INLEDNING TILL. Det civila veterinärväsendet. År (Sveriges officiella statistik). Digitaliserad av Statistiska centralbyrån (SCB) 2011.

Transkript

1

2 INLEDNING TILL Det civila veterinärväsendet / av Kungl. Veterinärstyrelsen. - Stockholm : Norstedt, (Sveriges officiella statistik). Täckningsår: utgiven av Kungl. Medicinalstyrelsen med innehållsförteckning och parallelltitel på franska: Hygiène et service vétérinaire civil en Suède även med sammanfattning på franska med innehållsförteckning och parallelltitel på engelska: The civil veterinary service. Föregångare: Veterinärväsendet ingår som ett kapitel i årg av: Allmän hälso- och sjukvård / Socialstyrelsen. Stockholm, (Sveriges officiella statistik). Täckningsår: Det civila veterinärväsendet. År (Sveriges officiella statistik). Digitaliserad av Statistiska centralbyrån (SCB) urn:nbn:se:scb-veter-1931

3 SVERIGES OFFICIELLA STATISTIK HÄLSO- OCH SJUKVÅRD DET CIVILA VETERINÄRVÄSENDET ÅR 1931 AV KUNGL. MEDICINALSTYRELSEN STOCKHOLM 1932 KUNGL. BOKTRYCKERIST. P. A. NORSTEDT & SÖNER

4 STATISTIQUE OFFICIELLE DE LA SUÈDE HYGIÈNE ET SERVICE VÉTÉRINAIRE CIVIL EN SUÈDE EN 1931 PAR LE CONSEIL SUPÉRIEUR DE L'ADMINISTRATION MÉDICALE DE L'ETAT.

5 Innehållsförteckning. Sid. I. Verksamheten inom medicinalstyrelsens veterinärbyrå Ärenden och expeditioner Författningar 2. II. Veterinärernas antal och verksamhet 4. III. Sjukdomar bland husdjuren Mul- och klövsjuka Mjältbrand Frasbrand Svinsjuka Rödsjuka Hönstyfus (Vit diarré hos kyckling) Tuberkulos hos nötkreatur Smittsam blodbrist hos häst Smittsam kastning hos nötkreatur 12. IV. Karantänsväsendet 13. V. Sveriges import och export av kreatur 13. VI. Födoämneskontrollen 14. A. Köttkontrollen Offentliga slakthus Kommunala köttbesiktningsbyråer Exportslakterier Andra enskilda, under offentlig kontroll ställda slakteriinrättningar Köttimporten Köttexporten 15. a. I allmänhet 15. b. Till Norge Statsinspektionen över köttkontrollen 15. B. Mjölkkontrollen 18. Tabellbilagor. Tab. 1. Veterinärer och veterinärbefattningar, länsvis, vid årets slut 19. Tab. 2. Antal djur, som av veterinärer behandlats för sjukdom, kastrerats eller för olika ändamål besiktigats 20. Tab. 3. Sammandrag av veterinärernas uppgifter om vissa smittsamma husdjurssjukd. etc. 24. Tab. 4. Sammandrag av veterinärernas uppgifter om vissa icke smittsamma husdjurssjukdomar 26. Tab. 5. Av veterinärer verkställda tjänsteresor för hämmande av smitts. sjukd. bland husdjuren 27. Tab. 6. Antal vid offentliga slakthus och exportslakterier slaktade och besiktigade djur 28.

6 IV Sid. Tab. 7. Antal vid offentliga slakthus och exportslakterier helt eller delvis beslagtagna kroppar och i anledning därav vidtagna åtgärder 29. Tab. 8. Antal och vikt av vid offentliga slakthus och exportslakterier särskilt behandlade hela kroppar jämte uppgift å behandlingens art. 30. Tab. 9. Antal vid offentliga slakthus och exportslakterier kasserade organ och kött samt vikten därav 30. Tab. 10. Viktigare beslagsorsaker vid offentliga slakthus och exportsiakterier 31. Tab. 11. Antal vid köttbesiktningsbyråer besiktigade kött 32. Tab. 12. Antal vid köttbesiktningsbyråer helt eller delvis beslagtagna kroppar och vid beslagen vidtagna åtgärder 34. Tab. 13. Antal och vikt av vid köttbesiktningsbyråer särskilt behandlade kroppar jämte uppgift å behandlingens art. 36. Tab. 14. Antal vid köttbesiktningsbyråer kasserade organ och kött samt vikten av de kasserade köttpartierna 36. Tab. 15. Viktigare beslagsorsaker vid köttbesiktningsbyråer 37. Tab. 16. Uppgift om utförsel av kött 39. Tab. 17. Kontrollen av införda köttvaror och andra födoämnen 40. Table des matières. Page. I. Activité du Bureau vétérinaire du Conseil supérieur de l'administration médicale de l'état Expéditions Ordonnances 2. II. Nombre et activité des vétérinaires 4. III. Maladies des animaux domestiques Fièvre aphteuse Charbon bactéridien Emphysème du charbon Septicémie des porcs Rouget des porcs Diarrhée blanche bacillaire Tuberculose des vaches Anémie infectiense des chevaux Avortement épizootique des vaches 12. IV. Quarantaine 13. V. Importation et exportation de bétail 13. VI. Contrôle des aliments 14. A. Contrôle des viandes Abattoirs publics Bureaux municipaux du contrôle des viandes Boucheries pour exportation Autres boucheries privées sous le contrôle officiel Importation des viandes Exportation des viandes Contrôle de l'état sur les viandes 15. B. Contrôle du lait 18.

7 v Annexes. Page Tabl. 1. Vétérinaires et emplois des vétérinaires par département 19. Tabl. 2. Nombre des animaux traités par les vétérinaires pour maladies, castrés on examinés pour différents buts 30. Tabl. 3. Relevé des rapports des vétérinaires concernant certaines maladies infectieuses des animaux domestiques 24. Tabl. 4. Idem, concernant certaines maladies non infectieuses 26. Tabl. 5. Voyagea d'office effectués par les vétérinaires pour cause d'épizooties chez les animaux domestiques 27. Tabl. 6. Nombre des animaux abattus et examinés aux abattoirs publics et aux boucheries d'exportation 28. Tabl. 7. Nombre des corps (viandes) saisis aux abattoirs publics et aux boucheries d'exportation et les mesures prises en conséquence 29. Tabl. 8. Nombre et poids des corps entiers traités aux abattoirs publics et aux boucheries d'exportation ainsi qu'un resumé sur le caractère du traitement 30. Tabl. 9. Nombre et poids des organes et viandes cassés aux abattoirs publics et aux boucheries d'exportation 30. Tabl. 10. Causes importantes de saisie (des viandes examinées) aux abattoirs et aux boucheries d'exportation 31. Tabl. 11. Nombre des viandes examinées aux bureaux d'inspection 32. Tabl. 12. Nombre des corps saisis aux bureaux d'inspection et les mesures prises lors des saisies 34. Tabl. 13. Nombre et poids des corps traités aux bureaux d'inspection ainsi qu'un resumé sur le caractère du traitement 36. Tabl. 14. Nombre des organes et viandes cassés aux bureaux d'inspection ainsi que le poids des viandes cassées 36. Tabl. 15. Causes importantes de saisie (des viandes examinées) aux bureaux d'inspection 37. Tabl. 16. Exportation de viandes 39. Tabl. 17. Contrôle des viandes importées et d'autres aliments 40. Résumé. A un certain degré, on peut jnger de l'activité du Bureau vétérinaire du Conseil supérieur de l'administration médicale de l'état par le nombre des affaires y traitées. Le nombre des documents, comptes etc. reçus au Bureau s'élevait à et ceux expédiés à Le nombre des vétérinaires était à la fin de l'année de animaux ont été traités par les vétérinaires. Parmi les maladies infectieuses d'animaux domestiques, lesquelles sont soumises aux mesures officielles, il faut mentionner la fièvre aphteuse, le charbon bactéridien et l'emphysème de charbon, le septicémie et le rouget des porcs ainsi que la diarrhée blanche bacillaire. Le charbon bactéridien a causé 134 décès et l'emphysème charbonneux 36. Le septicémie des porcs s'est manifesté dans 5 groupes de porcs. Par suite de la mammite tuberculeuse 154 vaches étaient abattues contre indemnité aux propriétaires.

8

9 Till Herr Statsrådet och Chefen för Kungl. Socialdepartementet. Kungl. medicinalstyrelsen får härmed jämlikt 13 i den för styrelsen gällande instruktionen överlämna berättelse angående det civila veterinärväsendet i riket för år NILS HELLSTRÖM. NILS FRYKHOLM. C. B. von Menteer. Stockholm den 22 oktober 1932.

10

11 I. Verksamheten inom medicinalstyrelsens veterinärbyrå. 1. Ärenden och expeditioner. Under år 1931 inkommo skrivelser rörande ärenden och utgingo expeditioner. Inkomna ärenden. Utgångna expeditioner. En specifikation av inkomna och utgångna skrivelsers fördelning på olika ärenden lämnas i Tab. A. Tab. A. Å veterinärbyrån inkomna och utgångna skrivelser, telegram m. m. år fl 322X19. Vivila veterinarvasenjeta7-19.il.

12 2 2. Författningar rörande det civila veterinärväsendet. Under året hava utom vad under»mul- och. klövsjuka» (sid. 6) finnes anfört utkommit följande författningar rörande veterinärväsendet, vilka äro intagna i svensk författningssamling eller i medicinalstyrelsens samling, serie B, med nedan angivna nummer: a) av Kungl, Maj:t utfärdade kungörelser m. m. Mars 6. Brev ang. ersättning till vikarie för föreståndaren vid veterinärinrättningen i Skara; Mars 6. Brev ang. ändrad indelning av distriktsveterinärdistrikten inom Göteborgs och Bohus län samt Älvsborgs län m. m. (M. F. ser. B. 9 1 ); Apr. 24. Kung. ang. ändrad lydelse av 1 i kung. den 20 juni 1924 (nr 271) ang. ersättning till veterinär, som på rekvisition av ladugårdsinnehavare verkställt undersökning med tuberkulin av nötkreatur (92 2 ; M. F. ser. B. 13); Maj 8. Brev ang. ifrågasatt kompetens för militärveterinär på stat till länsveterinärtjänst ; Juni 12. Brev ang. användningen av det i staten för veterinärhögskolan anvisade anslagsbeloppet till utbildningskurser i köttbesiktning; Juni 12. Kung. om ändring i vissa delar av kung. den 17 okt (nr 381) ang. handel med opium och vissa andra narkotiska ämnen och beredningar (285; M. F. ser. B. 15); Juni 19. Kung. ang. ändring i vissa delar av allmänna resereglementet den 27 juni 1929 (nr 210) (241; M. F. ser. B. 14); Juli 9. Brev ang. viss ändring betr. stationsorten för Vingåkers distriktsveterinärdistrikt; Okt. 16. Kung. ang. ändrad lydelse av 8 2 mom. kung. den 23 okt (nr 437) med särskilda föreskrifter för tillsyn å efterlevnaden av lagen den (5 juni 1925 (nr 382) ang. uppvärmning av till kreatursföda avsedd mjölk m. m. (355; M. F. ser. B. 23); Okt. 23. Kung. ang. förbud mot införsel till riket av hare eller kanin (356; M. F. ser. B. 24); Nov. 20. Kung. ang. åtgärder mot hönskolera, hönspest och hönstyfus (402; M. F. ser. B. 27); Nov. 27. Kung. om ändring i vissa delar av stadgarna för veterinärhögskolan den 30 okt (nr 372) (418); Nov. 27. Kung. ang. ändrad lydelse av 7 och 8 i undervisnings- och examensstadgan för veterinärhögskolan den 30 okt (nr 373) (419); Dec. 4. Brev ang. ifrågasatt tilldelande av resestipendier för år 1932 åt legitimerade veterinärer (utdelas ej under året); 1 Nommer i medicinalstyrelsens författningssamling (M. I\). 2 Nnmmer i svensk författningssamling.

13 Dec. 18. Brev ang. besvär av distriktsveterinären A. Y. Lange, Målilla, över medicinalstyrejsens förslag till återbesättande av distriktsveterinärtjänsten i Mörbylånga distrikt. b) av medicinalstyrelsen utfärdade cirkulär och meddelanden ni. ni. Febr. 2. Kung. ang. smittrening av järnvägsvagnar, använda för transport av levande djur och djurprodukter m. m. eller för transport av gods från utlandet (M. F. ser. B. 4); Mars 7. Kung. med beskrivning beträffande stämplar för färskt, fruset får kött, som utföres från Island (M. F. ser. B. 8); Maj 4. Kung. rörande åldersgräns för vid den offentliga köttkontrollen anställd besiktningsman vid avgång från tjänst (M. F. ser. B. 11); Sept. 5. Kung. ang. villkor för införsel av»hobolit> från Tyskland (M. F. ser. B. 16); Sept. 26. Kung. ang. viss ändring i styrelsens kung. den 2 dec (M. F. ser. B. 47) med närmare föreskrifter ang. rengöring och desinfektion av automobil, som använts för transport av klövbärande djur (M. F. ser. B. 18); Nov. 11. Kung. med beskrivning beträffande stämplar och märken för köttvaror och djurfett, som utföras från Amerikas förenta stater (M. F. ser. B, 25); Nov. 11. Kung. med beskrivning beträffande stämplar och märken för köttvaror och djurfett, som utföras från Estland (M. F. ser. B. 26). 3

14 4 II. Veterinärernas antal och verksamhet. Siffror inom klammer [ ] avse föregående år. Veterinärernas antal den 31 december 1931 var 568 [559]. Av dessa innehade 546 [537] fullständig legitimation och 22 [22] saknade dylik. Av de sistnämnda voro 18 [18] utexaminerade från veterinärinrättningen i Skara, där utbildning av veterinärer upphörde år 1889, och 4 [4] hade avlagt veterinärexamen i utlandet. 2 [2] veterinärer med i utlandet förvärvad examen voro tjänsteveterinärer distriktsveterinärer med inskränkt befogenhet 1 [1] f. d. sådan med förtidspension och 1 [1] privatpraktiserande. Av de i Skara utexaminerade voro 3 [4] privatpraktiserande, och 15 [14] hade upphört att utöva veterinärläkekonsten. Av veterinärerna med fullständig legitimation innehade 15 [15] befattningar vid den civila veterinäradministrationen, till vilken statens bakteriologiska och veterinärbakteriologiska laboratorier räknas, 18 [20] voro lärare, 33 [34] militärveterinärer 26 [26] i aktiv tjänst och 7 [8] på övergångsstat 26 [26] länsveterinärer, 6 civila veterinärstipendiater, 244 [242] ordinarie distriktsveterinärer och 7 [9] förordnade som t. f. distriktsveterinärer å för tillfället vakanta tjänster, 1 [1] stuteriveterinär, 5 [5] anställda hos hushållningssällskap för bekämpande av smittsamma husdjurssjukdomar och speciellt tuberkulos hos nötkreatur, 1 [1] karantänsveterinär med fast arvode, 13 [14] stadsveterinärer med av medicinalstyrelsen fastställd instruktion, 26 [26] fast anställda vid offentliga slakthus med tillhörande köttbesiktningsbyråer, 30 [30] fast anställda vid exportslakterier och 94 [88] fast anställda som föreståndare för självständiga köttbesiktningsbyråer. Som andre eller extra besiktningsmän med tillfällig tjänstgöring voro förordnade: vid offentliga slakthus 12 [12], vid exportslakterier 5 [6] och vid köttbesiktningsbyråer 11 [10]. Av samtliga veterinärer voro 420 [414] tjänsteveterinärer. Som dylika har därvid för år 1931 medräknats även sådana veterinärer till antalet 4 som enbart innehava förordnande som karantäns- och exportbesiktningsveterinärer utan fast arvode. 64 [61] tjänsteveterinärer innehade enbart förordnanden vid födoämneskontrollen. Övriga vid densamma tjänstgörande veterinärer innehade samtidigt annan anställning som tjänsteveterinär, 76 [81] veterinärer, av vilka 19 uppburo pension i egenskap av f. d. tjänsteveterinärer, utövade privatpraktik utan att samtidigt innehava fast anställning eller förordnande inom veterinärstaten. 72 [64] veterinärer hade upphört att utöva veterinär verksamhet.

15 Enär ett flertal befattningar i en del fall innehavas av en och samma person kan antalet befattningar överstiga antalet innehavare. Årsberättelser hava till medicinalstyrelsen inkommit från kungl. veterinärhögskolan, statens veterinärbakteriologiska anstalt, veterinärinrättningen i Skara, slakthusstyrelserna i Stockholm, Göteborg, Malmö, Eskilstuna, Linköping, Karlskrona, Hälsingborg och Norrköping, kontrollanten för ratin m. fl. samt från 27 länsveterinärer (häri inräknad förste stadsveterinären i Stockholm) och 520 [490] övriga veterinärer. Inspektion utav slakterier m. m., jämlikt 7 f) i gällande veterinärinstruktion, har under året företagits av länsveterinärerna i Stockholms, Södermanlands, Östergötlands, Kronobergs, Kalmar, Gotlands, Blekinge, Värmlands, Örebro, Västernorrlands, Jämtlands, Västerbottens och Norrbottens län. Enligt Tal). 2, som utgör en översikt över veterinärernas verksamhet inom de särskilda länen, hava av landets veterinärer för sjukdom behandlats, opererats, kastrerats, för olika ändamål undersökts eller besiktigats [ ] djur. Därvid äro under rubriken hundar inbegripna även rävar och andra pälsdjur. Fördelningen av detta antal på de särskilda djurslagen framgår av nedanstående tabell. Sammandrag av de av civila veterinärer undersökta och behandlade djur år Därav kliniskt.

16 6 III. Sjukdomar bland husdjuren. Siffror inom klämmer [ ] avse föregående år. Tab. 3 och i utgöra sammandrag av veterinärernas uppgifter angående antalet av i vissa sjukdomar insjuknade husdjur i enlighet med Form. 3 och 4 av medicinalstyrelsens cirkulär ang. årsberättelser och rapporter från veterinärer den 14 jan Redogörelser för mul- och klövsjuka, mjältbrand, frasbrand, tuberkulos i juvret hos nötkreatur samt smittsam kastning hos nötkreatur meddelas i särskilda tabeller. Utav de smittsamma husdjurssjukdomar, på vilka förnyade nådiga förordningen den 9 dec (nr 126) angående vad iakttagas bör till förekommande och hämmande av smittsamma sjukdomar bland husdjuren med i densamma gjorda tillägg nådiga kung. den 3 nov (nr 94) angående åtgärder mot svinpest, svinsjuka samt rödsjuka hos svin samt nådiga kung. den 10 febr (nr 28; B. 14) angående åtgärder mot hönskolera och hönspest m. m. med däri gjord ändring den 6 juni 1928 (nr 144; B. 30) skall tillämpas, hava under år 1931 fall förekommit av mul- och klövsjuka, mjältbrand, frasbrand (mjälfbrandsemfysem), svinsjuka, rödsjuka hos svin samt hönstyfus (vit diarré hos kyckling), varemot fall av boskapspest, elakartad lungsjuka, koppor hos får, skabb hos får, skabb hos djur, hörande till hästsläktet, elakartad klövsjuka hos får och getter, svinpest, smittsam kastning hos häst, vattuskräck, hönskolera och hönspest icke förekommit. Förslagsanslaget till övriga utgifter till förekommande och hämmande av smittsamma sjukdomar bland husdjuren. Detta anslag, som jämlikt riksdagens beslut år 1931 utgår med kr. för budgetaret 1931/1932, har, enligt från riksräkenskapsverket lämnad uppgift, haft att täcka ett sammanlagt netto-utgiftsbelopp av :86 kr. Xâgon specifikation av detta belopp kan emellertid ej av styrelsen förebringas. 1. Mul- och klövsjuka. a. Historik. Den i december månad 1929 inom landet påbörjade mul- och klövsjukeepizootien har pågått även under år Enär medicinalstyrelsen emellertid, såsom tidigare omnämnts, framdeles i sammanhang kommer att avgiva en utförlig berättelse om densamma, må här endast anföras följande.

17 Under året har slukdomen förekommit med 155 fall, nämligen 45 i Kristianstads, 97 i Malmöhus, 9 i Blekinge, 2 i Kronobergs och 2 i Hallands län. Såsom regel användes nedslaktningsmetoden vid bekämpandet, varvid dock, där så utan risk för smittans spridande ansågs kunna ske, de friska djuren inom smittad besättning uppslaktades på offentligt slakthus eller exportslakteri och köttet efter desamma tillvaratogs. På grund av särskilt framstående värde ur avelssynpankt blevo dock, enär gårdarnas lägen därjämte ansågs gynnsamma härför, 6 besättningar i Kristianstads samt 5 i Malmöhus län isolerade. Efter sjukdomens konstaterande inom de isolerade besättningarna blevo för påskyndande av sjukdomsförloppet de friska djuren med konst nedsmittade, varefter samtliga behandlades med danskt rekonvalescentserum. Sjukdomen förlöpte i allmänhet utan svåra komplikationer, och smittan synes ej i något fall hava förts vidare från någon av de isolerade besättningarna. Angående smittkällan, där denna kunnat påvisas, till årets utbrott, må anföras, att densamma i allmänhet kan hänföras till djur- och personberöring, dels sekundärt i några fall och dels primärt från det egna länet eller från utlandet. Särskilt må framhållas, att sjukdomen anses hava förts till Kronobergs och Hallands län från Danmark, till det förra länet genom person beröring och till det senare eventuellt med vind eller fåglar. Utbrotten nummer 2 i de båda nämnda länen voro sekundärfall. Under året hava på grund av mul- och klövsjuka inom landet nedslaktats nötkreatur, svin, 172 får och fjäderfä mot en sammanlagd ersättning av statsmedel utav kronor 80 öre. b. Föreskrifter till förhindrande av mul- och klövsjukans införande till, utförande från eller spridande inom riket samt i samband därmed stående bestämmelser. Förutom en del under tidigare epizootier utfärdade kungl. kungörelser och av vederbörande myndigheter utgivna föreskrifter hava nedanstående bestämmelser meddelats att lända till efterrättelse i här åsyftade hänseende. Av Kungl. Maj:t utfärdade kungörelser m. m. Jan. 3. Kung. med vissa bestämmelser rörande utförsel av klövbärande djur och hästar till av mul- och klövsjuka smittat ]and (nr l 1 ; M. F. ser. B. 3 3 ); Febr. 20. Kung. ang. ändring i vissa delar av kung. den 7 december 1929 (nr 371) med vissa föreskrifter rörande inskränkningar i tillträde till ladugård, stall eller annat rum, där kreatur eller foder förvaras (nr 22; M. F. ser. B. 5); Febr. 20. Kung. ang. förbud mot användande av person, som inkommit från land, smittat av mul- och klövsjuka, för tillsyn över vård av klövbärande djur (nr 23; M. F. ser. B. 6). 1 Nummer i svensk författningssamling. ä Nummer i medicinalstyrelsens författningssamling (M. F.). 7

18 8 Av medicinalstyrelsen utfärdade kungörelser oeh cirkulär. Mars 11. Kung. med närmare föreskrifter om vad den har att iakttaga, som vill för tillsyn eller vård av klövbärande djur använda person från land, smittat av mul- och klövsjuka m. m. (M. F. ser. B. 7); April 25. Kung. med råd och anvisningar jämte föreskrifter till bekämpande av smittsam mul- och klövsjuka (M. F. ser. B. 10); Maj 23. Cirk.-skr. i fråga om ersättning till värderingsmän vid mul- och klövsjuka (M. F. ser. B. 12). Av medicinalstyrelsen avlåtna viktigare skrivelser. Mars 21 till K. utrikesdepartementet ang. i Sverige gjorda erfarenheter av mul- och klövsjukan hos råttor; Maj 4 till Konungen ang. framställning av Munkaljungby mejeriförening m. b. p. a. om ersättning för förlust i anledning av mul- och klövsjuka; Juni 17 till Konungen med förslag till ändring av kung. den 18 juli 1928 ang. förbud mot transport av djur och varor av vissa slag vid utbrott av mul- och klövsjuka; Juli 1 till Konungen ang. av H. A. Bennet begärd ersättning av statsmedel för på grund av mul- och klövsjuka lidna förluster; Nov. 2 till förste stadsläkaren J. A. Höjer ang. undersökningar rörande mul- och klövsjuka å Toftahult. 2. Mjältbrand. År 1931 blevo 129 [115] besättningar smittade av mjältbrand med 134 [125] dödsfall. Av de år 1931 döda djuren voro 126 nötkreatur, 6 hästar, 1 svin och 1 hund. Av Tab. D framgår, att sjukdomen icke förekommit inom Stockholms stad samt Västmanlands, Jämtlands och Norrbottens län. Det största antalet smittade besättningar (24) finner man i Malmöhus län. Av Tab. E framgår, att de flesta mjältbrandsfallen inträffade under januari, och april månader med vardera 16 smittade besättningar. Minsta antalet fall förekom under augusti och september månader med vardera 5 besättningar smittförklarade. Mjältbrandens utbredning under de olika kvartalen gestaltar sig så, att under 2:a kvartalet det största antalet besättningar eller 41 [33] nysmittats samt under l:a, 3:e och 4:e kvartalen resp. 31, 25 och 32 [32, 23 och 27]. Av veterinärernas rapporter framgår, att 28 [17] av de i mjältbrand döda djuren störtat ute på bete. Vad angår orsaken till mjältbrandsutbrotten, så har denna endast sällan kunnat av veterinärerna konstateras. Bland uppgivna och antagna orsaker nämnas i rapporterna utländskt vetekli, mjöl och foderkakor, foderhalm, för-

19 Tab. D. Förekomsten av mjältbrand och frasbrand inom de olika länen år 1931 jämte översikt för åren orenat dricksvatten o. s. v. Dessutom påpekas smitta från föregående mjältbrandsfall å samma gård eller betesmark. Veterinärernas rapporter omnämna ett fall av mjältbrand, som överförts på människor. Av veterinärer ha tillsammans företagits 257 [238] tjänsteresor för mjältbrand (se Tab. 5). Följande sjukdomar, som misstänkts vara mjältbrand, hava i nedanstående antal fall givit anledning till tjänsteresa av veterinär: 3. Frasbrand. Av denna sjukdom hava under året 36 [38] besättningar varit smittade med 3G [39] dödsfall, samtliga nötkreatur. Av de smittade besättningarna tillhörde de flesta eller 13 Kalmar län. Därnäst förekommo de flesta fallen inom Blekinge län (se Tab. D). Av Tab. E framgår, att de flesta besättningar smittades under juli månad. 1 En besättning ej smittförklarad. 3 Sex besättningar ej smittförklarade. f Civila teterinärväsendet år

20 10 Tab. E. Förekomsten av mjältbrana och frasbrand under de olika månaderna av år Beträffande sjukdomens förekomst under de olika kvartalen, så smittades under 3:e kvartalet de flesta besättningar eller 18 [19] samt under l:a, 2:a och 4:e resp. 2, 7 och 9 [5, 8 och 6] besättningar. Under betesgång störtade 15 [13] av frasbrand angripna djur. Av veterinärer ha tillsammans företagits 63 [70] tjänsteresor för frasbrand. 4. Svinsjuka, Under året hava 5 [2] besättningar förklarats smittade, varav 3 i Södermanlands, 1 i Älvsborgs och 1 i Jämtlands län. Sjukdomen har under året föranlett 12 [21] tjänsteresor av veterinär. 5. Rödsjuka. Enligt från veterinärerna inkomna rapporter hava under året förekommit 122 [332] fall av akut rödsjuka, av vilken sjukdom inga [0] besättningar förklarades smittade. Sjukdomen har föranlett 2 [2] tjänsteresor av veterinär. 6. Hönstyfus (Vit diarré hos kyckling). Vid utgången av år 1930 kvarstodo inom landet 18 besättningar smittade av denna sjukdom. Under är 1931 smittförklarades 32 [23] besättningar, nämligen 2 i Stockholms län, 1 i Södermanlands, 2 i Östergötlands, 10 i Kristianstads, 8 i Malmöhus, 1 i Hallands, 1 i Alvsborgs, 2 i Skaraborgs, 1 i Västmanlands, 1 i Kopparbergs, 2 i Gävleborgs och 1 i Jämtlands län. Vid årets slut kvarstodo 18 besättningar smittade. Sjukdomen, som bekämpats enligt tidigare bestämmelser, har under året föranlett 52 [45] tjänsteresor av veterinär. Till djurägare hava för nedslaktade djur utbetalats ersättning av statsmedel med sammanlagt kronor.

21 11 7. Tuberkulos hos nötkreatur. På grund av juvertuberkulos nedslaktade och av statsmedel ersatta kor angivas i nedanstående tabell: Anm. Som ersättning ej erhållits eller begärts för alla rapporterade, bevisligen nedslaktade kor, sammanfaller antalet nedslaktade kor ej alltid med antalet ersatta. Av år 1931 ersatta 154 [139 j kor blevo 56 [58] helt och 44 [39] delvis kasserade. Övriga 54 [42] godkändes till människoföda efter frånskiljande av juver m. m. Antalet för juvertuberkulos nedslaktade kor inom de olika länen framgår av följande tabell: Till statens veterinärbakteriologiska anstalt hava för undersökning på tuberkelbaciller i juver och juversekret under året insänts mjölkprov och 129 juver, av vilka därvid 158 mjölkprov och 123 juver befunnos innehålla tuberkelbaciller. Av de insända mjölkproven innehöllo alltså 4-o % tuberkelbaciller.

22 12 Vid undersökningar hava för övrigt i proven anträffats: I 287 fall, dä det vid den mikroskopiska undersökningen av mjölken ej kunnat påvisas några tuberkelbaciller, men det ändock fanns anledning misstänka, att juvertuberkulos kunde föreligga, hava ympförsök företagits å marsvin. Därvid erhölls 46 gånger positivt resultat. Beträffande tuberkulosen i övrigt hos nötkreatur och de åtgärder, som blivit vidtagna till förekommande och hämmande av denna sjukdom, hänvisas till den av lantbruksstyrelsen härom avgivna berättelsen. 8. Smittsam blodbrist hos häst. De i medicinalstyrelsens årsberättelse för år 1921 omnämnda, av statens veterinärbakteriologiska anstalt omhänderhavda undersökningar beträffande sjukdomen infektiös anämi hos häst hava fortgått under innevarande år. På anstalten hava under året undersökts blodprov fråu 738 [393] hästar, av vilka 278 [165] befunnits smittade av sjukdomen med fördelning länsvis på följande sätt: Uppsala län 1 fall, Värmlands län 7, Kopparbergs 10, Gävleborgs 17, Västernorrlands 41, Jämtlands 88, Västerbottens 55 och Norrbottens län Smittsam kastning hos nötkreatur. I veterinärernas årsberättelser äro av denna sjukdom upptagna [6 899] fall inom [1 764] besättningar. Se i övrigt Tah. 3.

23 13 På statens veterinärbakteriologiska anstalt hava under året undersökts [12 076] blodprov, av vilka [5 466] visade reaktion. Sjukdomens utbredning framgår närmare av ovanstående tabell upptagande de fall som kommit till veterinärernas kännedom. IV. Karantänsväsendet. Jämlikt föreskrifterna i 4 mom. 1 av K. kung. den 9 dee ang. vad iakttagas bör till förekommande av smittsamma husdjurssjukdomars införande i riket, utfärdade medicinalstyrelsen den 2 januari 1931 kungörelse, att införsel av idisslande djur, svinkreatur och djur hörande till hästsläktet finge vid i övrigt tillåten införsel äga rum till följande städer i riket, nämligen: Göteborg, Haparanda, Hälsingborg, Malmö, Stockholm, Sundsvall och Umeå samt djur hörande till hästsläktet även till Härnösand, Landskrona, Trällcborg och Örnsköldsvik. V. Sveriges import och export av kreatur. Se härom Sveriges officiella statistik: Handel.

24 14 VI. Födoämneskontrollen. A. Köttkontrollen. 1. Offentliga slakthus. Antalet under året inom landet befintliga offentliga slakttus utgjorde 8, nämligen slakthusen i Stockholm, Göteborg, Malmö, Eskilstuna, Linköping, Karlskrona, Hälsingborg och Norrköping. Några nya offentliga slakthus hava icke under året tillkommit. Se i övrigt tabellavd. 2. Kommunala köttbesiktningsbyråer. Köttbesiktningstvång var vid årets slut gällande uti 102 samhällen. Uti 38 av dessa tillämpades jämväl s. k. organtvång. Antalet under året nytillkomna samhällen med köttbesiktningstvång var 7, nämligen Gävle, Mellerud, Simrishamn, Tierp, Tingsryd, Åmål och Almhult. För Simrishamn tillämpas organtvâng. Se i övrigt tabellavd. 3. Exportslakterier. Såsom exportslakterier voro vid årets utgång 30 slakterier ställda under offentlig kontroll. 4. Andra enskilda, under offentlig kontroll ställda slakteriinrättningar. Några dylika slakteriinrättningar finnas f. n. ej. 5. Köttimporten. Vid årets slut hade 43 samhällen vidtagit åtgärder för erhållande av tillstånd att införa köttvaror och djurfett nämligen: Eskilstuna, Falkenberg, Falun, Gävle, Göteborg, Halmstad, Haparanda, Hudiksvall, Hälsingborg, Härnösand, Jönköping, Kalmar, Karlshamn, Karlskrona, Karlstad, Kristianstad, Kristinehamn, Landskrona, Linköping, Luleå, Malmö, Norrköping, Oskarshamn, Piteå, Ronneby, Simrishamn, Skellefteå, Stockholm, Sundsvall, Söderhamn. Sölvesborg, Trälleborg, Umeå, Uppsala, Varberg, Västervik, Västerås, Ystad, Örebro, Örnsköldsvik, Östersund, Storlien och Ahus (Storlien endast för införsel av torrsaltat amerikanskt fläsk och Ahus endast för införsel av djurfett). Se i övrigt Tab. 17.

25 6. Köttexporten. a. I allmänhet. Vid offentliga slakthus och under offentlig kontroll ställda exportslakterier hava under året till utförsel ur riket godkänts kg. kött, varav kg. vid offentliga slakthus och kg. vid under offentlig kontroll ställda slakterier. Det till utförsel godkända köttet utgjordes av kg. färskt kött i vanlig bemärkelse, kg.»bacon» samt kg. kött av andra slag och slaktavfall. Närmare uppgifter lämnas i Tab. 16. b. Till Norge. Från 11 [8] personer, vilka jämlikt föreskrifterna i 2 av K. kung. den 15 dec (nr 576) angående kontroll vid utförsel av färskt kött till Norge och Finland äro berättigade att avgiva bevis vid utförsel av dylikt kött, hava inkommit rapporter för under år 1931 företagna besiktningar. Rapporterna äro avgivna av 2 [3] veterinärer och 7 [8] gränsstationsföreståndare. Av rapportgivarna ha under året besiktigats 613 [1589] nötkött, 2 [20] hästkött, [3 131] kalvkött och 145 [610] fårkött Statsinspektionen över köttkontrollen. Under året till medicinalstyrelsen inkomna månadsrapporter och årsredogörelser från offentliga slakthus, köttbesiktningsbyråer samt under offentlig kontroll ställda slakterier hava genomgåtts och granskats. Månadsrapporterna hava givit anledning till anmärkning i sammanlagt 68 fall, varav 43 fall rört rapporter från köttbesiktningsbyråer och 25 fall rapporter från under offentlig kontroll ställda slakterier. Arsredogörelserna hava givit anledning till anmärkning i 25 fall, varav 19 fall beträffande rapporter från köttbesiktningsbyråer och 6 fall beträffande rapporter från under offentlig kontroll ställda slakterier. Av inspektören under året företagna tjänsteresor uppgå till 26. Avsyning har verkställts å om- och tillbyggnadsarbeten vid ett offentligt slakthus och fem under offentlig kontroll stående exportslakterier. Inspektioner hava förrättats å 2 offentliga slakthus, 42 köttbesiktningsbyråer och 12 under offentlig kontroll ställda slakterier. Samtliga köttbesiktningsanstalter hava inspekterats endast en gång vardera, vadan således sammanlagda antalet verkställda inspektioner av nämnda slag är 56. En översikt över vid inspektionerna framställda anmärkningar återfinnes i Tab. F. På framställning av inspektören har medicinalstyrelsen på grund av de verkställda inspektionerna avlåtit skrivelse i ett fall nämligen på grund av inspektion av en köttbesiktningsbyrå. Till inspektören hava under året inkommit 473 diarieförda ärenden. Antalet avlåtna tjänsteskrivelser (brev m. m.) utgjorde 596.

26 16 Tab. F. Tabellarisk översikt över förhållanden eller anordningar, som givit anledning till anmärkning år I Offentligt slakthus. II = Köttbesiktningsbyrå. Ill = Under offentlig kontroll ställt slakteri. Under tiderna mellan inspektionsresorna har inspektören såsom föredragande i styrelsen handlagt slakthus- och köttbesiktningsärenden, ärenden rörande in- och utförsel av köttvaror och djurfett samt ärenden rörande den animala födoämneskontrollen i övrigt. Härvid hava handlagts 1185 diarieförda ärenden. Av inspektören förberedda, från styrelsen utgångna skrivelser uppgingo till ett antal av Enligt till medicinalstyrelsen lämnade meddelanden har i förekommande fall bakteriologisk köttkontroll medelst kulturförsök under år 1931 kommit till användning inom bl. a. följande av ovan under A 1 4 nämnda anstalter: offentliga slakthusen med tillhörande köttbesiktningsbyråer i Stockholm, Göteborg, Malmö, Linköping, Karlskrona och Hälsingborg;

27 Tab. G. Sammandrag av veterinärernas uppgifter om mjölkkontrollen år köttbesilitningsbyråema i Eksjö, Falköping, Gävle, Hjo, Hässleholm, Jönköping, Kumla, Luleå, Lund, Mariestad, Norrtälje, Simrishamn, Skövde, Söderköping, Södertälje, Tidaholm, Uddevalla, Uppsala, Ystad, Ängelholm, Örnsköldsvik och Östersund. Efter undergången särskild behandling (sterilisering, saltning eller kylhusbehandling) hava godkänts vid offentliga slakthus 290 djurkroppar ( Att nndersöknidgar blivit utförda är här markerat med 1.

28 18 kg.), vid exportslakterier 81 djurkroppar (7 350 kg.) och vid köttbesiktningsbyråer 209 hela och 2 halva djurkroppar ( kg.). Såsom otjänliga till människoföda hava kasserats vid offentliga slakthus kg. kött, varav hela djurkroppar med en vikt av kg., vid exportslakterier kg. kött, varav 844 hela djurkroppar med en vikt av kg. samt vid köttbesiktningsbyråer kg. kött, varav hela och 96 halva djurkroppar med en vikt av kg. Därjämte hava kasserats organ (lungor, hjärtan, levrar, njurar, juver, tungor och huvuden). B. Mjölkkontrollen. Angående inom vissa samhällen under år 1931 utövad kontroll över saluhållen mjölk (och grädde) hänvisas till föregåendetab. G., utgörande sammandrag ur vederbörande veterinärers berättelser.

29 Tab. 1. Veterinärer och veterinärbefattningar, länsvis, d. 31 dec Anm. Då flera av ovan upptagna veterinärbefattningar kunna innehavas av en och «amma person, blir antalet befattningar i vissa län större än antalet personer. Av veterinärerna har det stora flertalet avlngt avgångseiamen vid veterinärhögskolan i Stockholm, ett mindre antal vid veterinärinrättningen i Skara före är i890 och ett fatal vid högskolor i utlandet. Legitimerade äro alla vid veterinärhögskolan nteiaminerade samt sådana som efter examen vid utländsk bögskols undergått prövning vid veterinärhögskolan i Stockholm. De ej legitimerade äga ej befogenhet att verkställa offentlig furräitning, men hava i flertalet fall genom viss komplettering förvärvat tillstånd att inneha ra distriktsveterinärtjänst. Les vétérinaires sont examinés à F Ecole vétérinaire supérieure de Stockholm {légitimés), ou à FEcole vétérinaire de Skara ou à Fétränger {non légitimés). 1 Se anm. Vr la note. 2 AF Administration vétéi: civile et à V Institut bactër.-vétér. de F Etat. 3 Aux établissements d'instruction. 4 Vétér. militaires. 5 Vétér. départementaux et vétêr. civils subventionnés. 6 Vétér. des haras et des associations agricoles départementales. 7 Vétér. de quarantaine, 8 Inspecteurs des animaux ou des viandes d'exportation. 9 Au contrôle vétér. des aliments. 10 Vétér. de' ville. u Aux abattoirs publics. 12 Aux abattoirs d'exportation. 1S Aux bureaux de contrôle de la viande. 14 Utan fullständig legitimation. 16 Därav 1 utan d:o. 16 Därav 2 otan d:o. 17 Därav 3 ntan d:o. 18 Därav 1 tillika leg. läkare. 19 Därav 1 tillika leg. tandläkare. 20 Civila veterinärstipendiater utan förordnande å tjänst eller ntan fast privatpraktik. 21 Yngre veterinärer med tillfälliga förordnanden som vikarier o. d. S2 Därav 2 utan fullständig legitimation. 23 Därav 4 d:o. 24 Därav 16 d:o. 25 Därav 22 utan fallständig legitimation. Av dessa hade 18 genomgått kompletteringsknrs vid veterinärhögskolan. Dessa voro 2 distriktsveterinärer med viss inskränkning i befogenhet, 3 privatpraktiserande och 13 hade upphört med sin praktik. Av de 4 som ej genomgått kompletteringsliurs hade 1 enskild praktik och 3 hade npphört att utöva yrket. 2 6 Därav 2 i arméförvaltningens sjukvårdsstyrelse och 2 på Övergångsstat. 27 På övergångsstat. 2S Därav 7 d:o Civila veterinärstipendiater. 30 Därav 6 d:o.

30 20 Tab. 2. Antal djur, som av veterinärer behandlats för sjukdom, kastrerats, för olika ändamål undersökts eller besiktigats m. m. år Anm. Fr. o. m. år 191b har i Tub. 2 uteslutits det antal djur, som behandlats etc. vid veterinärhögskolans kliniker och från och med är 1919 även vid veterinärinrättniogen i Skara. Se häroro veterinärhögskolans och inrättningens egna årsberättelser. Då flera djur i en kreatursbesättning på en gäng lidit av samma sjukdom samt behandlingen varit likartad, har varje besättning räknats såsom ett sjukdomsfall. 1 Chevaux. 5 Bétail, 3 A}foutons, chèvres. 4 Porcs. 6 Chiens. e Traités pour maladies. 7 Opérés. 8 Castrés. 9 Traités de nouveau pour maladies. 10 Vaccinés. u Examinés sur ta tuberculose. vi Examinés pour grossesses. 13 Inspectés. Häri ingå besiktning för köp, försäkring, slakt eller annat ändamål, dock icke besiktning av slaktdjur vid offentligt slakthus, slakteri o. d. 1A Soumis a Vautopsit. 1& Examens microscopiques.

31 21 Tab. 2 (forts.). Antal djur, som av veterinärer behandlats för sjukdom, kastrerats, för olika ändamål undersökts eller besiktigats m. m. år ^Ole, Pour la note et les alinéas voir la page préct'deuie.

32 22 Tab. 2 (forts.). Antal djur, som av veterinärer behandlats för sjukdom, kastrerats, för olika ändamål undersökts eller besiktigats m. m. år Note. Pour la note et les alinéas voir la première page du tableau.

33 23 Tab. 2 (forts.). Antal djur, som av veterinärer behandlats för sjukdom, kastrerats, för olika ändamål undersökts eller besiktigats m. m. år Note. Pour la noie et les alinéas voir la première page du tableau.

34 24 Tab. 3. Sammandrag av veterinärernas uppgifter om vissa smitt- Allllli Kol. a angiver antalet smittade besättningar, kol. h antalet sjnka djur och kol. c antalet döda eller dödade Se härom högskolans och inrättningens egna årsberättelser. Ht = häst equus, nt = nöt bos. Notes. Col. a indique le Xon compris les données concernant les cliniques de VEcole supérieure vétérinaire et celles de Vinstitut vétérinaire à 1 Här angives jämväl antalet djnr, soin reagerat för tuberkulm. 3 Siffrorna för låga, enär veterinären ofta ej erhåller eller dödade djtir.

35 samma husdjurssjukdomar ävensom kräfta och sarkom år djnr. I denna tabell äro uppgifter från veterinärhögskolans kliniker och frän veterinäriniättningen i Skara uteslutna. nombre des étables infectées, col. b le nombre des animaux malades et col. c. le nombre des animaux décèdes ou abattus. Skara. Voir les rapports de ces instituts. uppgifter om antalet sjuka eller döda djur. Likaså i allmänhet i denna tabell beträffande smittade besättningar och dcida

36 26 Tab. 4. Sammandrag av veterinärernas uppgifter om vissa icke smittsamma husdjurssjukdomar år Anm. Xotes. I denna tabell äro uppgifter från vetcrinärhögskolans kliniker och frun veterinär-inrättningen i Skara uteslutna. Se härom dessa anstalters egna årsberättelser. Les données concernant les cliniques de VEcole supérieure vétérinaire et Us cliniques de Vinstitut vétérinaire à Skara sont excluses. Voir les rapports de ces instituts. 1 ht. häat equtts. s nt. = nöt bos.

37 27 Tab. 5. Av veterinärer verkställda tjänsteresor för hämmande av smittsamma sjukdomar bland husdjuren år Till varje av sjukdom smittad gård har i allmänhet företagits minst tve nue resor, den se Q are for att konstatera, att sjukdomen upphört samt for desinfektion. A chaque ferme, contaminé par une maladie^ du moins deux voyages sont généralement faits, le dernier pour constater la cession de la maladie et pour désinfection. 2 Evaluation (cour.) des vaches abattues et souffrantes de la mammitc tuberculeuse. 3 Klövröta hoa ren. Putridité de pieds des rennes.

38 28 Tab. 6. Antal vid offentliga slakthus och exportslakterier slaktade och besiktigade djur år 1931.

39 Tab. 7. Antal vid offentliga slakthus och exportslakterier helt eller delvis beslagtagna kroppar och i anledning därav vidtagna åtgärder år Corps approuvés après l'éloignement des organes ou des parties altérées. 2 Idem après traitement spécial. 3 En % des corps inspectés.

40 30 Tab. 8. Antal och vikt av vid offentliga slakthus och exportslakterier särskilt behandlade hela kroppar jämte uppgift å behandlingens art år Tabellen tryckes ej men finnes (i manuskript) tillgänglig hos medicinalstyrelsen. Tab. 9. Antal vid offentliga slakthus och exportslakterier kasserade organ och kött samt vikten därav år Tabellen tryckes ej men finnes (i manuskript) tillgänglig hos medicinalstyrelsen.

41 Tab. 10. Viktigare beslagsorsaker vid offentliga slakthus och exportslakterier år Piroplasmosis bovis. 2 Erysipelas suis. a Trichino$is. 4 Trnnm. mag-, niellansurds- och hjärtsacksinflammfttion. RetictUo-diaphrcgmatttis, pericarditis seu myocarditis trttumatica. 5 Mastitis. 6 Abattoirs. 7 Boucheries.

42 32 Tab. 11. Antal vid köttbesiktningsbyråer besiktigade djurkroppar år 1931.

43 33 Tab. 11 (forts.). Anm. Till besiktning inlämdad 3/4 kropp rätauu som x /i kropp. Four let nötet voir page Situations det bureaux d'inspection det viandes. 2 Gröt bétail. 3 Veaux, grot. 4 Veaux, petits. Moutons c( chèvret. 5 Foret. ' Cochonnett. 6 Chevaux. Poulains.

44 34 Tab. 12. Antal vid köttbesiktningsbyråer helt eller delris beslagtagna kroppar och vid beslagen vidtagna åtgärder år 1931.

45 Tab. 12 (forts.). 35 Anm. Till besiktning inlämnad 1/2 kropp räknas tom ' i kropp. 1 Nombre det corps inspectes. 2 Total des cm-ps saisis. 3 Av sjukligt förändrade organ eller delar. Corps approuves après Vêloignement des pai'ties ou organes altérés. 4 Idem, après un traitement spécial. 6 Complètement détruits. Nombre. 7 En % des corps inspectés.

46 36 Tab. 13. Antal och vikt av vid köttbesiktningsbyråer särskilt behandlade kroppar jämte uppgift å behandlingens art år Tabellen tryckes ej men finnes (i manuskript) tillgänglig hos medicinalstyrelsen. Tab. 14. Antal vid köttbesiktningsbyråer kasserade organ och kroppar samt vikten av de kasserade köttpartierna år Tabellen tryckes ej men finnes (i manuskript) tillgänglig hos medicinalstyrelsen.

47 Tab. 15. Viktigare beslagsorsaker vid köttbesiktningsbyråer år

48 38 Tab. 15 (forts.). Anm. Ang. intalet besiktigade kött se Tab PiroplasmosU 2 Erysiptlat suis. s Trickinosis. i Traumat, mag-, mellangärdfl- ocb hjärtsäcksinflammation. Reticulo-diaphragmatitis, pericarditit seu myocarditis traumatica. & Mastitis.

49 Tab. 16. Uppgift om utförsel av kött år Numéros et lieux det abattoirs ou des boucheries. 2 Abattoirs. 5 Boucheries. 4 Viandes d'autre espèce et déchets de boucherie. Poids en kg. 6 Total des viandes exportées en kg. 6 Veau, grand. ' Veau, petit. 8 Mouton, chèvre.

50 40 Tab. 17. Kontrollen av införda 1 Viandes de bétail. 2 Viandes de mouton». s Viandes de porcs. 4 Viandes de chevaux. ' Intestins et» Saucisses et autres objets animaux de consommation. 10 Autres aliments. " Fraiches. a Salées ou fumées.

51 köttvaror och andra födoämnen år estomacs, salés ou sèches. 6 Graisses. 7 Viandes de rennes, de volaille et de giàitr. 8 Conserves de viande. 1J Examinées, kg. u Dont saisies ou réexportées Civila reterinärcäsendet år