Kompletterande handlingar till kommunfullmäktiges sammanträde ärende nr 20, 21, 22 och 23

Transkript

1 Kompletterande handlingar till kommunfullmäktiges sammanträde ärende nr 20, 21, 22 och 23

2 SÄTERS KOMMUN KALLELSE Sammanträdesdatum Kommunfullmäktige Blad Kf Delegering av beslutanderätt att träffa avtal med Migrationsverket om asylplatser för ensamkommande barn. Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta delegera beslutanderätten att träffa nytt avtal med Migrationsverket om asylplatser för ensamkommande barn till kommunstyrelsens presidium. Bakgrund och ärendebeskrivning Säters kommun har sedan 2014 avtal med Migrationsverket om 24 platser för ensamkommande barn. Antalet platser fördubblades från tidigare 12 till 24 genom beslut i Kommunfullmäktige Genom utökningen då ansåg kommunen att det fanns viss luft i organisationen jämfört med de krav som ställdes från Migrationsverket på antal platser. Den ökande tillströmningen av asylsökande barn gjorde dock att boendets 24 platser snabbt behövde utnyttjas kort tid efter beslutet. Tillströmningen har fortsatt och i dagsläget närmar sig antalet barn som Säters kommun har tagit emot 60. För att lösa situationen på kort sikt används alla tänkbara åtgärder, som överbeläggning av befintligt boende, och placeringar på familjehem eller hem för vård eller boende. Socialförvaltningen får lägga mycket tid på att hitta dessa lösningar och organisationen är pressad. Samtidigt arbetar samhällsbyggnadsförvaltningen med att ta fram nya lokaler för boende för att få mer långsiktiga lösningar på boendesituationen. Länsstyrelserna har tillsammans med Migrationsverket utifrån beräknat behov av platser tagit fram fördelningstal på läns- och kommunnivå inför För Säter innebär de nya fördelningstalen 83 asylplatser totalt för ensamkommande barn. Samtidigt meddelar länsstyrelsen att man behöver arbeta med en mer rörlig modell där antalet platser kan revideras utifrån tillströmningen av barn. De snabba förändringarna innebär också att kommunen måste se över hur besluten tas om att träffa avtal med Migrationsverket. Ett lämpligt sätt är att som i andra kommuner delegera beslutanderätten till kommunstyrelsens ordförande. Justerande sign Utdragsbestyrkande

3 Tjänsteskrivelse Datum Diarienummer Dnr KA Delegering av beslutanderätt att träffa avtal med Migrationsverket om asylplatser för ensamkommande barn. Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta delegera beslutanderätten att träffa nytt avtal med Migrationsverket om asylplatser för ensamkommande barn till kommunstyrelsens ordförande. Bakgrund och ärendebeskrivning Säters kommun har sedan 2014 avtal med Migrationsverket om 24 platser för ensamkommande barn. Antalet platser fördubblades från tidigare 12 till 24 genom beslut i Kommunfullmäktige Genom utökningen då ansåg kommunen att det fanns viss luft i organisationen jämfört med de krav som ställdes från Migrationsverket på antal platser. Den ökande tillströmningen av asylsökande barn gjorde dock att boendets 24 platser snabbt behövde utnyttjas kort tid efter beslutet. Tillströmningen har fortsatt och i dagsläget närmar sig antalet barn som Säters kommun har tagit emot 60. För att lösa situationen på kort sikt används alla tänkbara åtgärder, som överbeläggning av befintligt boende, och placeringar på familjehem eller hem för vård eller boende. Socialförvaltningen får lägga mycket tid på att hitta dessa lösningar och organisationen är pressad. Samtidigt arbetar samhällsbyggnadsförvaltningen med att ta fram nya lokaler för boende för att få mer långsiktiga lösningar på boendesituationen. Länsstyrelserna har tillsammans med Migrationsverket utifrån beräknat behov av platser tagit fram fördelningstal på läns- och kommunnivå inför För Säter innebär de nya fördelningstalen 83 asylplatser totalt för ensamkommande barn. Samtidigt meddelar länsstyrelsen att man behöver arbeta med en mer rörlig modell där antalet platser kan revideras utifrån tillströmningen av barn. De snabba förändringarna innebär också att kommunen måste se över hur besluten tas om att träffa avtal med Migrationsverket. Ett lämpligt sätt är att som i andra kommuner delegera beslutanderätten till kommunstyrelsens ordförande. Bert Stabforsmo ekonomichef Postadress Besöksadress Telefon E-postadress Säters Kommun Rådhuset (vxl) kommun@sater.se Box 300 Åsgränd 2 Internetadress Säter Säter

4 SÄTERS KOMMUN KALLELSE Sammanträdesdatum Kommunfullmäktige Blad Kf Utökning av lokaler för ensamkommande barn Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta delegera beslutanderätten att träffa hyresavtal för utökning av lokaler för ensamkommande barn till kommunstyrelsens presidium. Förvaltningens ståndpunkt Genom att utöka vår kapacitet avseende lokaler för ensamkommande barn möjliggörs att på ett effektivt sätt hantera kommunens åtagande inom berört ansvarsområde. Bakgrund och ärendebeskrivning Nuvarande lokaler för boende: Socialnämnden ansvarar för de ensamkommande barn som anländer, via anvisning från Migrationsverket, till Säters kommun. Det senaste året har antalet ensamkommande barn ökat kraftigt vilket har skapat ett ökat behov avseende boenden. Tidigare utökades kommunens HVB-hem Älvan från 12 till 24 platser. I ett senare skede har det, genom genomgång av brandskyddsdokumentationen, tillskapats ytterligare 8 platser. Detta bör dock ses som en tillfällig utökning då lösningen ej är optimal för en effektiv verksamhet. Avtal om tillfälliga lokaler har även tecknats för att avlasta Älvan, detta skall dock ses som en kortsiktig åtgärd. Familjehemsplacering är ett alternativ till placering på kommunens boende, och ett stort antal av de ensamkommande barn som har kommit det senaste året har även placerats i familjehem runt om i kommunen. Trender: Möte hållits med Migrationsverket där det diskuterades om vilka nivåer som kan väntas framöver avseende ensamkommande barn. I dialogen framkom det att i nuläget finns det inga tendenser som visar på att flyktingströmmarna i Europa är på väg att mattas av. Detta kan föranleda slutsatsen att antalet ensamkommande barn kommer att fortsätta öka framöver. Utökning av lokaler för boende: I nuläget förhandlar Säters kommun med Landstinget om övertagande av potentiella lokaler på Skönvik som skulle kunna ställas om till boende för ensamkommande barn. Dialog har även förts med Räddningstjänst och Byggmyndigheten avseende vilka åtgärder som behöver vidtas för att kunna ta berörda lokaler i bruk. Fastighetsägare på Skönvik är fastighetsbolaget Klövern. forts Justerande sign Utdragsbestyrkande

5 SÄTERS KOMMUN KALLELSE Sammanträdesdatum Kommunfullmäktige Blad Kf forts Genom att öka vår kapacitet avseende lokaler för ensamkommande barn minskar risken att kommunens övriga lokaler behöver tas i anspråk vilket leder till att ordinarie verksamhet kan fortgå utan störningar. Ekonomi: Kommunen får ersättning från Migrationsverket baserat på det antal barn som kommunen anvisas. Ersättningsnivåerna varierar baserat på vilken boandelösning kommunen vidtar. Genom nuvarande ersättning från Migrationsverket tillsammans med överenskommelse med Landstinget bedöms full kostnadstäckning uppnås avseende utökade lokalkostnader. Justerande sign Utdragsbestyrkande

6 Tjänsteutlåtande Datum Diarienummer Dnr KS2015/0300 Utökning av lokaler för ensamkommande barn Förslag till beslut Kommunstyrelsen beslutar att kommunchefen får i uppdrag att till kommunfullmäktiges sammanträde den 30 november upprätta förslag till hyreskontrakt. Förvaltningens ståndpunkt Genom att utöka vår kapacitet avseende lokaler för ensamkommande barn möjliggörs att på ett effektivt sätt hantera kommunens åtagande inom berört ansvarsområde. Bakgrund och ärendebeskrivning Nuvarande lokaler för boende: Socialnämnden ansvarar för de ensamkommande barn som anländer, via anvisning från Migrationsverket, till Säters kommun. Det senaste året har antalet ensamkommande barn ökat kraftigt vilket har skapat ett ökat behov avseende boenden. Tidigare utökades kommunens HVB-hem Älvan från 12 till 24 platser. I ett senare skede har det, genom genomgång av brandskyddsdokumentationen, tillskapats ytterligare 8 platser. Detta bör dock ses som en tillfällig utökning då lösningen ej är optimal för en effektiv verksamhet. Avtal om tillfälliga lokaler har även tecknats för att avlasta Älvan, detta skall dock ses som en kortsiktig åtgärd. Familjehemsplacering är ett alternativ till placering på kommunens boende, och ett stort antal av de ensamkommande barn som har kommit det senaste året har även placerats i familjehem runt om i kommunen. Trender: Möte hållits med Migrationsverket där det diskuterades om vilka nivåer som kan väntas framöver avseende ensamkommande barn. I dialogen framkom det att i nuläget finns det inga tendenser som visar på att flyktingströmmarna i Europa är på väg att mattas av. Detta kan föranleda slutsatsen att antalet ensamkommande barn kommer att fortsätta öka framöver. Utökning av lokaler för boende: I nuläget förhandlar Säters kommun med Landstinget om övertagande av potentiella lokaler på Skönvik som skulle kunna ställas om till boende för ensamkommande barn. Dialog har även förts med Räddningstjänst och Byggmyndigheten avseende vilka åtgärder som behöver vidtas för att kunna ta berörda lokaler i bruk. Fastighetsägare på Skönvik är fastighetsbolaget Klövern. Genom att öka vår kapacitet avseende lokaler för ensamkommande barn minskar risken att kommunens övriga lokaler behöver tas i anspråk vilket leder till att ordinarie verksamhet kan fortgå utan störningar. Ekonomi: Kommunen får ersättning från Migrationsverket baserat på det antal barn som kommunen anvisas. Ersättningsnivåerna varierar baserat på vilken boandelösning kommunen vidtar. Genom nuvarande ersättning från Migrationsverket tillsammans med överenskommelse med Landstinget bedöms full kostnadstäckning uppnås avseende utökade lokalkostnader. Pär Jerfström Anette Wikblom Andreas Mossberg Bert Stabforsmo Kommunchef Socialchef Samhällsbyggnadschef Ekonomichef Postadress Besöksadress Telefon E-postadress Säters Kommun Rådhuset (vxl) kommun@sater.se Box 300 Åsgränd 2 Internetadress Säter Säter

7 SÄTERS KOMMUN KALLELSE Sammanträdesdatum Kommunfullmäktige Blad Kf Dnr KA12/0494 Avtal om förvaltningsentreprenad mellan Säters kommun och Säterbostäder AB Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta anta förslag till avtal om förvaltningsentreprenad mellan Säters kommun och Säterbostäder AB, samt att avtalet ska utvärderas senast Bakgrund och ärendebeskrivning Säters kommun och kommunens bostadsbolag har sedan lång tid en samverkan vad det gäller skötsel, underhåll och byggnation av de kommunala fastigheterna. Samverkan syftar till att effektivt kunna utnyttja de samlade kommunala resurserna så kostnadseffektivt som möjligt genomfördes en organisationsförändring som bland annat syftade till att få en tydligare rollfördelning i kommunens fastighetsskötsel. Kommunen fick en egen beställarkompetens och bolaget en renodlad utförarroll. För att formalisera samarbetet har nu ett avtal om förvaltningsentreprenad tagits fram gemensamt av kommunens fastighetsförvaltning och Säterbostäder. Avtalstiden är utan automatisk förlängning. Detta innebär att avtalet måste utvärderas innan nytt avtal kan träffas. Entreprenaden omfattar administrativa arbetsuppgifter, rondering och tillsyn, jour, interna transporter samt skolvaktmästeri. För dessa tjänster betalar kommunen en fast årlig avgift på kronor som debiteras månadsvis. För projektering, projektledning, upphandling och uppföljning av underhålls- och energiprojekt, felavhjälpande underhåll, samt övriga tjänster debiteras kommunen i första hand enligt i förväg överenskommet pris, i andra hand enligt kalkyl uppgjord i Säterbostäders kalkylprogram och i tredje hand på löpande räkning enligt självkostnadsprincipen. I bilaga finns angivet priser för olika yrkeskategorier. I förslaget till avtal regleras även kvalitetskrav i utförandet, vilken organisation beställare och utförare ska ha, hur samverkan ska ske, tider för utförande av arbete, ansvarförhållanden, hur fakturering ska ske, samt hur beställningar kan avbeställas och hävas. Vid tvister mellan beställare och leverantör om kontrakts-arbeten skall dessa i första hand avgöras av kommunstyrelsen, i andra hand av svensk allmän domstol. Förslaget till avtal är kompletterat med ett antal bilagor som förtydligar uppdraget och hur det ska genomföras. Detaljnivån kan synas onödigt hög för ett avtal mellan två grenar av den kommunala koncernen. Den kan dock förklaras av en historisk misstro mellan beställare och utförare, och där det tidigare inte har funnits några skriftliga överenskommelser. Kommande utvärdering av avtalet får vissa om detaljnivån är nödvändig framledes. forts Justerande sign Utdragsbestyrkande

8 SÄTERS KOMMUN KALLELSE Sammanträdesdatum Kommunfullmäktige Blad Kf forts Yrkande: Lotta Bergstrand (L) med instämmande av Tommy Andersson (M) och Daniel Ericgörs (KD) yrkar avslag till förslag till avtal samt att verksamheten läggs ut för allmän upphandling. Abbe Ronsten (S) yrkar att förslag till avtal om förvaltningsentreprenad mellan Säters kommun och Säterbostäder AB antas enligt utsänt förslag. Proposition: Ordförande ställer proposition på yrkande varvid han finner att kommunstyrelsen beslutat enligt utsänt förslag. Omröstning begärs. Kommunstyrelsen godkänner följande beslutsgång. Ja-röst till Abbe Ronsten (S) yrkande att förslag till avtal om förvaltningsentreprenad mellan Säters kommun och Säterbostäder AB antas enligt utsänt förslag. Nej-röst till Lotta Bergstrands yrkande om avslag till förslag till avtal samt att verksamheten läggs ut för allmän upphandling. Elsa Efraimsson Vestman (C ) Tommy Andersson (M) Mats Nilsson (S) Daniel Ericgörs (KD) Maud Jones Jans (S) Hans Johansson ( C) Sten-Olof Eklund (V) Lotta Bergstrand (L) Abbe Ronsten (S) Ja Nej Ja Nej Ja Ja Ja Nej Ja Med 6 ja-röster för utsänt förslag mot 3 nej-röster för Lotta Bergstrands yrkande om avslag, har kommunstyrelsen beslutat enligt utsänt förslag att anta förslag till avtal om förvaltningsentreprenad mellan Säters kommun och Säterbostäder AB. Justerande sign Utdragsbestyrkande

9 Tjänsteskrivelse Datum Diarienummer Dnr KA Avtal om förvaltningsentreprenad mellan Säters kommun och Säterbostäder AB Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta anta förslag till avtal om förvaltningsentreprenad mellan Säters kommun och Säterbostäder AB, samt att avtalet ska utvärderas senast Bakgrund och ärendebeskrivning Säters kommun och kommunens bostadsbolag har sedan lång tid en samverkan vad det gäller skötsel, underhåll och byggnation av de kommunala fastigheterna. Samverkan syftar till att effektivt kunna utnyttja de samlade kommunala resurserna så kostnadseffektivt som möjligt genomfördes en organisationsförändring som bland annat syftade till att få en tydligare rollfördelning i kommunens fastighetsskötsel. Kommunen fick en egen beställarkompetens och bolaget en renodlad utförarroll. För att formalisera samarbetet har nu ett avtal om förvaltningsentreprenad tagits fram gemensamt av kommunens fastighetsförvaltning och Säterbostäder. Avtalstiden är utan automatisk förlängning. Detta innebär att avtalet måste utvärderas innan nytt avtal kan träffas. Entreprenaden omfattar administrativa arbetsuppgifter, rondering och tillsyn, jour, interna transporter samt skolvaktmästeri. För dessa tjänster betalar kommunen en fast årlig avgift på kronor som debiteras månadsvis. För projektering, projektledning, upphandling och uppföljning av underhålls- och energiprojekt, felavhjälpande underhåll, samt övriga tjänster debiteras kommunen i första hand enligt i förväg överenskommet pris, i andra hand enligt kalkyl uppgjord i Säterbostäders kalkylprogram och i tredje hand på löpande räkning enligt självkostnadsprincipen. I bilaga finns angivet priser för olika yrkeskategorier. I förslaget till avtal regleras även kvalitetskrav i utförandet, vilken organisation beställare och utförare ska ha, hur samverkan ska ske, tider för utförande av arbete, ansvarförhållanden, hur fakturering ska ske, samt hur beställningar kan avbeställas och hävas. Vid tvister mellan beställare och leverantör om kontraktsarbeten skall dessa i första hand avgöras av kommunstyrelsen, i andra hand av svensk allmän domstol. Förslaget till avtal är kompletterat med ett antal bilagor som förtydligar uppdraget och hur det ska genomföras. Detaljnivån kan synas onödigt hög för ett avtal mellan två grenar av den kommunala koncernen. Den kan dock förklaras av en historisk misstro mellan beställare och utförare, och där det tidigare inte har funnits några skriftliga överenskommelser. Kommande utvärdering av avtalet får vissa om detaljnivån är nödvändig framledes. Bert Stabforsmo ekonomichef Postadress Besöksadress Telefon E-postadress Säters Kommun Rådhuset (vxl) kommun@sater.se Box 300 Åsgränd 2 Internetadress Säter Säter

10 1

11 2

12 3

13 4

14 5

15 6

16 7

17 8

18 9

19 10

20 11

21 12

22 13

23 14

24 15

25 16

26 17

27 18

28 19

29 20

30 21

31 22

32 23

33 24

34 25

35 26

36 27

37 28

38 29

39 30

40 31

41 32

42 33

43 34

44 35

45 36

46 37

47 38

48 39

49 40

50 41

51 42

52 43

53 44

54 45

55 46

56 47

57 48

58 49

59 50

60 51

61 52

62 53

63 54

64 55

65 56

66 57

67 58

68 59

69 60

70 61

71 62

72 63

73 64

74 65

75 66

76 67

77 68

78 69

79 70

80 71

81 72

82 73

83 74

84 75

85 76

86 77

87 78

88 79

89 80

90 81

91 82

92 83

93 84

94 85

95 86

96 87

97 88

98 89

99 90

100 91

101 92

102 93

103 94

104 95

105 96

106 97

107 SÄTERS KOMMUN KALLELSE Sammanträdesdatum Kommunfullmäktige Blad Kf Dnr KS2015/0187 Kommunalt handlingsprogram LSO (Lagen om skydd mot olyckor) Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslå kommunfullmäktige besluta anta kommunalt handlingsprogram LSO (lagen om skydd mot olyckor) för år Bakgrund och ärendebeskrivning Lag 2003:778, om skydd mot olyckor, reglerar ansvar och uppgifter för enskilda personer, fastighetsägare, företag, kommuner och dess räddningstjänst samt vissa andra statliga myndigheter. Målet med lagen är att färre olyckor ska inträffa, färre människor ska dö samt minskad materiell förstörelse. Bestämmelserna i lagen syftar till att i hela landet bereda människors liv och hälsa samt egendom och miljö i ett med hänsyn till de lokala förhållandena ett tillfredsställande och likvärdigt skydd mot olyckor. Enligt gemensamt politiskt beslut i kommunerna Borlänge, Falun, Gagnef och Säter har förslag på ett gemensamt handlingsprogram upprättats. Till det gemensamma handlingsprogrammet finns tillhörande delprogram som är specifika för varje kommun Justerande sign Utdragsbestyrkande

108 Tjänsteutlåtande Datum Diarienummer Dnr KA Kommunalt handlingsprogram LSO (Lagen om skydd mot olyckor) Förslag till beslut att anta kommunalt handlingsprogram LSO (lagen om skydd mot olyckor) Bakgrund Lag 2003:778, om skydd mot olyckor, reglerar ansvar och uppgifter för enskilda personer, fastighetsägare, företag, kommuner och dess räddningstjänst samt vissa andra statliga myndigheter. Målet med lagen är att färre olyckor ska inträffa, färre människor ska dö samt minskad materiell förstörelse. Bestämmelserna i lagen syftar till att i hela landet bereda människors liv och hälsa samt egendom och miljö i ett med hänsyn till de lokala förhållandena ett tillfredsställande och likvärdigt skydd mot olyckor. Enligt gemensamt politiskt beslut i kommunerna Borlänge, Falun, Gagnef och Säter har förslag på ett gemensamt handlingsprogram upprättats. Till det gemensamma handlingsprogrammet finns tillhörande delprogram som är specifika för varje kommun Malin Karhu Birgersson Förvaltningschef kommunstyrelseförvaltningen/personalchef Pär Jerfström Kommunchef Postadress Besöksadress Telefon E-postadress Säters Kommun Rådhuset (vxl) kommun@sater.se Box 300 Åsgränd 2 Internetadress Säter Säter

109 Handlingsprogram TRYGGHET OCH SÄKERHET I BORLÄNGE, FALUN, SÄTER OCH GAGNEF

110 Innehåll 1. Brottsförebyggande arbete Samverkansavtal mellan kommun och polis 2. Skydd mot olyckor Brandförebyggande Trafiksäkerhet Is- och vattensäkerhet Fallprevention Suicidprevention Riskhänsyn i den fysiska planeringen Räddningstjänst 3. Krisberedskap Krisstöd 4. Klimatförändringar Borlänge, Falun, Säter och Gagnefs kommuner ska vara trygga och säkra att bo, vistas och driva verksamhet i. Ett helhetsgrepp kring frågorna om brottsförebyggande arbete, skydd mot olyckor och krishantering är nödvändigt för att skapa en trygg och säker tillvaro. Politikerna i Borlänge, Falun, Säter och Gagnefs kommun har av det skälet beslutat om att ett gemensamt handlingsprogram ska tas fram. Inte minst är programmet viktigt eftersom positiva resultat är beroende av samhällets samlade insatser och ansvarstagande. Då ansvaret dessutom ofta ligger på den enskilde, det vill säga individer, fastighetsägare, verksamhetsutöver och organisationer, ser vi att denna plan fyller en mycket viktig funktion. I handlingsprogrammet har vi gemensamt lyft fram kända framgångsfaktorer och de målsättningar som finns i verksamheten. Vidare beskrivs strategiskt viktiga arbetsuppgifter för kommunen samt särskilda satsningar för perioden Till detta handlingsprogram finns tillhörande delprogram för områdena brottsförebyggande arbete, trafiksäkerhet, brandförebyggande verksamhet, fallprevention, suicidprevention, vattensäkerhet, klimatförändringar och krishantering (utgör även plan för extraordinära händelser). Delprogram finns också att tillgå hos Räddningstjänsten. Uppföljning sker genom en årlig skriftlig rapport till respektive kommunstyrelse samt fortlöpande uppföljning och utvärdering inom varje delområde. Övergripande målsättningar med samarbetet under Genom information och utbildning stärka individers egenförmåga. Upprätta ett samarbete mellan kommunerna för att effektivt och gemensamt arbeta förebyggande mot brott, olyckor och risker. Bibehålla kvaliteten och förmågan att agera vid olyckor och kriser. Öka samverkan med myndigheter, organisationer och näringsliv. Säkerställa att tillsyn och kontroll av särskilt farliga verksamheter genomförs. Identifiera, följa upp och analysera fokusområden för att ständigt utveckla och förbättra det förebyggande arbetet. Vår vision Alla människor som bor, besöker, verkar och vistas i våra medlemskommuner ska vara trygga och säkra på att de aldrig skadas eller utsätts för något brott. HANDLINGSPROGRAM TRYGGHET OCH SÄKERHET I BORLÄNGE, SÄTER, FALUN OCH GAGNEF

111 1 Brottsförebyggande arbete Kommunens brottsförebyggande arbete omfattar arbete med barn och ungdomar, fysiska trygghetsåtgärder samt åtgärder som fastighetsägare vidtar. I de förebyggande satsningarna ingår också arbete på individnivå samt kommunens myndighetsutövning som bedrivs i nära samverkan med polismyndighet, näringsliv och lokala initiativ. SAMVERKANSAVTAL MELLAN KOMMUN OCH POLIS Varje kommun tecknar varje år ett avtal med Polismyndigheten där inriktningen på samverkan mellan kommuner och polis anpassas efter var kommuns behov. Kommunens prioriterade områden ligger till grund för hur avtalet ser ut. I avtalen anges på vilket sätt man ska samverka kring dessa områden. Exempel på områden som kan vara prioriterade i ett avtal: Våld i offentlig miljö Förebyggande arbete med ungdomar Kriminella gängkonstellationer och organiserad brottslighet Livsstilskriminella Integrationsfrågor Grannsamverkan Den samverkan som uttalas i avtalen sätter det brottsförebyggande arbetet i fokus, där det huvudsakliga syftet är att kommunens invånare ska kännsa sig trygga och säkra i sin vardag. Utifrån denna ambition arbetar kommunen och polisen gemensamt fram metoder och strategier som sedan ligger till grund för det faktiska arbete som görs. Kunskaps- och erfarenhetsutbytet är viktigt för att nå framgång. Representanter från polisen, kommunen och andra samarbetspartners träffas därför flertalet gånger per år. I varje kommuns delprogram för brottsförebyggande arbete finns mer information. HANDLINGSPROGRAM TRYGGHET OCH SÄKERHET I BORLÄNGE, SÄTER, FALUN OCH GAGNEF

112 2 Skydd mot olyckor Olyckor och bränder orsakar varje år cirka 40 dödsfall i kommunerna Borlänge, Falun, Säter och Gagnef. Därtill vårdas drygt 1500 personer på sjukhus, till en kostnad av omkring en miljard kronor per år. Utöver detta behövs också de mer omätbara skadorna på exempelvis miljö och kulturhistoria nämnas. BRANDFÖREBYGGANDE VERKSAMHET Omkring 500 bränder per år, hälften i byggnader och hälften i det fria, är den sammanlagda siffran för Falun Borlänge, Säter och Gagnef. 15 procent av dessa bränder är enligt statistiken anlagda. När det gäller byggnadsbränder dominerar bostadsbränderna. Omkring 20 procent av dessa leder till så kallade utvecklade bränder, det vill säga bränder som lämnat startföremålet. Vid brister i det förebyggande brandskyddet kan bränder utvecklas till katastrofala händelser med omfattande brandspridning och i värsta fall förlorade människoliv. Brandsäkerhet delas in i två huvuddelar; förebyggande arbete för att förhindra uppkomsten av bränder samt minimera brandens omfattning och tillhörande skador.! Brandsäkerhet i kommunerna uppnås genom att den enskilde aktivt bedriver systematiskt brandskyddsarbete att den enskilde analyserar och åtgärdar de brandrisker som finns att den enskilde har god kunskap om och tar ansvar för sin brandsäkerhet att varje bostad har fungerande brandvarnare goda utrymningsmöjligheter fungerande skydd mot brandspridning mellan fastigheter För mer information, se Räddningstjänstens delprogram för Brandförebyggande verksamhet. TRAFIKSÄKERHET I kommunerna Falun, Borlänge, Säter och Gagnef inträffar varje år omkring 250 trafikolyckor med personskador. I snitt omkommer fem av dessa och ytterligare 25 människor skadas svårt. Trafikolyckor med med personbilar står för cirka 90 procent av det sammanlagda antalet trafikolyckor i våra kommuner. I och med riksdagens beslut om det långsiktiga målet - nollvision - för trafiksäkerheten, ställs höga krav på att kommunerna driver ett systematiskt och effektivt trafiksäkerhetsarbete.! Trafiksäkerhet i kommunerna uppnås genom att alla trafikanter visar hänsyn och respekterar gällande bestämmelser god hastighetsefterlevnad, hög bältesanvändning och trafiknykterhet att oskyddade trafikanter syns bra i mörker och att hjälmanvändningen är hög att trafikmiljön utformas för att uppnå hög säkerhet I varje kommuns delprogram finns mer information. HANDLINGSPROGRAM TRYGGHET OCH SÄKERHET I BORLÄNGE, SÄTER, FALUN OCH GAGNEF

113 IS- OCH VATTENSÄKERHET Hur många som förolyckas vid is eller vattenaktivitet varierar mycket från år till år, främst beror det på hur vädret har varit. I genomsnitt omkommer en person per år genom drunkning i kommunerna Falun, Borlänge, Säter och Gagnef. Simkunnighet är troligen den viktigaste faktorn för få en god vattensäkerhet. En annan viktig faktor är nykterhet och användande av rätt skyddsutrustning vid vattenaktivitet. Ansvaret för att barn i kommunerna har simkunnighet, som är ett krav för betyg, ligger hos de som svarar för skolverksamheten i respektive kommun. I kommunernas samlade vattensäkerhetsarbete ingår förutom skolan även räddningstjänsten, olika förvaltningar och frivilligorganisationer.! Is- och vattensäkerhet i kommunerna uppnås genom att den enskilde använder säkerhetsutrustning vid aktiviteter på is och vatten att den enskilde kan simma att fastighetsägare och verksamhetsutövare ser till att det är god tillgång till livräddningsutrustning vid platser för is- och vattenaktiviteter I varje kommuns delprogram finns mer information. FALLPREVENTION Fallolyckor är den olyckstyp som leder till flest dödsfall, flest antal inläggningar på sjukhus och flest antal besök på akutmottagningar. Mest drabbade är äldre i den egna bostaden. I Borlänge, Falun, Säter och Gagnefs kommuner beror ett femtontal dödsfall årligen på fallolyckor.! Fallsäkerhet i kommunerna uppnås genom en god folkhälsa bland de äldre i kommunen en inom- och utomhusmiljö där fallskadorna förebyggts I varje kommuns delprogram finns mer information. SUICIDPREVENTION Suicid och suicidförsök är ett stort folkhälsoproblem där suicid är den vanligaste dödsorsaken i åldergruppen år i Sverige. Suicidprevention bör utgå dels från ett befolkningsperspektiv och dels från ett individperspektiv. Under kommande mandatperiod skall kommunerna utreda hur arbetet skall bedrivas i respektive kommun. I varje kommuns delprogram finns mer information. HANDLINGSPROGRAM TRYGGHET OCH SÄKERHET I BORLÄNGE, SÄTER, FALUN OCH GAGNEF

114 RISKHÄNSYN I FYSISK PLANERING Att ta rimlig hänsyn till olika risker när vi bygger vårt samhälle är givetvis en självklarhet. Krav på riskhänsyn finns bland annat i plan- och bygglagen (SFS 2010:900) och som en del i kommunens risk- och sårbarhetsarbete. Översvämmningar, ras/skred och erosion är exempel på händelser som har identifierats särskilt i kommunens riskanalys. I dokumentet Klimatanpassning i fysisk planering - Vägledning från länsstyrelserna är en vägledning till kommunerna i det fysiska planarbetet. Kommunerna arbetar också med plan- och byggfrågor där hänsyn ska tas till risk för olyckor. Dessutom ska ras- och skredproblematik beaktas vid planering och byggnation. Räddningstjänsten bevakar i sin tur riskhänsyn i planfrågor i remissvar till nämnd i respektive kommun.! Riskhänsyn i den fysiska planeringen finns genom rimlig hänsyn till olika risker när vi bygger vårt samhälle att följa kraven på riskhänsyn som bland annat finns i plan- och bygglagen (SFS 2010:900) att ta hänsyn till risker i såväl- plan som bygglovsprocessen att genomföra översvämnings- och ras/skredstudier i kommunerna I varje kommuns delprogram finns mer information. RÄDDNINGSTJÄNST Trots ett väl fungerande, förebyggande arbete kommer det alltid inträffa händelser då snabb hjälp, i form av polis, ambulans och räddningstjänst, behövs. Varje kommun är skyldig att utföra räddningsinsatser när det uppstår ett brådskande behov av det. I kommunerna Falun, Borlänge, Säter och Gagnef planeras och utförs räddningstjänsten av Räddningstjänsten Dala Mitt. Räddningstjänsten Dala Mitt larmas årligen till ungefär händelser. Ungefär 500 av dessa är så kallade sjukvårdslarm, som egentligen inte ingår i det som kallas räddningstjänst i Lagen om skydd mot olyckor. Men tack vare räddningstjänstens goda, geografisk täckning används resurserna även till dessa larm. Räddningstjänsten Dala Mitts stationer finns i Falun, Borlänge, Gagnef, Mockfjärd, Björbo, Gustafs, Stora Skedvi, Säter, Enviken, Bjursås, Svärdsjö och Grycksbo. Avtal kring räddningstjänstsamverkan finns mellan grannkommuner och andra organisationer. Vissa platser inom Räddingstjänsten Dala Mitts upptagningsområde nås snabbare av en räddningsstyrka från en grannkommun än den egna, då larmas denna styrka till platsen. Vid större händelser kan förstärkning även kallas in från andra kommuner och räddningstjänster. Den enskilde får hjälp från kommunernas räddningstjänst vid olyckor och andra nödlägen. Hjälpen består dels av en första insats som minst innefattar en räddningsstyrka. Vid behov sker en styrkeuppbyggnad som kan innefatta flera enheter för att klara en effektiv insats. HANDLINGSPROGRAM TRYGGHET OCH SÄKERHET I BORLÄNGE, SÄTER, FALUN OCH GAGNEF

115 Stora olyckor kräver stor förmåga till samverkan och ledning av räddningsinsatser. Dessa olyckor belastar Räddningstjänsten Dala Mitt i sin helhet och kan kräva samverkan med andra myndigheter och organisationer.! Effektiv räddningstjänst uppnås bland annat genom att samhällets insatser kompletterar den enskildes snabbhet i larmkedjan förmåga att snabbt bygga upp insatsens omfattning beroende på händelse fungerande och väl anpassade fordon och materiella resurser en välutbildad och övad personal en tydlig och fungerande räddningsledning samverkan mellan olika hjälpinstanser lärande av egna och andras erfarenheter från inträffade räddningsinsatser kortare insatstider I delprogrammet Räddningstjänst finns mer information. 3 Krisberedskap Krishantering, sett ur samhällets perspektiv, består av att upprätthålla de grundläggande och samhällsviktiga funktionerna även vid svår påfrestning. Lagen om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap, reglerar detta. Verktygen för krishantering kan grovt delas in i förebyggande sårbarhetsreducerade åtgärder samt förmågan att hantera en kris eller svår samhällsstörning. Målet för samhällets krishantering är att: Skydda människors liv och hälsa. Värna om samhällets funktiontionalitet Upprätthålla grundläggande värderingar, demokrati, rättsäkerhet samt människors frihet och rättigheter.! God krisberedskap uppnås genom att kommunen har en aktuell krisberedskapsplan att kommunen har en samövad krisledningsorganisation I varje kommuns delprogram finns mer information. HANDLINGSPROGRAM TRYGGHET OCH SÄKERHET I BORLÄNGE, SÄTER, FALUN OCH GAGNEF

116 KRISSTÖD I varje kommun (Borlänge, Falun, Säter och Gagnef) finns en krisstödsgrupp. Denna grupp kallas POSOM (Psykiskt och socialt omhändertagande). Kommunens målsättning med POSOM-gruppen är att förebygga psykisk ohälsa genom att erbjuda och organisera krisstöd i akuta situationer. Gruppen kan se olika ut beroende på kommun. Ofta ingår personal från socialtjänsten, räddningstjänsten, kyrkan, polisen och utbildningsförvaltningen. Det finns en lång tradition av nära samverkan mellan samhällets stödfunktioner.! En kommun med bra omhändertagande vid kriser uppnås genom att drabbade får stöd av anhöriga, skolpersonal, arbetskamrater och arbetsgivare. frivilliga organisationer, trossamfund och vårdinrättningar. att arbetsgivare och verksamhetsansvariga i förväg planerar för omhändertagande vid kriser och har etablerade kontakter med företagshälsovård och andra liknande resurser. att kommunen samorndar behov av krisstöd vid omfattande händelser. att kommunen upprättar informations- och stödcentrum samt samverkar med de övriga organisationer som finns i nätverket. I varje kommuns delprogram finns mer information. 4 Klimatförändringar Kommunerna Falun, Borlänge, Säter och Gagnef ska under tillsammans utreda hur vi kan anpassa oss till ett förändrat klimat samt identifiera förväntade konsekvenser. HANDLINGSPROGRAM TRYGGHET OCH SÄKERHET I BORLÄNGE, SÄTER, FALUN OCH GAGNEF

117 Samarbete under ständig utveckling Det här handlingsprogrammet för trygghet och säkerhet i Borlänge, Falun, Säter och Gagnefs kommuner är unikt i den bemärkelsen att detta är en nysatsning. Vår målsättning är förstås att samarbetet ska bära frukt både på kort och lång sikt. För att säkerställa att vi gör rätt saker kommer vi årligen utvärdera samarbetet och kritiskt granska oss själva. På så sätt kommer vi också att förvissa oss om att vi ständigt utvecklas och blir bättre tillsammans. Vidare ger det oss möjighet att analysera vårt arbete tillika resultaten på ett sätt som vi tror kommer till nytta även i politiska sammanhang. Vill du veta mer? Är du nyfiken på vårt samarbete och hur vårt arbete fortlöper är du varmt välkommen att kontakta oss. Du har självklart också möjilghet att på egen hand fördjupa dig i våra kommuners delprogram, som färdigställda är offentliga handlingar, samt hålla dig uppdaterad när det gäller våra årliga utvärderingar och fortsatta planering. Kommunen För att få kontakt med riskoch säkerhetssamordnare, ring din kommuns växel. Borlänge: Falun: Gagnef: Säter: Räddningstjänsten Dala Mitt Sök räddningschef eller ställföreträdande förbundschef på info@dalamitt.se eller HANDLINGSPROGRAM TRYGGHET OCH SÄKERHET I BORLÄNGE, SÄTER, FALUN OCH GAGNEF

118 Handlingsprogram för brandförebyggande verksamhet Delprogram till handlingsprogram Trygghet och säkerhet i Falu, Borlänge, Säter och Gagnefs kommuner Dnr

119 Handlingsprogram för brandförebyggande verksamhet DELPROGRAM TILL HANDLINGSPROGRAM TRYGGHET OCH SÄKERHET i Falu, Borlänge, Säter och Gagnefs kommuner Handlingsprogrammet för Brandförebyggande arbete är framtaget av Räddningstjänsten Dala Mitt och är ett delprogram i Handlingsprogrammet trygghet och säkerhet antaget av respektive kommunfullmäktige 2015-xx-xx Kenneth Persson Direktionens ordförande Mats Hedlund Stf. Förbundschef

120 Innehåll 1. Inledning Handlingsprogrammets syfte Riskbild Den enskilde och kommunens skyldigheter Den enskildes skyldigheter Kommunens skyldigheter 5 2. Övergripande mål Nationella mål Lokala mål Särskilda satsningar Uppföljning 6 3. Verksamhetsbeskrivning Riskbaserat arbete Olycksundersökning brand Att underlägga för den enskilde Tillsyn LSO och LBE Tillsyn enligt LSO kap Tillsyn av skriftlig redogörelse enligt LSO kap Tillsyn av riskobjekt Tillsyn på Riskobjekt enligt LSO kap Tillsyn av andra riskobjekt enligt LSO 2 kap Tillsyn av brandfarliga och explosiva varor enligt LBE Stöd till andra myndigheter Remisshantering Riskhänsyn i fysisk planering Brandskydd i byggprocessen Tillståndsprövning enligt Lag om brandfarliga och explosiva varor Rengöring (sotning) och brandskyddskontroll Kompetens Ledning Kompetens för myndighetsverksamhet och stöd till andra myndigheter Kompetens för egensotning Kompetens för att underlätta för den enskilde Kontinuerlig kompetensutveckling 5. Sändlista 13

121 1 Inledning För kommunerna Falun, Borlänge, Säter och Gagnef finns ett gemensamt övergripande Handlings-program för Trygghet och Säkerhet antaget av respektive fullmäktige 2015-xx.xx. Det här handlingsprogrammet för brandförebyggande verksamhet är ett underliggande delprogram till kommunernas gemensamma övergripande handlingsprogram. Handlingsprogrammet anger hur den brandförebyggande verksamheten enligt Lag (2003:778) om skydd mot olyckor (LSO) samt Lag (2010:1011) om brandfarliga och explosiva varor (LBE) ska bedrivas. Medlemskommunerna (Falun, Borlänge, Säter och Gagnef) för Räddningstjänsten Dala Mitt (RDM) har gett RDM i uppdrag att leda kommunernas brandförebyggande arbete. Handlingsprogrammet är godkänt av förbundsdirektionen Verksamheten delas in i att dels arbeta för att bränder inte skall inträffa och dels för att minimera skadorna vid en brand samt lära av inträffade bränder. Dessutom säkerställa att anläggningar med farlig verksamhet själva har skälig beredskap för att hantera en olycka och att möjlighet till räddningsinsats vid en brand beaktas i fysisk planering. För att uppnå ett effektivt brandförebyggande arbete regleras RDM:s åtgärder och organisation av nedanstående program, förbundsordning, planer och styrdokument. Dokumenten finns tillgängliga hos RDM. Dokument Handlingsprogram för trygghet och säkerhet Delprogram för brandförebyggande verksamhet Underlag för dimensionering av räddningstjänstförmågan 2015 Förbundsordning Verksamhetsplan Andra styrdokument Beskrivning Redovisar det systematiska säkerhetsarbetet som kommunen bedriver. Redovisar hur kommunen underlättar för den enskilde genom rådgivning, information och utbildning. Bedriver tillsyn och tillståndshantering och stödjer andra myndigheter. Dessutom rengöring (sotning) och brandskyddskontroll samt Risk och olycksuppföljande arbete. Rapporten syftar till att ange risker för olyckor som kan leda till räddningsinsats och ska kunna användas för att anpassa verksamheten till lokala förhållanden i medlemskommunerna. Redovisar det ansvar och de uppdrag som medlemskommunerna tilldelat RDM. Redovisar respektive års verksamhet, målsättningar och fokusområden samt uppföljning av dessa. Interna Policys, rutiner och andra styrdokument som behövs för verksamheterna. Antas av Kommunfullmäktige Kommunfullmäktige RDMs Direktion Kommunfullmäktige RDMs Direktion Enligt delegationsordning 1.1 Handlingsprogrammets syfte Handlingsprogrammet för brandförebyggande verksamhet utgör ett övergripande dokument som med utgångspunkt från aktuell riskbild beskriver hur det brandförebyggande arbetet i Falu, Borlänge, Säter och Gagnefs kommuner ska genomföras och utvecklas. Handlingsprogrammet ska även stimulera den politiska debatten och ställningstagandet vad gäller skydd mot olyckor samt utgöra: en målbeskrivning av RDM:s brandförebyggande verksamhet. ett instrument för redovisning, uppföljning och utvärdering. underlag vid information till allmänheten. ett underlag för länsstyrelsens tillsyn av kommunerna och RDM. Innan respektive kommuns kommunfullmäktige har antagit Handlingsprogram för brandförebyggande verksamhet har handlingsprogrammet godkänts av RDM:s direktion Handlingsprogrammet har skickats ut för samråd till de myndigheter, kommuner och förvaltningar samt övriga organisationer som kan anses ha ett väsentligt intresse, se sändlista under avsnitt 5. Följande organisationer har lämnat synpunkter: Räddningstjänsten Vansbro, Brandkåren Leksand, Räddningstjänsten Västerbergsslagen, Räddningstjänsten Rättvik, Polismyndigheten, Kommunförbundet Södra Hälsingland, Landstinget Dalarna, Länsstyrelsen Dalarna. Efter att Handlingsprogrammet för brandförebyggande verksamhet antagits delges detta Länsstyrelsen Dalarna. Sida 4

122 1.2 Riskbild I Sverige sker i genomsnitt dödsbränder per år. 90 procent av dessa inträffar i bostäder. Det finns tydliga skillnader mellan olika åldrar, kön, delar av landet och vilken miljö man befinner sig. Åldersgruppen 65 år eller äldre är dock generellt överrepresenterade och det är även vanligt att de omkomna har någon form av funktionsnedsättning. I åldersgruppen år har fler än hälften av de omkomna konsumerat alkohol före olyckan och att rökning orsakar nästan en tredjedel av dessa dödsbränder. I en majoritet av dödsbränderna saknas även fungerande brandvarnare. Vissa personer bedömmas vara särskilt utsatta för och vid bränder. För dessa finns ett behov av att individanpassa brandskyddet i bostaden. Exempel är: Personer som bor i särskilt boende, Personer med behovsprövade insatser som bor i ordinärt boende. Personer utan behovsprövade insatser som bor i ordinärt boende. Personer med missbruks-, beroendeeller psykiska problem 1.3 Den enskilde och kommunens skyldigheter LSO reglerar enskildas och kommunernas ansvar inom området skydd mot olyckor. Nedan beskrivs de skyldigheter som den enskilde och kommunen har Den enskildes skyldigheter Den enda skyldighet enligt lag som ställs på privatpersoner i samband med olyckor är skyldigheten att varna och tillkalla hjälp (LSO 2 kap. 1 ). Den som äger eller nyttjar en byggnad är bland annat skyldig att vidta de åtgärder som är skäliga för att hindra eller begränsa skador till följd av brand (LSO 2 kap. 2 ). Enskilda i form av företag som bedriver farlig verksamhet enligt LSO 2 kap. 4 har fler skyldigheter, bland annat att hålla eller bekosta beredskap (LSO 2 kap. 4 ) samt att informera länsstyrelsen, polisen och kommunen vid utsläpp av giftiga eller skadliga ämnen (LSO 2 kap. 5 ) Kommunens skyldigheter För att skydda flickors, pojkars, kvinnors och mäns liv och hälsa samt egendom och miljön skall kommunen se till att åtgärder vidtas för att förebygga bränder (LSO 3 kap 1 ). Att kommuner och de statliga myndigheter som ansvarar för verksamhet enligt denna lag skall samordna verksamheten samt samarbeta med varandra och med andra som berörs. (LSO 1 kap. 6 ). Att i samarbete med andra myndigheter skapa en aktuell riskbild som beaktas i kommunens fysiska planering samt i arbete före och under en olyckshändelse (LSO 3 kap 3 ). Att via olycksundersökningar i skälig omfattning klarlägga orsakerna till olyckan, olycksförloppet och hur insatsen har genomförts. (LSO 3 kap 10 ) Att via utbildning, rådgivning och information höja medvetenheten och kompetensen hos pojkar och flickor samt kvinnor och män om samhällets grundläggande kravnivå avseende brand- och utrymningssäkerhet, brandfarlig och explosiv vara samt brandrisker och hur man agerar i händelse av brand. (LSO 3 kap 2 ). Att via tillsyn och tillståndshantering kontrollera att samhällets grundläggande kravnivå avseende brand- och utrymningssäkerhet samt brandfarlig och explosiv vara upprätthålls (LSO 5 kap. 1 ; LBE 21 ). Att svara för sotning och brandskyddskontroll av eldstäder (LSO 3 kap4 ). Sida 5

123 2 Övergripande mål 2.1 Nationella mål I LSO 1 kapitlet 1 och 3 anges de nationella målen och syftet med den verksamhet som ska bedrivas enligt lagen: Bestämmelserna i denna lag syftar till att i hela landet bereda människors liv och hälsa samt egendom och miljö ett med hänsyn till de lokala förhållandena tillfredsställande och likvärdigt skydd mot olyckor. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) har i den nationella strategin för hur brandskyddet kan stärkas genom stöd till enskilda satt upp tre mål som gäller fram till Antalet döda och svårt skadade vid bränder i bostadsmiljö ska minskas med minst en tredjedel till år Medvetenheten hos enskilda om brandrisker och hur man ska agera i händelse av brand ska öka. Andelen fungerande brandvarnare och brandskyddsutrustning i bostäder ska öka. 2.2 Lokala mål I Falu, Borlänge, Säters och Gagnefs kommuner skall olyckorna över tid minska. RDM bistår därför medlemskommunerna med att utveckla arbetet mot ett tryggare samhälle. Genom flexibla styrdokument och arbetsprocesser skall mesta möjliga koncernnytta och effektivitet eftersträvas. Det olycksförebyggande arbetet inriktas främst mot att förebygga bränder varvid olycksutredningar ges särskild uppmärksamhet. Men erfarenheter, kunskaper och färdigheter i andra sammanhang nyttjas också i samarbetet med medlemmarna och andra organisationer för att främja en säkrare miljö för de flickor och pojkar, kvinnor och män som vistas i kommunerna. Olycksfrekvensen mäts i relation till invånarantal och andra omständigheter som kan påverka förut- sättningarna att nå målet. Samhällseffekterna av RDM:s och medlemmarnas gemensamma arbete mäts och sätts även i relation till olyckornas omfattning, komplexitet och dess kostnader. 2.3 Särskilda satsningar Under handlingsprogramsperioden avser RDM att genomföra särskilda satsningar på att: Minska antal och konsekvenser av bostadsbränder Utveckla arbetet med att stärka brandskyddet för särskilt riskutsatta grupper Aktivt arbeta för att minska antal och konsekvens av anlagda bränder Utveckla samverkan och främja ett mer likartat brandförebyggande arbete inom medlemskommunerna och i länet Ta tillvara på lärande av tillbud och bränder Inför varje nytt verksamhetsår avser RDM även att utarbeta och fastställa prioriterade målgrupper, särskilda riskområden, byggnadstyper eller specifika objekt inom de olika verksamhetsområdena i det brandförebyggande arbetet. Dessa inklusive årsvisa målsättning beskrivs sedan i den årliga verksamhetsplanen. Inriktningen skall utgå från de särskilda satsningarna, egen olycksuppföljning, risker i förbundet samt regionala och nationella inriktningar och mål. 2.4 Uppföljning Flertalet mål i verksamhetsbeskrivningen (avsnitt 3) har bedömts vara lämpligare att följa upp fortlöpande då det inte är möjligt att sätta ett slutdatum på dem. I samband med uppföljning av dessa skall detta generera i tydliga årliga verksamhetsmål. Resultatet av årlig verksamhet och måluppfyllnad följs upp i samband med RDM:s verksamhetsavstämningar, delårsrapporter, årsredovisningar och vid direktionsmöten samt vid kvartal och halvårsvisa avstämningsmöten med medlemskommunerna. Utvärderingen av verksamhetsresultatet samt måluppfyllnaden sker via verksamhetsvisa uppföljningar av respektive verksamhet. Resultat och måluppfyllnad dokumenteras löpande i dokumentet Verksamhetsplan och budget för respektive år. I syfte, utifrån de nationella målen att i hela landet bereda människors liv och hälsa samt egendom och miljö ett med hänsyn till de lokala förhållandena tillfredsställande och likvärdigt skydd mot olyckor skall vid uppföljning under handlingsprogramsperioden detta handlingsprogram jämföras med jämförbara kommuner och förbund. Länsstyrelsen Dalarna har enligt LSO 5kap 2 tillsynsansvaret över detta Handlingsprogram för brandförebyggande verksamhet samt ansvar för bedömning enligt LSO 1kap 1 om att människors liv och hälsa samt egendom och miljö i jämförelse med andra kommuner bereds ett med hänsyn till lokala förhållandena tillfredställande och likvärdigt skydd mot bränder. Sida 6

124 3 Verksamhetsbeskriving Verksamheten ska förebygga bränder genom att sprida kunskap om brandrisker och brandskydd, stödja och vägleda både enskilda och organisationer, bedriva tillsyn och tillståndshantering, rengöring (sotning) och brandskyddskontroll samt att själva lära av egna och andras erfarenheter. Allt i syfte att skapa brandsäkra medlemskommuner. Genom samverkan med medlemskommunerna och andra aktörer verkar RDM för att den övergripande målsättningen ska uppnås. Samhällsskyddsavdelningen inom RDM ansvarar för verksamheterna enligt detta handlingsprogram inklusive uppföljning av dessa. Avdelningen består av en övergripande ledning och samordning (1,0 tjänst) samt tre verksamhetsområden. Myndighetsutövning och stöd till andra myndigheter (5,0 tjänster) Underlätta för den enskilde (1,0 tjänst) Risk och olycksuppföljning (1,0 tjänst) För avdelningen finns åtta heltidstjänster med grundtillhörighet enligt ovan. Utöver verksamhet inom grundtillhörigheten används medarbetarnas kompetens som stöd inom de övriga verksamhets- områdena. Utförande av uppdrag inom verksamhetsområdet Underlätta för den enskilde utförs till stora delar av operativ räddningstjänstpersonal. Ambitionen under handlingsprogramsperioden är att öka de personella resurserna. Kompetenskrav för verksamheterna se kapitel Riskbaserat arbete RDM följer enligt LSO 3kap 3 kontinuerligt upp den aktuella riskbilden. Underlag kommer till stor del från insatsrapporter, egna analyser och statistik som tas fram i räddningstjänstens verksamhet. Även underlag från bl. a. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB), Sveriges kommuner och landsting (SKL) och Polismyndigheten ger kunskap för vidare analys av läget både nationellt, regionalt och lokalt. Med utgångspunkt från den aktuella riskbilden inriktas RDM:s samt kommunens brandförebyggande verksamhet för att åstadkomma största möjliga effektivitet och nytta. Med utgångspunkt från uppmärksammade risker: Kan räddningschefen fatta beslut om eldningsförbud enligt förordningen (2003:789) om skydd mot olyckor (FSO) 2 kap. 7 Styrs kampanjer och information som anpassas efter behov Inriktas arbetet mot områden med anlagda bränder. Inriktas myndighetsutövning på särskilda riskområden, byggnadstyper eller specifika objekt. Målsättning Aktiviteter Ansvar Tillgång till aktuell riskbild i medlemskommunerna Konkreta och uppenbara risker för bränder och olyckor ska bättre förebyggas genom direkta åtgärder. Utveckla en effektiv arbetsform för att och kontinuerligt uppdatera förändringar i riskbilden. Effektiv erfarenhetsåterföring Brandriskprognoser och eldningsförbud Medverkande Klart (exempel på) RDM 2016 Fortlöpande uppföljning RDM Fortlöpande uppföljning 3.2 Olycksundersökning brand Räddningsinsatser ska enligt LSO 3kap 10 följas av en undersökning av såväl olycksorsak och förlopp som genomförandet och effekt av insatsen (Se även Delprogram Räddningstjänst). Resultatet av undersökningarna skall i lärande syfte återkopplas till RDM:s egen organisation, kommunerna och de externa parter som berörs av den aktuella olyckan. I stort kan undersökningarna delas in i tre ambitionsnivåer: insatsrapport, enkel olycksundersökning och särskild olycksundersökning. Ambitionsnivån är beroende på hur allvarlig olyckan varit eller vilken betydelse den får för den drabbade. Resultaten av undersökningarna kommuniceras som statistik och som rapporter. Undersökningarna utgör underlag för uppföljning och utvärdering av RDM:s brandförebyggande arbete samt räddningstjänstverksamhet. Målsättningar Se nästa sida Sida 7

125 Olycksundersökning brand - målsättningar Målsättning Aktiviteter Ansvar Bränder som föranlett räddningsinsatser skall leda till ett ökat lärande hos kommunen, RDM och den enskilde. Brandförlopp och brandskyddsåtgärder ska utredas* efter inträffade bränder i boendemiljö, allmänna byggnader samt andra typer av bränder. RDM ska utveckla egna processer för olycksuppföljning med fokus på brand i byggnad. Dessa utvecklar RDM:s arbete i att minska antalet bränder och skador vid inträffade bränder. RDM Medverkande (exempel på) Klart Fortlöpande uppföljning RDM ska särskilt undersöka och följa upp alla dödsbränder samt varje olycka som har ett stort kommunalt eller nationellt intresse. Bevara och utöka samarbete med andra organisationer och myndigheter. RDM ska rapportera alla inträffade dödsbränder till MSB som en del i uppbyggandet av en nationell erfarenhetsbank från genomförda olycksundersökningar. RDM Fortlöpande uppföljning RDM ska återknyta tidigare samarbete med polisen avseende arbete med utbildning av Räddningstjänsternas agerande på brottsplats samt stöd i utredning av brandorsak och förlopp inklusive utlåtanden. RDM *Utredningarna bör ge svar på frågor av typ: var, när, hur, varför och om möjligt hos vem brinner det. 3.3 Att underlätta för den enskilde Utbildning, information och rådgivning utgör de verktyg enligt LSO 3kap 2 med vilka verksamheten ska höja medvetenheten och kompetensen hos flickor, pojkar, kvinnor och män för att de ska kunna fullfölja sina skyldigheter enligt LSO kap2. Verksamheten utgörs av olika processer som är inriktade mot de för året prioriterade målgrupperna. Samtliga befintliga samt under handlingsprogramsperioden nytillkommande processer finns utförligt beskrivna i aktivitetsplanen för verksamhetsområdet Underlätta för den enskilde. Processer för de för året prioriterade målgrupperna inklusive årsvisa målsättningar beskrivs i verksamhetsplan för året. Målsättning Aktiviteter Ansvar Nå kommuninvånare med kunskap om brandrisker och brandskydd. Mera brandriskmedveten yngre generation Utöka och förbättra omfattningen av RDM:s brandskyddsinformation i kommunens mindre orter. Efter inträffade händelser fylla medborgarens informationsbehov. Utveckla budbärare. Bättre anpassat brandskydd för riskutsatta personer. Utveckla kommunernas organisatoriska skydd och kompetens för att förebygga bränder och andra olyckor. Erbjuda utbildning i bostads-brandskydd, medverka vid event samt synas och höras i sociala media. Vid behov genomföra riktade kommunikations- och utbildnings insatser Besök hos personer som fyllt 80 år som inte har några insatser från kommunen. Brandskyddsinformation till elever i för- och grundskolan. Öka möjligheten för att nå ut med information i kommunernas mindre orter via brandmän i beredskap och lokala nyckelpersoner- och verksamheter. Utökad information och utbildning anpassad till orter där det kan dröja innan räddningspersonal är på plats. Via händelsebaserat brand- förebyggande arbete informera om händelsen, aktuella risker och förmedla kontaktvägar för ytterligare information. Utöka och utveckla samverkan med nyckelverksamheter för att sprida information om brandrisker och brandskydd. Identifiera särskilt riskutsatta individer och grupper som kan erbjudas åtgärder i form av särskilt stöd anpassat till den enskildes situation. Utbilda kommunens personal i grundläggande brandskydd samt berörda i systematiskt brandskyddsarbete (SBA). RDM RDM RDM RDM RDM RDM RDM Kommun* RDM, Kommun Medverkande (exempel på) Sotare Hyresgäst-förening Handikappråd Kommunala förvaltningar Frivillig org. För- & grundskola Kommunala förvaltningar Sotare Brandskyddsföreningen Fastighetsägare och hyresvärdar Fastighetsägare Hyresvärdar Föreningar Handikappråd Sotare Kommunala förvaltningar RDM Landstinget Kommunala förvaltningar Klart Fortlöpande uppföljning Fortlöpande uppföljning Fortlöpande uppföljning Fortlöpande uppföljning Fortlöpande uppföljning Fortlöpande uppföljning Fortlöpande uppföljning * Exempel på funktioner inom kommunen som kan vara aktiva i arbetet är socialsekreterare, bostadsanpassnings- och biståndshandläggare, vårdplanerare, hemtjänst, personliga assistenter, boendestödjare, anhörigstöd, fixartjänster samt personal i särskilt boende. Sida 8

126 3.4 Tillsyn LSO och LBE Tillsyn enligt LSO 2kap 2 Tillsyn enligt (LSO 2kap 2 ) skall genomföras på byggnader och anläggningar för att säkerställa ett skäligt brandskydd. Tillsynen utgörs i huvudsak av kontroll av det samlade brandskyddet. Vid tillsyn av brandskyddet beaktas både verksamhetens systematiska brandskyddsarbete och det tekniska brandskyddet samt om befintlig skyddsnivå är skälig. Tillsynen kan även utgöras av kontroll av vissa delar av brandskyddet. Planerad tillsyn genomförs löpande under året enligt fastställd tillsynsplan. Inriktningen i tillsynsplanen styrs av en analys av risk och väsentlighet för att inrikta tillsynen där behovet är som störst, särskilda riskområden, byggnadstyper eller specifika objekt. Tillsyn kan även utföras på förekommen anledning vid kännedom eller misstanke om brister i brandskyddet. Exempelvis: i samband med ansökan om alkoholtillstånd eller tillstånd för offentlig tillställning. vid ny eller ändrad verksamhet i samverkan med andra myndigheter Tillsyn av skriftlig redogörelse enligt LSO 2kap 3 Ägare av byggnader eller anläggningar som omfattas av Statens räddningsverks föreskrifter om skriftlig redogörelse för brandskyddet (SRVFS 2003:10) är skyldiga lämna in en skriftlig redogörelse över brandskyddet (LSO 2kap 3 ). Den skriftliga redogörelsen förtydligar den enskildes ansvar för brandskyddet och begärs in i samband med nybyggnation och förändring av verksamhet. Tillsyn av den skriftliga redogörelsen utförs genom en uppföljning av att inkomna redogörelser inkommit inom angiven tid samt bedöms vara fullständiga Tillsyn av riskobjekt Tillsyn på Riskobjekt enligt LSO 2kap 4 Vid vissa anläggningar bedrivs verksamhet som innebär fara för att en olycka ska orsaka allvarliga skador på människor eller miljön. Sådana anläggningar omfattas av skyldigheterna i 2 kap. 4 LSO och kallas ibland för 2 kap 4-anläggningar eller farlig verksamhet. En del av dessa anläggningar omfattas även av bestämmelser i Sevesolagstiftningen och klassas i en lägre eller en högre kravnivå. Länsstyrelsen beslutar efter samråd med kommunen vilka anläggningar som omfattas av dessa skyldigheter Kommunens ansvar gentemot dessa verksamheter är att vara tydliga med vilka resurser samhället har att hantera en dimensionerande skadehändelse på deras objekt och vilket ansvar som ligger på ägare och verksamhetsutövare. Kommunen har även ett tillsynsansvar, vilket innebär att kommunen kan ställa krav på att verksamheten i skälig omfattning kompletterar sin beredskap. Tillsyn på dessa anläggningar utförs som en del i insatsdialog (se delprogram Räddningstjänst) samt i samband med tillsyn av brandskyddet enligt LSO 2 kap 2. Tillsynen kan även komma att samordnas med andra berörda myndigheters tillsyn. Objekt Ort Seveso Huvudsakliga risker Dala Airport Borlänge - Flygplanshaveri Rangerbangården, Borlänge Borlänge - Lagring av diverse farligt gods/närhet till Norra backa handelsområde. Bäckelunds kraftvärmeverk Borlänge Lägre Lagring av stora mängder eldningsolja i kombination med närhet till Norra backa handelsområde. SSAB Borlänge Högre Hantering av stora mängder brandfarliga vätskor och gaser i kombinaton med närhet till Ica Maxi och bostadsområden. Swecrom* Borlänge Högre Hantering av stora mängder miljöfarlig kromsyra. Stora Enso Kvarnsvedens pappersbruk Borlänge Lägre Hantering av stora mängder giftiga gaser och oxiderande kemikalier. Cisternanläggning Varggården Falun Lägre Hantering av stora mängder gasol. Falu rödfärg (även Vattenfabriken inom nära framtid) Falun Högre Hantering av stora mängder miljöfarligt blyhaltigt färgpigment. På vattenfabriken diverse oxiderande och frätande vätskor. Krondiksdammen Falun - Dammbrott. Tängerdammen Falu kommun - Dammbrott. Mockfjärds kraftstation Gagnefs kommun - Dammbrott. * Anläggningen är under utredande avseende fortsatt 2kap 4 anläggning. Sida 9

127 Tillsyn av andra riskobjekt enligt LSO 2kap 2 Vid vissa större eller komplexa anläggningar bedrivs verksamhet som kan innebära större specifika brand och utrymningsrisker. Exempelvis vårdanläggningar, större köpcentra eller industrier. Dessa anläggningar ställer höga krav på att ägare och nyttjanderättshavare har ett väl fungerande systematiskt brandskyddsarbete samt att möjlighet till räddningsinsats är väl förberedd och kommunicerad. Detta i syfte att undvika risk för skada på flickor, pojkar, kvinnor och män som vistas inom dessa anläggningar. Vilka objekt som bedöms som andra riskobjekt baseras på årlig riskbedömning och medtas i tillsynsplanen för verksamhetsåret. Tillsyn på dessa anläggningar kan utföras som en del i insatsdialogen samt i samband med tillsyn av brandskyddet enligt LSO 2 kap Tillsyn av brandfarliga och explosiva varor enligt LBE 21 Tillsyn enligt LBE 21 skall genomföras på byggnader och anläggningar med brandfarliga och explosiva varor för att säkerställa en säker hantering. Tillsynen utgörs i huvudsak av kontroll av hantering av brandfarliga och explosiva varor i enskilda verksamheter. Vid kontroll av hanteringen beaktas verksamhetens systematiska arbete med säkerheten i hanteringen och att krav och villkor ställda i lag, förordning, föreskrifter och tillstånd uppfylls. Tillsynen kan även utgöras av kontroll av vissa delar av hanteringen på grupper av hanteringsställen, så kallade tematillsyner. Planerad tillsyn görs i första hand i samband med tillsyn av LSO 2 kap. 2 och enligt för året fastställd tillsynsplan. Tillsyn kan även utföras på förekommen anledning: vid ny eller ändrad verksamhet vid kännedom eller misstanke om brister i hanteringen Målsättning Aktiviteter Ansvar Tillsynen ska uppfylla de mål som LSO och LBE anger. Att farliga verksamheter har skälig beredskap för att hantera en olyckshändelse. Att andra riskobjekt har ett väl fungerade SBA samt goda möjligheter till Räddningsinsats. Medverkande (exempel på) Klart Tillsyn genomförs enligt antagen tillsynsplan. RDM Fortlöpande uppföljning Insatsdialog på 2kap 4 anläggningar samt andra riskobjekt Framtagande av plan för insatsdialog och tillsyn av andra riskobjekt. RDM RDM Fortlöpande uppföljning Fortlöpande uppföljning 3.5 Stöd till andra myndigheter RDM stödjer utifrån LSO 1kap 6 andra myndigheter med brandskyddskompetens i form av remisser, riskhänsyn i fysisk planering samt brandskydd i byggprocessen Remisshantering RDM yttrar sig rörande skydd mot olyckor i remisser från Polismyndigheten, Socialförvaltningen (alkoholtillstånd) och Länsstyrelsen Riskhänsyn i fysisk planering Krav på riskhänsyn finns bland annat i Plan- och bygglag (2010:900) och som en del i kommunens risk- och sårbarhetsarbete. Kommunernas arbete med översikts- och detaljplaner innehåller hänsyn till risk för olyckor. Dessutom bevakar RDM frågor om riskhänsyn i remissvar till kommunerna Brandskydd i byggprocessen Brandskydd vid ny- och ombyggnation hanteras av kommunerna i byggprocessen enligt Plan- och bygglag (2010:900). I Falu kommun granskar RDM samt anlitad sotningsentreprenör samtliga inkomna bygglovsärenden. I Borlänge, Säter och Gagnef är RDM samt anlitad sotningsentreprenör behjälplig utifrån behov. I de bygglovsansökningar och anmälningar där brandskyddet bedöms vara särskilt komplext medverkar RDM i tidigt skede med utlåtande samt medverkan i tekniskt samråd, byggplatsbesök och vid slutsamråd. Målsättningar Se nästa sida Sida 10

128 Brandskydd i byggprocessen Målsättning Aktiviteter Ansvar Tydliga återkopplingar till frågeställande myndigheter. Möjlighet till räddningsinsats beaktas i kommunens fysiska planering. Brandskyddet skall uppfylla kraven i Boverkets regler. Installerade eldstäder skall uppfylla kraven i Boverkets byggregler. Medverkande (exempel på) Klart Hantering av inkomna remisser. RDM RDM Fortlöpande uppföljning I arbetet med översikts- och detaljplaner beakta risker. Granskning av bygglovs-ärenden samt deltagande i samråd och platsbesök. Kommun Kommun RDM RDM Fortlöpande uppföljning Fortlöpande uppföljning Granskning av bygglovsärenden. Kommun Sotningsentreprenör Fortlöpande uppföljning 3.6 Tillståndsprövning enligt Lag om brandfarliga och explosiva varor Kommunen är tillståndsgivande myndighet enligt LBE 21. Ansökningarna prövas av RDM utifrån kraven i lagen, tillämplig förordning, föreskrifter och allmänna råd. Detta omfattar tillstånd för hantering, återkallande av tillstånd samt godkännande av föreståndare. Målsättning Aktiviteter Ansvar Hantering av brandfarliga och explosiva ämnen skall uppfylla kraven i LBE. Medverkande (exempel på) Klart Tillståndsprövning. RDM Fortlöpande uppföljning 3.7 Rengöring (sotning) och brandskyddskontroll Sotning och brandskyddskontroll enligt LSO 3kap 4 inom Falu, Borlänge, Säter och Gagnefs kommuner bedrivs på entreprenad. Kommunerna har antagit frister för sotning medan frister för brandskyddskontroll följer MSB:s författning MSBFS 2014:6. RDM handlägger ansökan om egensotning d.v.s. möjlighet för ägare själv eller annan av ägaren anlitad behörig att utföra sotning på den egna fastigheten. Anlitad entreprenör är ansvarig för att föra kontrollbok över sotning och brandskyddskontroll vilken fortlöpande i samband med avstämning av verksamheten rapporteras till RDM. Avgifterna för sotning och brandskyddskontroll har fastställts av kommunerna och revideras årligen enligt ett särskilt sotningsindex vilket fastställs i överenskommelse mellan Sveriges kommuner och landsting (SKL) samt skorstenfejarmästarnas riksförbund. Målsättning Aktiviteter Ansvar Säkra eldstäder och imkanaler. Säkerställa sotning och brandskyddskontrollverksamheten. Säkerställa att egensotare har kompetens att sota själva. Sotning och brandskydds- kontroll enligt fastställda frister. Regelbunden tillsyn av sotnings- och brandskydds- kontroll verksamheten. Tillståndsprövning av ansökningar att sota själv RDM RDM RDM Medverkande (exempel på) Avtalad entreprenör för sotnings och brandskyddskontroll. Klart Fortlöpande uppföljning Fortlöpande uppföljning Fortlöpande uppföljning Färdig utredning för beslut. Utreda brandskyddskontroll i egen regi. RDM 2017 Sida 11

129 4 Kompetens 4.1 Ledning Kompetens för övergripande ledning och samordning av Handlingsprogram för Brandförebyggande verksamhet enligt LSO samt LBE skall lägst vara Brandingenjörsexamen. 4.2 Kompetens för myndighetsverksamhet och stöd till andra myndigheter RDM fastställer delegationsordning över vilka som har delegation för de olika verksamheterna i det brandförebyggande myndighetsarbetet, stöd till andra myndigheter och brandskyddskontroll samt delegation vid överklagande för behandling och omprövning enligt förvaltningslagen 1986: och 27 samt beslut enligt LBE 35. Delegationsordningen redovisas kontinuerligt vid förändringar till RDM:s Direktion. Delegationsordningen utgår från lägsta kompetenser för respektive verksamhet enligt nedan: Tillsyn enligt LSO 2kap 2 : Tillsyn Skriftlig redogörelse: Tillsyn enligt LSO 2kap 4 : Tillsyn övriga riskobjekt enligt 2kap2 Tillsyn enligt LBE 21: Tillståndshantering enligt LBE 17 : Stöd i byggprocessen: Stöd i planprocessen: Övrigt stöd till andra myndigheter Brandskyddskontroll enligt LSO 3kap 4 Tillsyn A Tillsyn A eller motsvarande Brandingenjörsexamen Tillsyn B Tillsyn B Tillsyn B Tillsyn B Brandingenjörsexamen Kompetens utifrån ärendets art. Skorstenfejartekniker 4.3 Kompetens för egensotning I de fall en fastighetsägare ansöker om att själv utföra sotning av den egna fastigheten prövas i ansökan förutsättningar att genomföra sotning av anläggningen i dess helhet avseende förbrännings- anordningens komplexitet, den enskildes kunskap samt att anläggningen i sin helhet inte har några brister. I de fall fastighetsägaren ansöker om att låta någon annan utföra sotning av den egna fastigheten skall utöver ovanstående stycke denne ha kompetens motsvarande vad som gäller för den som kommunen ingått avtal med att utföra sotning för kommuninnevånarna. 4.4 Kompetens för att underlätta för den enskilde Anställda på RDM som utbildar eller informerar i förebyggande brandskydd skall minst ha grundläggande brandkunskap inom det specifika utbildning-/informationsområdet. Vidare skall man ha genomgått RDM:s kompetensutbildning i förebyggande brandskydd. I kompetensutbildningar för särskilda yrkesgrupper eller organisationer skall instruktören ha erforderlig kunskap inom det specifika verksamhetsområdet. 4.5 Kontinuerlig kompetensutveckling För att bibehålla och öka personalens kompetens har RDM som mål att utifrån behov delta i anordnade utbildningar och informationer anordnade av MSB och andra aktörer inom området förebyggande brandskydd. Under handlingsprogramsperioden skall även ett internt uppföljnings- system samt kompetensmål för säkerställande av erforderlig kompetens för de olika verksamhetsområdena tas fram. Sida 12

130 5 Sändlista Sändlista för samråd i arbetet med framtagande av Handlingsprogram för brandförebyggande verksamhet. Räddningstjänsten Rättvik Räddningstjänsten Vansbro Brandkåren Leksand Räddningstjänsten Västerbergslagen Kommunalförbundet Södra Hälsingland Räddningstjänsten Smedjebacken Gästrike Räddningstjänst Södra Dalarnas Räddningstjänstförbund Polismyndigheten Länsstyrelen Dalarna Sotning och Brandskydd i Dalarna AB Borlänge/ Smedjebacken Sotning & Ventilation AB Hedemora Sotaren AB Landstinget Dalarna SOS Alarmering Sida 13

131 Delprogram LSO (Lagen om skydd mot olyckor) SÄTERS KOMMUN 1