TAL FÖRSTA MAJ, NORRTÄLJE 2010

Transkript

1 TAL FÖRSTA MAJ, NORRTÄLJE 2010 Jens Holm (V) I år kunde ägarna till privata förskolan Kulturkrabaten fördubbla sitt styrelsearvode. De får nu 1,7 miljoner kronor för att sitta i förskolans styrelse. De inkasserade också en vinst för det gångna året på 1,6 miljoner kronor. När de fyra förskolorna inom Kulturkrabaten såldes av den borgerliga majoriteten i Stockholms stad, för två år sedan, var priset kronor. Man kan lugnt säga att profitutvecklingen har varit god för ägarna till de tidigare kommunala förskolorna. Finansieringen, med våra skattepengar, har varit stabil. Det här är bara ett exempel på hur alla vi blir fattigare av den våg av privatiseringar som de borgerliga har låtit svepa över Stockholms län sedan de tog över. En stor del av vården är numera i händerna på privata företag. Och även där växer profiten. Carema, Capio, Attendo och Aleris gjorde 2008 en vinst på närmare en miljard kronor. När de borgerliga sålde ut St Görans sjukhus till Capio 1999, var priset 250 miljoner kronor. Den summan har Capio tjänat in sedan länge. Endast år 2008 var Capios vinst 254 miljoner kronor. Varifrån kommer pengarna? Jo, de kommer från oss. Alla vi skattebetalare är med och finansierar dessa gigantiska vinster. Privatiseringsanhängarna säger ofta att vinsterna investeras i verksamheten. Ja, om det ändå vore så väl. Men i fallen de privata vårdjättarna hamnar pengarna i skatteparadis som Jersey och Guernsey. Långt borta från insyn och kontroll. Framför allt, långt borta från verksamheten i Stockholms län.

2 Med borgarna vid makten i Rosenbad bedrivs förstås samma privatiseringspolitik på nationell nivå som i Stockholm. Det handlar inte om utförsäljningar för att statskassan behöver det, ekonomin är trots allt rätt OK. Det handlar om ideologiskt drivna utförsäljningar av gemensamt ägd egendom. Vin & Sprit, OMX och den gigantiska utförsäljningen av Apoteket, drygt 600 apotek säljs ut, är några exempel. Näst på tur står Bilprovningen. Man undrar varför? Den svenska bilprovningen, till en kostnad av 300 kronor per gång, är en av de billigaste i Europa. Kvalitén är överlag god. När Finland för några år sedan privatiserade sin bilprovning ökade priserna med 200 procent och tillgängligheten i glesbygden blev sämre. I Sverige kan vi räkna med samma utveckling. I Stockholms stad kan det finnas gott om bilprovningar, men i resten av landet? Hur blir det här i Norrtälje, i Roslagen? Jag frågar mig återigen: vad är syftet med privatiseringarna? Vem tjänar på dem? Ordet privatisering kommer från latinets privare. Privare betyder beröva. Det är exakt vad det handlar om; det stora flertalet berövas sina tillgångar, ett fåtal gynnas. Det är som Robin Hood, men tvärt om. Det är borgerlig politik i ett nötskal. Det är dags att sätta stopp för privatiseringsvågen. Rösta bort borgarna den 19 september. Rösta på de Rödgröna.

3 Sverige och Stockholm håller på att slitas isär. Under det borgerliga styret har skatter sänkts för närmare 100 miljarder kronor. Och skattesänkningarna har gått till höginkomsttagarna. Den rikaste fjärdedelen har åtnjutit närmare hälften av skattesänkningarna. Idag finns över fler arbetslösa än när borgarna tog över makten Ungdomsarbetslösheten är en av de högsta i Europa. Man kan kritisera den borgerliga regeringen för mycket, men de ligger i alla fall inte på latsidan. Sedan de kom till makten har de gjort sitt bästa för att vrida Sverige till höger. De har försämrat och fördyrat a-kassan, avskaffat förmögenhetsskatten och fastighetsskatten, de jagar sjuka och gjort det dyrare att resa kollektivt. Man säljer ut och privatiserar. Man konkurrensutsätter och försvårar planering. Sverige slits isär. Den här regeringen raserar det vi byggt upp tillsammans. Detta är en krigsförklaring mot hela arbetarrörelsen och den förenade vänstern! Och på krigsförklaringar finns det bara en sak att göra: ta strid. Vi socialister slår tillbaka! Upp till kamp mot högerregeringen! Upp till kamp mot klasspolitiken! Regeringen har hävdat att det har varit nödvändiga förändringar. Ekonomin och samhällsandan ska ha krävt allt detta. Men när det handlade om bankerna under finanskrisen var det annat ljud i skällan miljarder kronor avsattes för att stödja bankerna under finanskrisen. Häromdagen kom de svenska storbankernas kvartalsrapporter. Överraskande stora vinster, rapporterade media. Nordea redovisade en vinst på 8 miljarder, Handelsbanken 4 och SEB 1 miljard kronor i vinst. Det är hög tid att kräva bankpengarna tillbaka. Miljarder ska gå till välfärd, inte till banker och spekulanter.

4 Oljan från Brittish Petroleums oljeplattform börjar nu närma sig kusten i den Mexikanska bukten. Konsekvenserna kan bli förödande för ekosystemet, fåglarna, andra djur och människorna som lever där. Detta är förstås förfärligt. Men kanske kan detta också bli en tankeställare. Kanske kan detta få oss att förstå att fossilsamhället hör historien till. Att pumpa upp olja är förenat med stora risker för lokalmiljön, det äventyrar klimatet på det globala planet. Olja, kol och andra fossila energikällor måste ersättas med förnyelsebara. Jag önskar att Brittish Petroleum och de andra oljejättarna kunde bli Beyond Petroleum, ett energibolag som kan fortsätta att verka, men utan olja. Men då krävs det en politik för detta. Och det ser vi itne idag. Jag återkommer till det inom kort. Klimatförändringarna beskrivs ofta som något som kommer att ske någon gång i framtiden. Men om man bor på den södra delen av jordklotet är inte klimatförändringarna ett fjärran hot. De är här och nu. Det är i Bangladesh invånarna måste lämna hus och hem på grund av översvämningar, orsakade av havsnivåns stigning. Det är i Botswana och andra delar av Afrika söder om Sahara som skördarna krymper på grund av den stigande hettan. Det är på ögruppen Tuvalu man måste anta ett avbefolkningsprogram eftersom öarna helt enkelt håller på att svämmas över. För de människorna är klimatförändringarna en katastrof som grasserar i full kraft just nu. Det här är effekterna av blott 0,7 graders temperaturhöjning. Fortsätter utsläppen kommer hela Botswana att förvandlas till öken och stora delar av Bangladesh att dränkas i vatten. Det orättvisa i det hela är att det är de som är oskyldiga som drabbas mest. Men om man lyssnar på Fredrik Reinfeldt och miljöminister Andreas Carlgren kan man tro att problemet finns i Syd, men det är den rika delen av världen som skapat växthuseffekten. Det är rika Nord som står för utsläppen, det är det fattiga Syd som får ta smällarna. Det är den rika världen som står för 80 procent av de historiska utsläppen. En nordamerikan släpper ut 20 ton koldioxid varje år, en europé 10 ton, en bangladeshier 0,2 ton. Därför är klimatfrågan inte bara en fråga om miljö, utan också om global rättvisa. Vi behöver alltså en rättvisepolitik för även klimatkampen.

5 Det finns massvis med saker som kan göras som både minskar utsläppen och ökar rättvisan. Några exempel: Gigantiska offentliga investeringar i hållbara transporter. Jag tänker särskilt på järnvägen. Det rödgröna löftet om satsningar på snabbtåg, satsningar på Norrbottniabanan, nya spår mellan Sundsvall och Gävle samt ett helt batteri av satsningar på kollektivtrafiken i Stockholm är mycket välkommet. Kilometerskatt på långtradartransporter. Då gynnas transporterna på räls. Satsa på vegetariska produkter. Vegetarisk mat påverkar ju klimatet oändligt mycket mindre än vad köttet gör. Satsa på vindkraft och solenergi. Det finns en enorm potential i dessa miljövänliga energikällor. Inför ett klimatinvesteringsprogram. Under den förra mandatperioden fanns ett investeringsprogram som finansierade satsningar på biogas, utbyggnad av fjärrvärme, solenergi och annan ny smart klimatteknik i våra kommuner och landsting. Klimpen, som det kallades, var troligen den mest ambitiösa klimatinvesteringsfonden någonsin. Dessvärre har den borgerliga regeringen avskaffat detta. Men jag kan glädja er med att efter den rödgröna valsegern i höst kommer ett nytt klimatinvesteringsprogram. Då kan Norrtälje och alla andra kommuner klimatsatsa igen. Klimatbistånd till de fattiga länderna i världen. Finansiera det med intäkterna från handeln med utsläppsrätter. Klimatåtgärder behöver inte alltid kosta en massa. Med de rödgrönas politik kommer vi lägga till en klimatbonus till ROT-avdraget, där förstås också hyresrätterna ska inkluderas. Alla som isolerar, byter till fönster som inte läcker värme, sätter upp solpaneler eller gör andra åtgärder för att minska energiförbrukningen kommer att få en bonus från staten. De som är andelsägare i ett vindkooperativ ska gynnas, inte som nu, när de straffbeskattas med de borgerligas uttagsskatt. Vi rödgröna vill göra det lättare att leva klimatsmart. Det gynnar både folket och miljön. Smart rödgrön politik helt enkelt.

6 Det här skulle vara några väldigt enkla, men inte desto mindre viktiga, steg framåt mot en värld där våra barn inte behöver se solen och värmen som ett hot, utan som den positiva värmekälla den ska vara. Dessvärre kan jag inte se att ambitionerna finns hos den betonggråblå regering som i dagsläget tyvärr styr vårt land. Den här regeringen har avskaffat klimatinvesteringsprogrammet, flyttat pengar från kollektivtrafiken till vägbyggen, satsar på kärnkraft istället för förnyelsebart, motarbetat hårda utsläppskrav i EU och ledde de viktiga klimatförhandlingarna i Köpenhamn till ett haveri. När tidningen Miljöaktuellt nyligen spekulerade om vem som blir miljöminister efter valet skrev man om miljöminister Andreas Carlgren, sämste miljöministern någonsin?. Men egentligen är det inte Carlgrens fel. Jag menar, hur lätt är det att vara miljöminister i en borgerlig regering? Att administrera borgerlig miljöpolitik är ungefär som att låta en pacifist styra Warszawapakten. Det går inte. Behöver jag säga mer: de borgerligas regeringsinnehav har varit fyra förlorade år för miljön. För miljön och klimatets skull: Byt regering byt politik!

7 Idag första maj år 2010 är det 126 år sedan arbetare i Chicago, USA, strejkade för åttatimmars arbetsdag. De möttes av polis, militär och gevärskulor. Sedan dess har den 1 maj varit arbetarnas högtidsdag över hela världen. Och folklig kamp för grundläggande rättigheter pågår runt om i världen. Och då ska vi finnas där och ge vårt stöd. Det handlar om solidaritet med Palestinas folk, som kämpar mot Israels ockupation, mot USAs krig i Irak över har dött, för arbetarna i Colombia som mördas av paramilitära grupper, västsaharierna som kämpar mot Marockos ockupation av Västsahara, kurderna och andra minoriteters kamp i Turkiet och så vidare. Den svenska högern har alltid varit lojal med USA och ockupationsmakterna. När de har talat om precisionbomber och kirurgiska ingrepp har vi stått upp för den internationella solidariteten. Det är hög tid att vi ställer moderater och folkpartister till svars för sitt stöd till kriget mot terrorismen, till Israels ockupation och till USAs krig. De ska inte komma så lätt undan. Det är hög tid att vi rödgröna anlägger en i grunden annorlunda utrikespolitik. En politik som vilar stadigt på solidaritetens grund, där Sverige vågar gå före och ta ställning för de små och förtryckta. Där Sverige slutar att gå i USAs ledband. Jag är helt övertygad om att om Sverige tydligt solidariserar sig med det palestinska folket, erkänner Västsahara som en stat, stödjer de fattiga länderna i klimatförhandlingarna, upphör med vapenexport till alla krigsförande länder (och här inbegriper jag USA), då är jag övertygad om att andra kommer följa efter. Sverige har spelat en helt avgörande roll på den internationella arenan. Exemplen är väl kända: Vietnamnkrigets slut, mot Pinochet i Chile, stöd till Nicaraguas folk under sandinisterna och, förstås, kampen mot Apartheid. Det är hög tid att Sverige står upp för folkrätten och den internationella solidariteten. Vi kan återupprätta en utrikespolitik i Olof Palmes anda. Om vi bara vill.

8 Tyvärr har vi en regering som är kliniskt befriad från visioner andra än de som heter sälj, privatisera, försämra. Vi kan inte förvänta oss att de ska gå i bräschen för att lösa problemen. Tvärt om, den borgerliga regeringen är en del av problemet. Men det kan vi, och ska vi råda bot på. Vi ska se till att byta ut den här regeringen. Och, då börjar den verkligt stora utmaningen. För vi vill ju inte bara byta regering, utan också i grunden byta politik. För det ändamålet har vi bildat de Rödgröna. Redan nu har vi gjort uppgörelser på 18 områden, och mer är på väg. Till detta ska läggas över 35 gemensamma motioner i riksdagen samt ett, sedan decennier, fungerande samarbete i kommuner och landsting runt om i Sverige. Våra uppgörelser har ett tydligt syfte: att öka rättvisan och att bidra till ett ekologiskt hållbart samhälle. Vi är redo att ta över och bygga upp Sverige igen. Men många av oss här vill förändra samhället mer än vad man hinner med under en mandatperiod. Det handlar inte bara om att vinna väljarnas förtroende på valdagen. Vill vi omdana samhället måste vi vara en del av den rörelse både inom och utanför parlamenten som driver på samhället i en bättre riktning, i en riktning mot ett socialistiskt samhälle. Ett samhälle befriat från kapitalism, kvinnoförtryck och miljöförstörning. Kamrater: En annan värld är möjlig! Kamrater: Det är du, jag alla vi tillsammans som kommer att göra en annan värld möjlig. Tack. Jens Holm tel: