Handledning. Sinnenas äventyr. Lektion 2. Vår mat och dryck
|
|
- Bernt Isaksson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Handledning Lektion 2 Vår mat och dryck
2 Vad vi äter och dricker Vad vi äter och dricker I samtal om mat och matupplevelser är det viktigt att utgå från elevens verklighet och föreställningar kring hur mat och dryck har anknytning till hälsa. Det här behöver du till lektionen: Upplevelseschema, bilaga 2 Undersökning, bilaga 4 Intervjumall, bilaga 5 Övningar, bilagor och allt övrigt material finns på: Det är först när eleven blir utmanad i sin föreställning som en lärande process sätter igång och kunskapsutveckling kan ske. Använd bilderna i presentationspärmen för att låta eleverna själva tänka på vad de associerar till varje bild. Bilderna är till för att få igång samtal, väcka inspiration och eftertanke. Genom bilderna ställs frågor, mer än att de förmedlar det rätta svaret. Övning: Undersökning Bilaga 4 En övning att börja lektionen med är Undersökning. Det är en enkät där eleverna får fram en bild av människors matvanor. Först bestämmer ni i klassen vilka och hur många ni ska fråga, t.ex. 50 elever på skolan eller 25 elever och 25 vuxna. Dela därefter upp klassen i grupper om ca två elever. Varje elevpar får sedan i uppgift att samla in x antal svar och sammanställa dem. Tillsammans i klassen sammanställer ni sedan alla svaren och genomför en gemensam diskussion utifrån de resultat ni får. I denna övning får eleverna dels öva sig i att genomföra en enkät och att kvantitativt sammanställa resultat och dels ger resultatet i sig upphov till många möjligheter av diskussion och analys. Övningen syftar till att ge en inblick i hur olika matvanor kan se ut. Övning: Hur smakade lunchen idag? Bilaga 5 I övningen vill vi sätta fokus på att en och samma måltid kan upplevas olika av olika personer. För att ta reda på detta görs inte kunskapsinhämtningen kvantitativt som i den andra övningen genom en enkät, utan genom att fråga och intervjua på ett mer kvalitativt sätt. Precis som tidigare bestämmer du först tillsammans med klassen vilka som ska tillfrågas, hur ni organiserar arbetet i klassen samt vilken metod ni ska använda.
3 Eleverna redovisar sina resultat muntligt för klassen, med stöd av ett eget framtaget presentationsmaterial. Vad åt de tillfrågade till lunch? Hur beskrev man smaken? Jämför gärna med ordlistan sedan tidigare. Vilka tre ord använder man för att beskriva sin lunch? Är det något eller några ord som kommer igen som beskrivning från olika personer? Hur kan det komma sig i så fall? En uppföljning till denna övning kan vara att man nu ber den person man ska fråga att vara uppmärksam på sin lunch dagen efter. Upplever man lunchen annorlunda när man visste att man skulle beskriva smaken och beskriva lunchen med tre ord? Är det så att vi måste vara koncentrerade för att uppleva saker och ting? Påverkar reklam och media vad du äter och inte? Är det skillnad på mat till vardags och mat till fest? Vilken i så fall? På vilket sätt påverkar traditioner vad vi äter? Vilken sorts mat får dig att må bra? Varför tycker olika människor så olika om mat och matvanor?
4 Vad äter och dricker du helst Vad äter och dricker du helst? Denna bild i presentationspärmen ska stimulera till att låta alla elever berätta om sina favoriträtter och favoritråvaror. Börja med en helt öppen frågeställning och fortsätt sedan med till exempel Vilken är favoritlunchen i skolan? Favoritfrukt? Vilken måltid tycker man är bäst och varför? o.s.v. Skapa ett positivt samtal och tala om favoriträtter och favoritsmaker. Jämför och utforska. Vilka ord från ordlistan tidigare kan användas i beskrivningen av favoritmaträtten? Låt eleverna välja ut någon av alla sina favoriter och återge den i bild och text. Ställ gärna frågan om favoritmaträtt då eleven också kan bifoga sitt recept. Vilka mängder av alla ingredienser skulle behövas om man skulle tillaga och bjuda hela klassen? Gör ett väggkollage eller varför inte sammanställa klassens egen favoritkokbok. Vad äter du helst? Varför? Vad dricker du helst? Varför? Vad är det som gör att du fastnat för just denna mat/dryck? Är det smaken? Är det färgen? Är det för att du kommer att tänka på något roligt tillfälle då du åt/drack det? Vilken tid på dygnet brukar du känna den största hungern? Favoritmåltid på dygnet? Är det frukost, lunch eller middag? Varför?
5 Varför behöver vi äta och dricka? Varför behöver vi äta och dricka? 1x3=? Kring denna bild i presentationspärmen gäller det att få eleverna att ge uttryck för sina tankar och föreställningar när det gäller varför vi behöver mat och dryck och tydliggöra föreställningar utan att för den sakens skull värdera det som eleverna säger. Skriv ner vad eleverna säger på tavlan och dokumentera det på ett papper eller genom att ta ett fotografi på tavlan. Lägg dokumentationen i ett kuvert och förslut det. När ni har arbetat mer kring matens innehåll och betydelse, be än en gång eleverna svara på frågan varför man behöver äta och dricka. Måla upp den nya bilden av svar, öppna kuvertet och jämför med vad man trodde och sade innan. Någon skillnad? Denna diskussionsövning syftar till att få eleverna att tänka kring sitt eget energi- och näringsintag kopplat till sin hälsa men också att föra in diskussionen på den sociala samvaron kring en måltid. Varför behöver vi äta och dricka? På vilket sätt hjälper mat till att skapa trivsel? Vad och när ska man äta och dricka? Hur mycket ska man äta och dricka?
6 Vart tar maten vägen? Vart tar maten vägen? Recept på kålpudding! Vegetarisk kålpudding med sojafärs, kokt potatis, skysås, pressgurka och rårörda lingon. Recept 4 personer Ingredienser 800 g vit eller rödkål i strimlor 2 st lökar, finhackade 2 dl blandsvamp, finhackad 0,5 dl okokt ris 3 dl vatten 1 st grönsaksbuljong tärning 2 msk soja 2 msk sirap 1 tsk curry 0,5 tsk mald ingefära 1 krm vitpeppar 1 msk olja till stekning I denna övning ges ett stöd för att diskutera näringslära med eleverna. I föregående bild gällde det mer att tydliggöra föreställningar utan att för den sakens skull värdera det som eleverna säger. För att tala om näringslära på ett okomplicerat och inte ett skuldbeläggande sätt föreslår vi att du utgår från ett recept och reflekterar lite kring var de olika beståndsdelarna tar vägen i kroppen och vad de är bra för. Syftet är att få eleven att känna att dagens måltider är viktiga och att det är viktigt att få i sig olika saker för att må bra. En bra måltid att utgå ifrån, som täcker in de flesta huvudgrupperna, är t.ex. köttbullar som serveras med potatis, gräddsås, lingonsylt och kokta, gröna ärtor. Övning: Att prata frukost Vad åt du till frukost idag? Låt eleverna berätta vad de tycker en bra frukost ska innehålla. Vilka näringsämnen innehåller frukosten. Vart tar ingredienserna vägen? Vilka olika organ i kroppen är inblandade i matspjälkningen? Varför är det viktigt att få i sig olika saker under en dag? Vad påverkar hur mycket mat och dryck man bör få i sig under en dag? Får du i dig det du behöver? Vilken nytta gör de olika näringsämnena i kroppen? Som ett samtalsstöd får du här en kort genomgång av vad de olika ämnena gör i kroppen. Kolhydrater % Kolhydrater är kroppens främsta energikälla och uppbyggda av olika långa kedjor av sockerarter. Stärkelse och fibrer är två exempel på kolhydrater. Stärkelse ger mättnad och finns gott om i till exempel potatis, pasta och ris. Fibrer ger också mättnad, håller igång magen och finns i till exempel frukt, grönsaker och fullkornsprodukter. Kolhydrater kan delas in i snabba, medel och långsamma grupper. Snabba kolhydrater, till exempel vitt bröd och socker är enkelt för kroppen att bryta ner och ta upp och höjer därför blodsockernivån snabbt. Långsamma kolhydrater som bröd med hela korn, bönor och ärtor, tar lång tid för kroppen att bryta ner och därmed höjs blodsockernivån
7 långsammare, vilket gör att vi kan känna oss mätta längre. Medelsnabba kolhydrater finns i till exempel pasta och knäckebröd. Näst efter vatten är kolhydrater den vanligaste ämnesgruppen. Trots det innehåller kroppen förhållandevis lite kolhydrater. Det beror på att kolhydraterna omsätts snabbt till bränsle i cellerna. Ett eventuellt överskott av kolhydrater omvandlas till fett, vilket är ett sätt för kroppen att lagra energi. Fett - 16% Fett är en viktig energikälla som även ger värmeisolering och skydd till kroppens inre organ. Det finns tre olika sorters fett; mättat, enkelomättat och fleromättat fett. Vi behöver lika mycket av alla tre sorterna. Alla fetter som finns i livsmedel är en blandning av dessa tre sorter, där olika livsmedel innehåller olika mängd av de tre sorternas fett. Mättat fett finns till exempel mer i charkvaror, feta mjölkprodukter, kex, kakor och chips. Enkelomättat fett hittar du mest i nötter, mandlar, avokado, rapsolja och fet fisk. Fleromättat fett finns i till exempel solrosolja och fisk. 16% är ett ungefärligt värde mellan kvinnans och mannens värden. Kvinnor ska ha något större andel fett. 17% är ett minimum för att menstruationen ska fungera normalt och bland annat därför får inte bantning gå till överdrift. Protein - 15% Protein är kroppens byggstenar, som bygger upp våra celler. Det behövs också för att tillverka kroppens hormoner och enzymer. Kött, fisk, ägg, fågel, mjölkprodukter, linser, kikärtor och sojabönor är exempel på proteinrik mat. Män har ofta en något högre andel protein och kvinnor en något lägre andel än 15%. En stor del av proteinerna ingår i musklerna. Vatten - 65% Det mesta i människokroppen är vatten. Varje cell innehåller huvudsakligen vatten. Mineralämnen och vitaminer - 4% Vitaminer och mineraler ger ingen energi, men är ändå livsviktiga för många funktioner i kroppen. Till exempel behövs olika vitaminer när mat omsätts till energi och för att vårt immunförsvar ska fungera så att vi kan stå emot sjukdomar. Vitaminer delas in i två grupper, vattenlösliga och fettlösliga. De vattenlösliga är vitamin C och olika sorter av vitamin B. De fettlösliga delas in i vitamin A, D, E och K. Vitamin C finns bland annat i kiwi, citrusfrukter, paprika, potatis och vitkål. Vitamin B finns det olika sorter av. B1, B2 och B6 finns i spannmålsprodukter, kött och mjölkprodukter. En stor källa till B12 är mjölk. Folat (Folsyra) är också ett B-vitamin som finns i till exempel fullkornsbröd, müsli, mjölkprodukter och grönsaker. Vitamin A finns det gott om i mjölkprodukter, fet fisk och äggula. Dessutom kan kroppen omvandla betakaroten, från till exempel morötter och mörkgröna bladgrönsaker, till vitamin A. Vitamin D finns främst i feta fiskar, äggula, matfett och mini-, lätt- och mellanmjölk. Kroppen kan också bilda vitamin D i huden av solljus. Vitamin E finns i vegetabiliska oljor och matfett, men även i vetegroddar, nötter, mandel, bönor, ägg och persika. Den mängd vitamin K du behöver produceras till stor del av tarmbakterier, resten får du via maten, till exempel från spenat, broccoli och lever. Kalcium, fosfor och vitamin D är viktiga mineraler som behövs för uppbyggnad av skelett och tänder och för att musklerna och nervsystemet ska kunna fungera. Järn, zink, jod och selen kallas spårämnen, det är mineraler som behövs i mindre mängd men som ändå är livsviktiga för oss. Järn transporterar syre i blodet medan zink är viktigt för vårt immunförsvar. Jod behövs för att vi ska kunna tillverka sköldkörtelhormon och selen behövs för cellernas syreförsörjning. Kalcium finns i riklig mängd i mjölk och mjölkprodukter. Som exempel kan nämnas att en
8 halv liter mjölk/mjölkprodukter ger ca 75% av dagsbehovet av kalcium. Fosfor hittar du i mjölk, kött, fisk och ägg. Kalium finns i frukt, grönsaker och mjölk. Speciellt bananer är kaliumrika. Järn finns det gott om i kött, blodpudding och lever och i viss mån i grönsaker, gryn och bröd. Jod finns i jodberikat salt och i viss mån i alger (som används i till exempel sushi och misosoppa) fisk och skaldjur. Zink finns i skaldjur, potatis, vetekli, vetegroddar, frön (till exempel pumpafrön och solrosfrön), mjölk och ägg. Selen hittar du i fullkornsprodukter, nötter och ägg. Många mineralämnen och vitaminer samverkar. Därför är det bra att äta dem tillsammans.
9 Tallriksmodellen Tallriksmodellen grönsaker rotfrukter frukt = vitaminer, mineraler, kolhydrater, fiber bröd, ris potatis, pasta couscous, bulgur = stora kolhydratskällor kolhydrater, fiber, mineraler, vitaminer kött, fisk, fågel, ägg, baljväxter = protein och mineralkällor Tallriksmodellen är en bra och illustrativ modell som hjälper till att fördela de olika delarna i en måltid. Tallriksmodellen beskriver en god fördelning av proteiner, kolhydrater, fett och grönsaker. Det här behöver du till lektionen: Min tallrik, bilaga 6 Eventuellt tidningar med matbilder Övningar, bilagor och allt övrigt material finns på: Kopplat till denna presentationsbild får du hjälp med att förklara och diskutera vad tallriksmodellen är och hur den kan hjälpa till så att de ungefärliga mängderna av de olika ingående delarna i en måltid ska bli rätt. Öva på att låta eleverna lägga upp skollunchen enligt tallriksmodellen. Övning: Min tallrik Bilaga 6 Övningen syftar till att uppmärksamma eleven på hur maten på tallriken kan läggas upp ur ett närings- och energiperspektiv, men också ur ett smak- och estetiskt perspektiv. Eleverna uppmanas att fotografera eller rita sin lunchtallrik. Kanske illustrera sin drömtallrik eller att man äter lika mycket med ögonen som med munnen. Låt eleverna bli sina egna matfotografer. Titta och diskutera bilder av mat i tidningar och i recept. Hur presenteras maten och varför på detta sätt? Av alla bilder kan ni sedan göra någon form av utställning i anslutning till skolmatsalen. Tallriksmodellen i korthet: Vad är då lagom när det gäller mat? Det beror lite på vilken sorts mat vi väljer och vem som äter den. Det är svårt att ge ett svar som passar alla men det finns många knep som funkar för de flesta. Tallriksmodellen är ett jättesmart verktyg för att äta lagom mängder av all sorts mat. Hur maten läggs upp på tallriken har betydelse om du vill tänka på att äta bra. Då gäller det att se till vilka proportioner de olika delarna av potatis/ris/pasta/bröd + kött/fisk, ägg, mjölkprodukter + grönsaker/rotfrukter/frukt får, och hur stor plats de olika delarna tar. För att det ska bli lagom kan du tänka dig att maten på tallriken delas in som ett upp och nedvänt Y. På den minsta delen lägger du proteinrik mat som kött, kyckling, fisk, ägg eller vegetariskt protein (sojabönor, kikärtor och liknande). Här ryms också lite sås. På en av de två större delarna lägger du pasta, ris, potatis, bulgur eller
10 cous cous. På den andra stora delen lägger du grönsaker, helst inte bara isbergssallad, tomat och gurka som innehåller mycket vatten utan satsa på fiberrika grönsaker som gröna ärtor, majs, broccoli, morötter eller liknande. Då får du i dig mer vitaminer och mineraler. Tillsammans med maten på tallriken ingår även måltidsdryck, ett glas vatten eller mjölk, i tallriksmodellen. Vad och hur mycket som är lagom att äta för just dig beror på din ämnesomsättning, hur snabbt din kropp kan bryta ner och tillgodogöra sig maten. Det beror också på hur gammal du är, om du fortfarande växer, hur mycket du rör på dig och hur mycket muskler du har i förhållande till fett. Hur upplevde ni att äta efter tallriksmodellen? Vilket knep använder du för att komma ihåg tallriksmodellen? Vad är egentligen lagom? Som måltidsdryck ingår vatten eller mjölk i tallriksmodellen. Vad brukar du dricka? Hur skulle vi som klass kunna hjälpa till att sprida tallriksmodellen vidare till alla på skolan?
11 Favoriter Favoriter Denna övning ska väcka intresset för och stimulera eleven till att finna lusten i att provsmaka och att laga mat och baka samt att dela med sig av sina smakupplevelser till andra. Övning: Mitt/vårt bakverk eller maträtt Bästa receptet - favoriten, bilaga 7 Övningar, bilagor och allt övrigt material finns på: Låt eleverna laga en rätt eller baka något gott. Varför inte som en del i fritidshemsverksamheten, om det finns möjlighet till det, eller som en del i hem- och konsumentkunskapen. Låt sedan eleven ta ett fotografi av sitt mästerverk. Innan eleven bestämmer sig för just sitt recept, ge möjlighet att låta eleven ge sig ut på inspirationsjakt genom att utnyttja bibliotek, fråga skolmåltidspersonalen, söka på nätet, kolla i kokböcker eller tidningar. Fler recept finns även att låta sig inspireras av på: Eleven dokumenterar just sitt recept och sin bild på medföljande uppgiftsblad i bilaga 7. Men låt inte den formen begränsa om eleven istället vill göra en affisch eller att klassen tillsammans sätter upp sina favoritrecept som en väggtidning i anslutning till skolmatsalen. Som pedagog kan du lägga upp övningen på många olika sätt, så det passar just dig och din elevgrupp: Kan ni tillaga receptet/baka på en hem- och konsumentkunskapslektion? Kan ni låta eleverna jobba med det i mindre grupper på fritidshemmet? Är det lämpligt att göra som en hemuppgift? Ska klassen gemensamt bestämma sig för ett fåtal recept och att ni gör ert eget matlagningsprogram som ni spelar in? Kan ni bjuda in någon från skolmåltidspersonalen, från en lokal restaurang/bageri eller från den kommunala restaurangutbildningen som kan bidra med inspiration? Låt övningen inspirera dina elever och involvera flera ämnen. Vad är det som påverkar ett recept till att bli favoritreceptet? Kan vi kora klassens eller skolans favoritrecept? Kan vi anordna en liten lokal smaktävling? Hur skulle klassen beskriva smakerna i favoriträtterna?
KOST. Fredrik Claeson, Leg. Sjukgymnast Winternet
KOST Fredrik Claeson, Leg. Sjukgymnast Winternet ENERGI Kroppen är en maskin som behöver energi. Denna energi får du av beståndsdelarna som blir kvar när du bryter ner Kolhydrater, Fett och Protein! Ålder,
Läs merMAT OCH HÄLSA. Hem- och konsumentkunskap år 8
MAT OCH HÄLSA Hem- och konsumentkunskap år 8 Mål med arbetsområdet Kunna namnge de sex näringsämnena och veta vilka som ger oss energi Ha kännedom om begreppet energi; vad det behövs för, vilka mått som
Läs merMatglädje! Anna Rutgersson Fil. Mag. Idrottsvetenskap Göteborgs universitet anna.rutgersson@gmail.com
Matglädje! Anna Rutgersson Fil. Mag. Idrottsvetenskap Göteborgs universitet anna.rutgersson@gmail.com Människans byggstenar Män Mineralämnen: ca 5% Kolhydrater: ca 1% Fetter: ca 15% Proteiner: ca 17% Vatten:
Läs merMatglädje! Människans byggstenar. Anna Rutgersson Fil. Mag. Idrottsvetenskap Göteborgs universitet anna.rutgersson@gmail.com.
Matglädje! Anna Rutgersson Fil. Mag. Idrottsvetenskap Göteborgs universitet anna.rutgersson@gmail.com Människans byggstenar Män F Mineralämnen: ca 5% Kolhydrater: ca 1% Fetter: ca 15% Proteiner: ca 17%
Läs merSAMMANFATTNING AV REPTILHJÄRNA.NU 2010-08-20
Att ÄTA RÄTT betyder att maten ger dig näring och energi så att du kan vara koncentrerad på lektionerna och orkar ROCKA FETT på rasterna och på fritiden. SAMMANFATTNING AV REPTILHJÄRNA.NU 2010-08-20 Kroppen,
Läs merKunskap om mat, måltider och hälsa. Skriv in rätt svar
Kunskap om mat, måltider och hälsa Skriv in rätt svar Mat, måltider och hälsa Mat och hälsa är det mest grundläggande för att människan ska fungera. Dina matvanor och livsstilsvanor påverkar hur du mår
Läs merVattenlösliga vitaminer (tillföras genom kosten dagligen) B och C
Vattenlösliga vitaminer (tillföras genom kosten dagligen) B och C B-vitamin (i B gruppen ingår flera vitaminer): B1, tiamin Muskelbyggaren FINNS I: Bröd, mjöl, gryn, spagetti, fläskkött, fisk, bönor, sparris
Läs merNäringslära En måltid
Näringslära En måltid ger näring och energi till arbete och temperaturreglering är en njutning skapar sociala plus umgänge och avkoppling Ämnesomsättning = Metabolism Anabol uppbyggande Katabol nedbrytande
Läs merKOST och KROPP. Vilka ämnen ger oss våran energi? Namn
KOST och KROPP Namn För att en bil skall kunna köra behöver den energi. Denna energi får bilen från bensinen. Skulle bensinen ta slut så stannar bilen till dess att man tankar igen. Likadant är det med
Läs merMänniskans hälsa. Människans hälsa. 1 Diskutera i gruppen och skriv ner några tankar.
Människans hälsa beror på mycket. Vi gör många val som påverkar hur vi mår. Hur lever vi Hur äter vi Vad äter vi Hur mycket sover vi Hur mycket tränar vi Många saker att tänka på för att kunna må bra.
Läs merTio steg till goda matvanor
Tio steg till goda matvanor Intresset för mat och hälsa har aldrig varit större. Samtidigt har trenderna och myterna om mat i massmedia aldrig varit fler. I den här broschyren ges du goda råd om bra matvanor
Läs merKemiska ämnen som vi behöver
Kemiska ämnen som vi behöver Vatten Mineraler (t ex koksalt) Vitaminer Proteiner- kött, fisk, ägg, mjölk, baljväxter Kolhydrater- ris, pasta, potatis, bröd, socker Fetter- smör, olivolja osv Tallriksmodellen
Läs merVad påverkar vår hälsa?
Goda vanor - maten Vad påverkar vår hälsa? + Arv Gener från föräldrar Förutsättningar att leva efter Livsstil Mat och motion Det vi själva kan påverka Goda matvanor Vem du är och hur mycket du rör dig
Läs merAllmän näringslära 6/29/2014. Olika energikällor gör olika jobb. Vad som påverkar vilken energikälla som används under tävling och träning:
2014-06-16 Sabina Bäck 1 Näringslära = den totala processen av intag, matsmältning, upptag, ämnesomsättning av maten samt det påföljande upptaget av näringsämnena i vävnaden. Näringsämnen delas in i: Makronäringsämnen
Läs merBLI EN BÄTTRE FOTBOLLSSPELARE GENOM ATT ÄTA RÄTT!
BLI EN BÄTTRE FOTBOLLSSPELARE GENOM ATT ÄTA RÄTT! För att orka prestera måsta du tanka kroppen med rätt mat! Som fotbollsspelare och idrottare behöver vi få i oss mat från alla energikällor men framför
Läs merWHO = World Health Organization
Mat och hälsa åk 8 WHO = World Health Organization Enligt WHO innebär hälsa att ha det bra både fysiskt, psykiskt och socialt. Dåliga matvanor och mycket stillasittande bidrar till att vi blir sjuka på
Läs merVITAMINER MINERALER. Dagens program. Vitaminer 2010-06-08
VITAMINER MINERALER IGU Idrottsliga Gymnasieutbildningar, för Gymnasiet, Uppland Uppsala Dagens program Vitaminer & mineralers funktion Behöver idrottare tillskott? Antioxidanter Fria radikaler kostråd
Läs merHÄLSA P Å SKOLAN HÄLSA PÅ SKOLAN
Lågstadiet INLEDNING Materialet Hälsa på skolan är framtaget av Aktiv Skola och har som syfte att främja den goda hälsan. Men vad är hälsa? De flesta skulle nog säga att må bra och att vara frisk är att
Läs merGoda kostvanor - Näringslära
- Alla människor behöver varje dag få i sig kolhydrater, fett, vitaminer, mineraler och proteiner. Genom att äta normal mat som kött, fisk, potatis, pasta, frukt och grönsaker så får vi i oss den energi
Läs merFör barn över ett år gäller i stort sett samma kostråd som för vuxna.
Barn och mat Föräldrar har två viktiga uppgifter när det gäller sina barns mat. Den första är att se till att barnen får bra och näringsriktig mat, så att de kan växa och utvecklas optimalt. Den andra
Läs merAllmänt. Kroppen är som en maskin. Den måste ha bränsle för att fungera.
KOST Allmänt Kroppen är som en maskin. Den måste ha bränsle för att fungera. Det du äter består av ungefär samma beståndsdelar som du själv vatten, kolhydrater, proteiner, fetter, vitaminer, mineraler.
Läs merH ÄLSA Av Marie Broholmer
H ÄLSA Av Marie Broholmer Innehållsförteckning MAT FÖR BRA PRESTATION... 3 Balans... 3 Kolhydrater... 3 Fett... 3 Protein... 3 Vatten... 4 Antioxidanter... 4 Måltidssammansättning... 4 Före, under och
Läs merMatvanor är den levnadsvana som hälso- och sjukvården lägger minst resurser på idag.
Mat är inte bara energi, mat bidrar också till ökat immunförsvar och gör att vi kan återhämta oss bättre och läka. Maten är vår bästa medicin tillsammans med fysisk aktivitet. Det är ett återkommande problem
Läs merDiabetesutbildning del 2 Maten
Diabetesutbildning del 2 Maten Måste man följa en diet? Fettbalanserad, fiberrik mat till alla ett enhetligt matbudskap till den som: är frisk har diabetes har höga blodfetter har högt blodtryck är överviktig
Läs merSpånga IS Fotboll Kost och Hälsa
Spånga IS Fotboll Kost och Hälsa Ansvarsområden för att utvecklas och bli en bättre fotbollsspelare Faktorer som du kan påverka: Träning Kost Sömn Vila Skola Faktorer som du inte kan påverka: Väder Planer
Läs merAllmänt. Kroppen är som en maskin. Den måste ha bränsle för att fungera.
KOST Allmänt Kroppen är som en maskin. Den måste ha bränsle för att fungera. Det du äter består av ungefär samma beståndsdelar som du själv vatten, kolhydrater, proteiner, fetter, vitaminer, mineraler.
Läs merNutrition & hälsa. Research Institutes of Sweden Elinor Hallström
Nutrition & hälsa Research Institutes of Sweden Elinor Hallström 1 Vad är hälsa? 3 Kosten viktigaste parametern för vår hälsa Vi behöver näringsämnen av två anledningar Energi Byggstenar Energi Vad behöver
Läs merHem- och konsumentkunskap
Bedömningsstöd Hem- och konsumentkunskap Elevhäfte BEDÖMNINGSSTÖD I HEM- OCH KONSUMENTKUNSKAP Den hållbara lunchen Prov åk 9 I provet ska du visa kunskaper och förmågor att välja matvaror till lunchen,
Läs merLisa Kaptein Kvist Lic. Personlig Tränare. Tel. 0708-552882 E-mail: kaptein-kvist@telia.com
På Rätt VägV Lisa Kaptein Kvist Lic. Personlig Tränare Tel. 0708-552882 E-mail: kaptein-kvist@telia.com Kolhydrater Kolhydratrik föda f kommer från n växtriketv Vår r hjärna vill ha minst 100 g per dag
Läs merApotekets råd om. Vitaminer och mineraler
Apotekets råd om Vitaminer och mineraler Din kropp behöver många olika ämnen för att må bra. Den behöver vatten, proteiner, fett, kolhydrater, mineraler och vitaminer. Tillsammans ger de dig energi och
Läs merMatkemi Kemin bakom matens näringsämnen
Matkemi Kemin bakom matens näringsämnen Kolhydrater Sockerarter (enkla och sammansatta) Stärkelser Cellulosa Bilden visar strukturformler för några kolhydrater. Druvsocker (glukos) Kolhydrater monosackarider
Läs merKostutbildning. Kost är energi som vi får i oss när vi äter. Det finns huvudsakligen 4 grupper:
Kostutbildning Vad är kost? Kost är energi som vi får i oss när vi äter. Det finns huvudsakligen 4 grupper: Kolhydrater Protein Fett Vitaminer & mineraler Kolhydrater ger kroppen energi och gör att du
Läs merNedsatt aptit, ofrivillig viktnedgång och viktuppgång efter stroke. Maine Carlsson Dietist, doktorand Umeå Universitet, geriatrik
Nedsatt aptit, ofrivillig viktnedgång och viktuppgång efter stroke Maine Carlsson Dietist, doktorand Umeå Universitet, geriatrik Nutritionsbehandling Europarådets riktlinjer Samma krav på utredning, diagnos,
Läs merBra mat ger bra prestationer! Lotta Peltoarvo Kostrådgivare beteendevetare strategisk hälsokonsult
Bra mat ger bra prestationer! Lotta Peltoarvo Kostrådgivare beteendevetare strategisk hälsokonsult Att äta för f r prestation Kroppen är r ditt verktyg och viktigaste instrument för f r att bli bra. Mat
Läs merIFK NORRKÖPING UNGDOM KOST OCH PRESTATION
IFK NORRKÖPING UNGDOM KOST OCH PRESTATION ANSVARSOMRÅDEN FÖR ATT UTVECKLAS OCH BLI EN BÄTTRE FOTBOLLSSPELARE Faktorer som du kan påverka -Träning -Kost -Sömn -Vila - Skola Faktorer som du inte kan påverka
Läs merMAT OCH BARN Centrala ba rnhä rn lsovå v rden, Söd rden, ra Älvsbo r Älvsbo g 1 Leg die i tis t t Julia Backlund. R l eviderad Aug Au
MAT OCH BARN 1 Barnets mat Smakprover/smakportioner 3 Matintroduktion - När och hur? 4 Matintroduktion - Vad? 5 Matcirkeln Något från matcirkelns alla delar varje dag Källa: slv. 6 Tallriksmodellen Källa:
Läs merVEGETARISK MAT TILL BARN
VEGETARISK MAT TILL BARN IDA BERGE, LEG DIETIST 2019-10-14 Varianter på vegetarisk mat Lakto-ovo-vegetarian Lakto-vegetarian Pescetarian Stockholmsvegetarian Vegetarian Vegan Allmän vegansk näringslära
Läs merÅrets Pt 2010 Tel. 0708-552882 E-mail: info@lisakapteinkvist.se www.lisakapteinkvist.se
På Rätt Väg Lisa Kaptein Kvist Lic. Personlig Tränare Årets Pt 2010 Tel. 0708-552882 E-mail: info@lisakapteinkvist.se www.lisakapteinkvist.se Äta, Träna eller Återhämtning/Vila Vad är viktigast? Vad händer
Läs merElitidrott & Kost. Örkelljunga Orienteringsgymnasium
Elitidrott & Kost Örkelljunga Orienteringsgymnasium Elitidrott & Kost Tillbakablick från föreläsning av näringsexpert Tallriksmodellen Näringsämnen Enkla tips på bra hygien Måltidsordning Köksekonomi När
Läs merMat och cancer. Anette Svensson, leg. dietist. Örnsköldsviks sjukhus
Mat och cancer Anette Svensson, leg. dietist Örnsköldsviks sjukhus Vad ska man tro på? Socker? Light? Fett? LCHF? Antioxidanter? Aspartam? Miljögifter Dioxin? PCB? Akrylamid? Dålig matlust eller viktnedgång
Läs merKost Södertälje FK. Mat är gott!
Kost Södertälje FK Mat är gott! KOST Kunskapsskalan 1 5 10 Det är lättare att komma fram om du vet vart du ska och varför Beteende Medvetet Det vi gör på träning och match Intention Omedvetet Varför gör
Läs merI detta hälsobrev koncentererar jag mig på maten, men kommer i kommande hälsobrev också att informera om behovet av rörelse och motion.
Om vår kost Måltider skall vara ett tillfälle till avkoppling och njutning. Att samlas till ett vackert dukat bord och äta spännande, god och nyttig mat är en viktig del av livet. All mat är bra mat, det
Läs mer2. I vilken enhet(er) mäter man energi i mat? Kcal- Kilokalorier (KJ- kilojoule)
Instuderingsfrågor inför provet åk 8 ht -16 Kost och hälsa S 15-20 1. Vad behöver din kropp energi till? För att alla funktioner i kroppen ska fungera, t ex andas, hjärtslag, tänka, hormonproduktion, matspjälkning,
Läs merPå Rätt Väg. Lisa Kaptein Kvist Lic. Personlig Tränare. Tel. 0708-552882 E-mail: kaptein-kvist@telia.com www.lisakapteinkvist.se
På Rätt Väg Lisa Kaptein Kvist Lic. Personlig Tränare Tel. 0708-552882 E-mail: kaptein-kvist@telia.com www.lisakapteinkvist.se Äta, Träna eller Återhämtning/Vila Vad är viktigast? Vad händer när du tränar
Läs merBRA MAT FÖR UNGA FOTBOLLSSPELARE
BRA MAT FÖR UNGA FOTBOLLSSPELARE TRÄNING MAT SÖMN För att bli bra som fotbollsspelare krävs det så klart träning. Ju mer du tränar, desto viktigare blir det med bra och tillräcklig vila och sömn samt mat.
Läs merMaria Svensson Kost för prestation
Maria Svensson 2016 Kost för prestation Idrott och kost Prestation Mat och dryck Träna Äta - Vila Träna För lite --------------------------------------------------------------------För mycket Äta För lite
Läs merDet dolda sockret Lärarhandledning
Det dolda sockret Vision: Ambitionen med Medix filmer är att fler elever ska uppfylla en större del av målen för årskursen. Alla elever har olika inlärningsstilar. Genom att tillhandahålla olika sorters
Läs merPå Rätt Väg. Lisa Kaptein Kvist Lic. Personlig Tränare. Tel. 0708-552882 E-mail: kaptein-kvist@telia.com www.lisakapteinkvist.se
På Rätt Väg Lisa Kaptein Kvist Lic. Personlig Tränare Tel. 0708-552882 E-mail: kaptein-kvist@telia.com www.lisakapteinkvist.se Äta, Träna eller Återhämtning/Vila Vad är viktigast? Vad händer när du tränar
Läs merVAD SKA DU ÄTA FÖRE, UNDER OCH EFTER TRÄNING? Nacka GFs rekommendationer
VAD SKA DU ÄTA FÖRE, UNDER OCH EFTER TRÄNING? Nacka GFs rekommendationer VAD BÖR DU ÄTA FÖRE, UNDER OCH EFTER TRÄNING Det här materialet har kommit till efter diskussioner i styrelsen om barns behov av
Läs merHur mycket frukt och grönsaker äter du varje dag?
Hur mycket frukt och grönsaker äter du varje dag? Det här är 500 gram frukt och grönsaker till frukt och grönsaker hör: frukt, bär, torkad frukt och juice grönsaker och rotfrukter, men inte potatis torkade
Läs merFör att veta vart du ska, måste du veta var du kommer ifrån
För att veta vart du ska, måste du veta var du kommer ifrån Allmänt Kroppen är som en maskin. Den måste ha bränsle för att att fungera. Det du äter består av ungefär samma beståndsdelar som du själv: vatten,
Läs merMat, måltider & hälsa. Årskurs 7
Mat, måltider & hälsa Årskurs 7 Med alla näringsämnen Det finns 6 stycken näringsämnen: - Kolhydrater - Protein Engerigivande. Vi behöver - Fett ganska mycket av dessa. - Vitaminer - Mineraler Ej engerigivande.
Läs merPrestationstriangeln
Prestationstriangeln TRÄNA VILA Obalans i triangeln = Försämrad prestationsförmåga - Trötthet - Sjukdom / Skador -Näringsbrist - Överträning ÄTA Energibalans UTTAG INTAG Ät regelbundet och fyll alltid
Läs merYvonne Wengström Leg. Dietist 2015 www.finspang.se
Om matens vikt för god häls Yvonne Wengström Leg. Dietist 2015 Behov Med åldern minskar vikten och längden Med åldern minskar också muskelmassa. För friska äldre minskar energibehovet med åldern. Vid sjukdom
Läs merVarför ska man ha ett balanserat?
Kosthåll Varför ska man ha ett balanserat? Fylla kroppens lager med energi Ger din kropp tillräckligt med intag av näringsämnen så att du orkar med dagen Stärker ditt immunförsvar som gör att du håller
Läs merEnkla tips för att ditt barn ska må bra.
Enkla tips för att ditt barn ska må bra. 1177.se/Vastmanland Fr u k t & bär Gr ön s ak Po t a t Köt t, fisk &ä gg er &o r st i s & ro t fruk te, fl Mj ölk Brö d in g,g or ry n, pa sta & ri s M at fe tt
Läs merHÄLSOSAMMA MATVANOR. Leg Dietist Ebba Carlsson
HÄLSOSAMMA MATVANOR Leg Dietist Ebba Carlsson 2013 Beskrivning av samtalskorten Dessa kort är framtagna för att fungera som ett verktyg vid ett motiverande samtal om hälsosamma matvanor. Inom MI-metodiken
Läs mermå bra. Trygghet Kärlek Vänner Mat Rörelse Sova Vilka kan du påverka själv?
Viktiga faktorer för att du ska må bra. Trygghet Kärlek Vänner Mat Rörelse Sova Vilka kan du påverka själv? Ingen behöver svälta i Sverige Undernäring = Felnäring = För lite mat Felaktigt sammansatt Antalet
Läs merGUSK PA. Summering Ät många små istf få och stora måltider
VIKTEN AV ATT ÄTA ÄTT För att orka prestera så tankar du kroppen med rätt energi. ätt energi är rätt mat! Som fotbollsspelare och idrottare behöver vi få i oss mat från alla energi källor och framför allt
Läs merDitt mål som innebandyspelare? Vad är du bra på?
Ditt mål som innebandyspelare? Vad är du bra på? B la detta behövs för att prestera: Kost Vilja Teknik Glädje & Lust Mod Laganda Sömn/Vila Fysik Spelförståelse Spelidé BALANS för att må bra, energi, orka,
Läs merVästerbottens läns landsting Hälsoinspiratörer. Dietistkonsult Norr Elin Johansson
Västerbottens läns landsting Hälsoinspiratörer Dietist sedan 2006 Driver Dietistkonsult Norr sedan 2008 2 bloggar http://blogg.halsa2020.se/dietistbloggen/ www.dietistkonsult.nu Föreläsningar, kostrådgivning
Läs merBra måltider i skolan
Bra måltider i skolan Skolmaten i Kungsbacka kommun LÄR DIG MER OM SKOLMATEN I KUNGSBACKA KOMMUN kungsbacka.se/skolmaten Inledning Vad innehåller skolmaten i Kungsbacka kommun och hur planerar vi skolmenyn?
Läs merNäringsämnen. Vår kropp består av sex näringsämnen: Protein Kolhydrater Fett Mineraler Vitaminer Vatten
Näringslära Näringsämnen Vår kropp består av sex näringsämnen: Protein Kolhydrater Fett Mineraler Vitaminer Vatten Kolhydrater Kolhydraternas funktion: Bränsle: Kolhydrater är bränsle för att hjärnan,
Läs merTräna, äta och vila. Kostens roll för idrottande ungdomar.
Träna, äta och vila. Kostens roll för idrottande ungdomar. Träna Äta Vila Så här påverkas du av träning; Musklerna Hjärnan Immunförsvaret Det är återhämtningen som gör dig bättre!. Nyttjande av energikälla
Läs merTräna, äta och vila. Kostens roll för idrottande ungdomar.
Träna, äta och vila. Kostens roll för idrottande ungdomar. Det räcker inte att träna hårt! Prestation ÄTA- TRÄNA VILA Mat och dryck Vi behöver vila och återhämtning. Muskler Immunförsvar Nervsystemet Men
Läs merTräna, äta och vila. Kostens roll för idrottande ungdomar.
Träna, äta och vila. Kostens roll för idrottande ungdomar. Det räcker inte att träna hårt! Prestation ÄTA- TRÄNA VILA Mat och dryck Vi behöver vila och återhämtning. Muskler Immunförsvar Nervsystemet Men
Läs merHur gör du? Balans Mat Rörelse. Örebro kommun Vård- och omsorgsförvaltningen Förebyggande området orebro.se 019-21 10 00
Hur gör du? Balans Mat Rörelse Örebro kommun Vård- och omsorgsförvaltningen Förebyggande området orebro.se 019-21 10 00 Hur gör du? Det är bara du själv som kan göra förändringar i ditt liv. Förändringar
Läs merAgenda. Näringslära Kosttillskott Frågor
Agenda Näringslära Kosttillskott Frågor Näringslära Vad behöver kroppen? Kolhydrater, kostfibrer Proteiner Fett Annat vi behöver Vatten, mineraler, vitaminer Kolhydrater Kolhydrater är gemensamt namn för
Läs merKost för idrottare Träningslära 1
Kost för idrottare Träningslära 1 Undervisningen i kursen ska innehålla: Närings- och kostkunskap för prestation och hälsa Betydelsen av återhämtning och vila för prestation, välbefinnande och hälsa Lektionsinnehåll
Läs merOrganisk kemi / Biokemi. Livets kemi
Organisk kemi / Biokemi Livets kemi Vecka Lektion 1 Lektion 2 Veckans lab Läxa 41 Kolhydrater Kolhydrater Sockerarter Fotosyntesen Bio-kemi 8C och D vecka 41-48 42 Kolhydrater Fetter Trommers prov s186-191
Läs merBra mat 1 Barbro Turesson, nutritionist och biolog Svenska Marfanföreningens friskvårdshelg Malmö 27-28 oktober 2012
Bra mat 1 Barbro Turesson, nutritionist och biolog Svenska Marfanföreningens friskvårdshelg Malmö 27-28 oktober 2012 Mat ger oss liv men kan också ge men för livet En genomsnittssvensk förbrukar 650 kg
Läs merBra mat för seniorer
Bra mat för seniorer Tips på hur du bör äta för att må bra på äldre dar. Vacker, god och energirik mat är bra mat! Ät den mat du tycker om! Variera livsmedelsvalet! Behov av mat för äldre Med ökad ålder
Läs merAKTIVA TIPS OCH GODA RECEPT FÖR ETT FRISKARE LIV
AKTIVA TIPS OCH GODA RECEPT FÖR ETT FRISKARE LIV Hej! Mat och fysisk aktivitet är båda viktiga ingredienser för ett hälsosamt liv som senior! Med den här broschyren vill vi ge dig inspiration till att
Läs merGå med i Semperklubben! Första matboken. Mosa, smaka och njut!
Gå med i Semperklubben! Vill du ha mer information och inspiration om barn och mat? Prenumerera på vårt nyhetsbrev och ställ dina frågor till vår dietist. Anmäl dig nu så får du den praktiska vällingburken.
Läs merMat på äldre dar. - Råd för att motverka ofrivillig viktnedgång
Mat på äldre dar - Råd för att motverka ofrivillig viktnedgång Det naturliga åldrandet När vi blir äldre sker många förändringar i vår kropp. Många av förändringarna är en del av det naturliga åldrandet.
Läs merTeori Kost och Kondition. År 6 ht -13
Teori Kost och Kondition År 6 ht -13 KOST OCH KONDITION l Din kropp behöver regelbundet mat för att du ska må bra och orka med skola, fritids och eftermiddagsaktiviteter. Om du äter tre huvudmål per dag
Läs merTio goda råd - Tio kostråd för dig som är lite äldre.
Tio goda råd - Tio kostråd för dig som är lite äldre. Kost- och Nutritionsprojekt inom TioHundra 2008 inledde TioHundra ett projekt bland äldre- ordinär- och demensboenden i Norrtälje kommun. Projektets
Läs merRåd för en god hälsa
Råd för en god hälsa Råd för en god hälsa I denna broschyr hittar du rekommendationer för kost och fysisk aktivitet. Dessa riktar sig till dig som är vuxen, 18 år och uppåt. Partille kommuns visionsblomma
Läs merPlanering av måltiderna
Planering av måltiderna Förskolan bör erbjuda barnen tre måltider samt 1 2 extramåltider till de små barnen. Fördela måltiderna jämnt över dagen. FRUKOST: Planera frukost efter Byggstenarna (se sidan 10).
Läs merSunda matvanor för skolbarn
Sunda matvanor för skolbarn kunskap och sunda tips På www.coop.se finns massor av bra recept och andra tips som gör vardagen lite enklare. INNEHÅLL Behöver skolbarn annan mat än vuxna? 4 5 Måltidspusslet
Läs merHär får man viktig kunskap, smarta tips och råd, ett unikt kostprogram och personlig rådgivning.
Studiehandledning Energibalans är ett Internetbaserat kursmaterial där man får lära sig att äta på ett sätt som ger viktkontroll, hälsa och välbefinnande. Här får man viktig kunskap, smarta tips och råd,
Läs merDET HÄR FAKTABLADET ÄR FRAMTAGEN TILL ÖVNINGARNA HEJ SKOLMAT. HELA MATERIALET FINNS FÖR NEDLADDNING PÅ WWW.LIVSMEDELSVERKET.SE
TEMA: HÄLSA MAT OCH HÄLSA DET HÄR FAKTABLADET ÄR FRAMTAGEN TILL ÖVNINGARNA HEJ SKOLMAT. HELA MATERIALET FINNS FÖR NEDLADDNING PÅ WWW.LIVSMEDELSVERKET.SE Mat och måltider spelar en viktig roll i våra liv.
Läs merLadda med rätt mat! Alexandra Petersson Nutritionist
Ladda med rätt mat! Alexandra Petersson Nutritionist www.egofood.se alexandra@egofood.se BALANS för hälsa & prestation Träning/Motion Kost Vila Extra viktigt med bra mat för barn som tränar? Frisk Stark
Läs merVad räknas till frukt och grönt?
Ät hälsosamt! Norrbottens läns landsting 2013-10-15 Frukt & grönt Vad räknas till frukt och grönt? 1 Frukt & grönt Vilka näringsämnen finns i frukt och grönt? Vitaminer Mineralämnen Kolhydrater Protein
Läs merKompis med kroppen. 5. Bra för mig bra för miljön
Kompis med kroppen 5. Bra för mig bra för miljön 5 om dan gör kroppen glad Intervjua kompisen, skolsköterskan, föräldern, syskon, tränare eller någon annan du känner om varför de tycker att man ska äta
Läs merMaten under graviditeten
Maten under graviditeten Graviditet och mat I Sverige har vi goda möjligheter till bra mat och att äta väl under graviditeten behöver inte vara svårt. Den gravida bör liksom alla äta vanlig, varierad och
Läs merLäsa och förstå text på förpackningar
1(5) BRA MAT Läsa och förstå text på förpackningar Producerat av DIETISTERNA i Region Skåne 2007-06 2(5) Inledning Genom att läsa texten på livsmedelsförpackningar fås information om produktens innehåll.
Läs merLeg dietist Evelina Dahl. Dietistkonsult Norr
Leg dietist Evelina Dahl Dietistkonsult Norr Medellivslängden i Sverige har ökat med cirka 25 år de senaste 100 åren Andelen äldre är högre + bättre hälsa Unga 18-30 år äter betydligt sämre än äldre mindre
Läs merBra mat för hälsa på lång sikt- Vilka evidensbaserade råd kan vi ge?
Bra mat för hälsa på lång sikt- Vilka evidensbaserade råd kan vi ge? Karin Kauppi dietist/verksamhetsutvecklare Hälsofrämjande sjukvård Akademiska sjukhuset Levnadsvanedagen 6 maj 2015 Det går att förebygga
Läs merTräna, äta och vila. Kostens roll för idrottande ungdomar.
Träna, äta och vila. Kostens roll för idrottande ungdomar. Träna Äta Vila Så här påverkas du av träning; Musklerna Nervsystemet Immunförsvaret Det är återhämtningen som gör dig bättre!. Få ut det mesta
Läs merSKOLINFO Mat vid diabetes typ 1. Dietisterna, Huddinge och Solna
SKOLINFO Dietisterna, Huddinge och Solna Det är samma kostrekommendationer till ett barn med diabetes som till andra, men de måste ta insulin till allt de äter! Mål med kostbehandling Individualisering
Läs merVeckans middagsrecept!
Vi levererar din nya livsstil. VECKA 19 Veckans middagsrecept! Här kommer veckans recept, omsorgsfullt sammansatta av vår kock Karin Andersson och näringsberäknade av vår dietist Sierra de Goldsmith. Smaklig
Läs merJag en individuell idrottare. 4. Samla energi för bättre prestation
4. Samla energi för bättre prestation Det är samspelet mellan träning, vila, mat och dryck som gör att du får tillräcklig energi för att prestera bättre. Glömmer du något av detta kan du aldrig prestera
Läs mer2014-11-05. Kost vid diabetes. Svenska näringsrekommendationer. Kost vid diabetes och kolhydraträkning. Kost vid diabetes vad rekommenderas?
Kost vid diabetes och kolhydraträkning Kost vid diabetes VERKSAMHETSOMRÅDE PARAMEDICN, SÖDERSJUKHUSET AGNETA LUNDIN, LEG.DIETIST TEL 08-616 4017 Kosten är en viktig del av diabetesbehandlingen Barnet får
Läs merTrerätters år 9. Förväntat resultat Efter arbetsområdets slut förväntas eleven
Trerätters år 9 Förankring i kursplanen Undervisningen ska utveckla elevernas förmåga att planera och tillaga måltider och att genomföra uppgifter som förekommer i ett hem. använda metoder, livsmedel och
Läs merLåt oss hållas starka!
Låt oss hållas starka! Dagens informationsflöde ger inte nödvändigtvis en bra bild av hur man äter hälsosamt. Vi kan i stället känna oss förvirrade och föreställa oss att det är svårt och dyrt att äta
Läs merBra mat för 4-åringen. Leg. dietist Julia Backlund Centrala Barnhälsovården 2008-04-09
Bra mat för 4-åringen Leg. dietist Julia Backlund Centrala Barnhälsovården 2008-04-09 Brister: För stort intag av godis, läsk, glass, snacks och bakverk (ca 25% av energiintaget) För lågt intag av frukt-
Läs merFisksoppa med räkor, färsk vitkålssallad och Maggans grova baguetter AV: AMANDA
M G N I R E N A L P S ÅLTID Fisksoppa med räkor, färsk vitkålssallad och Maggans grova baguetter AV: AMANDA 1 Måltiden Måltiden är anpassad för en Demi-vegetarian, vilket innebär att man bara äter mat
Läs merMÅLTIDSPLANERING. Av: Julia Kleiman & Ylva Hägg PASTA MED RÄKSALLAD
MÅLTIDSPLANERING Av: Julia Kleiman & Ylva Hägg PASTA MED RÄKSALLAD och alla säsongens grönsaker Måltiden var lagad för en Demi-vegetarian (-kött och mjölkprodukter) som rörde sig mycket och behövde få
Läs merNärhälsan Central Barnhälsovård VGR 2017 MAT FÖR SMÅ BARN
MAT FÖR SMÅ BARN Den första maten 0-6 månader Bröstmjölk och/eller modersmjölksersättning D-droppar Smakprover Tidigast från 4 månader För de intresserade Ca ett kryddmått (t.ex. ett slick från fingret)
Läs mer