INLEDNING TILL. Det civila veterinärväsendet. År (Sveriges officiella statistik). Digitaliserad av Statistiska centralbyrån (SCB) 2011.

Transkript

1

2 INLEDNING TILL Det civila veterinärväsendet / av Kungl. Veterinärstyrelsen. - Stockholm : Norstedt, (Sveriges officiella statistik). Täckningsår: utgiven av Kungl. Medicinalstyrelsen med innehållsförteckning och parallelltitel på franska: Hygiène et service vétérinaire civil en Suède även med sammanfattning på franska med innehållsförteckning och parallelltitel på engelska: The civil veterinary service. Föregångare: Veterinärväsendet ingår som ett kapitel i årg av: Allmän hälso- och sjukvård / Socialstyrelsen. Stockholm, (Sveriges officiella statistik). Täckningsår: Det civila veterinärväsendet. År (Sveriges officiella statistik). Digitaliserad av Statistiska centralbyrån (SCB) urn:nbn:se:scb-veter-1930

3 SVERIGES OFFICIELLA STATISTIK HÄLSO- OCH SJUKVÅRD DET CIVILA VETERINÄRVÄSENDET ÅR 1930 AV KUNGL. MEDICINALSTYRELSEN STOCKHOLM 1931 KUNGL. BOKTRYCKERIET. P. A. NORSTEDT & SÖNER

4 STATISTIQUE OFFICIELLE DE LA SUÈDE HYGIÈNE ET SERVICE VÉTÉRINAIRE CIVIL EN SUÈDE EN 1930 PAR LE CONSEIL SUPÉRIEUR DE L'ADMINISTRATION MÉDICALE DE L'ETAT.

5 Innehållsförteckning. Sid. I. Verksamheten inom medicinalstyrelsens veterinärbyrå Ärenden och expeditioner Författningar 1. II. Veterinärernas antal och verksamhet 4. III. Sjukdomar bland husdjuren Mul- och klövsjuka Mjältbrand Frasbrand Svinsjuka Rödsjuka Vit diarré hos kyckling Tuberkulos hos nötkreatur Smittsam blodbrist hos häst Smittsam kastning hos nötkreatur 13. IV. Karantänsväsendet 14. V. Sveriges import och export av kreatur 14. VI. Födoämneskontrollen 15. A. Köttkontrollen Offentliga slakthus Kommunala köttbesiktningsbyräer Exportslakterier Andra enskilda, under offentlig kontroll ställda slakteriinrättningar Köttimporten Köttexporten 16. a. I allmänhet 16. b. Till Norge Statsinspektionen över köttkontrollen 16. B. Mjölkkontrollen 18. Tabellbilagor. Tab. 1. Veterinärer och veterinärbefattningar, länsvis, vid årets slut 19. Tab. 2. Antal djur, som av veterinärer behandlats för sjukdom, kastrerats eller för olika ändamål besiktigats 20. Tab. 3. Sammandrag av veterinärernas uppgifter om vissa smittsamma husdjurssjukd. etc. 24. Tab.4. Sammandrag av veterinärernas uppgifter om vissa icke smittsamma husdjurssjukdomar 26. Tab. 5. Av veterinärer verkställda tjänsteresor för hämmande av smitts. sjukd. bland husdjuren 27. Tab. 6. Antal vid offentliga slakthus och exportslakterier slaktade och besiktigade djur 28.

6 IV Sid. Tab. 7. Antal vid offentliga slakthus och exportslakterier helt eller delvis beslagtagna kroppar och i anledning därav vidtagna åtgärder 29. Tab. 8. Antal och vikt av vid offentliga slakthus och cxportslakterier särskilt behandlade hela kroppar jämte uppgift ä behandlingens art. 30. Tab. 9. Antal vid offentliga slakthus och exportslakterier kasserade organ och kött samt vikten därav 31. Tab. 10. Viktigare beslagsorsaker vid offentliga slakthus och exportslakterier 32. Tab. 11. Antal vid köttbesiktningsbyråer besiktigade kött 33. Tab. 12. Antal vid köttbesiktningsbyråer helt eller delvis beslagtagna kroppar och vid beslagen vidtagna åtgärder 35. Tab. 13. Antal och vikt av vid köttbesiktningsbyräer särskilt behandlade kroppar jämte uppgift å behandlingens art 37. Tab. 14. Antal vid köttbesiktningsbyräer kasserade organ och kött samt vikten av de kasserade köttpartierna 39. Tab. 15. Viktigare beslagsorsaker vid köttbesiktningsbyräer 41. Tab. 16. Uppgift om utförsel av kött 43. Tab. 17. Kontrollen av införda köttvaror och andra födoämnen 44. Table des matières. Page. I. Activité du Bureau vétérinaire du Conseil supérieur de l'administration médicale de l'état Expéditions Ordonnances 1. II. Nombre et activité des vétérinaires 4. III. Maladies des animaux domestiques Fièvre aphteuse Charbon bactéridien Emphysème du charbon Septicémie des porcs Rouget des porcs Diarrhée blanche bacillaire Tuberculose des vaches Anémie infectieuse des chevaux Avortement épizootique des vaches 13. IV. Quarantaine 14. V. Importation et exportation de bétail 14. VI. Contrôle des aliments 15. A. Contrôle des viandes Abbattoirs publics Bureaux municipaux du contrôle des viandes Boucheries pour exportation Autres boucheries privées sous le contrôle officiel Importation des viandes Exportation des viandes Contrôle de l'etat sur les viandes 16. B. Contrôle du lait 18.

7 v Annexes. Page. Tabl. 1. Vétérinaires et emplois des vétérinaires par département 19. Tabl. 2. Nombre des animaux traités par les vétérinaires pour maladies, castrés on examinés pour différents buts 20. Tabl. 3. Relevé des rapports des vétérinaires concernant certaines maladies infectieuses des animaux domestiques 24. Tabl. 4. Idem, concernant certaines maladies non infectieuses 26. Tabl. 5. Voyages d'office effectués par les vétérinaires pour cause d'épizooties chez les animaux domestiques 27. Tabl. 6. Nombre des animaux abattus et examinés aux abattoirs publics et aux boucheries d'exportation 28. Tabl. 7. Nombre des corps (viandes) saisis aux abattoirs publics et aux boucheries d'exportation et les mesures prises en conséquence 29. Tabl. 8. Nombre et poids des corps entiers traités aux abattoirs publics et aux boucheries d'exportation ainsi qu'un resumé sur le caractère du traitement 30. Tabl. 9. Nombre et poids des organes et viandes cassés aux abattoirs publics et aux boucheries d'exportation 31. Tabl.10. Causes importantes de saisie (des viandes examinées) aux abattoirs et aux boucheries d'exportation 32. Tabl. 11. Nombre des viandes examinées aux bureaux d'inspection 33. Tabl. 12. Nombre des corps saisis aux bureaux d'inspection et les mesures prises lors des saisies 35. Tabl. 13. Nombre et poids des corps traités aux bureaux d'inspection ainsi qu'un resumé sur le caractère du traitement 37. Tabl. 14. Nombre des organes et viandes cassés aux bureaux d'inspection ainsi que le poids des viandes cassées 39. Tabl. 15. Causes importantes de saisie (des viandes examinées) aux bureaux d'inspection 41. Tabl. 16. Exportation de viandes 43. Tabl. 17. Contrôle des viandes importées et d'autres aliments 44. Résumé. A un certain degré, on peut juger de l'activité du Bureau vétérinaire du Conseil supérieur de l'administration médicale de l'etat par le nombre des affaires y traitées. Au cour de l'année affaires étaient portées devant le Bureau et étaient expédiées. Le nombre des documents, comptes etc. reçus au Bureau s'élevait à et ceux expédiés à Le nombre des vétérinaires était à la fin de l'année de animaux ont été traités par les vétérinaires. Parmi les maladies infectieuses d'animaux domestiques, lesquelles sodt soumises anx mesures officielles, il fant mentionner la fièvre aphteuse, le charbon bactéridicn et l'emphysème de charbon, le septicémie et le rouget des porcs ainsi que la diarrhée blanche bacillaire. Le charbon bactéridien a causé 125 décès et l'emphysème charbonneux 39. Le septicémie des porcs s'est manifesté dans 2 groupes de porcs. Par suite de la mammite tuberculeuse 149 vaches étaient abattues contre indemnité aux propriétaires , Civila veterinärväsendet år 1930.

8

9 Till Herr Statsrådet och Chefen för Kungl. Socialdepartementet. Kungl. medicinalstyrelsen får härmed jämlikt 13 i den för styrelsen gällande instruktionen överlämna berättelse angående det civila veterinärväsendet i riket för år NILS HELLSTRÖM. NILS FRYKHOLM. C. B. von Mentzer. Stockholm den 21 november 1931.

10

11 I. Verksamheten inom medicinalstyrelsens veterinärbyrå. 1. Ärenden och expeditioner. Under år 1930 inkommo skrivelser rörande ärenden och utgingo expeditioner rörande ärenden. Inkomna ärenden. Utgångna ärenden. En specifikation av inkomna och utgångna skrivelsers fördelning på olika ärenden lämnas i Tab. A. 2. Författningar rörande det civila veterinärväsendet. Under året hava utom vad under»mul- och klövsjuka» (sid. 6) finnes anfört utkommit följande författningar rörande veterinärväsendet, vilka äro intagna i svensk författningssamling eller i medicinalstyrelsens samling, serie B, med nedan angivna nummer: a) av Kungl. Maj:t utfärdade kungörelser m. m. Jan. 9. Kung. ang. förbud mot införsel till riket av djur av papegojsläktet (4 1 ; B. 3 2 ); Jan. 9. Kung. ang. ändrad lydelse av 19 i undervisnings- och examensstadgan för veterinärhögskolan den 30 okt (nr 373) (8; B. 5); Febr. 11. Kung. ang. bestämmelser för viss utförsel av nötkreatur till Tyskland (23; B. 10); 1 Nummer i Svensk författningssamling. - Nummer i medicinalstyrelsens författningssamling serien B.

12 2 Tab. A. Å veterinärbyrån inkomna och utgångna skrivelser, telegram m. m. år Apr. 4. Kung. med bestämmelser ang. ersättning för befordran av personlig utrustning vid resa i statens ärenden (68; B. 13); Apr. 11. Kung. ang. ändrad lydelse av 2 i tung. den 17 dec (nr 930) ang. desinfektion av järnvägsvagn, som använts för transport av levande djur (71; B. 14); Maj 23. Kung. ang. ändrad lydelse av 54 i stadgarna för veterinärhögskolan den 30 okt (nr 372) (174; B. 18); Maj 23. Kung. ang. ändrad lydelse av 17 i undervisnings- och examensstadgan för veterinärhögskolan den 30 okt (nr 373) (175; B. 19); Juni 27. Förordning om utrotande av nötbromsen (247; B. 22); Juli 11. Brev ang. bestämmelser om ersättning till vikarierande länsveterinär m. m. (B. 23); Okt. 11. Kung. med vissa bestämmelser rörande införsel till riket av djur tillhörande rävsläktet (368; B. 24); Nov. 7. Brev ang. transitering till ort inom riket av djur tillhörande rävsläktet (387; B. 27); Nov. 21. Brev ang. ändrad stationsort för och benämning å Kungsörs distriktsveterinärdistrikt (B. 30); Dec. 4. Kung. ang. utsträckt tillämpning av bestämmelserna i IG 1 mom. i kung. den 9 dec (nr 127) ang. vad iakttagas bör till förekommande av smittsamma husdjurssjukdomars införande i riket (403; B. 32); Dec. 19. Instruktion för medicinalstyrelsen (441; B. 34). b) av medicinalstyrelsen utfärdade cirkulär och meddelanden m. vi. Mars 1. Kung. med beskrivning beträffande stämplar och märken för köttvaror och djnrfett. som utföras från Estland (B. 11);

13 Maj 13. Meddelande ang. smittsam kastning hos svinkreatur (B. 15); Juni 4. Kung. ang. villkor för införsel av»baranit» från Holland (B. 16); Juni 7. Kung. ang. vissa bestämmelser rörande tillstånd för införsel till riket av hundar och katter (B. 17); Okt. 25. Kung. med bestämmelser för karantänsanstalten för rävar i Göteborg (B. 25); Okt. 25. Kung. med ändrad lydelse i vissa delar av styrelsens förnyade kung. den 20 juni 1925 (B. nr 55) med köttbedömningsföreskrifter m. m. (B. 26); Nov. 22. Kung. ang. villkor för transitering av djur tillhörande rävsläktet enligt kungl. brev till generaltullstyrelsen den 7 nov (B. 28); Dec. 20. Kung. med råd och anvisningar ang. undersökning och bedömning av mjölk (B. 31); Dec. 31. Kung. ang. förordnande och utlämnande av läkemedel, utgörande narkotiskt ämne eller beredning, m. m. (B. 35). 3

14 4 II. Veterinärernas antal och verksamhet. Siffror inom klämmer [ ] avse föregående år. Veterinärernas antal den 31 december 1930 var 559 [559]. Av dessa innehade 537 fullständig legitimation och 22 [24] saknade dylik. Av de sistnämnda 22 voro 19 [21] utexaminerade från veterinärinrättningen i Skara, där utbildning av veterinärer upphörde år 1889, och 3 [3] hade förvärvat veterinärexamen i utlandet. 2 [4] utan fullständig legitimation voro tjänsteveterinärer distriktsveterinärer med inskränkt befogenhet 5 [5] privatpraktiserande och 15 [15] hade upphört att utöva veterinärkonsten. Av de legitimerade veterinärerna voro 15 anställda vid den civila veterinäradministrationen, till vilken statens bakteriologiska och veterinärbakteriologiska laboratorier räknas, 20 lärare, 34 militär veterinärer varav 26 i aktiv tjänst och 8 på övergångsstat, 26 länsveterinärer, 6 civila veterinärstipendiater, 242 ordinarie distriktsveterinärer och 9 förordnade som distriktsveterinärer å för tillfället vakanta tjänster, 1 stuteriveterinär, 5 anställda hos hushållningssällskap för bekämpande av smittsamma husdjurssjukdomar och speciellt tuberkulos hos nötkreatur, 1 karantänsveterinär med fast arvode, 14 stadsveterinärer med av medicinalstyrelsen fastställd instruktion, 2(5 fast anställda vid offentliga slakthus, 30 fast anställda vid exportslakterier och 98 fast anställda vid köttbesiktningsbyråer. Som extra besiktningsmän med tillfällig tjänstgöring voro förordnade vid offentliga slakthus 12 och vid exportslakterier 6. Av samtliga veterinärer voro 414 [408] tjänsteveterinärer, 81 [87] praktiserande utan fast anställning och (54 [64] hade upphört att utöva veterinär verksamhet. (51 tjänsteveterinärer voro enbart anställda vid födoämneskontrollen. Övriga vid densamma tjänstgörande veterinärer innehade samtidigt annan anställning som tjänsteveterinär. Enär ett flertal befattningar ofta innehavas av en och samma person kan antalet befattningar överstiga antalet innehavare. Av Tab. 1 framgår veterinärernas och veterinärbefattningarnas fördelning på Stockholm och de olika länen. Under år 1930 hava 11 veterinärer avlidit samt 11 utexaminerats och legitimerats. Distriktsveterinärdistriktens antal har ökats med 1 (Sorsele) till 251. Till avlöning utgick statsbidrag för 250. Nio distrikt saknade vid årsskiftet ordinarie innehavare på grnnd av dessas avgång med pension eller förflyttning till annan tjänst och uppehållas tjänsterna där av tillfälligt förordnade.

15 Årsberättelser hava till medicinalstyrelsen inkommit från kungl. veterinärhögskolan, statens veterinärbakteriologiska anstalt, veterinärinrättningen i Skara, slakthusstyrelserna i Stockholm, Gröteborg, Malmö, Eskilstuna, Linköping, Karlskrona, Hälsingborg och Norrköping, kontrollanten för ratin m. fl. samt från 27 länsveterinärer (häri inräknad förste stad s veterinären i Stockholm) och 490 [488] övriga veterinärer. Inspektion utav slakterier m. m., jämlikt 7 f) i gällande veterinärinstruktion, har under året företagits av länsveterinärerna i Stockholms, Södermanlands, Östergötlands, Jönköpings, Kronobergs, Kalmar, Gotlands, Blekinge, Malmöhus, Älvsborgs, Värmlands, Örebro, Västmanlands län och Ångermanlands distrikt samt Jämtlands, Västerbottens och Norrbottens län. Enligt Tab. 2, som utgör en översikt över veterinärernas verksamhet inom de särskilda länen, hava av landets veterinärer för sjukdom behandlats, opererats, kastrerats, för olika ändamål undersökts eller besiktigats [ ] djur. Därvid äro under rubriken hundar inbegripna även rävar och andra pälsdjur. Fördelningen av detta antal på de särskilda djurslagen framgår av nedanstående tabell. Sammandrag av de av civila veterinärer undersökta och behandlade djur år Därav kliniskt. f Civila veterinärväsendet år

16 6 III. Sjukdomar bland husdjuren. Siffror inom klammer [ ] avse föregående år. Tab. 3 och 4 utgöra sammandrag av veterinärernas uppgifter angående antalet av i vissa sjukdomar insjuknade husdjur i enlighet med Form. 3 och 4 av medicinalstyrelsens cirkulär ang. årsberättelser och rapporter från veterinärer den 14 jan Redogörelser för mul- och klövsjuka, mjältbrand, frasbrand, tuberkulos i juvret hos nötkreatur samt smittsam kastning hos nötkreatur meddelas i särskilda tabeller. Utav de smittsamma husdjurssjukdomar, på vilka förnyade nådiga förordningen den 9 dec (n:r 126) angående vad iakttagas bör till förekommande och hämmande av smittsamma sjukdomar bland husdjuren med i densamma gjorda tillägg nådiga kung. den 3 nov (n:r 94) angående åtgärder mot svinpest, svinsjuka samt rödsjuka hos svin samt nådiga kung. den 10 febr (n:r 28 ; B. 14) angående åtgärder mot hönskolera och hönspest m. m. med däri gjord ändring den 6 juni 1928 (nr 144; B. 30) kall tillämpas, hava under år 1930 fall förekommit av mul- och klövsjuka, mjältbrand, frasbrand (mjältbrandsemfysem), svinsjuka, rödsjuka hos svin samt vit diarré hos kyckling, varemot fall av boskapspest, elakartad lungsjuka, koppor hos får, skabb hos får, skabb hos djur, hörande till hästsläktet, elakartad klövsjuka hos får och getter, svinpest, smittsam kastning hos häst, vattuskräck, hönskolera och hönspest icke förekommit. Förslagsanslaget till övriga utgifter till förekommande och hämmande av smittsamma sjukdomar bland husdjuren. Detta anslag, som jämlikt riksdagens beslut år 1930 utgår med kr. för budgetåret 1930/1931, har, enligt från riksräkenskapsverket lämnad uppgift, haft att täcka ett sammanlagt netto-utgiftsbelopp av :2 8 kr. Någon specifikation av detta belopp kan emellertid ej av styrelsen förebringas. 1. Mul- och klövsjuka. a. Historik. Såsom av medicinalstyrelsens berättelse angående det civila veterinärväsendet för år 1929 framgår, inträffade under nämnda år tvenne fall av mul- och klövsjuka inom landet, av vilka det första konstaterades den 13 februari på egendomen Västergård i Starby socken av Kristianstads län och det andra den 5 december på gården Västra Grevie 20 i Södra Akarps socken av Malmöhus län.

17 7 Tab. B. Smittade gårdar, antal värderade djur samt utbetalade ersättningar m. m. år Med detta sistnämnda utbrott började en epizooti, som fortfarit under år 1930 och pågår under år Enär en utförlig berättelse om densamma framdeles kommer att avgivas, må beträffande år 1930 här endast anföras följande. Sjukdomen har under året förekommit med 14 utbrott, samtliga bekämpade enligt nedslaktningsmetoden, av vilka 11 i Malmöhus, 2 i Kristianstads och 1 i Blekinge län. Angående smittkällan håller medicinalstyrelsens i berättelsen för år 1929 omnämnda mul- och klövsjukekommission före, att fallen 6 och 7 (se Tab. B) sannolikt äro sekundärfall till fall 5 samt att fall 10 likaledes sannolikt härleder sig från fall 9. Nr t> smittades kort tid efter det sjukdomen uppträtt på fall 5 och fall 7 två månader efter fall 6. Fallen 9 och 5 synas liksom övriga med sannolikhet böra betraktas såsom primärfall. Kommissionen, som på grund av virusolikhet anser ett samband mellan års epizooti i Skåne och den nuvarande uteslutet, förmenar även, att smittämnet nu kommit till Skåne från smittade grannländer. Under året infördes behandling med»hochimmunserum» dels av besättningarna å de gårdar, som vid olika konstateringstillfällen befunnits särskilt utsatta för smitta (ringympning), dels av de nötkreatur, som 20 dagar efter friförklaring av gård därstädes uppställas. För de sistnämnda övergick man så småningom till danskt rekonvalescentserum. I övrigt hänvisas till Tab. B och C. Av den förstnämnda framgår bland annat, dels att kronor utbetalades av statsmedel för nedslaktade djur, dels något som måste anses hava synnerligen stor betydelse för sjuk-

18 8 Tab. C. Översikt av lämnade ersättningar vid mul- och klövsjukeutbrotten år domens bekämpande att mycket kort tid förflöt mellan sjukdomens fastställande och djurens oskadliggörande. Av mul- och klövsjukekommissionen hava under år 1930 avgivits förslag dels till föreskrifter för mejerier och mjölktransporter i Malmöhus län, dels till föreskrifter för gårdar, som leverera mjölk till mejeri, vilket mottagit mjölk från av mul- och klövsjuka smittad gård. Dessa förslag hava sedermera tagits till norm vid dylika föreskrifters iitfärdande inom olika län. b. Föreskrifter till förhindrande av mul- och klövsjukans införande till, utförande från eller spridande inom riket samt i samband därmed stående bestämmelser. Förutom en del under tidigare epizootier utfärdade kungl. kungörelser och av vederbörande myndigheter utgivna föreskrifter bava nedanstående bestämmelser meddelats att lända till efterrättelse i här åsyftade hänseende. Av Kungl. Maj:t utfärdade kungörelser m. m. Den 9 jan. ang. ändrad lydelse av 2 i kung. den 18 juli 1928 (nr 322) angående förbud mot transport av djur och varor av vissa slag vid utbrott av mul- och klövsjuka m. m. (5 1 ; B. 4 2 ); den 16 nov. ang. vissa bestämmelser rörande införsel av färskt kött av klövbärande husdjur från av smittsam mul- och klövsjuka smittet land (391; B. 29); den 4 dec. ang. utsträckt tillämpning av bestämmelserna i 2 2 mom. i kung. den 22 juni 1911 (nr 57) ang. bestämmelser att iakttagas vid införsel av vissa varor från främmande land eller del därav, som förklarats smittat av smittsam mul- och klövsjuka (404; B. 33). 1 Nummer i svensk författningssamling. - Nummer i medicinalstyrelsens författningssamling, serien B.

19 Av Kungl. Maj:t utfärdade brev. Den 7 i'ebr. ang. tillsättande av en mul- och klövsjukekommission m. m.; den 27 juni ang. ersättning åt vissa ledamöter av mul- och klövsjukekommissionen i Skåne vid utrikes resa för studier rörande mul- och klövsjukan. Av medicinalstyrelsen utfärdade kungörelser och cirkulär. Den 20 jan. instruktion för överveterinär vid mul- och klövsjukans bekämpande (B. 6); den 25 jan. cirk. till samtliga praktiserande veterinärer i riket med tilllägg till styrelsens råd och anvisningar för veterinärer vid bekämpande av smittsam mul- och klövsjuka den 4 oktober 1921 (B. 7); den 27 jan. kung. ang. viss ändring i smittreningsförfarandet vid utbrott av mul- och klövsjuka (B. 8). Av medicinalstyrelsen avlåtna viktigare skrivelser. Den 11 jan. till lantbruksstyrelsen ang. nedgrävning av slaktade djur; den 28 jan. till Konungen ang. ombildande av mul- och klövsjukekommissionen; den 13 febr. till mul- och klövsjukekommissionen, ang. dess verksamhet; den 15 febr. till professor J. Forsman, Lund, ang. tillsättande av en muloch klövsjukekommission; den 26 april till Konungen ang. ansökan av M. Mårtensson och A. Lundgren om ersättning för förorening av en brunn; den 7 juli till professor J. Forsman, Lund, ang. uppdrag åt vissa ledamöter i mul- och klövsjukekommissionen att företaga utrikes resa för studier Mjältbrand. Ar 1930 blevo 115 [151] besättningar smittade av mjältbrand med 125 [154] dödsfall. Av de år 1930 döda djuren voro 116 nötkreatur, 7 hästar och 2 svin. Av Tab. I) framgår, att sjukdomen icke förekommit inom Stockholms stad samt Uppsala, Göteborgs och Bohus, Västmanlands, Kopparbergs och Gävleborgs län. Det största antalet smittade besättningar (29) finner man i Malmöhus län. Av Tab. E framgår, att de flesta mjältbrandsfallen inträffade under januari, februari, maj. september och november månader med var och en 13 smittade besättningar. Minsta antalet fall förekom under juli och augusti månader med vardera 5 besättningar smittförklarade. Mjältbrandens utbredning under de olika kvartalen gestaltar sig så, att under 2:a kvartalet det största antalet besättningar eller 33 [49] nysmittats samt under l:a, 3:e och 4:e kvartalen resp. 32, 23 och 27 [28, 37 och 37].

20 10 Tab. D. Förekomsten av mjältbrand och frasbrand inom de olika länen år 1930 jämte översikt för åren Av veterinärernas rapporter framgår, att 17 [35] av de i mjältbrand döda djuren störtat ute på bete. Vad angår orsaken till mjältbrandsutbrotten, så har denna endast sällan kunnat av veterinärerna konstateras. Bland uppgivna och antagna orsaker nämnas i rapporterna utländskt vetekli, mjöl och foderkakor, foderhalm, förorenat dricksvatten o. s. v. Dessutom påpekas smitta från föregående mjältbrandsfall å samma gård eller betesmark. Veterinärernas rapporter omnämna ett fall av mjältbrand, som Överförts på människor. Av veterinärer ha tillsammans företagits 238 [296] tjänsteresor för mjältbrand (se Tab. 5). Följande sjukdomar, som misstänkts vara mjältbrand, hava i nedanstående antal fall givit anledning till tjänsteresa av veterinär: 3. Frasbrand. Av denna sjukdom hava under året 38 [43] besättningar varit smittade med 39 [48] dödsfall, samtliga nötkreatur. 1 En besättning ej smittförklarad. 2 Sex besättningar ej smittf8rklarade.

21 Tab. E. Förekomsten av mjältbrand och frasbrand under de olika månaderna av år Av de smittade besättningarna tillhörde de flesta eller 10 Kalmar län. Därnäst förekommo de flesta fallen inom Jönköpings län (se Tab. D). Av Tab. E framgår, att de flesta besättningar smittades under juni, juli och september månader. Beträffande sjukdomens förekomst under de olika kvartalen, så smittades under 3:e kvartalet de flesta besättningar eller 19 [20] samt under l:a, 2:a och 4:e resp. 5, 8 och 6 [3, 10 och 10] besättningar. Under betesgång störtade 13 [9] av frasbrand angripna djur. Av veterinärer ha tillsammans företagits 70 [80] tjänsteresor för frasbrand. 4. Svinsjuka. Under året hava 2 [8] besättningar förklarats smittade, båda i Skaraborgs län. Sjukdomen har under året föranlett 21 [35] tjänsteresor av veterinär. 5. Rödsjuka. Enligt från veterinärerna inkomna rapporter hava under året förekommit 332 [244] fall av akut rödsjuka, av vilken sjukdom inga [0] besättningar förklarades smittade. Sjukdomen har föranlett 2 [6] tjänsteresor av veterinär. 6. Vit diarré hos kyckling. Vid utgången av år 1929 kvarstodo inom landet 12 besättningar smittade av denna sjukdom. Under år 1930 smittförklarades 23 [22] besättningar, nämligen 2 i Stockholms län, 6 i Södermanlands, 1 i Jönköpings, 1 i Kalmar, 2 i Kristianstads, 3 i Malmöhus, 1 i Hallands, 2 i Göteborgs och Bohus, 2 i Älvsborgs, 2 i Skaraborgs och 1 i Jämtlands län. Vid årets slut kvarstodo 18 besättningar smittade. Sjukdomen, som bekämpats enligt tidigare bestämmelser, har under året föranlett 45 [50] tjänsteresor av veterinär. Till djurägare hava för nedslaktade djur utbetalats ersättning av statsmedel med sammanlagt 15,129 kronor.

22 12 7. Tuberkulos hos nötkreatur. På grund av juvertuberkulos nedslaktade och av statsmedel ersatta kor angivas i nedanstående tabell: Anm. Som ersättning ej erhållits eller begärts for alla rapporterade, bevisligen nedslaktade kor, sammanfaller antalet nedslaktade kor ej alltid med antalet ersatta. Av år 1930 ersatta 139 [147] kor blevo 58 [68] helt och 39 [40] delvis kasserade. Övriga 42 [39] godkändes till människoföda efter frånskiljande av juver m. m. Ersättningen för de helt kasserade uppgick i medeltal till kr [131-87]»» delvis»»»»» [48-53]»» godkända»»» [36-7 2] Antalet för juvertuberkulos nedslalrtade kor inom de olika länen framgår av följande tabell: Till statens veterinärbakteriologiska anstalt hava för undersökning på tuberkelbaciller i juver och juversekret under året insänts mjölkprov, 1 harpunprov och 137 juver, av vilka därvid 152 mjölkprov, 1 harpunprov och 134 juver befunnos innehålla tuberkelbaciller. Av de insända mjölkproven innehöllo alltså 5-2 % tuberkelbaciller.

23 13 Vid undersökningar hava för övrigt i proven anträffats: I 195 fall, då det vid den mikroskopiska undersökningen av mjölken ej kunnat påvisas några tuberkelbaciller, men det ändock fanns anledning misstänka, att juvertuberkulos kunde föreligga, hava ympförsök företagits å marsvin. Därvid erhölls 31 gånger positivt resultat. Beträffande tuberkulosen i övrigt hos nötkreatur och de åtgärder, som blivit vidtagna till förekommande och hämmande av denna sjukdom, hänvisas till den av lantbruksstyrelsen härom avgivna berättelsen. 8. Smittsam blodbrist hos häst. De i medicinalstyrelsens årsberättelse för år 1921 omnämnda, av statens veterinärbakteriologiska anstalt omhänderhavda undersökningar beträffande sjukdomen infektiös anämi hos häst hava fortgått under innevarande år. På anstalten hava under året undersökts blodprov från 393 [370] hästar, av vilka 165 [102] befunnits smittade av sjukdomen med fördelning länsvis på följande sätt: Värmlands län 9 fall, Kopparbergs 7, Gävleborgs 6, Västernorrlands 24, Jämtlands 63, Västerbottens 36 och Norrbottens län Smittsam kastning hos nötkreatur. I veterinärernas årsberättelser äro av denna sjukdom upptagna [7 628] fall inom [1 381] besättningar. Se i övrigt Tab. 3. fä Civila veterinärväsendet år 1930.

24 14 På statens veterinär bakteriologiska anstalt hava under året undersökts [15 810] blodprov, av vilka [6 453J visade reaktion. Sjukdomens utbredning framgår närmare av ovanstående tabell upptagande de fall som kommit till veterinärernas kännedom. IV. Karantänsväsendet. Jämlikt föreskrifterna i 4 mom. 1 av K. kung. den 9 dec ang. vad iakttagas bör till förekommande av smittsamma husdjurssjukdomars införande i riket, utfärdade medicinalstyrelsen den 2 januari 1930 kungörelse, att införsel av idisslande djur, svinkreatur och djur hörande till hästsläktet finge vid i övrigt tillåten införsel äga rum till följande städer i riket, nämligen: Göteborg, Haparanda, Hälsingborg, Malmö, Stockholm, Sundsvall och Umeå samt djur hörande till hästsläktet även till Härnösand, Landskrona, Trälleborg och Örnsköldsvik. V. Sveriges import och export av kreatur. Se härom Sveriges officiella statistik: Handel.

25 15 VI. Födoämneskontrollen. A. Köttkontrollen. 1. Offentliga slakthus. Antalet under året inom landet befintliga offentliga slakthus utgjorde 8, nämligen slakthusen i Stockholm, Göteborg, Malmö, Eskilstuna, Linköping, Karlskrona, Hälsingborg och Norrköping. Några nya offentliga slakthus hava icke under året tillkommit. Se i övrigt tabellavd. 2. Kommunala köttbesiktningsbyråer. Köttbesiktningstvång var vid årets slut gällande uti 95 samhällen. Uti 37 av dessa tillämpades jämväl s. k. organtvång. Antalet under året nytillkomna samhällen med köttbesiktningstvång var 7, nämligen Falköping, Hjo, Kramfors, Luleå, Sollefteå, Uppsala och Örnsköldsvik. För Falköping tillämpas organtvång. För Uppsala tillämpades organtvång 1 januari l(i maj. Se i övrigt tabellavd. 3. Exportslakterier. Såsom exportslakterier voro vid årets utgång 30 slakterier ställda under offentlig kontroll. Ett exportslakteri (nr 63 i Sege), har under året ställts under sådan kontroll. Ett exportslakteri (nr 58 i Mörrum) har under året upphört att stå under offentlig kontroll. 4. Andra enskilda, under offentlig kontroll ställda slakteriinrättningar. Några dylika slakteriinrättningar finnas f. n. ej. 5. Köttimporten. Vid årets slut hade 41 samhällen vidtagit åtgärder för erhållande av tillstånd att införa köttvaror och djurfett nämligen: Eskilstuna, Falkenberg, Falun, Gävle, Göteborg, Halmstad, Haparanda, Hudiksvall, Hälsingborg, Härnösand, Jönköping, Kalmar, Karlshamn, Karlskrona, Karlstad, Kristianstad, Kristinehamn, Landskrona, Linköping, Luleå, Malmö, Norrköping, Oskarshamn, Piteå, Ronneby, Skellefteå, Stockholm, Sundsvall, Söderhamn, Sölvesborg, Trälleborg, Umeå, Uppsala, Varberg, Västervik, Västerås, Ystad, Örebro, Örnsköldsvik, Östersund och Storlien (sistnämnda samhälle endast för införsel av torrsaltat amerikanskt fläsk). Se i övrigt Tab. 17.

26 16 6. Köttexporten. a. I allmänhet. Vid offentliga slakthus och under offentlig kontroll ställda exportslakterier hava under året till utförsel ur riket godkänts kg. kött, varav kg. vid offentliga slakthus och kg. vid under offentlig kontroll ställda slakterier. Det till utförsel godkända köttet utgjordes av kg. färskt kött i vanlig bemärkelse, kg.»bacon> samt kg. kött av andra slag och slaktavfall. Närmare uppgifter lämnas i Tab. 16. b. Till Norge. Från 11 [8] personer, vilka jämlikt föreskrifterna i 2 av K. kung. den 15 dec (n:r 576) angående kontroll vid utförsel av färskt kött till Norge och Finland äro berättigade att avgiva bevis vid utförsel av dylikt kött, hava inkommit rapporter för under år 1930 företagna besiktningar. Rapporterna äro avgivna av 3 [0] veterinärer och 8 [8] gränsstationsföreståndare. Av rapportgivarna ha under året besiktigats 1589 [1214] nötkött, 20 [2] hästkött, 3131 [1997] kalvkött och 610 [902] fårkött. 7. Statsinspektionen över köttkontrollen. Under året till medicinalstyrelsen inkomna månadsrapporter och årsredogörelser från offentliga slakthus, köttbesiktningsbyråer samt under offentlig kontroll ställda slakterier hava genomgåtts och granskats. Månadsrapporterna hava givit anledning till anmärkning i sammanlagt 40 fall, varav 2 fall rört rapporter från offentliga slakthus, 24 fall rapporter från köttbesiktningsbyråer och 14 fall rapporter från under offentlig kontroll ställda slakterier. Årsredogörelserna hava givit anledning till anmärkning i 22 fall, varav 15 fall beträffande rapporter från köttbesiktningsbyråer och 7 fall beträffande rapporter från under offentlig kontroll ställda slakterier. Av inspektören under året företagna tjänsteresor uppgå till 22. Avsyning har under året verkställts å ett slakteri, avsett att ställas under offentlig kontroll. Slakteriet, som tillhörde kommissionären Joh. Jacobsson i Sege, har sedermera godkänts som exportslakteri (nr 63). Avsyning har verkställts å om- och tillbyggnadsarbeten vid ett under offentlig kontroll stående- exportslakteri. Inspektioner hava förrättats å 2 offentliga slakthus, 41 köttbesiktningsbyråer och 13 under offentlig kontroll ställda slakterier. Samtliga köttbesiktningsanstalter hava inspekterats endast en gång vardera, vadan således sammanlagda antalet verkställda inspektioner av nämnda slag är 56. En översikt över vid inspektionerna framställda anmärkningar återfinnes i Tab. F.

27 Tab. F. Tabellarisk översikt över förhållanden eller anordningar, som givit anledning till anmärkning år I = Offentligt slakthus. II = Köttbesiktningsbyrå. Ill = Under offentlig kontroll ställt slakteri. På framställning av inspektören har medicinalstyrelsen på grund av de verkställda inspektionerna avlåtit skrivelse i tre fall nämligen två fall på grund av inspektion av köttbesiktningsbyrå och ett fall på grund av inspektion av ett under offentlig kontroll ställt slakteri. Till inspektören hava under året inkommit 465 diarieförda ärenden. Antalet avlåtna tjänsteskrivelser (brev m. m.) utgjorde 573. Enligt till medicinalstyrelsen lämnade meddelanden har i förekommande fall bakteriologisk köttkontroll medelst kulturförsök under år 1930 kommit till användning inom bl. a. följande av ovan under A 1 4 nämnda anstalter: offentliga slakthusen med tillhörande köttbesiktningsbyråer i Stockholm, Göteborg, Malmö, Eskilstuna, Linköping, Karlskrona och Hälsingborg;

28 18 exportslakterierna nr 55 i Trälleborg och nr 61 i Ängelholm; Mttbesiktningsbyråema i Eksjö, Falköping, Hjo, Luleå, Lund, Mariestad, Norrtälje, Skövde, Söderköping, Södertälje, Tidaholm, Uddevalla, Uppsala, Ystad, Örnsköldsvik och Östersund. B. Mjölkkontrollen. Angående inom vissa samhällen under år 1930 utövad kontroll över saluhållen mjölk (och grädde) hänvisas till nedanstående Tab. (i. utgörande sammandrag ur vederbörande veterinärers berättelser. Tab. G. Sammandrag av veterinärernas uppgifter om mjölkkontrollen år Att undersökningar bliyit ntförta är här markerat med 1.

29 Tab. 1. Veterinärer och veterinårbefattningar, länsvis, d. 31 dec Anm. Da flera av ovan upptagna veterinårbefattningar kunna innehavas av en och samma person, blir antalet befattningar i vissa län större än antalet personer. Av veterinärerna har det stora flertalet avlhgt avgångsexamen vid veterinärhögskolan i Storkholm, ett mindre antal vid veterinärinrättningen i Skara före är 1890 och ett fätal vid högskolor i utlandet. Legitimerade äro alla vid veterinärhögs k o] an utexaminerade samt sådana som efter examen vid utländsk högskola undergått prövning vid veterinärbögskölan i Stockholm. De ej legitimerade äga ej befogenhet att verkställa offentlig förra tning, mm hava i flertalet tall genom viss komplettering förvärvat tillstand att innehav a diatriktsveterinärtjänst. Les vétérinaires sont examinés à VEcole vétérinaire supérieure de Stockholm (légitimés), ou à VEcole vétérinaire de Skara ou à Vétranger (non légitimés). 1 Se anm. Vz la note. - 2 l'administration vétér. civile et à VInstitut bactér.-vétér. de VEtttt. 3 Aux établissements d'instruction. 4 Vétér. militaires. ö Vétér. départementaux et vétér. civils subventionnés- 6 Vétér. des haras et des associations agricoles départementales. 7 Vétér. de quarantaine. - 8 Inspecteurs des animaux ou des viandes d'exportation e Au contrôle vétér. des aliments. 10 Vétér. de' ville. u Aux abattoirs publics. IS Aux abattoirs d'exportrttion. 13 Aux bureaux de contrôle de la viande. u Därav 1 ntan fullständig legitimation. 15 Utan d:o. lö Därav I tillika läkare. 17 Därav 2 ntan fullständig legitimation. 1S Därav 3 ntan fullständig legitimation. l9 Civil veterinärstipendiat utan förordnande å tjänst eller privatpraktik. 20 Yngre vetrrinärer med tillfälliga förordnanden som vikarier o. d. - il Därav 2 ntan fullständig legitimation. M Därav 5 d:o, 25 Därav 15 d:o. 3t Därav 22 utan fullständig legitimation. Àv dessa hade 18 genomgått kompletteringskurs vid veterinärhögskolan. Dessa voro 2 distriktsveterinärer med viss inskränkning i befogenhet, 4 privatpraktiserande och' 12 hade upphört med sin praktik. Ar de 4 som ej genomgått kompletterinvsknrs hade 1 enskild praktik och 3 hade uppbört att utöva yrket. 2 6 Därav 2 i arméförvaltningens sjukvårdsstyrelse och 2 på övergångsstat. SB På övergångsstat. 27 Därav 1 d:o. 2 8 Civila veterinärstipendiater. 29 Därav 6 d:o.

30 20 Tab. 2. Antal djur, som av veterinärer behandlats för sjukdom, kastrerats, för olika ändamål undersökts eller besiktigats m. m. år Anm. Fr. o. m. ir 1918 har i Tab. 2 uteslutits det antal diur, som behandlats etc. vid veterinärhögskolans kliniker och från och med år 1919 även vid veterinärinrättningen i Skara. Se härom veterinärhögskolans och inrättningens egna Årsberättelser. Då liera djnr i en kreatursbesättning på en gäng lidit av samma sjnkdom samt behandlingen varit likartad, har varje besättning räknats såsom ett sjukdomsfall. 1 Chevaux. 2 Bétail. s Moutons, chèvres. 3 Porcs. 4 Chieni. 5 Traités pour maladies. ' Opérés. 8 Castrés. Traités de nouveau pour maladies. 10 Vaccinés. " Examinés sur la tuberculose. Is Examinés pour grossesses. " Inspectés. Häri ingå besiktning för köp, försäkring, slakt eller annat ändamål, dock icke besiktning av slaktdjur vid offentligt slakthus, slakteri o. d. 14 Soumis à l'autopsie. u Examens microscopiques.

31 21 Tab. 2 (forts.). Antal djur, som av veterinärer behandlats för sjukdom, kastrerats, för olika ändamål undersökts eller besiktigats m. m. år Note. Pour la note et les alinéas voir la page précédente.

32 22 Tab. 2 (forts). Antal djur, som av veterinärer behandlats för sjukdom, kastrerats, för olika ändamål undersökts eller besiktigats m. m. år Note. Pour la note et les alinéas voir la première page du tableau.

33 23 Tab. 2 (forts.). Antal djur, som av veterinärer behandlats for sjukdom, kastrerats, för olika ändamål undersökts eller besiktigats m. m. år Note. Pour la note et les alinéas voir la première page du tableau.

34 24 Tab. 3. Sammandrag av veterinärernas uppgifter om vissa smitt- ÂI1III. Kol. a angiver antalet smittade besättningar, kol. b antalet sinka djur och kol. c antalet döda eller dödade Se härom högskolans och inrättningens egna årsberättelser. Ht = häst equus, nt = nöt bos. Xotes. Col. a indique le A'on compris les données concernant les cliniques de VEcole supérieure vétérinaire et celles de l'institut vétérinaire à 1 Här angives jämväl antalet djnr, som reagerat för tuberknlin. s eller dödade djnr. Siffrorna för låga, enär veterinären ofta ej erhåller

35 samma husdjurssjukdomar ävensom kräfta och sarkom år djur. I denna t»bell äro uppgifter från veterinärhögskolans kliniker och från veterinärinrättningen i Skara uteslutna. nombre des êtaèles infectées, col. b le nombre des animaux malades et col. c. le nombre des animaux décèdes ou abattus. Skara. Voir Its rapports de ces instituts. uppgifter om antalet sjuka eller döda djur. Likaså i allmänhet i denna tabell beträffande smittade besättningar och döda

36 26 Tab. 4. Sammandrag ar veterinärernas uppgifter om vissa icke smittsamma husdjurssjukdomar år Anm. Xotes. I denna tabell äro nppgifter från veterinärhögskolans kliniker och från Teterinärinrättningen i Skara uteslutna. Se h&rom dessa anstalters egna årsberättelser. Les données concernant les cliniques de VEcote supérieure vétérinaire et les cliniques de l'institut vétérinaire à Skara sont excluses. Voir les rapports de ces instituts. x ht. hast equns. 2 nt. = nöt bos.

37 27 Tab. 5. Av veterinärer verkställda tjänsteresor för hämmande av smittsamma sjukdomar bland husdjuren år Till varje av sjukdom smittad gård har i allmänhet företagits minst tvenne resor, den senare för att konstatera, att sjukdomen upphört samt för desinfektion. A chaque ferme, contaminé par une maladie, du moins deux voyages sont généralement faits, le dernier pour constater la cession de la maladie et pour désinfection. 2 Evaluation {cour.) des vaches abattues et souffrantes de la mammite tuberculeuse.

38 28 Tab. 6. Antal vid offentliga slakthus och exportslakterier slaktade och besiktigade djur år 1930.

39 Tab. 7. Antal vid offentliga slakthus och exportslakterier helt eller delvis beslagtagna kroppar och i anledning därav vidtagna åtgärder år Corps approuvés après Véloignement des organes ou des parties altérées. 2 Idem après péciaî. ' En % des corps inspectés. traitement

40 30 Tab. 8. Antal och vikt av vid offentliga slakthus och exportslakterier särskilt behandlade hela kroppar jämte uppgift å behandlingens art år Total des corps traités. 9 Viandes approuvées après stérilisation. 8 Idem après salage. Idem après congélation. 5 Poids en kg. 6 Avant le traitement. 7 Après le traitement.

41 Tab. 9. Antal vid offentliga slakthus och exportslakterier kasserade organ och kött samt vikten därav år Anm. Förutom här ovan angivna kassationer hava i tannrenserier och npplagsrnm på grand ar förskämning eller förorening beslagtagits diverse organ» vägande 434 kg., samt 546 kg. kött. 1 Poumons. 2 Cœurs. 3 Plèvre. 4 Foie. 5 Rate. 6 Estomacs. 7 Intestins. 8 Glandes lymphatiques. Péritoine. Rognons. " Matrisse. ls Tétines. " Langue. u Tête. 15 Poids en kg. 16 Nombre. 11 Total de poids en kg.

42 32 Tab. 10. Viktigare beslagsorsaker vid offentliga slakthus och exportslakterier år AIIIII. Ang. antalet besiktigade djur se Tab. 6. Pour la traduction de Ventête voir Tabl Piroplasmosis boris. 2 Erysipelas suis. 5 Trichinose. 4 Trauio. mag-, mellangärds- och hjärtsäcksinflammation. Heticulo-diaphroyinatitis, pericarditis seu myocarditis traumatica. 5 ^fastitis. 6 Abattoirs. 7 Boucheries.

43 Tab. 11. Antal vid köttbesiktningsbyråer besiktigade kött år

44 34 Tab. 11 (forts.). ÀQ1II. Till besiktning inlämnad 3/4 kropp räknas som l ji kropp. Pour les notes voir page Situations des bureaux d'inspection des viandes. 2 Gros bétail. 3 Veaux, gros. 4 Veaux, petits. 6 Moutons et chèvres. 6 Porcs. - 7 Cochonnets. 8 Chevaux. 9 Poulains.

45 Tab. 12. Antal vid köttbesiktningsbyråer helt eller delvis beslagtagna kroppar och vid beslagen vidtagna åtgärder år

46 36 Tab. 12 (forts.). Anm. Till besiktning inlämnad 1/2 kropp räknas som Vi kropp. 1 Nombre des corps inspectés. 8 Total des corps saisis. 3 Av sjukligt förändrade organ eller delar. Corps approuvés après Véloignement des parties ou organes altérés. ~ 4 Idem, après un traitement spécial. 5 Complètement détruits. - 6 Nombre. 7 En % des corps inspectés.

47 Tab. 13. Antal och vikt av vid köttbesiktningsbyråer särskilt behandlade kroppar jämte uppgift å behandlingens art år

48 38 Tab. 13 (forts.). Anm. Till besiktning inlämnad 3/4 kropp riikuas som Vt kropp. 1 Total des corps traités. i Corps approuves après stérilisation. 3 Idem après salage. 4 Idem ajnrs congélation..xombre. 6 raids en kg. : Avant le traitement. 8 Après le traitement.

49 Tab. 14. Antal vid köttbesiktningsbyråer kasserade organ och kött samt vikten av de kasserade köttpartierna år

50 40 Tab. 14 (forts.) Anm. Till besiktning inlämnad 3 4 kropp räknas som 1 /i kropp. 1 Poumons. i Cœurs. 5 JHivre. 4 Foie. 6 Péritoine. 6 Rognons. 7 Tétines. a Langue. 9 Tete. 10 Poids en kg. u Total de poids en kg.

51 Tab. 15. Viktigare beslagsorsaker vid köttbesiktningsbyråer år

52 42 Tab. 15 (forts.). Anm. A115. antalet hesiktignde kött se Tab l'impùismosh 2 Enjsijielas suit. 3 Trichinosis. 4 Traumat, lnnp-, mellan^urds- och hjiirt.-meksinflammation, lirticulo- diaphvaymatitis. pericarditis seu myocavditls traumatisa. Masiitis.

53 Tab. 16. Uppgift om utförsel av kött år Numéros et lieux des abattoirs ou des boucheries. 2 Abattoirs. 3 Boucheries. 4 Viandes d'autre espèce H déchets de boucherie. Poids en lg. 5 Total des viandes exportées en kg. 6 Veau, grand. ' l'eau, petit. 8 Mouton, chèvre.

54 44 Tab. 17. Kontrollen av införda 9 1 Viandes de bétail. 2 Viandes de moutons. 3 Viandes de porcs. 4 Viandes de chevaux. 5 Intestins et Saucisses et autres objets animaux de consommation, I0 AiUres aliments. u Fraîches. 12 Salées ou fumées.

55 köttvaror och andra födoämnen år estomacs, salés ou seckés. 6 Graisses. 7 Viandes de rennes, de volaille et de gibier. 8 Conserves de viande. I:î Examinées, kg. u Dont saisies ou réexportées.