Antal: Max 32 elever Ämne: Historia, Samhällskunskap,

Läs mer

Fakta om: Titel: Banvakten, 1884 Konstnär: Laurits Andersen-Ring (1854 1933, Danmark)

Fakta om: Titel: Banvakten, 1884 Konstnär: Laurits Andersen-Ring (1854 1933, Danmark) Faktablad, övningar och bilder till kursprovet HT 2011 Fakta om: Titel: Den förlorade sonen, 1885 Konstnär: Georg von Rosen (1843 1923, Sverige) Konstnären Georg von Rosen var greve, professor och direktör

Läs mer

Nils Claesson KONSTNÄRLIG FORSKNING

Nils Claesson KONSTNÄRLIG FORSKNING Nils Claesson KONSTNÄRLIG FORSKNING Alla texter i essäserien Dialogen har global paginering, vilket innebär att sidnumren är unika för var essä och desamma som i kommande tryckta upplaga. Copyright Nils

Läs mer

Kursbeskrivning utbud grundläggande kurser hösten Engelska

Kursbeskrivning utbud grundläggande kurser hösten Engelska Kursbeskrivning utbud grundläggande kurser hösten 2016 E Engelska Undervisningen i kursen engelska inom kommunal vuxenutbildning på grundläggande nivå syftar till att eleven utvecklar kunskaper i engelska,

Läs mer

SOMMAR PÅ MUSEET OCH DISAGÅRDEN 2016

SOMMAR PÅ MUSEET OCH DISAGÅRDEN 2016 SOMMAR PÅ MUSEET OCH DISAGÅRDEN 2016 Upplandsmuseet är länsmuseum för Uppsala län. Vi vill spegla en levande, engagerande kulturhistoria som ställer frågor om nutid och framtid. Centralt i Uppsala, mitt

Läs mer

HISTORIA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

HISTORIA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet HISTORIA Ämnet historia behandlar hur samhället och individens villkor har förändrats över tid. I ämnet ingår kunskaper om hur våra möjligheter och val inför framtiden påverkas av handlingar och händelser

Läs mer

Ansökan till utmärkelsen Skola för hållbar utveckling

Ansökan till utmärkelsen Skola för hållbar utveckling Ansökan till utmärkelsen Skola för hållbar utveckling Skolans namn: Förskolan Uven www.skolverket.se/hallbarutveckling Ansökan med bilagor skickas in via e-post till skolverket@skolverket.se Ladda ner

Läs mer

FÖRSLAG TILL ARBETSDOKUMENT

FÖRSLAG TILL ARBETSDOKUMENT GEMENSAMMA PARLAMENTARISKA AVS EU- FÖRSAMLINGEN Utskottet för politiska frågor 16.10.2014 FÖRSLAG TILL ARBETSDOKUMENT om kulturell mångfald och mänskliga rättigheter i AVS- och EU-länderna Medföredragande:

Läs mer

Samråd Minoritetspolitikens motor. Lennart Rohdin Länsstyrelsen i Stockholms län Luleå, 24 februari, 2011

Samråd Minoritetspolitikens motor. Lennart Rohdin Länsstyrelsen i Stockholms län Luleå, 24 februari, 2011 Samråd Minoritetspolitikens motor Lennart Rohdin Länsstyrelsen i Stockholms län Luleå, 24 februari, 2011 Europarådets konventioner Europeiska konventionen om mänskliga rättigheter (1950) Europeiska stadgan

Läs mer

3.2. Aktiviteter I projektet kommer vi att koncentrera de flesta aktiviteter till ett begränsat område.

3.2. Aktiviteter I projektet kommer vi att koncentrera de flesta aktiviteter till ett begränsat område. Saepmie Welcomes! 1. Inledning I juni 2014 genomförs den internationella fotbollsturneringen Conifa World Football Cup i Östersund/Staare med deltagare från hela världen. I samband med turneringen vill

Läs mer

marie-louise aaröe, Frilansjournalist

marie-louise aaröe, Frilansjournalist K-märkt vad är det? Vad menar vi egentligen när vi säger att en byggnad borde K-märkas eller byggnadsminnesförklaras? Det vi i folkmun kallar för K-märkning finns faktiskt inte som begrepp i lagstiftningen,

Läs mer

Konsten att teckna en historia om forskning Tidningen Curie NYHETER

Konsten att teckna en historia om forskning Tidningen Curie NYHETER NYHETER Konsten att teckna en historia om forskning 2017-03-15 På nätet växer nu en ovanlig kombination av konst och forskning fram: ERC comics. Tanken är att locka nya målgrupper, ovana vid forskning.

Läs mer

Kultur för alla? Om tillgänglighet, interaktion och integritet

Kultur för alla? Om tillgänglighet, interaktion och integritet Kultur för alla? Om tillgänglighet, interaktion och integritet Auktionsverket Kulturarena 12 13 november 2015 Vad behövs för att fler ska ta del av och delta i det offentligt finansierade kulturlivet?

Läs mer

Sverige under Gustav Vasa

Sverige under Gustav Vasa Sverige under Gustav Vasa Detta lektionsupplägg är planerat och genomfört av Daniel Feltborg. Upplägget är ett resultat av en praktiskt tillämpad uppgift i kursen Historiedidaktik då, nu och sedan, Malmö

Läs mer

En bild 1000 möjligheter Valdemar Atterdag

En bild 1000 möjligheter Valdemar Atterdag En bild 1000 möjligheter Valdemar Atterdag Nationalmuseums samlingar kan användas på många olika sätt i undervisningen i bland annat svenska, historia, samhällskunskap och bild. Möt konsten i en visning

Läs mer

PM gällande självständigt arbete på KMH

PM gällande självständigt arbete på KMH PM Utbildnings- och forskningsavdelningen 1(5) PM gällande självständigt arbete på KMH Detta PM ska användas som guide och hjälp för såväl kursledning, handledare som student vid KMH. Varje färdigställt

Läs mer

ANTIGONE PEDAGOGISKT MATERIAL

ANTIGONE PEDAGOGISKT MATERIAL ANTIGONE PEDAGOGISKT MATERIAL TILL LÄRAREN Vi hälsar dig och din klass varmt välkomna till Byteatern Kalmar Länsteater och föreställningen ANTIGONE. Vi hoppas att ni kommer att få en härlig teaterupplevelse

Läs mer

Uppgift 1. Hur såg den svenska staten på judar, romer och samer på 1600-talet?

Uppgift 1. Hur såg den svenska staten på judar, romer och samer på 1600-talet? Uppgift 1. Hur såg den svenska staten på judar, romer och samer på 1600-talet? Uppgiftsformulering: Vilka slutsatser kan du, med hjälp av källorna, dra om hur staten såg på dessa grupper på 1600-talet?

Läs mer

Kandidatprogram för museer och kulturarv (180hp)

Kandidatprogram för museer och kulturarv (180hp) Kandidatprogram för museer och kulturarv (180hp) Museerna, kulturarvet och samhället 7,5 hp *Alper, Svetlana 1991. The Museum as a Way of Seeing. I Exhibiting Cultures. The Poetics and Politics of Museum

Läs mer

Västarvet Historien fortsätter hos oss.

Västarvet Historien fortsätter hos oss. Västarvet Historien fortsätter hos oss. KUNSKAP, UTVECKLING & INSPIRATION Västarvets regionala tjänster vastarvet.se Natur- och kulturarvet har stor betydelse för människors livskvalitet, identitet och

Läs mer

Second Hand i Första Hand

Second Hand i Första Hand STOCKHOLMS UNIVERSITET Företagsekonomiska Institutionen Kandidatuppsats 10 poäng Höstterminen 2005 Second Hand i Första Hand En undersökning om second handklädesmarknaden Författare: Gustaf Sporrong Sara

Läs mer

Community Archives i Sverigeförutsättningar. Angelica Björlestrand / Presentation 2012-05-25 vid Nordiska Arkivdagarna

Community Archives i Sverigeförutsättningar. Angelica Björlestrand / Presentation 2012-05-25 vid Nordiska Arkivdagarna Community Archives i Sverigeförutsättningar och framtiden Angelica Björlestrand / Presentation 2012-05-25 vid Nordiska Arkivdagarna Inledning rådande bild av att de arkiv som har levererats till arkivinstitutioner

Läs mer

KONSTEN SOM KUNSKAPSVÄG

KONSTEN SOM KUNSKAPSVÄG KONSTEN SOM KUNSKAPSVÄG Studier av konstnärligt seende (Saks) Dokumentation och vetenskapligt seminarium SE OCH LÄRA, ELLER LÄRA ATT SE I en tid av stark målfokusering inom förskola och skola och med samhällets

Läs mer

Politisk teori 1 Föreläsning 6: Liberalism, demokrati och mångfald. Jörgen Ödalen

Politisk teori 1 Föreläsning 6: Liberalism, demokrati och mångfald. Jörgen Ödalen Politisk teori 1 Föreläsning 6: Liberalism, demokrati och mångfald Jörgen Ödalen jorgen.odalen@liu.se 1 Utmaningen: Moderna samhällen karaktäriseras av kulturell, etnisk och religiös mångfald ( mångkulturalismens

Läs mer

En nationell handlingsplan för de mänskliga rättigheterna har bearbetats till lättläst svenska av Lena Falk, Centrum för lättläst. Stockholm 2002.

En nationell handlingsplan för de mänskliga rättigheterna har bearbetats till lättläst svenska av Lena Falk, Centrum för lättläst. Stockholm 2002. En nationell handlingsplan för de mänskliga rättigheterna har bearbetats till lättläst svenska av Lena Falk, Centrum för lättläst. Stockholm 2002. Mänskliga rättigheter i Sverige En lättläst sammanfattning

Läs mer

SÁMIRÁĐĐI SAMERÅDET SAAMELAISNEUVOSTO THE SAAMI COUNCIL СΟЮЗ СААМΟВ SámiRađđi ruota juogos/ Samerådets svenska sektion C/o Åsa Larsson Blind Box 137 980 14 Övre Soppero VERKSAMHETSBERÄTTELSE FÖR TIDEN

Läs mer

Jokkmokksdeklarationen

Jokkmokksdeklarationen Jokkmokksdeklarationen Förklaring från den första sameparlamentarikerkonferensen Jokkmokk 24 februari, 2005 Den historiska och första Sameparlamentarikerkonferensen, sammansatt av representanter från Sametingen

Läs mer