Åldrande hos personer med handikapp och utvecklingsstörning

Transkript

1 Åldrande hos personer med handikapp och utvecklingsstörning Gotland Våren 2008 Kent Thuresson SU/Mölndal

2 Innehåll Normalt åldrande Nedsatt uppmärksamhet och koncentration Dysexekutivt syndrom Demens Prematurt åldrande Behandling av demens

3 Normalt åldrande

4 Åldrar Psykologisk ålder Biologisk ålder Utgör ett mått på hur en individ fungerar fysiologiskt Anger en persons förmåga att anpassa sig till sin miljö och förändringar till denna. Den psykologiska åldern mäter i sin tur intelligens, minne, inlärningsförmåga och personlighet Sociala åldern Är en människas kontakter med andra människor och dennes positioner i samhället som helhet och i grupp.

5 Typer av åldrande Primärt åldrande -svårt påverka Sekundärt åldrande -påverkbart

6 Vad är normalt åldrande Beteendet förlångsammas Reaktionstiden ökar Glömska Minnesstörningar Svårare att hitta ord Minskad respons eller minskad vakenhet Svårare hitta namn

7 Vad är normalt åldrande Personlighetsförändrin gar Minskad drift Minskat intresse för nyheter Rutiner blir viktiga Bunden vid en struktur Övrigt Sämre sinnesfunktioner Infektionsrisken ökar Inkontinens Minskad sömn

8 Åldrande och motorik störningar Svårare att titta uppåt Svagare muskelkraft Ataxi Gångstörningar, postural flexion Balansproblem Tremor Ökat muskulär tonus spec. i benen Orofacial dyskinesi Minskad spontan motorik Arm svängning Dysartri

9 Åldrande effekter Fysiska Dålig hud pga av nedsatt rörlighet Ökad risk för skador pga glömska Ändrat näringsintag pga dåligt matintag Funktionell Nedsatt mobilitet Svårighet att klara sig själv Emotionell Utbrott av ilska eller skrikande Bestående ångest Beteende Kissa offentligt Promenera osäkert Upprepande skrikande Socialt Olämplig sexuell aktivitet Försämrade familjs relationer Omgivnings faktorer Svårighet att hitta Springa på tex dörrkarmar pga av perceptions störningar Annat Svårighet att sköta sin ekonomi

10 Orsaker till minnesstörning Normal glömska Lindrig minnesstörning Stress, oro, sömnstörning, utbrändhet Annan sjukdom i hjärnan (infektion, tumör) Förvirringstillstånd Demenssjukdom Alzheimers sjukdom Vaskulär demens Depression

11 Meningsfullt åldrande Relationer Fysisk förmåga Engagemang Psykisk förmåga Meningsfullhet i vardagen Emotionellt

12 Ålders utvecklingen

13 Nedsatt uppmärksamhet och koncentration

14 Nedsatt uppmärksamhet och Förekommer vid koncentration Depression Mani Ångest Schizofreni DAMP Utvecklingsstörning Påverkar Att klara skolan Att klara arbetet Att klara den sociala vardagen Ta in information

15 Depression som del i demens Kan leda till Stress Kognitiv svikt Fysiologiska effekter Förstärkning av symtom Hypoteser Kan vara ett förtecken till demens Depressionen synliggör demens symtomen Depression leder till skada av hippocampus pga glucocorticoid kaskaden

16 Nedsatt uppmärksamhet och koncentration Förekommer vid Medför Skalltrauma Cerebralpares Påverkan på sociala färdigheter Epilepsi

17 Prefrontala syndrom Dysexekutiva Dishinhibeted Apathetic

18 Dysexecutive Type Etiologi Karaktäriseras av Skada i dorsala konvexiteten (den lilla knölen i Brodmans area nr 9) Nedsatt flexibilitet Nedsatt planeringsförmåga Nedsatt förmåga till ta saker i ordning

19 Dysexekutivt syndrom Orsak Skador av frontal loberna Kan förekomma i dagliga livet Symtom Förändringar av Emotioner Planering Organisering, sekvensering Initiera och vara självgående Monitorering Adaptiv förmåga Motivation Personlighet Beteende Kognitivt flexibilitet Bristande socialisering

20 Dysexekutivt syndrom hos ungdomar och unga vuxna med ryggmärgsbråck och shunt kvarstår i vuxen ålder enligt Sven Mattsson, med dr, överläkare, barn- och ungdomsmedicinska kliniken, Universitetssjukhuset i Linköping Symtom Dåligt minne Svårt att se konsekvenser Svag initiativförmåga Effekter Uteblir från kontroller Glömmer ta medicinen Glömmer katetrisera Ringer samma dag som katetrar eller medicinen är slut Orsaken Är inte helt känd

21 Dys-exekutivt syndrom enligt Sven Mattsson Genes: Nedsatt blodcirkulation frontala cortex o limbiska systemet Sämre blodcirkulation generellt i hjärnan? Iddon et al Barf et al Gölge et al Dysexekutivt syndrom - kognitiv störning Specifik beteendestörning - frontallobssyndrom Uppmärksamhet Förnuft Aning och förväntan Planering Se konsekvenser Minne Målsättning Cocktail-partysyndromet

22 Orbitofrontal disinhibited syndrome Etiologi Karakteriseras av Skada i orbifronala områden Den ventrala ytliga delen av frontal loben där denna har kontakt med bentaket till orbitan Dålig impulskontroll Explosiva aggressiva utbrott Oanständigt tal Munterhet Hämningslös

23 Mesial frontal apathetic syndrome Etiologi Karakteriseras av Skada uppstår i mediala delar av frontalloben och i det anteriora slutet av cingulate gyri Apati Slöhet Brist på initiativ Emotionell avflackning Minskad motorik

24 Dysexekutivt syndrom vid hydrocefalus Symtom Beteende störningar av social och kognitiv karaktär Inlärningssvårigheter Beskrivits av Iddon och medarbetare (1997) som dysexekutivt syndrom Förekommer hos Barn/ungdomar med hydrocefalus Hos vuxna individer med låg tycks hydrocefalus

25 DYSTROPHIA MYOTONICA EXEKUTIVA SVÅRIGHETER Typer Myotonic dystrophy types 1 (DM1) och 2 (DM2) Ärftlighet Symtom Muskelsvaghet Muskelatrofi Svårt slappna av muskulaturen Cataract Kariomyopati Multipelt organ engagemang

26 DYSTROPHIA MYOTONICA EXEKUTIVA SVÅRIGHETER Förändringar i personligheten Svårt att hejda sina impulser Förändrad känslomässig kontroll (hög grad av anhedoni (oförmåga att känna Kan inte styra sitt beteende lust) och låg grad av uttrycksfullhet Inte kan avgöra vilka skämt (eng. expressiveness)) och som passar i sammanhanget Bristande social förmåga (undvikande, rigiditet och svårigheter att uttrycka Uppträder kränkande mot varma känslor) omgivningen Nedsatt initiativförmåga Kan inte planera Kan inte sätta igång även enklare dagliga verksamheter (upplevs lata) Katarina Frank Leg.psykolog & specialist i neuropsykologi

27 Post traumatisk encephalopati Orsak Traumatisk hjärnskada Symtom Dåligt korttidsminne Fatigue och ökad stresskänslighet Dålig koncentration Svårt starta upp Kognitiv långsamhet

28 PCS - Postcommotionellt syndrom Huvudvärk Yrsel Ljus- och ljudkänslighet Öronsus Sömnproblem Irritabilitet Koncentrationssvårigheter Minnessvårigheter Onormal trötthet och uttröttbarhet Depressivitet Förlorad libido (könsdrift, sexlust) Förlorad förmåga att njuta av sex Förvirringstillstånd Emotionell labilitet Ängslan, oro Humörsvängningar Svårigheter med nya eller abstrakta uppgifter Försämrat logiskt tänkande Försämrad simultankapacitet Glömska Personlighetsförändringar Alkoholintolerans Raseriutbrott Flashbacks (återupplevande av traumat) Mardrömmar Annan värk än huvudvärk Kan inte längre göra upp eller genomföra planer Försämrad intellektuell kapacitet Svårt att hitta ord Felsägningar Svårigheter att följa en konversation Sömnstörningar, aldrig utsövd, ökat sömnbehov, etc Fysisk och psykisk stressintolerans Rastlöshet/nervositet Ångestattacker Svimningsattacker

29 Post traumatisk encephalopati Svårt upptäcka pga Behandling Förvillande faktorer Svårt att tolka Dålig information Allmänt omhändertagande Physiostigming Donezepin Svårt att konstatera

30 The big four Hjärt sjukdom Cancer Diabetes Alzheimer s sjukdom

31 Demens

32 Frekvens demens hos förståndshandikappade 2-3 % hos äldre än 40 år hos samtliga förståndshandikappade Av dessa utgör ca 60 % personer med Downs syndrom som visar tecken på Alzheimers symtomatologi

33 Demens specifika kriterier Försämrad allmänfunktion jämfört med tidigare Varaktighet 6 månader Minnesförsämring (Större än vid normalt åldrande) Närminnet Långtidsminne Beteendestörningar Sömnstörningar Irritabilitet, aggressivitet Förlust av intressen och initiativtagande Ändrade rutiner Rädsla Labilitet Kognitiv försämring Försämrat omdöme och tänkande Minskad uppmärksamhet på omgivningen Skilj ut konfusion Minskad emotionell kontroll Labilitet Irritabilitet Apati

34 Demens specifika kriterier Minskad motivation Sitter stilla Inte intresserad Aphasi Hittar inte ord. Förstår inte ord Språkförsämring Sluddrighet Försämrad social funktion Försnävade sociala aktiviteter Apraxia Kan inte ta på sig kläder, borsta tänder Agnosi Förstår inte innebörden av att använda föremål, gester, tal

35 Kognitiv försämring leder till problem inom Minne Uppmärksamhet Exekutiva funktioner Övrigt

36 Minnesproblem

37 Minnesförändringar Man kan lägga märke till om personen t.ex. Inte kommer ihåg att hon skulle träffa en person Inte kommer ihåg vad han lägger saker Inte vet vad anhöriga är Inte kan beskriva sin dag Glömmer namn Inte hittar i kända omgivningar Glömmer sociala aktiviteter Behöver påminnas för att få saker gjort Inte vet var anhöriga är

38 Uppmärksamhet

39 Uppmärksamheten Förmågan att upptäcka en stimuli Behålla uppmärksamheten under en lång tid Förmågan att växla uppmärksamheten på olika stimuli Behålla fokus på ett relevant stimuli och inte fångas av irrelevanta distraherande stimuli

40 Exekutiva funktioner

41 Att kunna komma ihåg det viktigaste Exekutiva funktioner Svårt lösa problem som kräver tidigare erfarenhet Svårighet att lösa problem där lösningen inte är uppenbar Planeringsförmågan nedsatt Att minnas det man planerar Initiativförmåga Lust och vilja Reglera uppmärksamheten De exekutiva funktionerna anses vara lokaliserade i hjärnans frontala delar och inkluderar högre kognitiva processer som t.ex. impulskontroll, planering, samt olika minnesfunktioner.

42 Övriga symtom

43 Övriga symtom Tanke störningar Personlighets förändringar Beteende störningar ADL problem Motoriska problem Fysiska problem Psykiatriska problem Spatial desorientering

44 Tankestörning

45 Tankestörningar leder till Dålig selektiv uppmärksamhet Bristande sammanhang i tankarna Oförmåga att följa ett resonemang på ett sätt som är begripligt för andra Dålig verklighetsanknytning Bisarrt innehåll i tankarna Förändrat ordflöde (t.ex. ord associationer)

46 Personlighetsförändring

47 Personlighetsförändring Aggressivitet Omdömeslöshet Misstänksamhet Bristande insikt Trötthet Förlångsamning Känslomässig avflackning Oföretagsam, apati, inaktivitet Nedsatt vitalitet Bristande energi

48 Beteende symtom

49 Behov av mer stöd Förlångsammad motorik Hoare Misstänksamhet Ätstörningar Ökade stereotypa beteenden Vandrande Försöker lämna hemmet Beteendesymtom

50 Psykiska symtom

51 Psykiska symtom Depression Minskade affekter Förlångsammad motorik Övergående gråtattacker Ångest Hallucinationer Pseudohallucination (t.ex. titta sig i spegeln) Paranoida symtom Illusioner Misstänksamhet Fantasier Emotionell labilitet Konfusion Desorientering

52 Spatsial desorientering

53 Spatsial desorientering Kan inte skilja på dag och natt Hittar inte till rummet Svårt skilja höger vänster Svårare sätta ihop saker

54 ADL problem

55 ADL problem Laga mat Sköta hygienen Klä sig Ringa Socialt

56 Motoriska fysikaliska symtom

57 Motoriska fysikaliska symtom Vid måttlig demens Palmomental reflex Superficiala reflexer t.ex. snout och glabella reflex Ändrad muskeltonus tonus och bradykines Mer utvecklad demens Ökad muskeltonus spec. i arm flexorer Myoklonier Svårighet med att titta uppåt Sen effekter Sugreflexer och gripreflexer tillkommer Palmomental reflexen försvinner Urininkoninens Hemiparesis Hemianopsi

58 Fysiska symtom

59 Fysiska symtom Epilepsi Förstoppning Gångstörningar Viktnedgång Minskad muskulatur Urinvägar Hud Hyperreflexibilitet

60 Prematurt åldrande

61 Prematurt åldrande Genetiska syndrom Downs syndrom Cockaynes syndrom Progeria hos barn (Hutchinson-Gilfords syndrom) Progeria hos vuxna (Werners syndrom) Cutis laxa (Ehlers-Danlos syndrome) Ärftlighet

62 Medicinska orsaker associerade med prematurt åldrande Diabetes mellitus Tetraplegi Gravt förståndshandikapp Ateroskleros Hypertension Epilepsi Skallskada Dyspne/apnea

63 Downs syndrom

64 Demens hos personer med Downs syndrom Frekvens vid Downs syndrom Frekvens i normalpopulation år 6-8 % år % 60 år 70 % år 1% år 3% år 6% år 11% år 21%

65 LANGDON DOWN AND DOWN'S SYNDROME ( )

66 Debut symtom vid Down demens Diffusa symtom som irritabilitet Minnesstörning Språkfunktionsförsäm ring, svårt hitta ord Talrubbningar Emotionella störningar Spatiala störningar Störd nattsömn

67 Nästa fas vid Down demens Förlust av orientering Amnesia, minnessvaghet Talrubbning Dyspraxi, svårighet utföra koordinerade rörelser Agnosi, oförmåga känna igen med känseln, synen, hörseln Aphasi Ökad muskeltonus

68 Slut fas vid Down demens Apraxi, oförmåga att trots behållen rörlighet rätt utföra vissa rörelser eller använda saker Aggressivitet Kommunikationen försämras Epilepsi Infektionsrisk Förlorar basala funktioner, inkontinens Minskad muskelmassa Cerebrala katastrofer Liggsår

69 Vad utmärker demens utvecklingen hos personer med Downs syndrom De har tidigare debut De patologiska förändringarna i hjärnvävnaden kommer tidigare än symtomen Sjukdomsprocessen kanske, lite kortare än normalt Man lägger ofta inte märke till minnesproblemen utan det är förändringar i de dagliga aktiviteterna man ser Kan observeras tack vare epilepsi debut Visuspatsiala problem uppstår Försämrat språk Ökad förekomst av stereotypier Inaktivt och apati Personlighetsförändring Livliga reflexer

70 Omvårdnads behovet Klarar sig mycket själv Behöver tillsyn och stöttning Måste ha helhetsvård

71 FXTAS

72 The fragil X-associated tremor/ataxia syndrome (FXTAS) Hos Män och kvinnor över 50 år Genetik. Permutation som lett till fragil X Ökad FMR1 transcript har föreslagits som molekylär bas Diagnos

73 FXTAS MR visa hyperintensivitet vid T viktad undersökning i cerebellar vit substans och middle cerebellar peduncels Post mortem visar ubiguitin incklusioner intra nucleärt och astrozyter i cortex och hjärnstam. Minskning av purkinjeceller och tillhörande glios

74 FXTAS Symtom Fronto subcortical Intentions tremor Ataxi Parkinsonism Neuropati Autonom dysfunktion

75 FXTAS Övriga symtom Agitation/aggression Irritabilitet Depression Apati Ohämmade

76 Landau-Kleffners syndrom

77 Landau-Kleffners syndrom Alternativa namn Förvärvad epileptisk språkstörning Debut Oftast i tidig förskoleålder Sällan i skolåldern Förekomst Sällsynt < 10 per år Fler pojkar än flickor tycks drabbas. Orsak Avvikande elektrofysiologisk aktivitet i hjärnan Oförmåga att uppfatta talat språk på rätt sätt

78 Landau-Kleffners syndrom Symtom Barnet förlorar plötsligt eller gradvis, under relativt kort tid, sitt talspråk samt förmågan att förstå talat språk (ordförståelse). Debut av epileptogen eller annan patologisk (sjuklig) EEGaktivitet (ofta tydligast märkbar under sömn), med eller utan klinisk epilepsi. Kan komma som plötslig och periodvis, oförmåga att förstå vad omgivningen säger Vid det första insjuknandet men även upp till månader därefter, förvirringstillstånd eller autism liknande symtom.

79 Landau-Kleffners syndrom Differentialdiagnoser Hörselskada (hörseltesterna är normala) Autism (dessa symtom går över) Progressiv hjärnsjukdom

80 Landau-Kleffners syndrom Behandling/åtgärder Medicinskt Epilepsi medicin tveksam effekt Kortison Speciell kirurgi Övrig Logoped Teckenspråk Information Prognos Vissa blir friska eller bättre 50 % kanske får kvarstående symtom Dysphasi Inlärningsproblem Beteende problem Sällan epilepsi i vuxenålder

81 Livsstil relaterat

82 Livsstil relaterat till prematurt åldrande Alkolism Fysisk inaktivitet Bristfällig kost Rökning orsakar Cancer Hjärtsjukdom Impotens Sänkt IQ En studie i Skottland Såg hos personer som testades vid 11 års ålder och sedan vid 64 år att rökare var sämre i 5 test än icke rökare Dr Lawrence Whalley University of Aberdeen

83 Aggressivitet

84 Olämpliga beteende vid demens Emotionella utbrott Vandrande Beteendestörningar Agitation

85 Emotionella utbrott

86 Att kunna kanalisera sina känslor så att de gagnar ens syften, vara förmögen att styra sina impulser och vänta med egen behovstillfredsställelse Emotionella utbrott Vid demens sjukdomen kan den emotionella förmågan försämras och leda till försämrade möjligheter att handskas med sin vardag Självkännedom Förmåga att observera sig själv, att kunna känna igen och tydligt urskilja de olika och motsägelsefulla känslor fyller en för ögonblicket Förmågan att handskas med sina känslor Innebär att kunna förstå orsaken till sina känslor och kunna hantera sin rädsla, ilska och sorg på ett adekvat sätt Förmågan att motivera sig själv Empati Som medför lyhördhet inför andras känslor och behov, förmåga att växla perspektiv, att kunna läsa komplicerade situationer med känslomässigt innehåll och inse olika människors olika sätt att känna och förstå. Relationskompetens Förmågan att handskas med andras känslomässiga reaktioner och kunna samspela med andra människor på ett konstruktivt

87 Vandrande

88 Vandrande Går fram och tillbaka och flyttar saker från en plats till en annan. Letar efter saker som kommit bort. Gör paket och därefter gömma dessa. Ångestfylld och rädd för att vara ensam, kan hon (även på natten) söka trygghet hos grannar genom att ringa på dörren eller telefonera till anhöriga, vill ständigt gå ut. Kan leda till depression. Kriser och aggressivitet gentemot personal, medboende och anhöriga.

89 Beteendestörningar vid demenssjukdom

90 Beteendestörningar vid demenssjukdom Socialt oacceptabelt beteende Rastlöshet Samlande Svärande Skrikbeteende Bristande sexuell hämning

91 Orsaker till beteendestörning pga demens Den demenssjukas verklighet kan se annorlunda ut än omgivningens. Den sjuka kan ha svårighet att tolka syn- hörsel- och känslointryck. Ett rörelsebehov som inte tillfredsställs. Läkemedelsbiverkning. Smärtupplevelse som hon saknar förmåga att beskriva. Plötsliga och oväntade förändringar i rutiner och vårdmiljö. Otillräcklig eller inadekvat hjälp.

92 Aggressivitet

93 Orsaker till aggressivitet pga förståndshandikappet Det föreligger ett stort antal riskfaktorer pga av förståndshandikappet Kommunikations och minnesproblem Svarar för att tillfredställa Säger vad han eller hon tror att man skall säga Svårigheter att beskriva vad som hänt Förstår inte tillsägelse Dåligt minne Dåligt omdöme Moralisk utveckling Förstår inte orsak och konsekvens Kan svara att de är ja/nej utan att förstå vad det innebär Förstår inte sina rättigheter

94 Orsaker till aggressivitet pga förståndshandikappet Det föreligger ett stort antal riskfaktorer pga av förståndshandikappet Kommunikations och minnesproblem Svarar för att tillfredställa Säger vad han eller hon tror att man skall säga Svårigheter att beskriva vad som hänt Förstår inte tillsägelse Dåligt minne Dåligt omdöme Moralisk utveckling Förstår inte orsak och konsekvens Kan svara att de är ja/nej utan att förstå vad det innebär Förstår inte sina rättigheter

95 Orsaker till aggressivitet pga förståndshandikappet Impulsivitet och uppmärksamhet Förstår inte vad en handling leder till Uppträder upprört när de blir kvarhållna Agerar i stället för att reflektera Klarar stress dåligt Svårt tolka omgivningen Intellektuellt Svårare med inlärning Svårare med förståelse Kognitiv funktion Tankeprocess Aktiv intellektuellbearbetning av information Begripa Meningsfullt användande av information

96 Orsaker till aggressivitet pga förståndshandikappet Nedsatt förmåga Personerna överskattar sin förmåga Brist på basala fakta Vet mindre Har sämre utbildning Har mindre drivkraft Motivation Man litar på individer som har auktoritet Blir överväldigade av auktoriteters närvaro Ökad sårbarhet Detta leder till att man reagerar kraftigare Vill inte att handikappet synliggörs Emotionellt Reagera annorlunda känslomässigt

97 Orsaker till aggressivitet pga omhändertagandet Dåligt omhändertagande Pedagogiskt Bristande stimuli Bristande kommunikation ADL mässigt Bristande kontinuitet Socialt Psykologiskt

98 Orsaker till aggressivitet pga psykiatriska och sociala orsaker Psykiatriska orsaker Konfusion Sociala orsaker Stress Psykos Depression

99 Orsaker till aggressivitet pga Medicinska orsaker medicinska orsaker Epilepsi Smärta Sköldkörtel dysfunktion Förstoppning Sinnes dysfunktion Infektioner tex Borelia Mediciner

100 Att bemöta aggressivitet Kunskap, tydliga mål, och klara handlingsplaner Regelbunden bemanning med möjlighet till avlösning Låt personen bestämma det den kan Respektera självbestämmandet Lyssna till vad personen säger, försök förstå vad hon menar Säg inte emot!

101 Att bemöta aggressivitet Visa tolerans. Tag konflikten men undvik att låta dig provoceras. Tala lugnt i dämpat röstläge Argumentera inte. Håll med om det hon eller han uttrycker, för det är förmodligen så hon känner. Möt personen i ilskan innan du försöker avleda. "Ja, visst blir man arg, men... Försök att erbjuda valbara alternativ Ibland måste man sätta gränser. Var då bestämd Inte låta sig provoceras Undvik höga ljud från radio och TV

102 Behandling vid aggressivitet Öka vällbefinnandet Habilitering Sällan botande Behandla medicinskt sekundära problem -Neurologiska -Somatiska -Psykiska Ej rehabilitering

103 Eftermiddags oro (sundown syndrom) Orsak Understimulering Att sitta ensam i ett tyst rum och höra ett obegripligt sorl utanför Överstimulering Bli utsatt för saker som man inte kan förstå, t.ex. TV:n står på, ljud och bilder flödar

104 Behandling och utredning

105 Varför är det viktigt att ställa en demens diagnos Utreda differential diagnoser Behandla tilläggsdiagnoser Ge en förståelse för den aktuella problematiken Erbjuda rätt behandling Erbjuda rätt vårdmiljö/boende Hitta rätt nivå för patienten Försöka förebygga riskfaktorer Erbjuda en förståelse för problematiken

106 Vad är speciellt vid utvecklingsstörning och demens Heterogen grupp Personen kan inte själv rapportera Symtomen är inte så tydliga Måste ofta bedömas efter ADL symtom Gravt förståndshandikappade är svåra att bedöma Det finns inga bra skattningsinstrument Medverkar dåligt Har ofta avvikande beteende frånbörjan

107 Utredning Sjukhistoria Medicinsk och psykiatrisk bedömning Fysikaliska undersökningar Blod och liquorprover Arbetsterapeut bedömning Globala bedömningar Neuropsykologiska test Skattnings formulär Frågeformulär Psykometriska test

108 Differentialdiagnoser vid demens Hypotyreos och hyoparatyroidism Sinnesdefekter (syn, hörsel) Folatbrist och B-12 brist Mediciner Sockerrubbningar Depression Konfusion Apnea Infektioner (borelia, HIV, lues) Vaskulära orsaker Hjärtproblem Understimulering, social depravation Mag tarm problem Urinvägsproblem

109 Behandling av demens

110 Hur behandla

111 Omvårdnad Försök upprätthålla basalfunktioner t.ex. att äta, klä sig, duscha Undvik förändringar i miljön Ha tålamod Vägled Enkelt språk Var observant Förenkla rutiner så att frustration inte uppstår

112 Behandling enligt The Arc Försök bevara de färdigheter som ger personen värdighet t.ex. att kunna äta själv, sköta hygienen och inte lära in nya färdigheter Undvik förändringar i de dagliga rutinerna Underlätta att eventuella förändringar i vardagen inte blir till hinder Förenkla rutinerna så man undviker ångest och frustration Använda tålamod och vägledning, ha enkla krav, var allmänt hjälpande Återförsäkra och lugna patienten varje dag

113 Behandling enligt The Arc Visa att man bryr sig genom att använda en låg röst och att genom beröring skapa trygghet Tillhandahåll en familjär och trygg omgivning och ge en tätare kontakt till personen för att undvika konfusion och desorientering Anpassa de dagliga aktiviterna efter personens ADL-förmåga Undvik toalettolyckor genom ha toalett rutiner Ge personen tillräckligt att dricka och äta

114 Behandling enligt The Arc Behåll orienteringsförmågan genom att upprepa datum, ha ett dags schema, namnge personerna som är kring patienten. Pressa inte personen för hårt för att få denne tillbaka till verkligheten, men undvik samtidigt att förstärka inbillning. Försök behålla den nuvarande självständigheten genom att öka personalinsatsen, ledningen, tillgängligheten och närheten. Undvik onödig medicinering

115 Medicinsk behandling Kolinesteras hämmare Exelon (Rivastigmin) Reminyl (Galantamin) Aricept (Donepezil)

116 Medicinsk behandling Ebixa (Memantin) NMDA-antagonist NMDA receptorn är viktig för exciterande transmission, bindning av glutamate och glycine aktiverar

117 Medicinsk behandling Sjukdomsbromsande Framtida Propentofylin sägs skydda nervceller i hjärnan från att skadas och minskar hastigheten på sjukdomsförloppet. Det påverkar gliaceller i hjärnan som man tror är inblandade i bildningen av det skadliga plack som bildas vid Alzheimers sjukdom. Regenerativa nervcells återskapande Tillväxtfaktorer Profylaktisk behandling Antioxidanter (vitamin E och C, selen) Anti amyloid läkemedel efter vaccination med antikroppar har hos råttor uppvisats lägre halter amyloidi hjärnan och bättre minnesförmåga Anti inflammatoriska ämnen Födoämnen

118 Behandla tilläggs diagnoser Psykiatrisk sjukdom Somatisk sjukdom Depressioner Psykoser Ångest Epilepsi Diabetes Högt blodtryck viktigt Uppföljning Mycket

119 Vård i livets slutskede

120 Vård i livets slutskede Boende Omvårdnad Sjukvård Anhöriga

121 Vård i livets slutskede Socialt Närhet Trygghet Omsorgsanda Omvårdnad Somatiskt Kunskap Närhet Boende Anpassat Psykiatriskt Kunskap Närhet Sjukvård Tillgänglig

122 Demens information på nätet gå in på Tematiska rum klicka vidare till Leva med demens vidare till Vad är demens vidare till Olika demens sjukdomar så är man framme vid Förståndshandikapp och demens.

123 Tack från Kent Thuresson