Vitaminer och mineraler
|
|
- Lars Berg
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Bergundaskolan Hem- och konsumentkunskap År 8 Näringslära Vitaminer och mineraler Vitaminer Vitaminer och mineraler är ämnen som är livsnödvändiga för kroppen. Vissa vitaminer kan kroppen tillverka själv, men de flesta vitaminer, liksom mineralerna, måste tillföras. Frukt och grönt är bra källor till flera av dessa ämnen. Vi känner i dag till 13 olika vitaminer. Fyra vitaminer är fettlösliga - A, D, E och K - och finns mest i feta livsmedel som oljor, mjölk, fet fisk. Nio vitaminer är vattenlösliga: Vitamin C och åtta B-vitaminer. Vitamin C finns mest i frukt och grönsaker och B-vitaminer finns mest i kött, fågel, grönsaker och spannmål. Vitamin A behövs för att syn, hud och slemhinnor ska fungera normalt. En svensk normalkost täcker dagsbehovet väl, och brist på vitaminet förekommer i princip inte i Sverige i dag. I världen i stort är däremot A-vitaminbrist ett problem. Lindrig brist kan ge nattblindhet och allvarlig brist ger nedsatt motståndskraft mot infektioner. Behovet av vitamin A varierar med bland annat ålder och kön. Rekommendationen per dag är: 700 mikrogram för kvinnor 900 mikrogram för män. Det finns stora mängder A-vitamin i inälvsmat, främst lever. Bra källor är även matfett, mjölk, fil, ost och ägg. Mjölk är i Sverige berikad med vitamin A. Grönsaker och rotfrukter innehåller karotenoider, till exempel beta-karoten, som kan omvandlas till vitamin A i kroppen om och när det behövs, det går inte att överdosera A-vitamin via karotenoider. A- vitamin i stora doser är skadligt. Det är framför allt genom kosttillskott man kan få i sig för stora mängder. Vitamin D reglerar kalkbalansen i skelett och tänder. Brist på vitamin D kan orsaka rakit, engelska sjukan, hos barn, vilket visar sig som mjukt och missformat skelett, och benuppmjukning, osteomalaci, hos vuxna. Vitamin D är ett av de få vitaminer vi riskerar att få för lite av och vissa grupper kan därför behöva tillskott. Behovet av vitamin D varierar med ålder. Det rekommenderade är: 10 mikrogram per dag för vuxna och barn. Vi får i oss vitaminet på två sätt: dels via maten, dels bildas vitamin D i huden när vi är ute i solen. Vitamin D i mat får vi främst i oss från fisk, fisk som lax, sill, makrill och tilapia, innehåller mycket vitamin D. Även mini-, lätt- och mellanmjölk, margarin och matfettsblandningar är viktiga källor, eftersom de berikas med vitamin D. Ägg och kött innehåller också en del vitamin D. Under sommarhalvåret är solbestrålning den viktigaste källan. Vitaminet lagras i kroppen och det som har bildats av solen kan täcka en del av behovet under vinterhalvåret. Stora mängder vitamin D är giftigt och kan leda till att man får för höga nivåer av kalcium i blodet, kalciuminlagring i njurarna och njursvikt. Vuxna bör inte få i sig mer än 100 mikrogram per dag.
2 Vitamin E skyddar de fleromättade fettsyrorna mot nedbrytning i vävnaderna. Det har även betydelse för bland annat de röda blodkropparnas stabilitet. Man har inte säkert kunnat konstatera E-vitaminbrist hos vuxna människor. Behovet av vitamin E varierar med bland annat ålder och kön. Det rekommenderade dagliga intaget är: 8 milligram för kvinnor 10 milligram för män och gravida. Vi får framför allt i oss vitamin E från frön och vegetabiliska oljor, margarin, vetegroddar, gröna bladväxter, avokado, fullkornsprodukter, ägg och mjölk. Vitamin K är nödvändigt för blodets koagulering och har även betydelse för bentätheten. Vitamin K ingår inte i de nordiska näringsrekommendationerna. Däremot har amerikanska Institute of Medicine tagit fram ett "adekvat intag" 2005: 90 mikrogram, kvinnor 120 mikrogram, män Gröna bladgrönsaker är en mycket bra källa för vitamin K. Tillräckliga mängder bildas normalt av våra tarmbakterier. Vitamin C, askorbinsyra, behövs bland annat för att bygga upp kroppens brosk- och benvävnad. Det underlättar även upptaget av järn från maten. Det är i dag ovanligt med C- vitaminbrist i Sverige. Lindrig C-vitaminbrist kan dock ge trötthet, svaghet och irritation. Allvarlig brist kan i sällsynta fall ge skörbjugg, en sjukdom med symtom som inflammationer i tandköttet, försämrad sårläkning och infektionskänslighet. C-vitamin är vattenlösligt, vilket gör att om vi får i oss mer än vi behöver försvinner det ur kroppen med urinen. Det finns inga bevis för att stora mängder av C-vitamin förebygger och botar förkylningar. Dagsbehovet av C-vitamin varierar med bland annat ålder och kön. Vuxna behöver 75 milligram. C-vitamin finns i frukt, bär och de flesta grönsaker. En vuxen person får till exempel i sig dagsbehovet genom att äta någon av följande saker: En stor apelsin En halv paprika Ett hekto broccoli C-vitamin är värmekänsligt. Om mat hålls varm länge eller värms upp upprepade gånger minskar mängden C-vitamin i maten. Kroppen behöver tiamin, även kallat vitamin B1, för ämnesomsättningen av kolhydrater, vissa muskel- och nervfunktioner samt för kroppens energiproduktion. Brist på vitaminet är ovanlig i Sverige men förekommer hos alkoholister. Allvarlig brist ger nervsjukdomen beriberi. Behovet av tiamin varierar med bland annat ålder och kön. Det rekommenderade dagliga intaget är: 1,1 milligram för kvinnor 1,4 milligram för män Vi får främst i oss tiamin från fläskkött, inälvsmat, bönor, ärtor, sparris, vetegroddar, jäst och spannmål. Riboflavin, även kallat vitamin B2, behövs för nedbrytningen av fett, kolhydrater och protein. Brist på vitaminet kan ge slemhinne- och hudförändringar. Behovet av riboflavin varierar med bland annat ålder och kön. Det rekommenderade dagliga intaget är: 1,3 milligram för kvinnor 1,6 milligram för män och gravida Riboflavin finns i många olika livsmedel. Vi får främst i oss det från mjölk, fil och yoghurt. Men även kött, fågel, ägg, inälvsmat och korv är goda källor.
3 Vitamin B6, även kallat pyridoxin, är nödvändigt för proteinomsättningen och har betydelse för exempelvis nervernas funktion. Brist på vitaminet kan bland annat ge hudförändringar runt mun, näsa och ögon, kramper och anemi, alltså blodbrist. Men brist som beror på att man fått i sig för lite genom maten är mycket ovanligt, eftersom vitaminet finns i nästan allt vi äter. Behovet av vitamin B6 varierar med bland annat ålder och kön. Det rekommenderade dagliga intaget är: 1,2 milligram för kvinnor 1,6 milligram för män Vi får främst i oss vitaminet från animaliska livsmedel som kött, fågel, korv och ägg. Men även potatis, frukt, bär, juice och matbröd är goda källor till vitamin B6. Kroppen behöver biotin, även kallat vitamin B7, för cellernas ämnesomsättning. Normalt täcker matens innehåll behovet av biotin. Det finns inga svenska rekommendationer för biotin. I USA anger man att 30 mikrogram per dag är tillräckligt för vuxna, men denna siffra baseras på studier av spädbarn som dricker bröstmjölk. En blandad kost ger i genomsnitt 40 mikrogram biotin per dag. Biotin finns i nästan all mat, men lever och äggula är speciellt innehållsrika. Biotin bildas också i tarmen av tarmbakterierna, och normalt bildas tillräckligt mycket genom denna process. Folat och folsyra är olika former av samma B-vitamin, B9. Folat finns naturligt i mat. Folsyra är ett konstgjort framställt folat som används vid berikning och i kosttillskott. Folat/ folsyra är nödvändigt för cellernas ämnesomsättning och för bildningen av röda blodkroppar. Brist på folat/folsyra ger blodbrist (anemi). Folat behövs också för att fostret ska utvecklas normalt under graviditeten. Kvinnor som har låga halter folat i blodet när de blir gravida löper ökad risk att få barn med ryggmärgsbråck. Därför rekommenderas kvinnor som kan tänka sig bli gravida att ta 400 mikrogram folsyra i form av vitamintabletter. Dagsbehovet: 300 mikrogram, kvinnor som har passerat barnafödande ålder och män 400 mikrogram, kvinnor som kan tänkas bli gravida 500 mikrogram, gravida och ammande De bästa naturliga källorna till folat är mörkgröna bladgrönsaker och olika slag av kål, bönor, kikärter, linser, frukt och bär. Även fullkornsprodukter, filmjölk och yoghurt innehåller förhållandevis mycket folat. Vitamin B12, kobalamin, behövs bland annat för cellernas ämnesomsättning och för bildningen av blodkroppar. Det är också nödvändigt för nervsystemets funktion. Äldre kan få brist på vitaminet eftersom förmågan att ta upp vitaminet minskar med åldern. Veganer, som varken äter kött, fisk, mjölk- eller äggprodukter, kan också få vitamin B12-brist. Allvarlig brist kan ge perniciös anemi, alltså blodbrist, och neurologiska symtom. Behovet av vitamin B12 varierar med bland annat ålder och kön. Det rekommenderade dagliga intaget är: 2,0 mikrogram för vuxna 2,6 mikrogram ammande Vi får främst i oss vitamin B12 från kött, fisk, skaldjur, ägg, lever, mjölk och ost. Niacin, även kallat vitamin B3, behövs för cellernas ämnesomsättning av fett och kolhydrater samt för kroppens energiproduktion. Allvarlig brist på niacin ger hudsjukdomen pellagra. Behovet av niacin varierar med bland annat ålder och kön. Det rekommenderade dagliga intaget är: 15 milligram för kvinnor 19 milligram för män
4 Vi får främst i oss niacin från kött och fågel, fisk och skaldjur. Men även mjölk, fil, yoghurt och potatis är goda källor. Pantotensyra, även kallat vitamin B5, behövs för omsättningen av kolhydrater och fett. Ingen brist på vitaminet har rapporterats hos människor. Det finns inga svenska rekommendationer för hur mycket pantotensyra man bör få i sig varje dag, men enligt amerikanska normer anses 5 milligram vara tillräckligt för vuxna. Gravida och ammande bör få i sig något mer. De flesta livsmedel innehåller pantotensyra. Vi får främst i oss vitaminet från mejeriprodukter, kött, baljväxter och fullkornsprodukter. Mineraler Kroppen byggs upp av ett 20-tal olika grundämnen. Kol, syre, väte och kväve ingår i praktiskt taget alla organiska ämnen. Natrium, kalium, klorid och fosfater finns lösta i alla kroppsvätskor. Dessutom ingår ytterligare ett antal mineralämnen och spårelement, vilka bland annat ingår i olika enzymsystem. Fluor har kariesreducerande effekt och stabiliserar benvävnad. Det finns inget rekommendation för fluor eftersom det inte räknas som ett livsnödvändigt spårämne. Uppskattat adekvat intag varierar med åldern: 2 milligram per dag för barn 9 till 13 år 3 milligram per dag för tonåringar 14 till 18 år Bra källor för fluor är fisk, knäckebröd och havregryn. Fluorhalten i dricksvatten varierar. Koppar ingår i oxidationsenzymer samt deltar i omsättningen av järn. Brist på koppar ger anemi och störd benbildning hos barn samt störd hjärtfunktion hos vuxna. Vi behöver ca 0,9 milligram per dag. Nötlever, skaldjur och nötter är bra källor. Mer måttliga källor är kött, fisk, svamp och ärtor. Dricksvatten från egen brunn kan också bidra med koppar. Selen ingår i enzym som skyddar cellerna mot oxidation, samverkar med vitamin E och deltar i immunologiska försvarsmekanismer. Brist på selen har bland annat satts i samband med hjärtmuskelförändringar. Det finns bara ett fåtal rapporter om selenbrist hos människa. Studier tyder på att en dålig selenstatus är förknippad med ökad risk för vissa cancerformer. Vissa studier visar också på mer hjärt-kärlsjukdomar i selenfattiga områden. Den svenska kosten är förhållandevis fattig på selen. Undersökningar har visat att svensk kost ger 0,03-0,04 milligram per dag hos vuxna. Inhemska vegetabilier är fattiga på selen, medan halterna i importerade vegetabilier kan variera beroende på ursprung. Enklaste sättet att öka selenintaget är att äta mer fisk, inälvsmat, fågel och nötter. Selen i högre doser är ett farligt gift. Dagsintaget bör inte överskrida 0,3 milligram. Mangan deltar i omsättningen av kolhydrater och lipider. Mangans roll som essentiellt näringsämne för människa är ännu oklar. Uppskattat genomsnittligt intag (Adequate Intake, AI) är enligt amerikanska beräkningar (Institute of Medicine, 2001): Kvinnor: 1,8 milligram/dag Män: 2,3 milligram/dag Mangan finns främst i vegetabilier som ris, havregryn, bär och nötter. Spenat, sallat och rödbeta innehåller också viss mängd. Barn som får modersmjölksersättning med manganhaltigt vatten löper en viss risk för att överexponeras för mangan. För privata brunnar beräknas cirka 9 % av befolkningen ( personer) ha brunnsvatten med manganhalter över WHO s riktvärde (se nedan). Modersmjölkersättning som blandas med sådant vatten skulle kunna utgöra en riskfaktor. För kommunalt dricksvatten är
5 gränsvärdet för mangan 0,05 mg/l. För privata brunnar har Socialstyrelsen ett riktvärde på 0,3 mg/l. WHOs hälsobaserade riktvärde är 0,4 mg/l. Jod är ett livsviktigt grundämne som finns i två hormoner hos människan; tyroxin och trijodotyronin. Dessa två hormoner bildas i sköldkörteln och reglerar ämnesomsättningen. De stimulerar bland annat kroppens tillväxt och utveckling. Rekommenderat dagligt intag för vuxna: 150 mikrogram Fisk, skaldjur och ägg innehåller mycket jod. Mjölk och mjölkprodukter är också viktiga källor till jod. Joderat koksalt är en annan viktig jodkälla. Välj joderat salt, men salta inte så mycket. På förpackningen står det om saltet innehåller jod. Joderat salt innehåller 50 mikrogram jod per gram salt. Brist på jod i maten anses vara den vanligaste orsaken till struma (förstoring av sköldkörteln). Struma var vanligt förekommande i vissa delar av Sverige så sent som under mellankrigstiden. Joderat bordssalt introducerades på 20-talet. Eftersom huvuddelen av hushållssaltet joderas förekommer inte jodbrist längre. Livsmedelsindustrin och storhushåll använder dock inte alltid salt som är jodberikat. De som medvetet minskar på saltkonsumtionen bör också vara angelägna om att bara använda jodberikat salt. Brist på sköldkörtelhormon under den tidiga barndomen hämmar den mentala och fysiska tillväxten och resulterar i dvärgväxt. Ett för högt intag av jod kan påverka sköldkörtelns funktion och leda till rubbningar i sköldkörtelhormonbalansen. Algprodukter kan innehålla skadligt höga halter jod, vilket framför allt kan vara ett problem när man är gravid eller ammar. Molybden ingår i enzym som deltar i omsättningen av bl.a. urinsyra. Brist på molybden är inte påvisad hos människa. Vi behöver ca 45 mikrogram per dag. Livsmedel som innehåller molybden är bland annat sojamjöl, ris och vetegroddar. Krom deltar i kroppens omsättning av glukos, samverkar med insulin. Kroms roll som essentiellt näringsämne för människan är fortfarande oklar. I de nordiska näringsrekommendationerna anges inget rekommenderat intag (RDI) för krom, eftersom det saknas underlag för att fastställa det. Inte heller EU anger någon rekommendation. Däremot används internationellt ibland något som kallas "adekvat intag". Det är möjligt att man skulle kunna äta mindre krom utan att få brist men det saknas underlag för att fastställa en sådan nivå. Uppskattat genomsnittligt intag är enligt brittiska och amerikanska beräkningar: 25 mikrogram, kvinnor 35 mikrogram, män Livsmedel som innehåller krom är bland annat musslor, tonfisk, ål och nötter. Även torkad frukt, nöt- och griskött och fullkornsbröd bidrar till vårt intag av mineralämnet. Fosfor behövs för bildning av ben och tänder, för syrabalansen och energiproduktion. Brist på fosfor kan leda till urkalkning av skelettet och till kalciumförluster. Rekommenderat dagligt intag för vuxna: 600 milligram De vanligaste källorna är mjölk, fil, yoghurt, ost, bröd, kött, fågel och ägg. Kalium behövs för vatten- och syrabalansen, nervfunktionen, musklernas normala funktion och normal njurfunktion. Deltar även i regleringen av blodtrycket. Brist på kalium leder till muskelsvaghet och kramper. Dagsbehovet är: 3,1 gram, kvinnor 3,5 gram, män
6 De vanligaste källorna är mjölk, fil, yoghurt, potatis, kött, fågel ägg, grönsaker, frukt och bär. Kalcium är nödvändigt för bildning av ben och tänder, för att blodet ska koagulera och för nervfunktionen. Brist kan ge hämmad tillväxt. Långvarig brist kan eventuellt ge benskörhet (osteoporos).dagsbehovet är: 800 milligram per dag De vanligaste källorna är ost, mjölk, fil och yoghurt. Natrium behövs för syra-basbalansen. Brist på natrium ger bland annat muskelkramper. Får man i sig mycket natrium, alltså salt, kan det leda till hypertoni, högt blodtryck. Dagsbehovet är: 1 gram natrium (Na) som motsvarar 2,5 gram salt (NaCl). De vanligaste källorna (exklusive salt tillsatt vid matbordet m.m) är: kött, fågel, korv, fisk, skaldjur, matbröd, pizza, paj och pirog. Järn ingår främst i blodets röda färgämne, hemoglobin. Det är hemoglobinet som transporterar luftens syre från lungorna till kroppens olika vävnader. Järn ingår även i en del enzymer. Dagsbehovet är: Kvinnor i fertil ålder: 15 milligram Ammande kvinnor: 15 milligram Kvinnor i icke-fertil ålder: 9 milligram Män: 9 milligram Barn: 8-11 milligram Gravida kan behöva järntabletter även om de äter mat som innehåller mycket järn. Det beror på hur mycket järn de har lagrat i kroppen. Gravida bör därför rådgöra med sin barnmorska om behovet av järntillskott. Järn finns främst i inälvs- och blodmat som lever och blodpudding. Det finns även i kött, fisk ägg och vegetabiliska livsmedel som till exempel fullkornsprodukter, spenat, bananer och persikor. Man räknar med att kroppen i genomsnitt bara tar upp 5-10 procent av det järn som finns i maten. Om man har järnbrist ökar kroppens förmåga att ta upp järn, men bara till en viss gräns. Olika typer av järn tas upp mer eller mindre bra av kroppen. Det järn som är lättast att tillgodogöra sig finns i kött och blodmat. Dessa livsmedel kan också förbättra upptaget av den typ av järn som finns i vegetabiliska livsmedel, till exempel i bröd och grönsaker. Hur järn tas upp påverkas även av andra ämnen. Vitamin C kan exempelvis förbättra upptaget medan kli, te och kalciumrika livsmedel kan försämra det. Det gäller särskilt om man har brist på järn. Kroppen är mycket sparsam med sitt förråd av järn. Brist kan ändå uppstå om det järn som man får genom maten inte räcker till för att ersätta det som kroppen förlorar vid bland annat blodförluster. När kroppen inte får eller kan tillgodogöra sig så mycket järn att det täcker förlusterna, utnyttjas först kroppens järnförråd. Trots en viss järnbrist uppstår inte genast någon blodbrist. Om förråden töms får man så småningom blodbrist, så kallad järnbristanemi. Det finns då inte längre tillräckligt med järn för att bilda hemoglobin. Typiska symtom vid blodbrist är att man blir blek, trött, andfådd och får nedsatt immunförsvar. Kvinnor drabbas ofta av järnbrist. För att ersätta det blod som förloras i samband med menstruationen behövs extra järn. Men vid graviditet är järnbehovet ändå stort, eftersom modern då också ska försörja fostret med järn. Äldre personer som äter mycket lite eller ensidigt kan också få för lite järn. Järnbrist hos äldre kan ibland dock vara tecken på mag- eller tarmsjukdom.
7 Magnesium aktiverar enzymer och är nödvändigt för kroppens proteinsyntes och kalciumomsättning. Brist på magnesium kan ge hämmad tillväxt, beteendestörningar, störningar i hjärtfunktionen. Rekommenderat dagligt intag för vuxna är: Kvinnor: 280 milligram Män: 350 milligram De vanligaste källorna är; matbröd, kött, fågel, potatis, frukt, bör och mejeriprodukter. Zink ingår i ett flertal enzymsystem. Brist på zink hos barn ger tillväxthämning och störd utveckling, brist hos vuxna ger hudförändringar, försämrad sårläkning och försämrad aptit. Dagsbehovet är 7 milligram för kvinnor och 9 milligram för män och gravida Orsakerna till zinkbrist kan antingen vara för litet zink i maten eller nedsatt upptagningsförmåga av zink från tarmen, till exempel i samband med glutenintolerans. Zinkinnehållet i den svenska kosten är som regel tillräckligt. Våra vanligaste vegetabilier innehåller lite zink, medan kyckling, mjölk och ost samt de flesta fisksorter innehåller något mer. Kött från vilt, nöt, lamm och gris är goda zinkkällor, liksom organ från dessa djur. Zinkupptaget kan påverkas negativt av fytinsyra som finns i de flesta spannmålsprodukter.
Vattenlösliga vitaminer (tillföras genom kosten dagligen) B och C
Vattenlösliga vitaminer (tillföras genom kosten dagligen) B och C B-vitamin (i B gruppen ingår flera vitaminer): B1, tiamin Muskelbyggaren FINNS I: Bröd, mjöl, gryn, spagetti, fläskkött, fisk, bönor, sparris
Läs merVITAMINER MINERALER. Dagens program. Vitaminer 2010-06-08
VITAMINER MINERALER IGU Idrottsliga Gymnasieutbildningar, för Gymnasiet, Uppland Uppsala Dagens program Vitaminer & mineralers funktion Behöver idrottare tillskott? Antioxidanter Fria radikaler kostråd
Läs merApotekets råd om. Vitaminer och mineraler
Apotekets råd om Vitaminer och mineraler Din kropp behöver många olika ämnen för att må bra. Den behöver vatten, proteiner, fett, kolhydrater, mineraler och vitaminer. Tillsammans ger de dig energi och
Läs merKOST. Fredrik Claeson, Leg. Sjukgymnast Winternet
KOST Fredrik Claeson, Leg. Sjukgymnast Winternet ENERGI Kroppen är en maskin som behöver energi. Denna energi får du av beståndsdelarna som blir kvar när du bryter ner Kolhydrater, Fett och Protein! Ålder,
Läs merKemiska ämnen som vi behöver
Kemiska ämnen som vi behöver Vatten Mineraler (t ex koksalt) Vitaminer Proteiner- kött, fisk, ägg, mjölk, baljväxter Kolhydrater- ris, pasta, potatis, bröd, socker Fetter- smör, olivolja osv Tallriksmodellen
Läs merSAMMANFATTNING AV REPTILHJÄRNA.NU 2010-08-20
Att ÄTA RÄTT betyder att maten ger dig näring och energi så att du kan vara koncentrerad på lektionerna och orkar ROCKA FETT på rasterna och på fritiden. SAMMANFATTNING AV REPTILHJÄRNA.NU 2010-08-20 Kroppen,
Läs merGoda kostvanor - Näringslära
- Alla människor behöver varje dag få i sig kolhydrater, fett, vitaminer, mineraler och proteiner. Genom att äta normal mat som kött, fisk, potatis, pasta, frukt och grönsaker så får vi i oss den energi
Läs merVitaminer Vitamin A Retinol (Betakaroten) * Vitamin B1 Tiamin
Vitaminer Har du koll på vad alla vitaminer egentligen innehåller?. Vet du vad du matar till ditt djur?. Är du säker på att den får i sig allt? Varför är den hängig, tjurig eller seg på att läka? OBS!
Läs merMineraler. För att må bra behöver vi mineraler. Mineraler behövs i små mängder men är livsnödvändiga eftersom vi inte själva kan tillverka dem
För att må bra behöver vi mineraler. Mineraler behövs i små mängder men är livsnödvändiga eftersom vi inte själva kan tillverka dem Vår kropp byggs upp av ett 20-tal olika grundämnen. Kol, syre, väte och
Läs merKött och näring. ekomatbilen.se -hemleverans av Sveriges godaste kött.
ekomatbilen.se -hemleverans av Sveriges godaste kött. En portion stekt biff (100 gram) ger 22 gram protein. Samma mängd protein ger 250 gram (motsvarar innehållet i en burk) kokta vita bönor Kött och näring
Läs mertrygga doser baserade på nordiska näringsrekommendationer för ApOtekspersOnAl 2012, VersiOn 1
trygga doser baserade på nordiska näringsrekommendationer för ApOtekspersOnAl 2012, VersiOn 1 Kosttillskott för oss som lever i Norden. ACO har en ny serie kosttillskott som är utvecklade för oss som lever
Läs merKost för idrottare Träningslära 1
Kost för idrottare Träningslära 1 Undervisningen i kursen ska innehålla: Närings- och kostkunskap för prestation och hälsa Betydelsen av återhämtning och vila för prestation, välbefinnande och hälsa Lektionsinnehåll
Läs merNäringslära En måltid
Näringslära En måltid ger näring och energi till arbete och temperaturreglering är en njutning skapar sociala plus umgänge och avkoppling Ämnesomsättning = Metabolism Anabol uppbyggande Katabol nedbrytande
Läs merMAT OCH HÄLSA. Hem- och konsumentkunskap år 8
MAT OCH HÄLSA Hem- och konsumentkunskap år 8 Mål med arbetsområdet Kunna namnge de sex näringsämnena och veta vilka som ger oss energi Ha kännedom om begreppet energi; vad det behövs för, vilka mått som
Läs merAgenda. Näringslära Kosttillskott Frågor
Agenda Näringslära Kosttillskott Frågor Näringslära Vad behöver kroppen? Kolhydrater, kostfibrer Proteiner Fett Annat vi behöver Vatten, mineraler, vitaminer Kolhydrater Kolhydrater är gemensamt namn för
Läs merMatglädje! Anna Rutgersson Fil. Mag. Idrottsvetenskap Göteborgs universitet anna.rutgersson@gmail.com
Matglädje! Anna Rutgersson Fil. Mag. Idrottsvetenskap Göteborgs universitet anna.rutgersson@gmail.com Människans byggstenar Män Mineralämnen: ca 5% Kolhydrater: ca 1% Fetter: ca 15% Proteiner: ca 17% Vatten:
Läs merMatglädje! Människans byggstenar. Anna Rutgersson Fil. Mag. Idrottsvetenskap Göteborgs universitet anna.rutgersson@gmail.com.
Matglädje! Anna Rutgersson Fil. Mag. Idrottsvetenskap Göteborgs universitet anna.rutgersson@gmail.com Människans byggstenar Män F Mineralämnen: ca 5% Kolhydrater: ca 1% Fetter: ca 15% Proteiner: ca 17%
Läs merVEGETARISK MAT TILL BARN
VEGETARISK MAT TILL BARN IDA BERGE, LEG DIETIST 2019-10-14 Varianter på vegetarisk mat Lakto-ovo-vegetarian Lakto-vegetarian Pescetarian Stockholmsvegetarian Vegetarian Vegan Allmän vegansk näringslära
Läs merNutrition & hälsa. Research Institutes of Sweden Elinor Hallström
Nutrition & hälsa Research Institutes of Sweden Elinor Hallström 1 Vad är hälsa? 3 Kosten viktigaste parametern för vår hälsa Vi behöver näringsämnen av två anledningar Energi Byggstenar Energi Vad behöver
Läs merBlodbrist. Vad beror det på? Läs mer: Sammanfattning
Blodbrist Vad beror det på? Läs mer: Sammanfattning Allmänt När man har blodbrist, så kallad anemi, har man för få röda blodkroppar eller för liten mängd hemoglobin i de röda blodkropparna. Hemoglobinet,
Läs merElitidrott & Kost. Örkelljunga Orienteringsgymnasium
Elitidrott & Kost Örkelljunga Orienteringsgymnasium Elitidrott & Kost Tillbakablick från föreläsning av näringsexpert Tallriksmodellen Näringsämnen Enkla tips på bra hygien Måltidsordning Köksekonomi När
Läs merMolybden (Mb) Brist på molybden kan resultera i strupcancer, karies, impotens och depression, trötthet och förvirring.
Molybden (Mb) Molybden (Mb) Molybden är ett essentiellt spårämne och en viktig del i det enzym som svarar för upptag av järn i kroppen. Molybden upptas av tarmen för vidare transport till blodet. Ämnet
Läs mer2007-04-25. grow vitamineral
grow vitamineral Cintanas grow vitamineral är ett fodertillskott som är anpassat för fölungars och unghästars speciella behov. Under den första tillväxtperioden är det extra viktigt med ett korrekt intag
Läs merB9 (folsyra, folacin, folat, folinsyra)
B9 (folsyra, folacin, folat, folinsyra) B9 (Folsyra, folacin, folat, folinsyra) Folsyra är ett vattenlösligt vitamin som bildar en del av B-komplexfamiljen. Det bildas i levern med hjälp av C-vitamin och
Läs merSärskilda föreskrifter om sammansättning av livsmedel för speciella medicinska ändamål avsedda för spädbarn
9 Bilaga 2 (till SLVFS 2000:15) Särskilda föreskrifter om sammansättning av livsmedel för speciella medicinska ändamål avsedda för spädbarn 1. Sådana näringsmässigt kompletta livsmedel för speciella medicinska
Läs merVegetarisk- och vegankost för idrottare
Protein är viktigt för kroppens förmåga att bl a kunna bygga muskler, därför bör idrottande vegetarianer och veganer tänka lite extra på sitt proteinintag. Kommer man däremot upp i en proteinmängd på runt
Läs mermå bra. Trygghet Kärlek Vänner Mat Rörelse Sova Vilka kan du påverka själv?
Viktiga faktorer för att du ska må bra. Trygghet Kärlek Vänner Mat Rörelse Sova Vilka kan du påverka själv? Ingen behöver svälta i Sverige Undernäring = Felnäring = För lite mat Felaktigt sammansatt Antalet
Läs merKalium (K) - Reglerar tillsammans med magnesium den mängd kalcium som skall tas upp i vävnaden.
Kalium (K) Kalium (K) Kalium är ett av de viktigaste mineralämnena i kroppen. Förhållandet kalium/natrium reglerar hur mycket vatten vi ska ha i kroppen. Kalium samarbetar med natrium och klorid för att
Läs merVegankost - populär diet med nutritionella begränsningar
Vegankost - populär diet med nutritionella begränsningar Fotbollsmedicinsk konferens 19 januari 2019 Stockholm Ingrid Larsson, Klinisk näringsfysiolog, docent Enheten för Klinisk Nutrition och Regionalt
Läs merbioaktiva ämnen grönsaker och frukt, te, kaffe och vin
Vitaminer Antioxidanter En rad olika ämnen i maten ingår på olika sätt i kroppens mekanismer för att ta hand om överskottet av fria radikaler. Ämnena kallas antioxidanter. - Flera näringsämnen fungerar
Läs merWHO = World Health Organization
Mat och hälsa åk 8 WHO = World Health Organization Enligt WHO innebär hälsa att ha det bra både fysiskt, psykiskt och socialt. Dåliga matvanor och mycket stillasittande bidrar till att vi blir sjuka på
Läs merAllmän näringslära 6/29/2014. Olika energikällor gör olika jobb. Vad som påverkar vilken energikälla som används under tävling och träning:
2014-06-16 Sabina Bäck 1 Näringslära = den totala processen av intag, matsmältning, upptag, ämnesomsättning av maten samt det påföljande upptaget av näringsämnena i vävnaden. Näringsämnen delas in i: Makronäringsämnen
Läs merGodkända hälsopåståenden
Godkända hälsopåståenden A-vitamin A-vitamin bidrar till normal järnomsättning. A-vitamin bidrar till att bibehålla normala slemhinnor A-vitamin bidrar till att bibehålla normal hud. A-vitamin bidrar till
Läs merNäringsämnen. Vår kropp består av sex näringsämnen: Protein Kolhydrater Fett Mineraler Vitaminer Vatten
Näringslära Näringsämnen Vår kropp består av sex näringsämnen: Protein Kolhydrater Fett Mineraler Vitaminer Vatten Kolhydrater Kolhydraternas funktion: Bränsle: Kolhydrater är bränsle för att hjärnan,
Läs mer2. I vilken enhet(er) mäter man energi i mat? Kcal- Kilokalorier (KJ- kilojoule)
Instuderingsfrågor inför provet åk 8 ht -16 Kost och hälsa S 15-20 1. Vad behöver din kropp energi till? För att alla funktioner i kroppen ska fungera, t ex andas, hjärtslag, tänka, hormonproduktion, matspjälkning,
Läs merNordiska näringsrekommendationer EN PRESENTATION
Nordiska näringsrekommendationer 2012 EN PRESENTATION Helhet och kvalitet De Nordiska näringsrekommendationerna 2012 fokuserar på kvaliteten på vad vi äter. De lyfter fram helheten i kosten, men ger också
Läs merorganisk vitamineral
organisk vitamineral Cintanas organisk vitamineral är ett välsmakande och komplett vitamin- och mineraltillskott med välgörande örter och naturliga råvaror för den kräsna hästen. Organiska vitaminer och
Läs merMatvanor är den levnadsvana som hälso- och sjukvården lägger minst resurser på idag.
Mat är inte bara energi, mat bidrar också till ökat immunförsvar och gör att vi kan återhämta oss bättre och läka. Maten är vår bästa medicin tillsammans med fysisk aktivitet. Det är ett återkommande problem
Läs merMänniskans hälsa. Människans hälsa. 1 Diskutera i gruppen och skriv ner några tankar.
Människans hälsa beror på mycket. Vi gör många val som påverkar hur vi mår. Hur lever vi Hur äter vi Vad äter vi Hur mycket sover vi Hur mycket tränar vi Många saker att tänka på för att kunna må bra.
Läs merSpånga IS Fotboll Kost och Hälsa
Spånga IS Fotboll Kost och Hälsa Ansvarsområden för att utvecklas och bli en bättre fotbollsspelare Faktorer som du kan påverka: Träning Kost Sömn Vila Skola Faktorer som du inte kan påverka: Väder Planer
Läs merMat för att hålla sig frisk på äldre dar
Mat för att hålla sig frisk på äldre dar vad säger forskningen och vilka rekommendationer finns? Anja Saletti, leg dietist, PhD anja.saletti@pubcare.uu.se Innehåll Rekommendationer skillnader frisk, skör,
Läs merFör dig med folatbrist. folacin. 1 mg
3-2200_PatInfo_Folacin.indd 1 För dig med folatbrist folacin F O L S Y R A 1 mg 2012-11-14 11.1 Vad är folsyra? Folat och folsyra är två olika namn för samma B-vitamin (B 9 ). Folat är samlingsnamnet för
Läs merVad räknas till frukt och grönt?
Ät hälsosamt! Norrbottens läns landsting 2013-10-15 Frukt & grönt Vad räknas till frukt och grönt? 1 Frukt & grönt Vilka näringsämnen finns i frukt och grönt? Vitaminer Mineralämnen Kolhydrater Protein
Läs merVästerbottens läns landsting Hälsoinspiratörer. Dietistkonsult Norr Elin Johansson
Västerbottens läns landsting Hälsoinspiratörer Dietist sedan 2006 Driver Dietistkonsult Norr sedan 2008 2 bloggar http://blogg.halsa2020.se/dietistbloggen/ www.dietistkonsult.nu Föreläsningar, kostrådgivning
Läs merVitaminer, mineraler och Antioxidanter
Vitaminer, mineraler och Antioxidanter Vitaminer Vattenlösliga vitaminer 8 B-vitaminer C-vitamin Fettlösliga vitaminer A,D,E,K B - vitaminer Finns med för att kunna utvinna energi Coenzym omsättning av
Läs merHälsoverkstaden, Folkhälsan
Vad står i grundskolans styrdokument om kost i HK? 1 6 Våren 2009 Anki Stenkull Aura, PF Mål: lära sig känna begrepp, termer och handlingssätt som anknyter till hälsa, sjukdom och hälsofrämjande och lära
Läs merMatkemi Kemin bakom matens näringsämnen
Matkemi Kemin bakom matens näringsämnen Kolhydrater Sockerarter (enkla och sammansatta) Stärkelser Cellulosa Bilden visar strukturformler för några kolhydrater. Druvsocker (glukos) Kolhydrater monosackarider
Läs merBra mat 1 Barbro Turesson, nutritionist och biolog Svenska Marfanföreningens friskvårdshelg Malmö 27-28 oktober 2012
Bra mat 1 Barbro Turesson, nutritionist och biolog Svenska Marfanföreningens friskvårdshelg Malmö 27-28 oktober 2012 Mat ger oss liv men kan också ge men för livet En genomsnittssvensk förbrukar 650 kg
Läs mer14/12/15. Fiskolja, vitaminer och mineraler Farmakoterapi i egenvård 9 hp Växtbaserade läkemedel 7.5 hp. Fiskolja Omega-3.
, vitaminer och mineraler Farmakoterapi i egenvård 9 hp Växtbaserade läkemedel 7.5 hp NLM Eskimo-3, kapslar och oral lösning (avreg.) Pikasol Forte, kapsel (avreg.) Indikation NLM innehållande omega-3
Läs merBra mat för seniorer
Bra mat för seniorer Tips på hur du bör äta för att må bra på äldre dar. Vacker, god och energirik mat är bra mat! Ät den mat du tycker om! Variera livsmedelsvalet! Behov av mat för äldre Med ökad ålder
Läs merGrundläggande näringslära
Grundläggande näringslära Del 1 Av Elin Bjerding, dietist. I Grundläggande näringslära Del 1 förklaras grundläggande begrepp och vanliga funderingar kring vegankost berörs. Helheten Först skulle jag vilja
Läs merKunskap om mat, måltider och hälsa. Skriv in rätt svar
Kunskap om mat, måltider och hälsa Skriv in rätt svar Mat, måltider och hälsa Mat och hälsa är det mest grundläggande för att människan ska fungera. Dina matvanor och livsstilsvanor påverkar hur du mår
Läs merKostråd till idrottande ungdomar. SISU Idrottsutbildarna utbildar och utvecklar idrotten
Kostråd till idrottande ungdomar Kostråd till idrottande ungdomar Protein Proteinrik kost är det bästa för både styrka och uthållighet. Vid styrketräning är proteinerna ett måste för att bygga upp muskelmassa.
Läs merIFK NORRKÖPING UNGDOM KOST OCH PRESTATION
IFK NORRKÖPING UNGDOM KOST OCH PRESTATION ANSVARSOMRÅDEN FÖR ATT UTVECKLAS OCH BLI EN BÄTTRE FOTBOLLSSPELARE Faktorer som du kan påverka -Träning -Kost -Sömn -Vila - Skola Faktorer som du inte kan påverka
Läs merFisksoppa med räkor, färsk vitkålssallad och Maggans grova baguetter AV: AMANDA
M G N I R E N A L P S ÅLTID Fisksoppa med räkor, färsk vitkålssallad och Maggans grova baguetter AV: AMANDA 1 Måltiden Måltiden är anpassad för en Demi-vegetarian, vilket innebär att man bara äter mat
Läs merHandledning. Sinnenas äventyr. Lektion 2. Vår mat och dryck
Handledning Lektion 2 Vår mat och dryck Vad vi äter och dricker Vad vi äter och dricker I samtal om mat och matupplevelser är det viktigt att utgå från elevens verklighet och föreställningar kring hur
Läs merSolveig Backström. Hushållslärare Projektledare Marthaförbundet
Solveig Backström Hushållslärare Projektledare Marthaförbundet De nya nationella näringsrekommendationerna 04.05.2017 hur kan man minska på användningen av socker och salt hälsosam kost och motion som
Läs merTräna, äta och vila. Kostens roll för idrottande ungdomar.
Träna, äta och vila. Kostens roll för idrottande ungdomar. Det räcker inte att träna hårt! Prestation ÄTA- TRÄNA VILA Mat och dryck Vi behöver vila och återhämtning. Muskler Immunförsvar Nervsystemet Men
Läs merTio goda råd - Tio kostråd för dig som är lite äldre.
Tio goda råd - Tio kostråd för dig som är lite äldre. Kost- och Nutritionsprojekt inom TioHundra 2008 inledde TioHundra ett projekt bland äldre- ordinär- och demensboenden i Norrtälje kommun. Projektets
Läs merTräna, äta och vila. Kostens roll för idrottande ungdomar.
Träna, äta och vila. Kostens roll för idrottande ungdomar. Det räcker inte att träna hårt! Prestation ÄTA- TRÄNA VILA Mat och dryck Vi behöver vila och återhämtning. Muskler Immunförsvar Nervsystemet Men
Läs merMineraler. Begreppen mineraler och spårämnen
Mineraler Mineraler Begreppen mineraler och spårämnen Benämningarna för de oorganiska grundämnena och föreningarna är något inexakta. Talspråksmässigt använder vi begreppen mineraler, mineralämnen och
Läs mer10 Livsviktigt! De åtta B-vitaminerna De fettlösliga är vitamin A, D, E och K.
10 Livsviktigt! Förutom de ämnen som ger oss energi, så innehåller maten massvis med andra ämnen som vi också behöver. Vitaminer kan t.ex. fungera som en tändande gnista och sätta igång en reaktion i kroppen,
Läs merPrestationstriangeln
Prestationstriangeln TRÄNA VILA Obalans i triangeln = Försämrad prestationsförmåga - Trötthet - Sjukdom / Skador -Näringsbrist - Överträning ÄTA Energibalans UTTAG INTAG Ät regelbundet och fyll alltid
Läs merVitamin D Hur ska vi förhålla oss till D? Anne-Li Isaxon, leg Dietist Folkhälsocentrum NLL Piteå Primärvård
Vitamin D Hur ska vi förhålla oss till D? Anne-Li Isaxon, leg Dietist Folkhälsocentrum NLL Piteå Primärvård Innehåll Hur ser våra matvanor ut, intag av vitamin D Vitaminer NNR 2012 Referensvärden Källor
Läs merLILLA JÄRNKOLLSBOKEN. Vägar till bättre livskvalitet
LILLA JÄRNKOLLSBOKEN Vägar till bättre livskvalitet j ä r n k o l l 1 Järnhälsa åt alla! Visste du att du kan ha normalt Hb och ändå ha järnbrist? Känner du dig trött, deppig och orkeslös? Det kan vara
Läs merFör barn över ett år gäller i stort sett samma kostråd som för vuxna.
Barn och mat Föräldrar har två viktiga uppgifter när det gäller sina barns mat. Den första är att se till att barnen får bra och näringsriktig mat, så att de kan växa och utvecklas optimalt. Den andra
Läs merBaljväxtakademin. Lund 18 april 2012. Nutritionist Ulla Johansson www.idunmatochnaringskonsult.se
Baljväxtakademin Lund 18 april 2012 Nutritionist Ulla Johansson www.idunmatochnaringskonsult.se Baljväxter, värda sin vikt i guld? Johannesbrödsträdets grekiska namn keration har gett namn åt måttet carat,
Läs merLivsmedelsverkets föreskrifter om livsmedel för speciella medicinska ändamål;
20 juli 2016 Livsmedelsverkets föreskrifter om livsmedel för speciella medicinska ändamål; (H 377) Detta dokument har sammanställts i informationssyfte. Kontrollera därför alltid texten mot den tryckta
Läs merRekommenderade njutningar. För bantare, motionärer och för dem som ser efter sitt utseende och sin hälsa.
Rekommenderade njutningar För bantare, motionärer och för dem som ser efter sitt utseende och sin hälsa. Lätta upp måltiden och minska på vikten med hjälp av bröd 1 skiva bröd innehåller i medeltal 60
Läs merRåd om mat till dig som ammar
Råd om mat till dig som ammar Det är få saker som förändrar livet så mycket som att bli förälder. Många rutiner vänds upp och ner när du får ett litet barn att ta hänsyn till, och dina egna behov kommer
Läs merAllmänt. Kroppen är som en maskin. Den måste ha bränsle för att fungera.
KOST Allmänt Kroppen är som en maskin. Den måste ha bränsle för att fungera. Det du äter består av ungefär samma beståndsdelar som du själv vatten, kolhydrater, proteiner, fetter, vitaminer, mineraler.
Läs merAllmänt. Kroppen är som en maskin. Den måste ha bränsle för att fungera.
KOST Allmänt Kroppen är som en maskin. Den måste ha bränsle för att fungera. Det du äter består av ungefär samma beståndsdelar som du själv vatten, kolhydrater, proteiner, fetter, vitaminer, mineraler.
Läs merTräna, äta och vila. Kostens roll för idrottande ungdomar.
Träna, äta och vila. Kostens roll för idrottande ungdomar. Träna Äta Vila Så här påverkas du av träning; Musklerna Nervsystemet Immunförsvaret Det är återhämtningen som gör dig bättre!. Få ut det mesta
Läs merKost Södertälje FK. Mat är gott!
Kost Södertälje FK Mat är gott! KOST Kunskapsskalan 1 5 10 Det är lättare att komma fram om du vet vart du ska och varför Beteende Medvetet Det vi gör på träning och match Intention Omedvetet Varför gör
Läs merMaria Svensson Kost för prestation
Maria Svensson 2016 Kost för prestation Idrott och kost Prestation Mat och dryck Träna Äta - Vila Träna För lite --------------------------------------------------------------------För mycket Äta För lite
Läs merKemiska ämnen i cellen
Kemiska ämnen i cellen Oorganiska ämnen Vatten Mineraler Organiska ämnen Nukleinsyror- DNA och RNA Proteiner Kolhydrater Fetter Vitaminer Vattnets viktigaste biologiska Lösningsmedel för olika ämnen. Ex.
Läs merTeori Kost och Kondition. År 6 ht -13
Teori Kost och Kondition År 6 ht -13 KOST OCH KONDITION l Din kropp behöver regelbundet mat för att du ska må bra och orka med skola, fritids och eftermiddagsaktiviteter. Om du äter tre huvudmål per dag
Läs merBakom våra råd om bra matvanor
Bakom våra råd om bra matvanor Nordiska Näringsrekommendationer Bra matvanor Riskanalysens principer Externa experter Andra internationella rekommendationer Nutrition Experimentella studier Folkhälsa Studiekvalitet
Läs merMånga ämnen i maten. Enzymer hjälper till
Maten Vi översvämmas av tips och råd från experter om vad och hur mycket vi ska äta. Men experterna är inte alltid överens. Därför behöver du veta mera om olika näringsämnen, hur de tas upp i kroppen och
Läs merTio steg till goda matvanor
Tio steg till goda matvanor Intresset för mat och hälsa har aldrig varit större. Samtidigt har trenderna och myterna om mat i massmedia aldrig varit fler. I den här broschyren ges du goda råd om bra matvanor
Läs merLivsmedelsverkets författningssamling
Livsmedelsverkets författningssamling ISSN 1651-3533 Föreskrifter om ändring i Livsmedelsverkets föreskrifter (SLVFS 2000:15) om livsmedel för speciella medicinska ändamål; (H 377) Utkom från trycket den
Läs merKost för bra prestation. Att äta rätt är en förutsättning för att lyckas bli riktigt bra i idrott
Kost för bra prestation Att äta rätt är en förutsättning för att lyckas bli riktigt bra i idrott Peter Adolfsson 2015 Rätt kost för bra prestation! Att äta rätt är en förutsättning för bra prestation!
Läs merTräna, äta och vila. För dig som är ung och idrottar
Träna, äta och vila. För dig som är ung och idrottar Träna Äta Vila Om du inte äter och vilar så ökar risken för Skador Sjukdomar Trötthet Maten blir till energi. Mat Mycket träning = mycket mat! Bensin
Läs mer9. Vitlök är en klassiker i
Textstorlek: 25 löjligt nyttiga nyttigheter Rena hälsobomberna, inget knussel. Vissa födoämnen är nästan för nyttiga för sitt eget bästa. Ät dem, nu! 1. Ägg är fullpackade med nyttiga näringsämnen. Bland
Läs merRåd för en god hälsa
Råd för en god hälsa Råd för en god hälsa I denna broschyr hittar du rekommendationer för kost och fysisk aktivitet. Dessa riktar sig till dig som är vuxen, 18 år och uppåt. Partille kommuns visionsblomma
Läs merwww.vomoghundemat.se
www.vomoghundemat.se Vom og Hundemat är ett norskproducerat färskfoder för hund. Fodret är sammansatt av enbart norska råvaror och består i huvudsak av animaliska produkter. Råvaror som används i tillverkningen
Läs merNedsatt aptit, ofrivillig viktnedgång och viktuppgång efter stroke. Maine Carlsson Dietist, doktorand Umeå Universitet, geriatrik
Nedsatt aptit, ofrivillig viktnedgång och viktuppgång efter stroke Maine Carlsson Dietist, doktorand Umeå Universitet, geriatrik Nutritionsbehandling Europarådets riktlinjer Samma krav på utredning, diagnos,
Läs merI detta hälsobrev koncentererar jag mig på maten, men kommer i kommande hälsobrev också att informera om behovet av rörelse och motion.
Om vår kost Måltider skall vara ett tillfälle till avkoppling och njutning. Att samlas till ett vackert dukat bord och äta spännande, god och nyttig mat är en viktig del av livet. All mat är bra mat, det
Läs merH ÄLSA Av Marie Broholmer
H ÄLSA Av Marie Broholmer Innehållsförteckning MAT FÖR BRA PRESTATION... 3 Balans... 3 Kolhydrater... 3 Fett... 3 Protein... 3 Vatten... 4 Antioxidanter... 4 Måltidssammansättning... 4 Före, under och
Läs merTräna, äta och vila. Kostens roll för idrottande ungdomar.
Träna, äta och vila. Kostens roll för idrottande ungdomar. Träna Äta Vila Så här påverkas du av träning; Musklerna Hjärnan Immunförsvaret Det är återhämtningen som gör dig bättre!. Nyttjande av energikälla
Läs merMat, måltider & hälsa. Årskurs 7
Mat, måltider & hälsa Årskurs 7 Med alla näringsämnen Det finns 6 stycken näringsämnen: - Kolhydrater - Protein Engerigivande. Vi behöver - Fett ganska mycket av dessa. - Vitaminer - Mineraler Ej engerigivande.
Läs merOCH~ ~------------------- FODA, MATSPJALKNING, TRANSPORT FORSVAR. 146 Människan
FODA, MATSPJALKNING, TRANSPORT OCH~ FORSVAR NÄR DU HAR ARBETAT MED AVSNITTET FÖDA, MATSPJÄLKNINCi, TRANSPORT OCH FÖRSVAR KAN DU redogöra för vilka födoämnen vi behöver och vad de används till i kroppen
Läs merDialysen/ Njurpolikliniken /
PRE-DIALYS När njurarnas funktion är nedsatt. Njurarna är bönformade organ som finns på båda sidorna om Din ryggrad ungefär mitt på ryggen. Njurarna fungerar som filter, genom vilka blodet strömmar 24
Läs merRIKSMATEN VUXNA 2010 11. Vad äter svenskarna? Livsmedels- och näringsintag bland vuxna i Sverige
RIKSMATEN VUXNA 2010 11 Vad äter svenskarna? Livsmedels- och näringsintag bland vuxna i Sverige Förord I Livsmedelsverkets arbete med att främja bra matvanor och förebygga de vanlig aste folksjukdomarna,
Läs merMat och cancer. Anette Svensson, leg. dietist. Örnsköldsviks sjukhus
Mat och cancer Anette Svensson, leg. dietist Örnsköldsviks sjukhus Vad ska man tro på? Socker? Light? Fett? LCHF? Antioxidanter? Aspartam? Miljögifter Dioxin? PCB? Akrylamid? Dålig matlust eller viktnedgång
Läs merLev hjärtvänligt! Du kan påverka din hjärthälsa genom en bra kost och livsstil.
Lev hjärtvänligt! Du kan påverka din hjärthälsa genom en bra kost och livsstil. Det onda och det goda kolesterolet Hälsan är en förutsättning för att vi ska kunna leva ett gott liv, det vet vi alla innerst
Läs merFisksoppa med räkor, färsk vitkålssallad och Maggans grova baguetter AV: AMANDA
M G N I R E N A L P S ÅLTID Fisksoppa med räkor, färsk vitkålssallad och Maggans grova baguetter AV: AMANDA 1 Måltiden Måltiden är anpassad för en Demi-vegetarian, vilket innebär att man bara äter mat
Läs merVILL DU. Svart eller vitt? Lägg till något bra! Humör MAT. Helhet. Vi blir vad vi äter! Energi i balans
VILL DU ORKA MER BLI SNABBARE FÖREBYGGA SKADOR VARA SMART HELA MATCHEN Bra mat för pigg kropp stark hjärna hållbar hälsa?! Helhet Vikt Ork Attityd Kajsa Asp Jonson författare dietist och journalist Svart
Läs merNäringslära. Författare: Leif Göransson Agr. Dr. i Husdjurens utfodring och vård, 2009
Näringslära Författare: Leif Göransson Agr. Dr. i Husdjurens utfodring och vård, 2009 NÄRINGSÄMNEN - UPPBYGGNAD OCH FUNKTION... 2 KOLHYDRATER... 2 FETT... 3 PROTEIN... 3 MAKROMINERALÄMNEN OCH SPÅRELEMENT...
Läs merKosten A och O. Page 1 of 5. http://www.luth.se/org/stil/friskvard/kost.htm. Äta bör man annars dör man. Fett
Page 1 of 5 Kosten A och O Äta bör man annars dör man Javisst är det sant! Alla vet vi att äter vi inte så dör vi. Maten är för människan som bensinen för bilen. Man fungerar inte om man inte äter. Men
Läs mer