LINKÖPINGS UNIVERSITET BESLUT LiU 1585/03-17 Universitetsstyrelsen LiU 1586/03-17

Transkript

1 LINKÖPINGS UNIVERSITET BESLUT LiU 1585/03-17 Universitetsstyrelsen LiU 1586/03-17 Linköpings universitets jämställdhetspolicy och handlingsprogram för jämställdhet Universitetsstyrelsen beslutar anta Linköpings universitets jämställdhetspolicy och handlingsprogram för jämställdhet Styrelsen uppdrar åt rektor att vid behov utföra redaktionella ändringar. I beslutet har deltagit ordföranden Hans Sandebring, universitetets rektor Mille Millnert och övriga ledamöterna Ann-Marie Begler, Britt-Marie Danestig, Kajsa Ellegård, Håkan Eriksson, Magnus Larsson, Lennart Ljung, Sven Nyberg, Alexander Presthaug, Tommy Skau och Olle Stendahl och tjänstgörande suppleanten Helene Gunnarsson. Vidare har närvarit personalföreträdarna Per Larsson och Marianne Plymoth, styrelsens sekreterare Ann-Christin Gustafsson, informationschefen Lars Holberg, universitetsdirektören Curt Karlsson samt ordföranden i Jämställdhetsrådet Christer Knuthammar, den sistnämnde föredragande. Hans Sandebring Christer Knuthammar

2 LINKÖPINGS UNIVERSITET LiU 1585/03-17 Linköpings universitets jämställdhetspolicy Jämställdhet mellan kvinnor och män utgör sedan länge ett både brett förankrat och högt prioriterat nationellt politiskt mål. Jämställdhetslagen ålägger arbetsgivare att inom ramen för sin verksamhet bedriva ett målinriktat arbete för att aktivt främja jämställdhet i arbetslivet. I närmare föreskrifter konkretiseras arbetsgivarens skyldigheter vad gäller arbetsförhållanden, rekrytering och lönefrågor. Bland annat ska arbetsgivaren varje år upprätta en plan för sitt jämställdhetsarbete. Mot den bakgrunden formulerar LiU följande långsiktiga mål i sin år 2001 fastställda jämställdhetspolitik: att en jämn fördelning råder mellan kvinnor och män på olika nivåer och inom olika befattningar och yrken samt i beslutande och rådgivande organ att det finns lönestrukturer utan könsrelaterade skillnader att LiU underlättar för kvinnor och män att kunna förena förvärvsarbete/studier med familjeliv att kvinnors och mäns kunskaper, erfarenheter och värderingar tas tillvara och påverkar utvecklingen att statistik gällande anställda och studenter redovisas fördelat på kön att diskriminering eller trakasserier på grund av kön inte förekommer, varken bland anställda eller studenter att en jämn könsfördelning råder inom grundutbildning och forskarutbildning att genusperspektiv som regel integreras i all grundläggande utbildning att undervisningen och studievillkoren är så utformade att både kvinnliga och manliga studenter/doktorander ges lika goda möjligheter att lyckas med sina studier att kontakterna med det omgivande samhället genomsyras av jämställdhetstänkande. En hel del har gjorts men obestridligt är att mycket arbete ännu återstår för att universitetet ska kunna göra trovärdiga anspråk på att ha uppnått sina uppsatta mål. Detta också i ljuset av det faktum att LiU:s jämställdhetsarbete sker utifrån de grundläggande förutsättningar som följer av den allmänna samhällsutvecklingen. Den högre utbildningen har en genuspräglad historia. Fram till 1900-talets början var läroverk och universitet i princip helt manliga miljöer. Successivt har denna bild förändrats. Idag söker sig fler kvinnor än män till högre utbildning, medan det omvända i många fall råder inom forskarutbildningen. Fortfarande är män överrepresenterade på tekniska utbildningar och kvinnor särskilt på vård- och undervisningsprogram, men totalt sett pågår en feminisering av grundutbildningen. Att slå sig till ro med detta konstaterande vore dock att falla till föga för en alltför ytlig bild av jämställdhet.

3 2 Jämställdhetsproblematiken handlar inte bara om kvantiteter. Även jämställdhetsarbetets kvalitativa sidor måste uppmärksammas. De är grundläggande för arbets- och studiemiljöerna vid universitetet. För att komma längre än till siffror, tabeller och diagram måste således könsföreställningar och dess relation till makt- och normalitetsförhållanden synliggöras och lyftas upp till en livaktig diskussion. En substantiell jämställdhet mellan könen är inte möjlig om inte jämställdhetsarbetet tar sin utgångspunkt i de historiska och kulturella sammanhang som har format föreställningar kring manligt och kvinnligt, samt relationen dem emellan i familjen, arbetslivet, politiken och, inte minst, inom akademin. Att börja diskutera jämställdhet i termer av arbetsplatskulturer och organisationslogiker utgör nog den största utmaningen i det framtida jämställdhetsarbetet. Det handlar om en kulturförändring med åtföljande lärprocess och kunskapsutveckling inom organisationen. Jämställdhetsarbete kan inte längre ses som enbart inriktat mot uppenbara missförhållanden som sexuella trakasserier och löneskillnader. Det måste också ses som uttryck för ett genusmedvetet och genomtänkt förhållningssätt som genomsyrar universitetets vardagliga verksamheter - i de texter som produceras, i laboratorierna, på seminarierna, i pedagogiken osv. Universitetet bidrar till att forma samhället. Därigenom har det också en central demokratisk funktion. Att skapa lika förutsättningar för kvinnor och män är en grundprincip i ett demokratiskt samhälle. Därför bör höga krav ställas på hur universitetet organiserar sitt jämställdhetsarbete. Även ur andra aspekter har universitetets jämställdhetsarbete en direkt relevans för såväl universitetets egen verksamhet som för samhällsutvecklingen i stort. Snäva könsbarriärer inverkar negativt på kvalitets- och kunskapsutveckling. Viktiga perspektiv i undervisning och forskning går förlorade och forskningsresultat riskerar att bli alltför snäva om inte både mäns och kvinnors erfarenheter och kompetenser tas tillvara. En jämnare fördelning av kvinnor och män på alla nivåer och områden i organisationen, inte minst i beslutande organ, skapar dynamik och djup i verksamheten. Universitetet bidrar alltså till att forma samhällets könsrelationer, men det utgör också en spegel av samhället. Den könsmaktsordning som råder inom yrkeslivet har sin motsvarighet inom universitetet, som i många avseenden utgör ett samhälle i miniatyr. Detta skapar specifika förutsättningar för universitetets jämställdhetsarbete. Insatser och målbilder måste vara differentierade i den meningen att de tar i beaktande de förutsättningar och förhållanden som kännetecknar de särpräglade miljöer som finns inom universitetet. I annat fall riskerar arbetet för jämställdhet att bli ineffektivt och utopiskt. En relevant definition av problemet är en förutsättning för att hitta lösningen. Den centrala uppgiften för LiU är att utbilda människor för kvalificerade arbetsinsatser och positioner på arbetsmarknaden. Detta är personer som på en mängd skilda områden i sin tur kommer spela nyckelroller i det fortsatta arbetet för jämställdhet i samhället som helhet. Att som högt prioriterat mål för jämställdhetsarbetet under de kommande tre åren sätta ett genusmedvetet universitet förenar sig därför väl med universitetets förpliktigande ambitioner att arbeta för högsta möjliga kvalitet i sin verksamhet.

4 3 Vision 2006: LiU - ett genusmedvetet universitet Universitet och högskolor inom såväl som utom Sverige betraktas allmänt som betydelsefulla motorer för samhällsutvecklingen, för ekonomisk, social och kulturell tillväxt. Fortsatt utbildning och avancerad forskning tillmäts stor vikt när det gäller att höja människans livskvalitet och utveckla individens plats i tillvaron. På samma gång bygger verksamheten vid universiteten och högskolorna i sin tur på de förutsättningar som den allmänna samhällsutvecklingen ger och innebär. Mot denna summariska bakgrund har man att betrakta målen för den grundläggande högskoleutbildningen som de specificeras i högskolelagen, nämligen att bl a ge studenterna förmåga att göra självständiga och kritiska bedömningar förmåga att självständigt urskilja, formulera och lösa problem samt beredskap att möta förändringar i arbetslivet. I ljuset även av högskolelagens påbud att jämställdhet mellan kvinnor och män alltid ska iakttas och främjas i högskolans verksamhet föreligger det enligt Jämställdhetsrådets mening starka skäl att låta universitetets unika kritiska uppdrag komma till konkreta uttryck i LiU:s jämställdhetsarbete under de kommande tre åren. Aktuella vetenskapliga studier kring attityder, förhållningssätt och uppfattningar (medvetna såväl som omedvetna) vad gäller kvinnors och mäns kvaliteter, egenskaper, värden, ambitioner m.m. visar att starka skäl föreligger för att under den kommande treårsperiodens jämställdhetsarbete genomföra målmedvetna informationsinsatser riktade mot såväl anställda som studenter av alla kategorier, mot både män och kvinnor. Dessa syftar till att öka den egna medvetenheten dels om förekomsten av sådana föreställningar dels om konsekvenserna därav för vars och ens handlande. En sådan kritisk granskning som genomsyrar hela universitetet är att betrakta som en grundläggande förutsättning för att LiU under år 2006 med trovärdighet ska kunna beskriva sig som ett genusmedvetet universitetet.

5 LINKÖPINGS UNIVERSITET LiU 1586/03-17 Linköpings universitets handlingsprogram för jämställdhet Detta dokument utgår från Linköpings universitets (LiU:s) jämställdhetspolicy Nedan anges de konkreta åtgärder som ska genomföras Information om Linköpings universitets jämställdhetspolicy, Jämställdhetsrådet, nätverk för jämställdhet och statistik mm finns på Internet: Uppföljningen av handlingsprogrammet för år 2003 finns på diarenummer 1522/ Vision 2006: LiU - ett genusmedvetet universitet Aktuella vetenskapliga studier kring attityder, förhållningssätt och uppfattningar (medvetna såväl som omedvetna) vad gäller kvinnors och mäns kvaliteter, egenskaper, värden, ambitioner m.m. visar att starka skäl föreligger för att under den kommande treårsperiodens jämställdhetsarbete genomföra målmedvetna informationsinsatser riktade mot såväl anställda som studenter av alla kategorier, mot både män och kvinnor. Dessa syftar till att öka den egna medvetenheten dels om förekomsten av sådana föreställningar dels om konsekvenserna därav för vars och ens handlande. En sådan kritisk granskning som genomsyrar hela universitetet är att betrakta som en grundläggande förutsättning för att LiU under år 2006 med trovärdighet ska kunna beskriva sig som ett genusmedvetet universitetet. (Ur LiU:s jämställdhetspolicy) Fram till den 30 juni 2005 kommer LiU således att prioritera utbildningsoch informationsinsatser för att höja medvetenheten om jämställdhetsproblematiken bland både anställda och studenter från rektor och ut i organisationen. Utbildning om jämställdhet/genusperspektiv Följande utbildningsinsatser ska genomföras: För alla anställda: - på institutionernas planeringsdagar - i pedagogiska utbildningar som Centrum för undervisning och lärande (CUL) anordnar - i introduktionsutbildningar - för personer i särskilda nyckelpositioner såsom universitets- och fakultetsledningar, prefekt, studierektor/motsvarande, i anställningsnämnder m fl

6 2 För studenter: - i introduktion av styrelseaktiva - i utbildning för faddrar, fadderister och festerister/motsvarande - i kurser som exempelvis Hälsa Etik Lärande (HEL) vid HU - för studenter i högre årskurser med läraruppgifter - för de som arbetar med utbildningsfrågor i sektionerna. Kan avse bl a kursvärderingar och kursplaner. Jämställdhet och genusperspektiv i grundutbildningen: kompetenspool LiU ska utse fyra erfarna och i aktuella frågor meriterade lärare från respektive fakultet och nämnden för utbildningsvetenskap. De ska till 25% av sin anställning vara en särskild resurs i arbetet med att integrera genusperspektiv i grundutbildningen. Ansvarig: Respektive fakultet och nämnden för utbildningsvetenskap Utvärdering Inför periodens slut genomförs en utvärdering i självvärderingens form av ovan angivna utbildningsinsatser. Övriga särskilda åtgärder denna period Utveckling av genusperspektiv i CUL:s kurser Åt CUL uppdras att utveckla och fördjupa genusperspektiv i sina högskolepedagogiska kurser. Ansvarig: CUL Granskning av fyra program ur genusperspektiv Fyra utbildningsprogram ska granskas ur genusperspektiv. Resultatet ska redovisas på den nationella jämställdhetskonferensen. Ansvarig: Jämställdhetsrådet Nationell jämställdhetskonferens Linköpings universitet arrangerar en nationell jämställdhetskonferens för universitet och högskolor 5-6 oktober Tema: Jämställdhets- och genusperspektiv i grundutbildningen. Ansvarig: Jämställdhetsrådet Forumpriset Forum för kvinnliga forskare och kvinnoforskning delar en gång om året ut ett forumpris till en lärare som på ett bra sätt har integrerat genusperspektiv i undervisningen. Alla anställda och studenter vid LiU kan nominera kandidater. Ansvarig: Forum för kvinnliga forskare och kvinnoforskning Jämställdhetspris till student För att uppmuntra studenterna i deras jämställdhetsarbete ska LiU årligen dela ut ett jämställdhetspris till den student eller den grupp av studenter som gjort förtjänstfulla insatser för att främja jämställdhet vid LiU. Priset består av ett resestipendium i storleksordningen kr. Ansvarig: Rektor

7 3 Kontinuerliga uppdrag Som framgår ovan satsar LiU under denna period särskilt på att höja medvetenheten om jämställdhetsproblematiken hos både anställda och studenter. Som komplement till denna särskilda satsning ska liksom tidigare följande konkreta åtgärder genomföras i syfte att uppfylla de långsiktiga mål som presenteras i jämställdhetspolicyn. Könsaspekterna ska tas upp i medarbetarsamtalen t ex i diskussion om karriärplanering, kompetensutveckling, sjukfrånvaro, övertid, fysisk och psykosocial arbetsmiljö. Chefen och den anställde ska gemensamt diskutera vad som kan göras för att underlätta att förena föräldraansvar med yrkesarbetet. Arbetsgruppers sammansättning: målet är en jämn könsfördelning. Tjänstebeskrivningar och annonseringar ska vara utformade på sådant sätt att personer av underrepresenterat kön uppmuntras att söka. Årliga redovisningar/handlingsplaner mot löneskillnader p g a kön. Rekrytering av studenter: arbeta för en jämn könsfördelning inom grundutbildning och forskarutbildning, fler män till bl a vård- och undervisningsprogram, fler kvinnor till tekniska utbildningar. Varje institution/enhet skall årligen upprätta och till rektor inge en jämställdhetsplan inklusive institutionens uppföljning av planen från föregående år. Trakasserier/diskriminering p g a kön En särskild arbetsgrupp kommer under våren 2004 att uppdatera åtgärdsprogrammet mot sexuella trakasserier särskilt vad gäller studenter utifrån lagen om likabehandling. I uppdraget ligger även att se över organisationen. Lagen om likabehandling av studenter i högskolan Utifrån universitetsledningens tidigare beslut kommer en student på StuFF under våren 2004 att skapa informationsmaterial om lagen om likabehandling av studenter i högskolan. Materialet ska rikta sig till studenter i första hand. Likabehandlingslagen omfattar diskriminering p g a könstillhörighet, etnicitet, sexuell läggning och funktionshinder.

8 4 Behov av särskilda resurser för genomförande av LiU:s handlingsprogram för jämställdhet 1/ / (6 mån) Kompetenspool fr o m 1 juli Aktiviteter Utbildning om jämställdhet Granskning av fyra program ur genusperspektiv Jämställdhetspris till student Hemsida Summa