UTSTÄLLNINGAR OCH FÖRESTÄLLNINGAR Om samerna, Nordiska museet och Skansen

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "UTSTÄLLNINGAR OCH FÖRESTÄLLNINGAR Om samerna, Nordiska museet och Skansen"

Transkript

1 UTSTÄLLNINGAR OCH FÖRESTÄLLNINGAR Om samerna, Nordiska museet och Skansen Eva Silvén, Nordiska museet, Stockholm Nordiska museet har sedan länge haft rollen som svenskt nationellt museum för kulturhistoria. Det bildades 1873 under namnet Skandinavisk-etnografiska samlingen, döptes 1880 om till Nordiska museet och flyttade 1907 in i den nuvarande byggnaden, på Djurgården i Stockholm. Museets grundare, Artur Hazelius öppnade också friluftsmuseet Skansen 1891, med avsikten att visualisera en svensk identitet. I föreställningen om nationen och det nya nationella medvetandet spelade platsen en viktig roll, och i de bägge museerna gestaltades nationens territorium genom de olika landskapen, som delar av en helhet. Fram till 1965 utgjorde Nordiska museet och Skansen två delar av samma organisation. 1 En stor samling av föremål, arkivmaterial, fotografier och byggnader åstadkoms snabbt genom riktade insamlingsresor. Redan från början uppmärksammades särskilt en etnisk kategori, nämligen samerna som en del av det svenska, men samtidigt annorlunda. Hazelius samlarintresse har beskrivits som maniskt, och inte minst hans intensiva uppmaningar till sina skaffare på resa i Lappland stödjer en sådan tolkning. Idag omfattar Nordiska museets samiska föremålssamling omkring inventarienummer (men långt fler enskilda fysiska objekt) av vilka närmare hälften kom till museet före I postkoloniala termer har det under de senaste decennierna förts en intensiv och världsomspännande diskussion om hur museer har representerat olika folkslag och folkgrupper i sina utställningar. 3 Försök har också gjorts att finna metoder och arbetssätt som öppnar för mer jämbördiga maktförhållanden mellan institutionerna och de beskrivna folken. 4 Som en del av ett pågående arbete ska jag här i några korta nedslag teckna konturerna av hur föreställningar om samer och samisk kultur har gestaltats i utställningar och iscen- 1 För Nordiska museets och Skansens tidiga historia, se Skansen under hundra år 1991; Nordiska museet under 125 år 1998; Sörlin 1998; Hammarlund-Larsson 2004; Hillström Hammarlund-Larsson T. ex. Exhibiting Cultures 1991; Simpson (1996) T. ex. Clifford 1999; Smith (1999) 2006.

2 EVA SILVÉN Bild 1. Höstflyttning i Lule lappmark, diorama i Skandinavisk-etnografiska samlingen, Foto Axel Lindahl, Nordiska museet. sättningar på Nordiska museet och i någon mån Skansen, med fokus på skärningspunkten mellan politik, pedagogik och estetik.5 Social hierarki och territoriell gestaltning I likhet med många andra européer vid 1800-talets slut hyste Artur Hazelius ett intresse för samerna som kulturhistoriskt fenomen. Det har vid det här laget skrivits en hel del om hur samer och andra exotiska folkgrupper framställdes på det sena 1800-talets världsutställningar, i zoologiska parker och museer.6 Även Hazelius bidrog till den här verksamheten, inledningsvis genom publikdragande iscensättningar i skala 1:1 i Skandinavisk-etnografiska samlingen på Drottninggatan i Stockholm och vid ett par världsutställningar.7 När Skansen öppnade fanns där bland andra byggnader ett flertal kåtor, uttryckligen som komplement till utställningarna i museet. Fram till mitten av 1900-talet vistades samefamiljer periodvis i kåtorna, som levande installationer. De 5 För en snarlik version av denna text på engelska, dock ur en något annorlunda vinkel, se Silvén 2008a. 6 T. ex. Broberg 1982; Ekström 1994; Mathisen 2000; Baglo Ekström 1994: 44,

3 UTSTÄLLNINGAR OCH FÖRESTÄLLNINGAR Bild 2. Lapplägret på Skansen, Foto Bengt Orling, Nordiska museet. skötte renarna och sades för övrigt bo som hemma hos sig i syfte att ge besökarna en verklighetstrogen bild av deras förhållanden.8 Forskare har karakteriserat det här, ibland romantiserande, intresset för det samiska som ett utslag av den koloniala blick som också kom till uttryck i de etnografiska museernas samlingar och i världsutställningarnas utomeuropeiska avdelningar.9 Det var en blick där bland annat samerna fick spela rollen av The Other, framlevande sina liv i ett tidlöst, underutvecklat etnografiskt presens i kontrast till det framväxande, civiliserade västerländska industrisamhället.10 Det här synsättet förstärktes av den anatomiska forskning som på 1800-talet under namnet fysisk antropologi, på 1900-talet rasbiologi, försökte ordna människor i lägre och högre stående raser främst utifrån formen på deras kranier.11 Bland andra grupper blev här samerna lämpliga studieobjekt. Om det kulturella och vetenskapliga intresset för samerna på detta vis kan förstås som en del i det hierarkiska ordnandet av det moderna samhället, går det även att lägga en geopolitisk aspekt på den samiska representationen i museer och utställningar. De renskötande samerna hade sedan urminnes tid rört sig över landområden som först i början av 1900-talet delades upp mellan fyra nationalstater: Sverige, Norge, Finland och Ryssland. Forskare har 8 Upmark 1916: 151; Nylund T. ex. Gustafsson Reinius Fabian Broberg 1995; Ljungström 2004; Lundmark

4 EVA SILVÉN påpekat att alltsedan 1500-talet hade samerna i en rad kulturhistoriska verk skrivits in i den svenska nationalstatens mytologi. 12 Men för att behålla makten över ett område måste en stat hävda det, visa att det var i bruk, och då blev de nomadiserande samerna utmärkta territorietäckare. 13 Det blev angeläget för den svenska staten att behålla en stor grupp aktiva renskötare, vilket till en del skulle kunna förklara den stränga särartspolitik som i början av 1900-talet gick under benämningen lapp ska vara lapp och som förvägrade samerna tillträde till det framväxande industri- och välfärdssamhället. 14 Samtidigt var det av vikt att samerna stärktes i sin svenska tillhörighet, bland annat genom skolundervisningen, och inte kom att utgöra en nation i nationen. Att skriva in samerna i den svenska kulturhistorien som på Nordiska museet och Skansen skulle alltså kunna tolkas som ett bidrag till att värna det svenska nationella territoriet på Nordkalotten. Identitet och identifikation 1907, sex år efter Hazelius död, färdigställdes Nordiska museets nuvarande byggnad och inför arbetet med de nya utställningarna uppstod en strid om deras innehåll och formspråk. De arkeologiskt inspirerade typologerna, under ledning av Bernhard Salin, segrade över dem som ville föra Artur Hazelius sceniska och miljögestaltande arv vidare, bland dem sonen Gunnar Hazelius. 15 Två rum i museets bottenvåning, Lappska afdelningen, kom att ägnas åt de samiska samlingarna, systematiskt exponerade i rad efter rad. 16 Men på samma sätt som Hazelius i praktiken hade kompletterat sina dioramor med liknande rader av föremål, fanns även här ett par gestaltande arrangemang. Ett sådant var den åkande lulelappen, ett element som brutits ut ur en av Hazelius miljöer och nu under många år förevisades i sin ensamhet: en samisk man i en ackja spänd efter en ren. Men på friluftsmuseet Skansen fanns möjlighet att återskapa helheten. Här arrangerades såväl renkappkörningar som simulerade flyttningsrajder. 17 En annat gestaltande ansats i den nya museibyggnaden var ett antal dräktdockor, sannolikt också rester från Hazelius tidigaste utställningar. Dräkter och klädespersedlar finns bland de tidigast förvärvade föremålen och de utgör idag en stor del av museets samlingar, även de samiska. Att visa upp autentiska dräkter på dockor i naturlig storlek måste ha skapat en möjlighet till 12 Elenius 2006: Jönses Lundmark 2002: Lindberg 1957; Hillström 2006: 259 ff. 16 Hammarstedt Nylund

5 UTSTÄLLNINGAR OCH FÖRESTÄLLNINGAR Bild 3: 1 2. Vem är en dam från Stockholm? Vem är en same från Jämtland? Inga Åhrén till höger var en av Skansens samer. Foto Gösta Florman och Hélène Edlund, Nordiska museet. identifikation som lockade besökarna och väckte lusten att själv prova hur det skulle kunna kännas att vara klädd som en same. Bland det tidiga 1900-talets Stockholmsfotografer fanns några som särskilt öppnade sina ateljéer för sådana identitetsövningar: Hélène Edlund och Gösta Florman. I deras efterlämnade material finns väl arrangerade ateljéfoton av damer i fantasifulla lappdräkter men också några av Skansens samer i sina egna koltar. En del av dessa bilder såldes också som vykort. Den tidens Stockholm skapade uppenbarligen utrymme för ett slags destabilisering av det samiska, där museet och fotoateljén blev nya mediala scener för föreställningar om och fascination inför det samiska. Inte bara museifolket utan även samerna hade en agenda, när de lät sig fotograferas och när de sökte sig till Skansen och andra utställningssammanhang. Med den goda viljan att göra upp med det koloniala förflutna följer risken att i alla lägen framställa samerna som offer, när vår tids förståelser appliceras på historiska förhållanden, offer utan egen vilja, offer för majoritetssamhällets ekonomiska och kulturella exploatering. Men de samer som idag möter vår blick på förra sekelskiftets fotografier, de tittade också tillbaka på den tidens forskare och fotografer. Några var tvingade att samarbeta, några fick betalt, medan andra tog tjänst hos de främmande expeditionerna. Det förminskar inte de orättfärdigheter som ägde rum, men det visar att även samerna var medvetna aktörer i de dåtida kulturmötena Broberg 1990; Jonsson 2008; Nylund

6 EVA SILVÉN Åskådlighet och funktion 1939 fick etnografen Ernst Manker en nyinrättad tjänst som intendent på Nordiska museet med särskilt ansvar för de samiska samlingarna. Manker var forskare och studerade såväl historiska som samtida förhållanden och publicerade sig i både vetenskaplig och populär form. Han inledde en period av intensivt fältarbete och föremålsinsamling, bland annat genomfördes en samtidsundersökning av de samiska områden som skulle komma att läggas under vatten i och med bygget av kraftverket i Porjus. 19 Heliga platser, gravseder samt bilderna på de samiska trummorna fanns bland många andra ämnen som intresserade honom. 20 Under 1930-talet genomgick museets utställningar en totalrenovering. Uppställningarna från 1900-talets början plockades ner och ersattes av nya, präglade av tidens pedagogiska anda, den moderna museitekniken, med tonvikt på åskådlighet, upplevelse och funktionellt samband i stället för studiesamlingar med typologiska serier. En av dessa utställningar var Lapparna, som öppnade efter kriget, 1947, under ledning av Ernst Manker. I sitt efterlämnade arbetsmaterial uttryckte han sina avsikter med utställningen vad gäller just gestaltningen: En skådesamling som på ett suggestivt sätt ger det väsentliga hos kulturen ifråga, dock inte romantik utan realism. Det gamla tapetserandet av väggarna med typserier etc. hör inte skådesamlingen utan studiemagasinet till. Föremålen utställas i möjligaste mån i sitt organiska, funktionella sammanhang. Småplottrigt bildmontage och etiketter bort; endast några stora, svepande bilder. Konstnären in med pensel och stift. Här gäller det också att få luft och rymd kring expositionen så som sig bör med en kultur under bar himmel. Från utställningen finns idag kvar en väggmålning av Folke Ricklund och som föreställer ett fjällsamiskt sommarviste. Förutom Ricklund var andra konstnärer som Helmer Osslund, Ossian Elgström och Nils Nilsson Skum representerade med målningar och teckningar samt Runo Johanson med porträttskulpturer av framstående representanter för samefolket, varmed avsågs bland andra Skum, Johan Turi och Anta Pirak. Framför Ricklunds målning fanns en tältkåta, en förrådsställning och en mansfigur föreställande en renskötare från Karesuando med en uppstoppad hund. I de följande valven skildrades renskötseln och dess produkter, den hårda manliga slöjden och den mjuka kvinnliga samt den andliga kulturen, med seitar och trummor. Längs fönsterväggen löpte ett lågt podium med sommar- och vinterrajder. 19 Manker Kjellström För en något utförligare presentation av Manker, ur ett mångfaldsperspektiv på Nordiska museet, se Silvén 2008b. Jag hoppas under 2009 inleda arbetet med forskningsprojektet Konstruktionen av ett samiskt kulturarv: Ernst Manker och Nordiska museet. 6

7 UTSTÄLLNINGAR OCH FÖRESTÄLLNINGAR Bild 4. Samerna Sigga and Mattias Kuoljok arrangerar 1947 års utställning tillsammans med Ernst Manker. Foto Lennart Nenkler, Nordiska museet. Manker förklarar vidare: Den gamla seriemonteringen har inte helt övergivits utan tillämpats på ett och annat ställe, där så synts lämpligt. Men helst har föremålen utställts i organiska sammanhang som även visar funktionen och något av miljön. Rotslöjdarens verktygskorg visades följaktligen med locket öppet, så att det gick att se verktygen, rottågorna och de påbörjade arbetena. I det likaledes öppna färdskrinet, kisan, låg silver, klädesplagg och småting. Ett uppradande av lappsilvret på en hylla hade varit ganska miljövidrigt. 21 Delar av arbetet skedde i samarbete med representanter för det samiska samhället, som Manker förmodligen lärt känna genom sin forskning och sina fältarbeten. Svenska Morgonbladet gjorde ett stort nummer av att Mattias Kuoljok, en av de medverkande samerna, hade rest till Stockholm med ackja, 21 Jfr även Manker

8 EVA SILVÉN Bild 5: 1 2. Ingångsscenen i 1981 års utställning, före och efter öppnandet. Foto Anders Friberg, Nordiska museet. flyg och tåg för att komma och tala vid vernissagen, där han framhöll lapparnas glädje över att deras kultur och sedvänjor fått en så förnämlig permanent expo som i museets undervåning (30 maj 1947). Konflikt och kritik Först efter trettio år, i slutet av 1970-talet, monterades Mankers utställning ned och ersattes efter några år av Samerna, i samma lokal. Det blev en oerhört detaljerad och heltäckande, kulturhistoriskt redovisande utställning som behandlade bland annat boende, renskötsel, jakt, fiske, skinnberedning, hantverk, dräktskick, skolväsende, organisationer, religion, musik, konst, seder och bruk. Samtidigt knackade samtiden på dörren och fick sin beskärda del i form av en skoter och en renvaktarstuga. I ett senare skede av arbetet inledde utställningsgruppen ett samråd med Samernas Riksförbund, SSR, och Sameföreningen i Stockholm. Samarbetet gick inte särskilt bra, bevarade handlingar visar att några frågor blev särskilt problematiska: framställningen av samisk samtid kontra historia, vissa faktauppgifter samt utställningens anslag och blickfång. 22 Utställningen skulle ha öppnats hösten 1980 men vernissagen sköts upp ett halvår, bland annat beroende på de samiska representanternas motstånd mot den tänkta ingångsscenen, ett möte mellan en same och en björn. Skälet angavs vara att den skulle kunna stärka felaktiga föreställningar om att samerna vill utrota vilda djur. Scenen kom därför att ersättas av en lassokastande man i 22 Utställningsarbetet leddes av Rolf Kjellström, museets dåvarande intendent för samiska frågor. 8

9 UTSTÄLLNINGAR OCH FÖRESTÄLLNINGAR kolt. Vid vernissagen höll SSR:s ordförande Nikolaus Stenberg ett kritiskt anförande, där han bland annat sa: Den utställning vi ser idag har många värdefulla inslag. Enligt vår uppfattning ger den dock inte en fullständig och rättvisande bild av samernas situation idag, t ex effekterna av exploateringarna i sameområdet. Jag tror och hoppas att museet är berett att komplettera utställningen på denna punkt. På så sätt blir den samiska utställningen en levande del i museet. Hela 1980-talet pågick emellertid en diskussion mellan SSR och Nordiska museet om utställningen, den blev som ett sår som bägge höll öppet genom att med månaders mellanrum återvända till samma frågor, år efter år. Det här var en period när samerna började organisera sig i nya former och tala mer med egen röst, samtidigt som Nordiska museet fortfarande var en ledande kanal ut i samhället för kunskap om det samiska inte alls som idag, där museet trots sin speciella ställning och historia ändå är en röst bland många fler, inte minst samernas egen. Det var också en period när forskarna började ställas inför krav på att deras projekt skulle genomföras med direkt samisk medverkan. Det var inte längre självklart för dem att ge sig ut i fält och hämta hem kunskap och material på det klassiskt etnografiska sättet. Postkoloniala perspektiv 2004 monterades Samerna ner och året efter påbörjades arbetet med en ny samisk basutställning. Den öppnade senhösten 2007 under namnet Sápmi. Sverige hade då anslutit sig till 2000-talets nya europeiska minoritetspolitik, och för att öppna utställningen för mer generella minoritets-, urfolks- och identitetsfrågor kom den att baseras på fem teman av större räckvidd, relevanta inte bara för samer utan även för andra etniska grupper, i Sverige och internationellt. Tanken var att temana skulle utgöra utgångspunkter för besökarnas egna reflektioner och för den pedagogiska verksamheten. Medan de tidigare utställningarna hade syftat till att visa samerna och det samiska, var ambitionen nu i stället att rikta blicken mot gränsområden, blandformer och spår av människors möten hur har samerna format det svenska och svenskarna det samiska? Avsikten var inte att presentera en kronologisk berättelse om en folkgrupp utan att ge olika perspektiv på vad det kan betyda att vara same i Sverige, förr och nu. Utställningens fem teman inbegriper såväl historiska som samtida förhållanden. Det första, Ursprung, handlar om historia, släktskap, identitet och etnicitet. Hur har samerna blivit beskrivna av främlingar? Hur identifierar en same sig själv? Det andra temat blev Rätt och orätt, här med inriktning på markrättigheter, juridiska processer, politiska rörelser och självbestämmande. Det tredje temat fokuserar museets föremålssamlingar, under rubriken Hemfört, bortfört, återfört här ställs frågor om insamling, repatriering och 9

10 EVA SILVÉN Bild 6. När utställningen Sápmi öppnade i november 2007 vajade för första gången den samiska flaggan utanför Nordiska museet. Foto Eva Silvén. urfolkens egna kunskaper om sitt materiella kulturarv. Det fjärde temat är Vems blick, vems röst, vems berättelse och handlar om materialet i museets arkiv, inte minst den stora samlingen av fotografier. Det femte och sista temat utgörs av Det tredje rummet, ett postkolonialt begrepp som handlar om hur rörliga och instabila identiteter skapas i kulturmöten och kommer till uttryck genom en blandning av olika materiella och immateriella former. Under arbetets gång blev dessa teman omflyttade och omdöpta, men i huvudsak har de förblivit desamma. Slutligen, eftersom utställningen har två ingångar finns det två sätt att se den: antingen från det nordeuropeiska perspektivet Samer ett folk i fyra länder eller från det globala Samer ett av världens urfolk.23 I utställningsuppdraget ingick att visa museets samiska samlingar. Men som tidigare nämnts är närmare hälften av föremålen förvärvade före 1910 och resten till stor del under talen. Förutom den tidsmässiga diskrepansen mellan samlingarna och utställningens teman gjorde sig en envis problematik 23 Silvén

11 UTSTÄLLNINGAR OCH FÖRESTÄLLNINGAR påmind. Utgör samlingarna en positiv kontituitet i form av igenkännbara symboler som bekräftar den samiska historien? Eller blir de bromsklossar som ständigt återför samerna till att vara ett historiskt fenomen? Det var inte självklart hur museets föremålssamlingar skulle kunna förenas med frågor om dagens etniska och identitetspolitiska strävanden. Lösningen blev att väva in Nordiska museet i berättelsen, eftersom museet haft stor betydelse i skapandet av bilden av samerna ända sedan 1800-talets slut. Ett sätt att vara same i Sverige är och har varit att vara representerad i Nordiska museet. Alla Nordiska museets samiska utställningar har varit barn av sin tid och sina politiska konjunkturer, vad gäller innehåll, frågeställningar, form, pedagogik, samarbetsformer och mottagande. Alla har betytt något i sin samtid och både speglat och skapat sociala relationer och andra maktförhållanden. Denna gång har en samisk referensgrupp med representanter från sju organisationer och institutioner kontinuerligt deltagit i arbetsprocessen, medan enskilda samer har medverkat i olika delproduktioner. Såtillvida är utställningen ett uttryck för det inledningsvis nämnda samarbets- och dialogorienterade paradigm som under de senaste decennierna formats i postkolonialismens efterdyningar. Museer tillhör de kulturinstitutioner som kan utgöra contact zones, forum för kulturmöten, för interaktion, kommunikation och förhandling mellan olika förståelseformer, även om tidigare assymetriska maktrelationer i grunden kvarstår. 24 Vilka möjligheter, problem och vetenskapliga konsekvenser sådana ambitioner kan medföra är en fråga i den internationella forskardebatten, där även arbetet inför utställningen Sápmi kommer att ingå, som ett empiriskt exempel i en kommande avhandling. 25 Avslutningsvis ansluter också det senaste i raden av samiska invigningstal till detta postkoloniala paradigm. I sitt anförande den 8 november 2007 ville Lars-Anders Baer, styrelseordförande i svenska Sametinget, se den nya utställningen som ett led i en avkolonisationsprocess och hyste en förhoppning om att den ska kunna bidra till en fruktbar dialog, tillit och försoning mellan det samiska och det svenska. Referenser Baglo, Cathrine Samer på ville veger?: om levende utstillinger, antropologi og vitenskapelige praksiser. Nordisk Museologi 2006: 1, s Broberg, Gunnar Lappkaravaner på villovägar: antropologin och synen på samerna fram mot sekelskiftet Lychnos 1981/82, s Bakom och framför kameran. Västerbotten 1990: 2, s Pratt 1992; Clifford Carine A. Durand, doktorand i socialantropologi, University of Cambridge, Storbritannien; jfr Durand 2008: 165 ff. 11

12 EVA SILVÉN Statlig rasforskning: en historik över Rasbiologiska institutet (Ugglan 4). Lund: Lunds universitet. Clifford, James Museums as contact zones. Representing a Nation: A Reader: Histories, Heritage and Museums, s.. Red. D. Boswell & J. Evans. London: Routledge. Durand, Carine Ayélé Urfolk, internationella nätverk och museer. För Sápmi i tiden, (Fataburen 2008), s Ekström, Anders Den utställda världen: Stockholmsutställningen 1897 och 1800-talets världsutställningar (Nordiska museets handlingar 119). Stockholm: Nordiska museet. Elenius, Lars Nationalstat och minoritetspolitik: samer och finskspråkiga minoriteter i ett jämförande nordiskt perspektiv. Lund: Studentlitteratur. Exhibiting Cultures: The Poetics and Politics of Museum Display. Red. I. Karp & S. D. Lavine. Washington 1991: Smithsonian Institution Press. Fabian, Johannes Time and the Other: How Anthropology Makes its Object. New York: Columbia University Press. För Sápmi i tiden (Fataburen 2008). Red. C. Westergren & E. Silvén. Stockholm: Nordiska museet. Gustafsson Reinus, Lotten Materializing modernity: Swedish imaginations and Congolese objects at the ethnographic and missionary exhibition in Stockholm Encountering Foreign Worlds: Experiences at Home and Abroad. Proceedings from the 26th Nordic Congress of Historians, Reykjavik 8 12 August 2007, s Red. C. Folke Ax et al. Reykjavík: Háskólaútgáfan. Hammarlund-Larsson, Cecilia I denna tid af slapp nationalkänsla : om Artur Hazelius, vetenskapen och nationen. Samhällsideal och framtidsbilder: perspektiv på Nordiska museets dokumentation och forskning, s Red. C. Hammarlund- Larsson & B. G. Nilsson & E. Silvén. Stockholm: Carlssons Skärskådad samling: samiskt kulturarv i Nordiska museet. För Sápmi i tiden, (Fataburen 2008), s Hammarstedt, Nils Edvard Lappska afdelningen. Stockholm: Nordiska museet. Hillström, Magdalena Ansvaret för kulturarvet: studier i det kulturhistoriska museiväsendets formering med särskild inriktning på Nordiska museets etablering (Linköping Studies in Arts and Science 363). Linköping: Linköpings universitet. Jonsson, Johan Samer i bild bilder av samer: ett fotografi med tre berättelser. För Sápmi i tiden, (Fataburen), s Jönses, Lars Samerna i den kulturella konstruktionen av territoriet. För Sápmi i tiden, (Fataburen 2008), s Kjellström, Rolf Nordiska museets sameforskning. Nordiska museet under 125 år, s Red. H. Medelius & B. Nyström & E. Stavenow-Hidemark. Stockholm: Nordiska museet. Lindberg, Ernst-Folke Gunnar Hazelius och Nordiska museets installationsfråga. Rig 1957, s.. Ljungström, Olof Oscariansk antropologi: etnografi, förhistoria och rasforskning under sent 1800-tal. Hedemora: Gidlunds. Lundmark, Lennart Lappen är ombytlig, ostadig och obekväm... : svenska statens samepolitik i rasismens tidevarv. Umeå: Norrlands universitetsförlag Allt som kan mätas är inte vetenskap: en populärhistorisk skrift om Rasbiologiska institutet (Forum för levande historia, Skriftserie 2007: 4). Stockholm: Forum för levande historia. 12

13 UTSTÄLLNINGAR OCH FÖRESTÄLLNINGAR Manker, Ernst Det nya fjällvattnet: forskningar och upplevelser bland lapparna kring Akkajaure. Stockholm: Medéns The Lapps: Guide to the Exhibits in Nordiska Museet and at Skansen Open- Air Museum. Stockholm: Nordiska museet. Mathisen, Stein R Travels and narratives: itinerant constructions of a homogenous Sami heritage. Folklore, Heritage Politics and Ethnic Diversity: A Festschrift for Barbro Klein (Mångkulturellt centrum 2000:1), s Red. P. Anttonen et al. Tumba: Mångkulturellt centrum. Nordiska museet under 125 år. Red. H. Medelius & B. Nyström & E. Stavenow- Hidemark. Stockholm 1998: Nordiska museet. Nylund, Anna-Vera Sameliv på Skansen: om natur och kultur, upplevelser och lärande. För Sápmi i tiden, (Fataburen 2008), s Pratt, Mary Louise Imperial Eyes: Travel Writing and Transculturation. London: Routledge. Silvén, Eva. 2008a. Staging the Sami: narrative and display at the Nordiska Museet in Stockholm. Comparing: National Museums, Territories, Nation-Building and Change (Linköping Electronic Conference Proceedings), s Red. P. Aronsson & A. Nyblom. Linköping: Linköping University Electronic Press. 2008b. Cultural diversity at the Nordiska Museet in Stockholm: outline of a story. Scandinavian Museums and Cultural Diversity (Unesco Series Museums and Diversity), s Red. K. Goodnow & H. Akman. Paris: Unesco. (Under utgivning.) Silvén, Eva et al Sápmi om att vara same i Sverige / Sápmi makkár lea leahkit sápmelaš Ruotas / Sápmi on being Sami in Sweden. Stockholm: Nordiska museet. (Utställningskatalog.) Simpson, Moira G. (1996) Making Representations: Museums in the Post- Colonial Era (The Heritage). London: Routledge. Skansen under hundra år. Red. A. Biörnstad. Höganäs 1991: Wiken. Smith, Linda Tuhiwai. (1999) Decolonizing Methodologies: Research and Indigenous Peoples. London: Zed Books. Sörlin, Sverker Artur Hazelius och det nationella arvet. Nordiska museet under 125 år, s Upmark, Gustaf Skansen 25 år. Fataburen 1916, s

AVTRYCK. Tid, ting, minne

AVTRYCK. Tid, ting, minne AVTRYCK Tid, ting, minne AVTRYCK Tid, ting, minne Vad är historia? Historia är de människor som har levt före oss. Människor som har lämnat spår efter sig överallt. Spåren är avtryck som kan berätta om

Läs mer

Tropenmuseum for a change. Anteckningar av Klas Grinell

Tropenmuseum for a change. Anteckningar av Klas Grinell Tropenmuseum for a change Anteckningar av Klas Grinell För att fira och utvärdera slutförandet av sitt tioåriga arbete med att göra om sina basutställningar inbjöd Tropenmuseum ca 40 gäster till konferensen

Läs mer

Vahák erbjuder helande rum för dubbla minoriteter

Vahák erbjuder helande rum för dubbla minoriteter FOTO: SARA LINDQUIST Vahák erbjuder helande rum för dubbla minoriteter PUBLICERAD: ONSDAG 16 SEPTEMBER 2015, 8:20 UPPDATERAD: TORSDAG 17 SEPTEMBER 2015, 9:34 Vahák betyder våld på samiska och scenkonstverket

Läs mer

Alströmerhemmet Nationalmuseums partner i pilotprojektet Morgondagens museum

Alströmerhemmet Nationalmuseums partner i pilotprojektet Morgondagens museum Alströmerhemmet Nationalmuseums partner i pilotprojektet Morgondagens museum Under 2015 inleder Alströmerhemmet och Nationalmuseum ett skede i sitt samarbete för att tillsammans hitta arbetsformer som

Läs mer

ERBJUDANDE OM RESERABATT TILL HALLANDS LEVANDE KULTURLIV!

ERBJUDANDE OM RESERABATT TILL HALLANDS LEVANDE KULTURLIV! vårterminen 2011 SKOLBUSS SLOTT BOCKSTENSMANNEN VÄRLDSARV TEATER KONST ERBJUDANDE OM RESERABATT TILL HALLANDS LEVANDE KULTURLIV! Till skolor och förskolor i Halland Ett utvecklingsprojekt i samarbete mellan

Läs mer

Vem är Same? lärarhandledning. Svenska Samernas Riksförbund/SSR

Vem är Same? lärarhandledning. Svenska Samernas Riksförbund/SSR Vem är Same? lärarhandledning Svenska Samernas Riksförbund/SSR Lärarhandledning Inledning sida 1 Vad vill vi med materialet? Kontakta oss Förberedelse sida 2 Vad vet eleverna om samer? Viktiga begrepp

Läs mer

Vi översänder här pressinformation om Edouard Boubat.

Vi översänder här pressinformation om Edouard Boubat. Göteborg 1988-05-11 ERNA OCH VICTOR HASSELBLADS STIFTELSE Till redaktionen Hasselbladstiftelsen utdelar i år för åttonde gången det internationella fotopriset, som väckt stort intresse världen över. Pristagare

Läs mer

Med blicken i spegeln. Mija Renström

Med blicken i spegeln. Mija Renström Med blicken i spegeln Mija Renström WORKSHOP 2011: HANINGE KONSTHALL BLÄCKSTRÅLEUTSKRIFT 110 x 200 cm Mija Renström utforskar i det här projektet relationen mellan bild och självbild. I tre nya verk undersöker

Läs mer

Vill du vara en Kulturarvsskapare?

Vill du vara en Kulturarvsskapare? Vill du vara en Kulturarvsskapare? Tävling för barn och unga: Kulturarvsskaparna Sverige Berätta historien om ett föremål och dela den med hela Europa din grupp kan vinna 500 euro! HUSHÅLLSPAPPER, MOBILTELEFONER,

Läs mer

Protokoll fört vid sammankomst i Svenska Kynologiska Akademin den 24 november 2010 i SKK:s Museum, Spånga

Protokoll fört vid sammankomst i Svenska Kynologiska Akademin den 24 november 2010 i SKK:s Museum, Spånga Svenska Kynologiska Akademin Protokoll nr 2/2010 2010-11-24 10 21 Protokoll fört vid sammankomst i Svenska Kynologiska Akademin den 24 november 2010 i SKK:s Museum, Spånga Närvarande: Ordinarie ledamöter

Läs mer

Nationalmuseums samlingar kan användas på många olika sätt i undervisningen i bland annat svenska, historia, samhällskunskap och bild.

Nationalmuseums samlingar kan användas på många olika sätt i undervisningen i bland annat svenska, historia, samhällskunskap och bild. Nära och fjärran Nationalmuseums samlingar kan användas på många olika sätt i undervisningen i bland annat svenska, historia, samhällskunskap och bild. Våra lärarhandledningar är ett hjälpmedel för skolan

Läs mer

Judendom - lektionsuppgift

Judendom - lektionsuppgift GUC Religionskunskap 1 Lärare: Kattis Lindberg Judendom - lektionsuppgift Läs i NE om antisemitism och lös följande uppgifter tillsammans i gruppen: 1. Beskriv kort antisemitism och vad antisemitism är.

Läs mer

EN UNIK MÖJLIGHET. Småland och Blekinge gör gemensam satsning

EN UNIK MÖJLIGHET. Småland och Blekinge gör gemensam satsning EN UNIK MÖJLIGHET. Småland och Blekinge gör gemensam satsning för att marknadsföra regionen och dess näringsliv på en internationell arena. 2010 deltar man i världsutställningen i Shanghai, Expo 2010.

Läs mer

Inlandsresan. Lennart Samor Jörgen Sparf

Inlandsresan. Lennart Samor Jörgen Sparf Inlandsresan Lennart Samor Jörgen Sparf Storuman Jokkmokk Malmberget Suorsá tjïelte Moskosell Östersund Hoting Spännviken Strömsund Karesuando Inlandsresan Projektet undersöker livsvillkor och vardag i

Läs mer

Hur idén om olika raser blev vetenskap

Hur idén om olika raser blev vetenskap Hur idén om olika raser blev vetenskap Det finns genom historien många exempel på vårt behov av att sortera och dela in människor i grupper efter hudfärg och andra yttre kännetecken. På 1700-talet hävdade

Läs mer

Informationsmaterial för lärare. Samtidskonst vad är det? Bild: Stina Opitz Utsatt

Informationsmaterial för lärare. Samtidskonst vad är det? Bild: Stina Opitz Utsatt Informationsmaterial för lärare Samtidskonst vad är det? Bild: Stina Opitz Utsatt Museet som läranderesurs för grundskolan och gymnasiet Att uppfylla skolans mål genom museibesöket Genom att besöka museet

Läs mer

ANDREA HÄLSAR PÅ LÄRARHANDLEDNING

ANDREA HÄLSAR PÅ LÄRARHANDLEDNING ANDREA HÄLSAR PÅ LÄRARHANDLEDNING 1 INNEHÅLL INTRODUKTION KOPPLINGAR TILL LÄROPLANEN 2011 GENERELLA FRÅGOR PROGRAM 1 ROMER PROGRAM 2 SVERIGEFINNAR PROGRAM 3 SAMER PROGRAM 4 JUDAR PROGRAM 5 TORNEDALINGAR

Läs mer

HUR DET KOM TILL. Vid Byalagets styrelsemöte 3 december 2001 diskuterades frågan om ett

HUR DET KOM TILL. Vid Byalagets styrelsemöte 3 december 2001 diskuterades frågan om ett HUR DET KOM TILL Vid Byalagets styrelsemöte 3 december 2001 diskuterades frågan om ett då en grupp personer sedan en tid arbetade med uppslaget om ett sådant för att kunna visa industriernas framväxt.

Läs mer

http://kulturnav.org Digikult 2014 Gemensam samnordisk auktoritets-hantering för kultursektorn Ulf Bodin 2014-03-26

http://kulturnav.org Digikult 2014 Gemensam samnordisk auktoritets-hantering för kultursektorn Ulf Bodin 2014-03-26 http://kulturnav.org Gemensam samnordisk auktoritets-hantering för kultursektorn Digikult 2014 Ulf Bodin 2014-03-26 Ulf Bodin ulf.bodin@kulturit.se +46 723 614 444 - Digitala kulturavskoncept i praktiken

Läs mer

I vilken form finns forskningsmaterialet? 2007 Airi Hortling Konst licentiat Universitetlektor Konstindustriella högskolan

I vilken form finns forskningsmaterialet? 2007 Airi Hortling Konst licentiat Universitetlektor Konstindustriella högskolan I vilken form finns forskningsmaterialet? 2007 Airi Hortling Konst licentiat Universitetlektor Konstindustriella högskolan Presentation i seminar, Nordiska Universitets Administratörs- amarbetet (NUAS),

Läs mer

1.1. Numeriskt ordnade listor Numerically ordered lists 1.1.1. Enheter med F3= 10 efter fallande F Units with 10 by descending F

1.1. Numeriskt ordnade listor Numerically ordered lists 1.1.1. Enheter med F3= 10 efter fallande F Units with 10 by descending F 1.1. Numeriskt ordnade listor Numerically ordered lists 1.1.1. Enheter med F3= 10 efter fallande F Units with 10 by descending F 1 DET ÄR 2652 282 71 HAR EN 350 140 141 KAN INTE 228 59 2 FÖR ATT 2276 369

Läs mer

VIÄG ERKU LTUR ARVE TTIL LSAM MANS

VIÄG ERKU LTUR ARVE TTIL LSAM MANS VIÄG ERKU LTUR ARVE TTIL LSAM MANS Originalfoto: Aron Jonason. Ur Göteborgs stadsmuseums samlingar. Västarvet DETG EMEN SAMM AKUL TURA RVET DEMOKRATI, TILLGÄNGLIGHET OCH SAMVERKAN Arkiv, bibliotek och

Läs mer

Svenska etnologer och folklorister. Svenska etnologer och folklorister. Redaktörer: Mats Hellspong och Fredrik Skott

Svenska etnologer och folklorister. Svenska etnologer och folklorister. Redaktörer: Mats Hellspong och Fredrik Skott Svenska etnologer och folklorister Ett ämnes historia är dess företrädares. I Svenska etnologer och folklorister möter vi internationellt kända forskare men också sådana som verkat mer på lokal nivå. Här

Läs mer

3.2. Aktiviteter I projektet kommer vi att koncentrera de flesta aktiviteter till ett begränsat område.

3.2. Aktiviteter I projektet kommer vi att koncentrera de flesta aktiviteter till ett begränsat område. Saepmie Welcomes! 1. Inledning I juni 2014 genomförs den internationella fotbollsturneringen Conifa World Football Cup i Östersund/Staare med deltagare från hela världen. I samband med turneringen vill

Läs mer

Konstpedagogiska Program 2012. Hogstadiet & Gymnasiet

Konstpedagogiska Program 2012. Hogstadiet & Gymnasiet Konstpedagogiska Program 2012 Hogstadiet & Gymnasiet Upplev, skapa och kommunicera Bror Hjorths Hus erbjuder visningar på olika teman utifrån konstnären Bror Hjorths konst eller med utgångspunkt i de tillfälliga

Läs mer

VÄLKOMMEN TILL MÄSSPROJEKTET 2011

VÄLKOMMEN TILL MÄSSPROJEKTET 2011 Stockholm 2011 01 07 VÄLKOMMEN TILL MÄSSPROJEKTET 2011 Loco Motion har arbetat och utvecklat Mässprojektet sedan 2008. Under två omgångar, 2009 och 2010, har projektet genomförts, utvärderats och utvecklats.

Läs mer

SÁMIRÁĐĐI SAMERÅDET SAAMELAISNEUVOSTO THE SAAMI COUNCIL СΟЮЗ СААМΟВ SámiRađđi ruota juogos/ Samerådets svenska sektion C/o Åsa Larsson Blind Box 137 980 14 Övre Soppero VERKSAMHETSBERÄTTELSE FÖR TIDEN

Läs mer

OCH FÖRKLARINGAR. Text: Anna Skielta & Marie Enoksson Illustrationer: Anders Suneson

OCH FÖRKLARINGAR. Text: Anna Skielta & Marie Enoksson Illustrationer: Anders Suneson AR OCH AR Text: Anna Skielta & Marie Enoksson Illustrationer: Anders Suneson 1 Diskutera, analysera och reflektera över fördomar Samer är inget urfolk, de kör ju bil och bor i hus Sällan diskuterar vi

Läs mer

RELIGIONSKUNSKAP. Ämnets syfte och roll i utbildningen

RELIGIONSKUNSKAP. Ämnets syfte och roll i utbildningen RELIGIONSKUNSKAP Ämnets syfte och roll i utbildningen Religionskunskap bidrar till att utveckla förmågan att förstå och reflektera över sig själv, sitt liv och sin omgivning och utveckla en beredskap att

Läs mer

nominering till UNESCOs världsarvslistav

nominering till UNESCOs världsarvslistav The Rise of Systematic Biology Ett föreslagen f nominering till UNESCOs världsarvslistav Vad är ett världsarv? En unik kultur- eller naturhistorisk miljö som vittnar om människans eller jordens historia.

Läs mer

FoU-program. för Statens historiska museer 2012 2015

FoU-program. för Statens historiska museer 2012 2015 FoU-program för Statens historiska museer 2012 2015 Inledning........................................................ 2 Forskning vid Statens historiska museer, en bakgrund............... 2 Kunskapsteman

Läs mer

Uråldriga riter möter ny teknik!

Uråldriga riter möter ny teknik! Man must dance urfolk dansar tillsammans på nätet i realtid Ola Stinnerbom i mask 2011 Foto: Birgitta Stålnert 1 Uråldriga riter möter ny teknik! Vårt projekt MAN MUST DANCE bygger på samtida samisk dans

Läs mer

Seminarium på Mångkulturellt centrum 13/6 2006

Seminarium på Mångkulturellt centrum 13/6 2006 Seminarium på Mångkulturellt centrum 13/6 2006 År 2006 har av regeringen utsetts till Mångkulturåret. Man menar att det offentliga kulturlivet måste bli bättre på att spegla och ta tillvara medborgarnas

Läs mer

PM gällande självständigt arbete på KMH

PM gällande självständigt arbete på KMH PM Utbildnings- och forskningsavdelningen 1(5) PM gällande självständigt arbete på KMH Detta PM ska användas som guide och hjälp för såväl kursledning, handledare som student vid KMH. Varje färdigställt

Läs mer

FLORENS-DEKLARATIONEN

FLORENS-DEKLARATIONEN FLORENS-DEKLARATIONEN Internationell deklaration för bevarande och restaurering av historiska trädgårdsanläggningar, parker och landskap. Antagen av ICOMOS i december 1982 INLEDNING ICOMOS-IFLA:s Internationella

Läs mer

Sverige under Gustav Vasa

Sverige under Gustav Vasa Sverige under Gustav Vasa Detta lektionsupplägg är planerat och genomfört av Daniel Feltborg. Upplägget är ett resultat av en praktiskt tillämpad uppgift i kursen Historiedidaktik då, nu och sedan, Malmö

Läs mer

Socionomutbildningars svar på IMH:s sju frågor om hur hedersförtrycket och arbetet mot detta samhällsproblem behandlas i utbildningarna

Socionomutbildningars svar på IMH:s sju frågor om hur hedersförtrycket och arbetet mot detta samhällsproblem behandlas i utbildningarna Socionomutbildningars svar på IMH:s sju frågor om hur hedersförtrycket och arbetet mot detta samhällsproblem behandlas i utbildningarna I detta svarshäfte finns svar från: Ersta/Sköndals Högskola Frågor

Läs mer

EN VÄRLDSUNIK UPPLEVELSE

EN VÄRLDSUNIK UPPLEVELSE EN VÄRLDSUNIK UPPLEVELSE Ibland måste VI höja blicken Precis som med levande arter på vår jord går även många unika föremål förlorade. Föremål som idag hade varit historiska skatter. Ingen räddade exempelvis

Läs mer

Samverkan för ett starkare kulturliv. Västmanlands regionala kulturplan på fem minuter

Samverkan för ett starkare kulturliv. Västmanlands regionala kulturplan på fem minuter Samverkan för ett starkare kulturliv Västmanlands regionala kulturplan på fem minuter 2 SAMVERKAN FÖR ETT STARKARE KULTURLIV Landstinget och kommunerna ska gemensamt skapa förutsättningar för att medborgarna

Läs mer

Umeå Europas kulturhuvudstad 2014. Slutredovisning av genomförda projekt och aktiviteter

Umeå Europas kulturhuvudstad 2014. Slutredovisning av genomförda projekt och aktiviteter Umeå Europas kulturhuvudstad 2014 Slutredovisning av genomförda projekt och aktiviteter Innehåll Sammanfattning... 3 Inledning... 4 Dokumentations- och forskningsprojekt... 5 Stadens skriftspråkliga landskap...

Läs mer

DESIGN FÖR LÄRANDE ETT MULTIMODALT PERSPEKTIV

DESIGN FÖR LÄRANDE ETT MULTIMODALT PERSPEKTIV EN RESUMÉ AV BOKEN DESIGN FÖR LÄRANDE ETT MULTIMODALT PERSPEKTIV AV STAFFAN SELANDER & GUNTHER KRESS Juni 2011 Cecilia Montén Maria Zevenhoven 1 Inledning För att anpassa skolan och undervisningen till

Läs mer

TEMAVISNING MED VERKSTAD

TEMAVISNING MED VERKSTAD KONST/FOLKTRO NÄCKENS POLSKA [1 besök. Visningar och skulpturverkstad] Ett av Bror Hjorths mest kända konstverk är Näckens Polska, som står framför tågstationen i Uppsala. Skulpturen kom på plats 1967,

Läs mer

Den nedtystade historien måste vi lära oss av

Den nedtystade historien måste vi lära oss av Namn: August Magnusson Skola, antal elever, klass: Wisbygymnasiet, 1337, EK14b Adress, mobilnummer, e-post: Östra Sömmerskestigen 34, 0736409595, augustmagnsson@hotmail.se Kontaktpersson: Niklas Westergren

Läs mer

*Vidare kommer det att handla om rasism, nazism, fascism, främlingsfientlighet och fördomar, samt hur man motverkar det.

*Vidare kommer det att handla om rasism, nazism, fascism, främlingsfientlighet och fördomar, samt hur man motverkar det. Se människan Vi ska nu arbeta med ett tema de närmaste veckorna som kommer handla om människan, hur vi delat in människan i olika kategorier tidigare i historien och även nu. Vidare kommer det att handla

Läs mer

TEKNISKA MUSEETS POLICY FÖR DOKUMENTATION, INSAMLING OCH GALLRING

TEKNISKA MUSEETS POLICY FÖR DOKUMENTATION, INSAMLING OCH GALLRING TEKNISKA MUSEETS POLICY FÖR DOKUMENTATION, INSAMLING OCH GALLRING Denna policy omfattar dokumentation samt insamling och gallring av föremål, skrivna dokument, arkivalier, fotografier, film, inspelat ljud,

Läs mer

LÄTTLÄST UTSTÄLLNINGSTEXT ARKITEKTUR I SVERIGE. funktion, konstruktion och estetik

LÄTTLÄST UTSTÄLLNINGSTEXT ARKITEKTUR I SVERIGE. funktion, konstruktion och estetik LÄTTLÄST UTSTÄLLNINGSTEXT ARKITEKTUR I SVERIGE funktion, konstruktion och estetik Bord 1 Skydd mot vind, fukt och kyla Vi som bor långt norrut på jordklotet har alltid behövt skydda oss mot kyla. För länge

Läs mer

Arbetsplan. Lillbergetsförskola 2014/2015 Avd 7. Barn och utbildning

Arbetsplan. Lillbergetsförskola 2014/2015 Avd 7. Barn och utbildning Arbetsplan Lillbergetsförskola 2014/2015 Avd 7 Barn och utbildning 2.1 NORMER OCH VÄRDEN Mål för likabehandlingsarbetet Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar öppenhet, respekt, solidaritet

Läs mer

VÄRDEFULLA BYGGNADER KULTURHISTORISKA KVALITETER VÄRDERAS HÖGT

VÄRDEFULLA BYGGNADER KULTURHISTORISKA KVALITETER VÄRDERAS HÖGT VÄRDEFULLA BYGGNADER KULTURHISTORISKA KVALITETER VÄRDERAS HÖGT »En klar majoritet tycker också att det är viktigt att bevara de kulturhistoriska karaktärsdragen och de är också beredda att betala mer för

Läs mer

2. Val av sekreterare och justerare för mötet Annette Söderlund är sekreterare. Ulrika valdes till justerare.

2. Val av sekreterare och justerare för mötet Annette Söderlund är sekreterare. Ulrika valdes till justerare. Protokoll, styrelsemöte per telefon Fredagen den 15 april 2011 kl. 13-14 Deltagande; Beatrice Norberg, Sofia Dahlquist, Hugo Wester, Jessica Andersson Sjögerén, Lotte Edsbrand, EvaTua Ekström, Ulrika Sjöstrand,

Läs mer

NATIONEN FRAMFÖR ALLT. Förslag till Sverigedemokratisk Ungdoms idéprogram

NATIONEN FRAMFÖR ALLT. Förslag till Sverigedemokratisk Ungdoms idéprogram NATIONEN FRAMFÖR ALLT Förslag till Sverigedemokratisk Ungdoms idéprogram Sverigedemokratisk Ungdoms idéprogram Förbundets yttersta intresse är nationens välgång och fortlevnad. Förbundet sätter nationen

Läs mer

INTERSEKTIONALITET I PRAKTIKEN

INTERSEKTIONALITET I PRAKTIKEN INTERSEKTIONALITET I PRAKTIKEN en workshop om tillgänglighet, mångfald och representation FUISM, Fokus på mångfald 2015-03-09 Anna Karlsson & Elinore Lindén Strand, ReVamp AB Sammanfattning: Detta är ett

Läs mer

Utställningstexter till Magistern och jag. Skolplanscher från Kvisthamraskolan. Mörka Gången, Norrtälje museum. 20 maj 30 sept 2015.

Utställningstexter till Magistern och jag. Skolplanscher från Kvisthamraskolan. Mörka Gången, Norrtälje museum. 20 maj 30 sept 2015. Utställningstexter till Magistern och jag. Skolplanscher från Kvisthamraskolan. Mörka Gången, Norrtälje museum. 20 maj 30 sept 2015. Skolplanscher väcker nostalgi hos många som känner igen dem från klassrummet

Läs mer

Externa bedömares synpunkter angående Immigrant-institutet

Externa bedömares synpunkter angående Immigrant-institutet Externa bedömares synpunkter angående Immigrant-institutet Eva Hansen, Malmö museer Immigrant-institutet är en ideell förening och ett centrum för dokumentation om invandrare, flyktingar och rasism. Institutet

Läs mer

Idéer och tankar kring hur man kan arbeta vidare efter att ha sett Obanteaterns pjäs Kan man! hösten 2009.

Idéer och tankar kring hur man kan arbeta vidare efter att ha sett Obanteaterns pjäs Kan man! hösten 2009. Malmö stad Kultur för barn och unga Idéer och tankar kring hur man kan arbeta vidare efter att ha sett Obanteaterns pjäs Kan man! hösten 2009. Kultur för barn och unga, vill väcka barns och ungas lust

Läs mer

KONSTEN PÅ CLARION HOTEL & CONGRESS TRONDHEIM

KONSTEN PÅ CLARION HOTEL & CONGRESS TRONDHEIM KONSTEN PÅ CLARION HOTEL & CONGRESS TRONDHEIM Jaume Plensa, Barcelona (f. 1955) Jaume Plensa tillhör de mest uppmärksammade skulptörerna internationellt efter sin Crown Fountain i Millenium Park i Chicago,

Läs mer

Mänskliga rättigheter i Sverige

Mänskliga rättigheter i Sverige Mänskliga rättigheter i Sverige En lättläst sammanfattning av regeringens skrivelse 2001/02:83 En nationell handlingsplan för de mänskliga rättigheterna Inledning För nio år sedan var det ett stort möte

Läs mer

Evenemangslista. Värmlandsoperan: 2 maj kl. 13.00 Gamla Wermlandsbanken, Forum Kammarkonsert

Evenemangslista. Värmlandsoperan: 2 maj kl. 13.00 Gamla Wermlandsbanken, Forum Kammarkonsert Evenemangslista Värmlandsoperan: 2 maj kl. 13.00 Gamla Wermlandsbanken, Forum Kammarkonsert Folkrörelsernas arkiv för Värmland firar 60-årsjubileum fredagen den 8 maj 2009 kl 14.00 i Arkivcentrum Värmland,

Läs mer

ANTIGONE PEDAGOGISKT MATERIAL

ANTIGONE PEDAGOGISKT MATERIAL ANTIGONE PEDAGOGISKT MATERIAL TILL LÄRAREN Vi hälsar dig och din klass varmt välkomna till Byteatern Kalmar Länsteater och föreställningen ANTIGONE. Vi hoppas att ni kommer att få en härlig teaterupplevelse

Läs mer

Av: Johanna Åberg 9B. Konst och Kulturhistoria Antiken-Nutid 800 f.kr-2012 e.kr

Av: Johanna Åberg 9B. Konst och Kulturhistoria Antiken-Nutid 800 f.kr-2012 e.kr Av: Johanna Åberg 9B Konst och Kulturhistoria Antiken-Nutid 800 f.kr-2012 e.kr Antiken Grekisk stil 800 f.kr-200 f.kr Den grekiska antiken bestod av grekisk mytologi och gudatro. Grekerna var mycket duktiga

Läs mer

Tore Kurlbergs vänner

Tore Kurlbergs vänner S ä l l s k a p e t Tore Kurlbergs vänner Medlemsblad nr 5 Februari 2007 Ordföranden har ordet Fyra år har gått sedan Sällskapet Tore Kurlbergs vänner bildades och det är intressant att se hur en liten

Läs mer

LPP för Fritidshem BILDCIRKELN

LPP för Fritidshem BILDCIRKELN LPP för Fritidshem BILDCIRKELN Yvonne Engberg Innehållsförteckning Elevgrupp... 1 Syfte... 1 Långsiktigt mål... 1-2 Konkreta mål... 2 Arbetssätt.2-3 Bedömning... 3 Dokumentation....3 Analys av bedömning

Läs mer

Utställningar. Søren Langkilde Madsen

Utställningar. Søren Langkilde Madsen Utställningar Søren Langkilde Madsen Fotografen Om Søren Langkilde Madsen Jag har fotograferat aktivt under de senaste drygt 40 år och älskar att arbeta med denna form av uttryck. Fokus har under många

Läs mer

Albmut - Folket visioner fastställda vid årsmötet 11 november 2012

Albmut - Folket visioner fastställda vid årsmötet 11 november 2012 Albmut - Folket visioner fastställda vid årsmötet 11 november 2012 V i s i o n e r 2 0 12 Grundläggande ideologi Albmut Folket konstaterar att samiska folket är nämnt vid namn i Sveriges grundlag, Regeringsformen

Läs mer

Interkulturellt förhållningssätt

Interkulturellt förhållningssätt Interkulturellt förhållningssätt Professor Pirjo Lahdenperä Eskilstuna 1 Två sanningar Närmar sig varann. En kommer inifrån, en kommer utifrån och där de möts har man en chans att få se sig själv. (Tomas

Läs mer

Förarbetet. Redovisning av projektet Stor Nila och Lill Docka diarienummer: K2012-1090

Förarbetet. Redovisning av projektet Stor Nila och Lill Docka diarienummer: K2012-1090 Redovisning av projektet Stor Nila och Lill Docka diarienummer: K2012-1090 Genom att följa planeringsschema kan man se hur arbetet med projektet fortskred under perioden 2012-14. De skolorna som valde

Läs mer

Kungagraven i Kivik Severin, Valdemar Fornvännen 27, 378-381 http://kulturarvsdata.se/raa/fornvannen/html/1932_378 Ingår i: samla.raa.

Kungagraven i Kivik Severin, Valdemar Fornvännen 27, 378-381 http://kulturarvsdata.se/raa/fornvannen/html/1932_378 Ingår i: samla.raa. Kungagraven i Kivik Severin, Valdemar Fornvännen 27, 378-381 http://kulturarvsdata.se/raa/fornvannen/html/1932_378 Ingår i: samla.raa.se 378 S M A II li E M E D D E I. A N D E N Det är korta och enkla

Läs mer

Hem DFU 289. En frågelista från Dialekt- och folkminnesarkivet i Uppsala

Hem DFU 289. En frågelista från Dialekt- och folkminnesarkivet i Uppsala Hem DFU 289 En frågelista från Dialekt- och folkminnesarkivet i Uppsala Dialekt- och folkminnesarkivet i Uppsala ingår i den statliga myndigheten Institutet för språk och folkminnen. Vi använder oss av

Läs mer

Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till

Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till våra lokala mål och beskrivit våra metoder. På förskolan

Läs mer

Moderna Museet på egen hand Lättläst vuxna

Moderna Museet på egen hand Lättläst vuxna Lättläst vuxna Välkommen till Moderna Museet! På Moderna Museet finns konst från sent 1800-tal fram till idag. I samlingen finns ca 130 000 konstverk. Det finns till exempel 5000 målningar och 100 000

Läs mer

Välkomna till Vårsalongen 2015 på Liljevalchs!

Välkomna till Vårsalongen 2015 på Liljevalchs! Välkomna till Vårsalongen 2015 på Liljevalchs! Ett besök på Vårsalongen tillsammans med fröken Sara inleds med att vi tillsammans utforskar konsten i konsthallen. Vi funderar på hur man tittar på konst

Läs mer

STADSLABORATORIET MARIESTADS SOMMAR PROJEKT 2011

STADSLABORATORIET MARIESTADS SOMMAR PROJEKT 2011 STADSLABORATORIET MARIESTADS SOMMAR PROJEKT 2011 Mariestad has embarked on an experiment to increase cultural activity in the hope of redefining itself. The city government is launching a series of cultural

Läs mer

RAPPORT 2015-05-31. Rapport från Sveriges Konstföreningars Förbundsstämma 2015

RAPPORT 2015-05-31. Rapport från Sveriges Konstföreningars Förbundsstämma 2015 Rapport från Sveriges Konstföreningars Förbundsstämma 2015 Förbundet kallade till förbundsstämma i Linköping den 29-31 maj 2015. Ett mycket omfattande program för stämman presenterades. Stämman omfattade

Läs mer

Kunskap är makt, hur använder du din?

Kunskap är makt, hur använder du din? Kunskap är makt, hur använder du din? Ladda samlingarna med samtid en workshop på Skoklosters Slott den 17 april 2015 Ladda samlingarna med samtid! Samtidens blick laddar det förflutna med ny betydelse.

Läs mer

Kompetensinventering:

Kompetensinventering: Kompetensinventering: Redan som ung kom bilder till mig naturligt. Min far utbildade poliser att fotografera och allt annat som rör sig runt det. Jag ville också kunna ta bilder, frysa de viktiga och mindre

Läs mer

Förteckning över Gunnar Modins efterlämnade samlingar

Förteckning över Gunnar Modins efterlämnade samlingar Förteckning över Gunnar Modins efterlämnade samlingar ULMA 35606 Gunnar Modin (1895 1953) var son till den kända Multråprästen och hembygdsforskaren Erik Modin. Under sin livstid fick hans insatser ingen

Läs mer

Vad är professionell kunskap? Ivor F. Goodson och Studentlitteratur 2005

Vad är professionell kunskap? Ivor F. Goodson och Studentlitteratur 2005 Del 1 Vad är professionell kunskap? Kapitel 1: Introduktion: olika former av professionell kunskap I detta inledande kapitel ges en översikt över synen på professionell kunskap med avseende på undervisning

Läs mer

My Lindh Nordiska Panoraman

My Lindh Nordiska Panoraman My Lindh Nordiska Panoraman Redovisning IASPIS Internationellt kulturutbyte Slakthusateljéerna + Air d Islande i samarbete med Skaftfell Center of Visual Art, Seidisfjördur, Island 28 juli - 10 augusti

Läs mer

Se-på-påse: Förskolan kan själv! Ikaros fall

Se-på-påse: Förskolan kan själv! Ikaros fall Se-på-påse: Förskolan kan själv! Ikaros fall Nationalmuseums samlingar kan användas på många olika sätt i undervisningen i bland annat svenska, historia, samhällskunskap och bild. Möt konsten i en visning

Läs mer

Rapport från ett konstnärligt och vetenskapligt referensprojekt. Splintermind Mikael Scherdin Lisebergsvägen 31 125 35 Älvsjö

Rapport från ett konstnärligt och vetenskapligt referensprojekt. Splintermind Mikael Scherdin Lisebergsvägen 31 125 35 Älvsjö Rapport från ett konstnärligt och vetenskapligt referensprojekt Splintermind Mikael Scherdin Lisebergsvägen 31 125 35 Älvsjö Bakgrund Syftet med projektet var att det skulle bli ettt konstnärligt och vetenskapligt

Läs mer

http://kulturnav.org Gemensam samnordisk terminologihantering för kultursektorn DISKA-seminarium 2014-02-11

http://kulturnav.org Gemensam samnordisk terminologihantering för kultursektorn DISKA-seminarium 2014-02-11 http://kulturnav.org Gemensam samnordisk terminologihantering för kultursektorn DISKA-seminarium 2014-02-11 Företaget ägs av Norsk Folkemuseum (50%) och Lillehammer museum (50%). Drivs tillsammans med

Läs mer

Klimatarbetet i praktiken

Klimatarbetet i praktiken Klimatarbetet i praktiken Samverkan mellan centrala och regionala myndigheter Seminarium i Norrköping den 14-15 maj 2009 leif.gren@raa.se 08-5191 8010 Klimatarbetet behöver olika perspektiv, blanda teori

Läs mer

LONE LARSEN. Född 1955 bor och verkar i Höganäs Autodidakt UTSTÄLLNINGAR OCH PROJEKT I URVAL. 2007 Corpus Galleri Mårtenson & Persson, Stockholm

LONE LARSEN. Född 1955 bor och verkar i Höganäs Autodidakt UTSTÄLLNINGAR OCH PROJEKT I URVAL. 2007 Corpus Galleri Mårtenson & Persson, Stockholm LONE LARSEN Född 1955 bor och verkar i Höganäs Autodidakt UTSTÄLLNINGAR OCH PROJEKT I URVAL. 2007 Corpus Galleri Mårtenson & Persson, Stockholm 2006 Galleri Mårtenson & Persson. Båstad Dunkers Kulturhus.

Läs mer

Dagens föreläsare EXPO 15-05- 11. En berättelse om tystnad. Visions värderingar. niclas.nilsson@expo.se. Niclas Nilsson

Dagens föreläsare EXPO 15-05- 11. En berättelse om tystnad. Visions värderingar. niclas.nilsson@expo.se. Niclas Nilsson 15-05- 11 Dagens föreläsare EXPO Niclas Nilsson niclas.nilsson@expo.se Visions värderingar Niclas Nilsson, utbildningschef Stiftelsen Expo Föreläsning om extremhögerns hot mot Visions värdegrund och arbete

Läs mer

3. Kursplaner 3.1 BILD. Syfte

3. Kursplaner 3.1 BILD. Syfte BL BILD 3. Kursplaner 3.1 BILD Bilder har stor betydelse för människors sätt att tänka, lära och uppleva sig själva och omvärlden. Vi omges ständigt av bilder som har till syfte att informera, övertala,

Läs mer

Utställningstider 2011. Amatörvinnarna 2009. 5 mars 20 mars

Utställningstider 2011. Amatörvinnarna 2009. 5 mars 20 mars Utställningstider 2011 5 mars 20 mars Amatörvinnarna 2009, Höglandet 26 mars 10 april Matz Nordell, Kalmar 12 november 27 november Åsa Lindsjö och Kristina Karlsson, Nässjö 10 december 8 januari (2012)

Läs mer

Dialog Självbestämmande

Dialog Självbestämmande Självbestämmande Av 1 kap. 1 tredje stycket i socialtjänstlagen framgår det att verksamheten ska bygga på respekt för människors och integritet. 35 1699:- KÖP 36 ens innehåll en översikt Temat för dialogen

Läs mer

GRUNDVILLKOR för enskilda upphovsrättsavtal om kulturarvsinstitutioners storskaliga nyttjande av upphovsrättsligt skyddat bildmaterial

GRUNDVILLKOR för enskilda upphovsrättsavtal om kulturarvsinstitutioners storskaliga nyttjande av upphovsrättsligt skyddat bildmaterial GRUNDVILLKOR för enskilda upphovsrättsavtal om kulturarvsinstitutioners storskaliga nyttjande av upphovsrättsligt skyddat bildmaterial Mellan kulturarvsinstitution som Samordningssekretariatet för digitalisering

Läs mer

En modern klassiker 6.10 2007-6.1 2008

En modern klassiker 6.10 2007-6.1 2008 Det finns restaurang, café och espressobar i museet. Det finns plats för att sitta och äta matsäck på plan 1. Dit kommer man genom ingången som ligger mot vattnet. 30 personer får plats. Det går inte att

Läs mer

Genusstudier i Sverige

Genusstudier i Sverige Genusstudier i Sverige Genusvetenskapliga studier och genusforskning bedrivs på alltfler högskolor och universitet i Sverige. Genusforskning kan ses som övergripande term för ett fält som också kan benämnas

Läs mer

Handläggare Vårt diarienummer Datum Sidan 1(6) Anette Gottfriedson 2013-08-27. Förskolan Gullvivans arbetsplan 2013-2014

Handläggare Vårt diarienummer Datum Sidan 1(6) Anette Gottfriedson 2013-08-27. Förskolan Gullvivans arbetsplan 2013-2014 Förskola Handläggare Vårt diarienummer Datum Sidan 1(6) Anette Gottfriedson 2013-08-27 Förskolan Gullvivans arbetsplan 2013-2014 Kunskapsnämndens mål 2013 under MEDBORGAR-perspektivet Resultaten för lärande

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN. Stiftelsen Dunkers förskola och skola Läsåret 2014-2015

LIKABEHANDLINGSPLAN. Stiftelsen Dunkers förskola och skola Läsåret 2014-2015 Sidan 1 2015-04-23 LIKABEHANDLINGSPLAN Stiftelsen Dunkers förskola och skola Läsåret 2014-2015 Likabehandlingsplan med förebyggande och åtgärdande handlingsplaner mot mobbning, diskriminering och annan

Läs mer

AVTAL FÖR KONSTNÄRERS MEDVERKAN OCH ERSÄTTNING VID UTSTÄLLNINGAR

AVTAL FÖR KONSTNÄRERS MEDVERKAN OCH ERSÄTTNING VID UTSTÄLLNINGAR AVTAL FÖR KONSTNÄRERS MEDVERKAN OCH ERSÄTTNING VID UTSTÄLLNINGAR mellan svenska staten, representerad av Statens kulturråd å ena sidan och Konstnärernas Riksorganisation, Föreningen Sveriges Konsthantverkare

Läs mer

HIMLATRAPPAN av Gert Wingårdh. KIVIK ART CENTRE sommaren 2013

HIMLATRAPPAN av Gert Wingårdh. KIVIK ART CENTRE sommaren 2013 HIMLATRAPPAN av Gert Wingårdh KIVIK ART CENTRE sommaren 2013 Himlatrappan Kivik Art Centre har bjudit in Gert Wingårdh, vår internationellt mest uppmärksammade arkitekt, att rita något för landskapet kring

Läs mer

ESN lokala kursplan Lgr11 Ämne: Bild

ESN lokala kursplan Lgr11 Ämne: Bild ESN lokala kursplan Lgr11 Ämne: Bild Övergripande Mål: kommunicera med bilder för att uttrycka budskap, skapa bilder med digitala och hantverksmässiga tekniker och verktyg samt med olika material, undersöka

Läs mer

Datum för utvecklingssamtalet

Datum för utvecklingssamtalet Dokumentation för Datum för utvecklingssamtalet Normer och värden Förskolan skall sträva efter att varje barn utvecklar förmåga att ta hänsyn till och leva sig in i andra människors situation samt vilja

Läs mer

Centralt innehåll. Bildframställning. Redskap för bildframställning. Bildanalys. Bildframställning. Redskap för bildframställning.

Centralt innehåll. Bildframställning. Redskap för bildframställning. Bildanalys. Bildframställning. Redskap för bildframställning. BILD Bilder har stor betydelse för människors sätt att tänka, lära och uppleva sig själva och omvärlden. Vi omges ständigt av bilder som har till syfte att informera, övertala, underhålla och ge oss estetiska

Läs mer

Handledningsmaterial för lärare, ledare m.fl. Lägret Barndomen drabbar oss alla

Handledningsmaterial för lärare, ledare m.fl. Lägret Barndomen drabbar oss alla Handledningsmaterial för lärare, ledare m.fl. Lägret Barndomen drabbar oss alla efter en allåldersbok av Oscar K och Dorte Karrebaek www.tigerbrand.se cirkustigerbrand@telia.com tel. 08-665 80 18 Inledning

Läs mer

ESTETISK KOMMUNIKATION

ESTETISK KOMMUNIKATION ESTETISK KOMMUNIKATION Kommunikation med estetiska uttrycksmedel används för att påverka kultur- och samhällsutveckling. Kunskaper om estetisk kommunikation ökar förmågan att uppfatta och tolka budskap

Läs mer

Sammanfattning. 1. Inledning

Sammanfattning. 1. Inledning Nationell strategi för arbetet med att digitalisera, digitalt bevara och digitalt tillgängliggöra kulturarvsmaterial och kulturarvsinformation 2012 2015 Sammanfattning Den nationella strategin för arbetet

Läs mer

Kulturarvsturism och regional utveckling

Kulturarvsturism och regional utveckling 2013-03-14 Maria Agestam Den vetenskapliga definitionen: Kulturarv avser såväl materiella som immateriella uttryck. Kulturarv omfattar traditioner, språk, konstnärliga verk, historiska lämningar, arkiv-

Läs mer