Plan mot diskriminerande och kränkande behandling

Transkript

1 Plan mot diskriminerande och kränkande behandling Kristinaskolan F-6 och fritidshemmet Strategi 1

2 Fastställt av: Rektor Kristinaskolan F-6 Datum: För revidering ansvarar: Rektor Kristinaskolan F-6 För uppföljning och tidplan för denna plan ansvarar: Rektor Kristinaskolan Dokumentet gäller för: Kristinaskolans grundskola F-6 och fritidshem Dokumentet gäller till och med:

3 Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 3 Inledning Bakgrund och definitioner Vad är diskriminering, trakasserier och kränkande behandling? Processbeskrivning/tidplan Vision/verksamhetsidé Främjande arbete Mål, aktiviteter och ansvar Förebyggande arbete Trygghetsvandring Trivselenkät Tillbud och olycksfall Ordningsregler Åtgärdande arbete Rutiner för att upptäcka, utreda och åtgärda Rutiner för handhavande av påtalad diskriminering/kränkning Utvärdering mål i föregående plan och mål för Resultat från olika underlag Utvärdering föregående plan Mål och åtgärder Beslut och implementering

4 Inledning Grundskolan F-6 och fritidshem har samma plan mot diskriminering och kränkande behandling. Valet att ha samma plan grundar sig på att alla elever får sin utbildning och fritidsverksamhet i samma inre och yttre skolmiljö. Eleverna möter också till stora delar samma skolpersonal i sin vardag. 1. Bakgrund och definitioner Likabehandlingsarbetet regleras i två regelverk: Diskrimineringslagen (2008:567) 6 kap Skollagen (2010:800) Innebörden i dessa två lagar har ett gemensamt syfte: Att skydda barn och elever mot diskriminering, trakasserier, och kränkande behandling. Bestämmelserna i diskrimineringslagen förbjuder diskriminering av skäl som har samband med de sju diskrimineringsgrunderna och skollagen förbjuder kränkande behandling. Bestämmelserna ställer krav på att verksamheterna bedriver ett målinriktat arbete för att främja barns och elevers lika rättigheter och möjligheter och för att förebygga trakasserier och kränkande behandling. Om trakasserier eller annan kränkande behandling äger rum i eller i samband med verksamheten är huvudman skyldig att utreda och åtgärda det inträffade. 1.1 Vad är diskriminering, trakasserier och kränkande behandling? Kränkningar av barns och elevers värdighet kan förkomma i form av diskriminering, trakasserier eller genom kränkande behandling. Diskriminering innebär att ett barn eller elev missgynnas, direkt eller indirekt, av skäl som har samband med någon av de sju diskrimineringsgrunderna: Kön Skolan ska förebygga och förhindra könsdiskriminering. Skolan ska också förebygga och förhindra trakasserier som har samband med kön. Könsöverskridande identitet eller uttryck Skolan ska förebygga och förhindra diskriminering av elev som inte identifierar sig som kvinna eller man genom klädsel eller på annat sätt ger uttryck för att tillhöra ett annat kön. Etnisk tillhörighet Alla människor har en etnisk tillhörighet. Den som bor i Sverige kan 4

5 vara rom, same, svensk, kurd eller av någon annan härkomst. Skolan har enligt skollagen ett ansvar att arbeta mot rasism och främlingsfientlighet. Religion eller annan trosuppfattning Skolan ska förebygga och förhindra diskriminering och trakasserier på grund av religion eller annan trosuppfattning. Skolan är skyldig att se till att alla barn och elever har rätt till tankefrihet och religionsfrihet. Föräldrar har rätt att uppfostra sina barn i enlighet med sin tro. Funktionsnedsättning Skolan ska förebygga och förhindra diskriminering och trakasserier av barn eller elever som har varaktiga fysiska, psykiska eller begåvningsmässiga begränsningar som till följd av en skada eller en sjukdom fanns vid födseln, har uppstått därefter eller förväntas uppstå. Sexuell läggning Med sexuell läggning menas homosexuell, bisexuell eller heterosexuell läggning. Skolan har ett ansvar att förmedla samhällets gemensamma värdegrund till barnen/eleverna. Det inkluderar arbetet mot homofobi och rätten till likabehandling oavsett sexuell läggning. Ålder Gäller arbetslivet. Skolan har rätt att ta hänsyn till ålder i fråga om förskola, skolbarnomsorg, utbildning i förskoleklass, det obligatoriska skolväsendet eller friskola. Även tillåtet med särbehandling på grund av ålder, om den har ett berättigat syfte och de medel som används är lämpliga och nödvändiga för att uppnå syftet. Eftersom diskriminering handlar om missgynnande förutsätter det någon form av makt hos den som diskriminerar. I skolan är det huvudman eller personalen som kan göra sig skyldig till diskriminering. Barn och elever kan inte diskriminera varandra i juridisk bemärkelse. Trakasserier innebär uppträdanden som kränker ett barns värdighet och har samband med någon av de sju diskrimineringsgrunderna ovan. Både personal och elever kan göra sig skyldiga till trakasserier. Det är trakasserier även när ett barn kränks på grund av en förälders eller ett syskons sexuella läggning, funktionshinder med mera. Kränkande behandling innebär handlingar som kränker barns eller elevers värdighet, men som inte har samband med någon diskrimineringsgrund. Kränkande behandling kan utföras av en eller flera personer och riktas mot en eller flera. Kränkningar kan: - vara synliga och handfasta - vara dolda och subtila - utföras direkt i verksamheten - utföras indirekt via telefon och Internet 5

6 - uttryckas genom nedsättande tilltal, ryktesspridning och förlöjliganden - uttryckas genom fysiskt våld - handla om att frysa ut någon eller hota någon - äga rum vid enstaka tillfällen - vara systematiska och återkommande Mobbning är en form av kränkande behandling som innebär en upprepad negativ handling när någon eller några medvetet och med avsikt tillfogar eller försöker tillfoga en annan person skada eller obehag. Enligt lag är det inte tillräckligt att förbjuda diskriminering och kränkande behandling. Det behövs även aktiva åtgärder för att främja lika rättigheter och skyldigheter, dels förebygga och förhindra trakasserier och kränkande behandling samt åtgärda upptäckta fall av diskriminering eller kränkande behandling Främjande arbete syftar till att förstärka respekten för allas lika värde, behöver inte utgå ifrån något identifierat problem i verksamheten, omfattar diskrimineringsgrunderna och är en naturlig del i det dagliga arbetet. Förebyggande arbete syftar till att avvärja risker för diskriminering, trakasserier och kränkande behandling och omfattar endast områden som i en kartläggning identifierats som riskfaktorer. Åtgärdande arbete kräver goda rutiner för att upptäcka, utreda och åtgärda diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Arbetet ska påbörjas omgående när det kommit signaler om att ett barn eller en elev känner sig diskriminerad, trakasserad eller kränkt. Åtgärderna ska dokumenteras och utvärderas för att förhindra att kränkningarna upprepas. 6

7 2. Processbeskrivning/tidplan Augusti/sept Okt-nov: December Januari: Juni - Trygghetsvandring med elever genomförs enligt manual Trygghetsvandring i skolan. - Trivselenkäten genomförs av elever och sammanställs. - Antalet dokumenterade anmälningar om diskriminering/kränkning det senaste kalenderåret sammanställs. - Antalet tillbud och olycksfall sammanställs. - Analys av ovanstående inventeringar görs (uppföljningsdag). - Ny plan mot diskriminering och kränkande behandling för kommande kalenderår arbetas fram av personal och elever. - Resultat, analys och åtgärder/prioriterade mål sammanförs på särskild blankett och lyfts in i kvalitetsredovisningen i juni. - Ny Plan mot diskriminering och kränkande behandling beslutas och informeras till personal, elever och föräldrar. - Resultat, analys och åtgärder/prioriterade mål i Plan mot diskriminering och kränkande behandling lyfts in i kvalitetsredovisningen 3. Vision/verksamhetsidé På Kristinaskolan når alla målen i ett meningsfullt lärande och i en trygg lärmiljö. Vi respekterar varandra och följer de regler som finns på skolan Detta gör vi genom att: - visa empati. - tolerera och uppmuntra varandra. - arbeta demokratiskt. - alla känner tillhörighet och kan samarbeta. Vi känner glädje och nyfikenhet i en god lärandemiljö Detta gör vi genom att: - alla blir sedda. - vi har goda förväntningar och tydliga mål. - stimulera och inspirera. - ha en helhetssyn av eleven. - eleven tar gradvis ökat ansvar för sitt lärande. 7

8 4. Främjande arbete Det främjande arbetet: - syftar till att skapa en trygg skolmiljö och stärka respekten för allas lika värde. - omfattar diskrimineringsgrunderna kön, etnisk tillhörighet, religion eller trosuppfattning, funktionshinder eller sexuell läggning. - riktas mot alla och bedrivs kontinuerligt och utan förekommen anledning. På Kristinaskolan ska all personal medverka till att utveckla barnens och elevernas känsla för samhörighet, solidaritet och ansvar för människor även utanför den närmaste gruppen. Barn och elever ska uppleva meningsfulla sammanhang och delaktighet samt att olikheter respekteras Mål, aktiviteter och ansvar Mål Aktiviteter Ansvar Diskrimineringsområde: kön Flickor och pojkar ska behandlas lika på vår skola. Diskrimineringsområde: Etnisk tillhörighet Alla ska vara nöjda med sitt ursprung. Diskrimineringsområde: Religion och annan trosuppfattning Eleverna har kunskap om olika religioner och trosuppfattningar. Diskrimineringsgrund: Funktionshinder och sexuell läggning Alla accepterar varandra för den man är. Grupp-. Flick- och pojkdiskussioner. Varierande aktiviteter som inte bidrar till könsknutna värderingar. Diskussioner om personalens egna förhållningssätt. Visa film om och ge kunskap om olika länder och kulturer. Bjuda in personer som kan berätta om sina respektive länder. De vuxna förmedlar sin kunskap om de stora religionerna och trossamfunden till eleverna på åldersadekvat nivå. Etiska samtal inom klassen. Visa film, samtala och ge information till elever utifrån varje årskurs förutsättningar. All personal Rektor All personal All personal All personal 8

9 5. Förebyggande arbete Det förebyggande arbetet: - syftar till att avvärja risker för diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling. - omfattar sådant som i en kartläggning av verksamheten identifierats som risker Ett viktigt steg i det förebyggande arbetet är att identifiera behov i den egna verksamheten Trygghetsvandring En gång per läsår genomförs en trygghetsvandring där alla klasser tillsammans med personal belyser skolans inre och yttre miljö i syfte att finna brister som behöver rättas till. Resultatet sammanställs och utgör en viktig grund i upprättandet av nästkommande års Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Trygghetsvandringen följer en given manual och finns på skolan Trivselenkät En gång per läsår har eleverna möjlighet att besvara trivselinriktade frågor. Eleverna i grundskolan åk 4-6 besvarar den kommungemensamma enkäten via webben. Grundskolans elever åk F-3 får genomföra en förenklad enkät i blankettform utifrån med grund i den enkät som äldre elever gör på webben. Elever i förskoleklass, fritidshem och grundsärskolan får delge sina synpunkter på ett av läraren anpassat sätt för målgruppen. Resultatet sammanställs och utgör en viktig grund i upprättandet av nästkommande års Plan mot diskriminering och kränkande behandling Tillbud och olycksfall När tillbud och olycksfall sker i verksamheten lämnas en Tillbuds- och olycksfallsrapport för omedelbar hantering. Dessa rapporter sammanställs och analyseras terminsvis för att möjliggöra upptäckt av mönster och eventuella orsaker. Systematiska orsaker åtgärdas löpande och i näst kommande Plan mot diskriminering och kränkande behandling Ordningsregler Alla ordningsregler som upprättas på skolan behandlas och utvärderas i klassråd och i elevrådet om de är verksamhetsövergripande. På skolan finns ordningsregler som är övergripande och som baseras på det etiska fundamentet. Dessa ordningsregler kan sedan kompletteras med verksamhetsspecifika regler för enskilda klasser och aktiviteter. 9

10 Kristinaskolans övergripande ordningsregler 2016: Vi respekterar och är trevliga mot varandra. Vi är rädda om våra egna, skolans och andras saker. Därför visar vi Kamratskap genom att hjälpa varandra våga be om hjälp vara en bra kamrat låta alla vara med i gemenskapen Hänsyn genom att visa att alla är lika mycket värda respektera att alla är olika vi hjälps åt att få lugn och ro när vi arbetar Ansvar genom att hålla ordning vara rädda om alla saker ta eget ansvar för vårt arbete passa tider Ärlighet genom att var och en står för det den har gjort skilja på ditt och mitt tala sanning Artighet genom att använda ett vårdat språk ge varandra beröm och uppmuntran bry oss om varandra säga Hej, Tack, Förlåt, Ursäkta Konsekvenser om man bryter mot regler (Etiska Fundamentet) 1. Personal som uppmärksammar situationen talar med eleven och informerar annan berörd personal. Om det handlar om diskriminering/kränkning sker åtgärder enlig stycke 6.2 nedan 2. Personal avgör när kontakt med förälder ska tas. 3. Personal avgör när kontakt med rektor ska tas. 4. Klasslärare, tillsammans med rektor, talar med föräldrar och eleven. 5. Åtgärdsprogram upprättas. 6. Föräldrar kallas till elevhälsokonferens. 10

11 6. Åtgärdande arbete Det åtgärdande arbetet: - kräver goda rutiner för att upptäcka, utreda och åtgärda diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling. - ska påbörjas genast när det kommit signaler om att en elev känner sig diskriminerad, trakasserad eller kränkt. - innebär att verksamheten måste vidta åtgärder som dokumenteras och utvärderas för att förhindra att kränkningarna upprepas. 6.1 Rutiner för att upptäcka, utreda och åtgärda Upptäcks kränkning av enskilt barn eller enskild elever eller barn/elevgrupper skall åtgärder sättas in omgående. Skyldigheten att utreda om någon har utsatts för trakasserier eller kränkande behandling träder in så snart någon i verksamheten har fått kännedom om att ett barn eller en elev anser sig ha varit utsatt för detta. Utredningen skall alltid ske med största hänsyn till den utsatte och övriga inblandade. Det är viktigt att den enskildes upplevelse av det inträffade är utgångspunkten för utredningen kring vad som hänt. Med Internet och mobiltelefoner suddas gränserna mellan skola och fritid ut. Om kränkningar som begås på barnens eller elevernas fritid även fortsätter i verksamheten har skolan ansvar att agera. För att upptäcka, utreda och åtgärda diskriminering/kränkning finns nedan angivna saker: - Vuxna finns nära eleverna under hela skoldagen och på fritidshemmet - Rastvakter, duschvakter och taxi-/bussvakter - God kommunikation med föräldrar - Trivselenkät - Trygghetsvandring - Faddersystem - Frånvarokontroll - Vuxna sätter ihop grupper - Antimobbingteam (AMT) för att utreda och åtgärda 11

12 6.2. Rutiner för handhavande av påtalad diskriminering/kränkning Rutinen nedan för handhavande av påtalad diskriminering/kränkning är kommunövergripande inom verksamhetsområde grundskolan. 1. När personal får kännedom om att någon upplever sig kränkt, (anmäld, påtalad eller på annat vis), ska rektor informeras. I diskussion görs en första bedömning: Nej: Ingen åtgärd, (ev enkel dokumentation enligt enhetens rutin kring detta) Ja: Händelsen dokumenteras och delges rektor (Dokumentation enligt enhetens rutin kring detta) 2. Utifrån ovanstående dokumentation beslutar rektor om fortsatt utredning alternativt att ärendet avslutas.(se punkt 4. Anmälan ) ** Vid allvarliga händelser informeras huvudmannen omedelbart när anmälan inkommit. 3. Rektors beslut (se punkt 4. Anmälan ) skickas till Nämndassistent på BUF för diarieföring och vidare hantering av huvudmannen (BUN). 4. Händelse och åtgärder förs av rektor upp på enhetens sammanställningsblankett (se punkt 5 Sammanställning Kränkningar ). Sammanställningen blir ett underlag till arbetet med att utvärdera nuvarande Plan mot diskriminering och kränkande behandling och i arbetet med att ta fram en ny plan. 5. Huvudmannen beslutar om eventuella åtgärder. Beslutet återkopplas till berörd rektor. Dokumentationsunderlagen finns tillgängliga för personalen via skolpersonalens gemensamma server G:\Personal skolor\kristinaskolan\handlingsplaner\kränkande behandling 12

13 7. Utvärdering mål i föregående plan och mål för 2015 Utvärdering och upprättande av mål och åtgärder 2015 grundar sig på: kvalitetsredovisningar läsåret 2014/2015 lokal arbetsplan för läsåret 2014/2015 och 2015/2016 trygghetsvandringar med elever Ht 15 elevenkät åk 4-6, förenklad elevenkät åk 1-3,elevsamtal förskoleklass och fritidshem Ht 15. sammanställning olycksfall- och tillbudsrapporter 2015 sammanställning av anmälningar gällande mobbning/kränkande behandling 2015 elevrådsmöten personalarbetsdagar och Resultat från olika underlag Kvalitetsredovisningarna läsåret 2014/2015 visar att: Grundskolan och fritidshemmet: Måluppfyllelsen för de mål enheten satte inom områdena normer och värden samt elevinflytande och demokrati inte nått ända fram till önskad nivå. Målen var: - Eleverna känner trygghet i skol- och fritidsmiljö. (tryggt i omklädningsrum, tryggt i skolbyggnaden, tryggt med tillgång till vuxna på raster, ett bra språkbruk mellan varandra samt att vi respekterar och är trevliga mot varandra) Enkätresultatet visar att 90,2 % av eleverna trivs på skolan (4,4 % sämre än föregående år), att 92,7 % känner sig trygga i skolan (6 % sämre än föregående år) samt 91,5 % tycker att lärarna behandlar eleverna på ett rättvisst sätt (5,8 % sämre än föregående års resultat). En förbättring har skett gällande arbetsron i klassrummet med 14,7 % upp till 72%. Andra områden som har förbättrats jämfört med föregående år är att det är 86,6 % som tycker att det är lugnt på rasterna ( 2,6 %, jämfört med föregående år). 87,8 % tycker att det finns någon vuxen på skolan att vända sig till om man blir utsatt för trakasserier eller kränkningar (6,3 % jämfört med föregående år). Flera utvärderingar gjorda av personal visar att språkbruket mellan eleverna fortsatt är på en oacceptabel nivå. Barnen på fritidshemmet är trygga och trivs, (94,9 % enligt föräldraenkäten jämfört med 100 % föregående år). En förklaring är att det är betydligt fler barn på fritidshemmet och att det har varit svårare än tidigare att organisera så att man hinner med alla elever som tidigare. Det förekommer inte skadegörelse eller annan förstörelse i fritidshemmets lokaler, något som är positivt då lokalerna är slitna och det är lätt för barnen att inte vara rädda om dem. Personalen upplever att språkbruket på fritidshemmet är betydligt bättre än under skoltiden. 13

14 Trygghetsvandringar Ht 15 visar att: Otrygga korridorer/lokaler är de som ligger i källaren eller högst upp i skolan. Det är främst de yngre eleverna som upplever dessa lokaler som otäcka av olika anledningar som mörker/dålig belysning, att kompisar kan gömma sig samt berätta läskiga historier om kristinaspöket m.m. Människor som skapar trygghet är kompisar och personal. De vuxna som finns ute på raster syns för lite. Svårt att uppfatta om de är tillräckligt många. Oroliga platser ute är ytan bortom fotbollsplanen vid stubben samt runt buskarna vid husväggen. Elevenkäten Ht 15 Grundskolan i Åk 4-6 visar att (föregående års siffra i kursiv stil inom parentes): 95,8 % (92,7 %) av eleverna känner sig övervägande trygga i skolan. (0 % inte alls) 44,4 % (72,0 %) a eleverna tycker att det är arbetsro i klassrummet. (5,6 % inte alls) 94,4 % (86,6 %) av eleverna tycker att skolan har en bra miljö på lektioner och raster. (tidigare fråga om det är lugnt på rasterna). (0 % inte alls) 100 % (91,5 %) av eleverna tycker att lärarna behandlar eleverna på ett bra vis. (0 % inte alls) 90,3 % (87,8 %) av eleverna tycker att det finns någon vuxen på skolan som man kan berätta för om man blir utsatt för trakasserier eller kränkningar. (0 % inte alls) 98,6 % (90,2 %) av eleverna trivs på skolan. (0 % inte alls) Förenklad elevenkät Ht 15 i åk 1-3 visar att: 86,6% (föregående år 89,4 %) av eleverna känner sig övervägande trygga i skolan. 41,4% (föregående år 27,7 %) av eleverna tycker att det är studiero i klassrummet. 89,2% (föregående år 93,9 %) av eleverna tycker att det är roligt på rasterna. 76,3% (föregående år 97 %) av eleverna tycker att det finns någon vuxen på skolan som de kan berätta för om de eller någon kamrat blir ledsen och behöver hjälp. 91,9% (föregående år 94 %) av eleverna tycker att det trivs i skolan. Sammanställning av olycksfall- och tillbudsrapporter kalenderåret 2015 visar att: 14 st elevrapporter har inkommit totalt. 11 st rapporter handlar om olycksfall i samband med lek eller lek/spel på idrottslektion. 1 st rapporter handlar om skada vid konflikt med annan elev i samband med rast eller lektion. 2 st rapporter handlar om skada som uppkommit på grund av olyckshändelse i samband med lektion (ej idrottslektion) eller annan verksamhet som leds av personal. Sammanställning av anmälningar gällande mobbning och kränkande behandling kalenderåret 2015 visar att: 2 st anmälningar har inkommit, (1 st vt och 1 st ht) 14

15 7.2 Utvärdering föregående plan Stående mål och aktiviteter utifrån de 4 diskrimineringsgrunderna (punkt 4.2) Mål Flickor och pojkar ska behandlas lika på vår skola.(diskrimineringsområde: kön) Utvärdering Varierande måluppfyllelse. Svårt att få till grupp-, flick- och pojkdiskussioner beroende då många klasser blivit stora och det varit svårt att organisera detta främst i de yngre åldrarna. Det har också varit fåtal tillfällen med diskussioner om personalens egna förhållningssätt. Mål Alla ska vara nöjda med sitt ursprung. (Diskrimineringsområde: Etnisk tillhörighet) Utvärdering Under föregående läsår kom det fler nyanlända elever till skolan än tidigare. Inom detta målområde har vi varierad måluppfyllelse. Skolan har visat film m.m. som ger kunskap om olika länder och kulturer medan fritidshemmet inte kunnat bidra inom detta område. Vi behöver bjuda in personer med annat ursprung till både personalgruppen och till våra olika klasser. Detta för att skapa en förståelse och lära oss mer om hur vi ska bemöta varandra över kulturgränserna. Mål Eleverna har kunskap om olika religioner och trosuppfattningar. (Diskrimineringsområde: Religion och annan trosuppfattning) Utvärdering Måluppfyllelsen är mycket god. Mål Alla accepterar varandra för den man är. (Diskrimineringsgrund: Funktionshinder och sexuell läggning) Utvärdering Måluppfyllelsen är god. En förbättringsåtgärd är att jobba med detta i temaform kommande läsår. Övriga mål och åtgärder 2015 Mål Alla elever känner sig trygga på Kristinaskolan Målet är uppnått när elevenkät/undersökningar och trygghetsvandringar visar att alla elever känner trygghet i hela skolmiljön. Genom att: Försöka organisera så att fler personal finns tillgängliga i omklädningsrummen. Om prioritering måste ske ska det ske utifrån en kartläggning där det framgår vilka klasser/grupper 15

16 som har störst behov. Också annan personal än idrottslärare behöver finnas att tillgå. Rastvakter använder de speciella västar som tagits fram och ser till att cirkulera på skolgården för att aktivt söka upp platser som elever tycker är otrygga. Att vuxna verkligen uppmärksammar elever som påkallar hjälp. Utvärdering Trygghetsvandringen och elevenkäterna som genomfördes Ht 15 visar att det eleverna fortfarande inte upplever att det är 100 % tryggt på skolan. Eleverna tycker att personalen ska synas bättre genom att cirkulera bättre på skolgården så att de kan upptäcka mer saker som händer och vara till ett bättre stöd för eleverna. Enkätresultatet i åk 4-6 visar att 92,7 % av eleverna känner sig trygga på skolan, (en förbättring med 3,1 %). Den enkla enkätundersökningen i åk 1-3 visar att 86,6 % av eleverna känner sig trygga på skolan (en försämring med 2,8 %). Vidare visar enkätresultatet i åk 4-6 också att 94,4 % av eleverna tycker att skolan har en bra miljö på lektioner och raster, (en förbättring med 7,8 %), samt 90,3 % att det finns någon vuxen på skolan att vända sig till om man blir utsatt för trakasserier eller kränkningar, (en förbättring med 2,5 %). Motsvarande siffror för åk 1-3 är 89,2 % och 76,3 %, (en försämring med 3,7 % och 20,7 %). När det gäller grundskolan är det svårt att se vad det motsägelsefulla resultatet att de äldre elevernas enkätresultat förbättras medan de yngre elevernas resultat försämras. Hos de yngre är det noterbart att en försämring på hela 20,7 % har skett när det gäller elevernas upplevelse att det finns någon vuxen på skolan att vända sig till om man blir utsatt för trakasserier eller kränkningar. Vi kan konstatera att målet inte har uppnåtts. Här behöver vi undersöka vad det är som orsakar dessa siffror och hitta konkreta åtgärder att genomföra till kommande år. Mål Det råder arbetsro för eleverna i skolan Målet är uppnått när elevenkät/undersökningar/ personalutvärderingar visar att alla upplever att det är arbetsro i skolan. Genom att: Att personalen arbetar konsekvent med de gemensamma reglerna som finns på skolan så att de följs. Kontakten med hemmen och att samarbete med hemmet fungerar. De verktyg och möjligheter som finns att tillgå i Skollagen kap 5 konkretiseras och används på ett effektivt sätt. Utvärdering Grundskolans personal har under läsåret 2014/2015 genomfört en studiecirkel under ledning av skolans förstelärare inom ämnet ledarskap. Riktlinjerna för ordningsstörande beteende har följts i större omfattning än tidigare. Enkätundersökningen i åk 4-6 visar en försämring med 27,6 % till 44,4 % som tycker att det är arbetsro i klassrummet. Förbättringsresultatet från föregående har fått sig ett tydligt bakslag i 16

17 dessa åldrar trots att begreppet arbetsro diskuterats under de senaste läsårnt och mer konkreta åtgärder har genomförts inom klassrummets ramar för att nå en förbättring. Enkätundersökningen i åk 1-3 visar att det bara är 41,4 %, (jmf med 27,7 % föregående läsår), som tycker att det är studie-/arbetsro i klassrummet. I dessa åldrar har begreppet diskuterats och arbetats med, något som är viktigt då alla ska ha liknande tolkning av betydelsenav begreppet. Trots detta är resultatet långt ifrån bra. Det är helt klart att en kraftsamling inom detta område måste göras under Mål Eleverna har ett bra språkbruk Målet är uppnått när elever och personal utrycker att språkbruket mellan varandra är bra. Genom att: Nolltolerans gällande acceptans av dåligt språkbruk mellan elever utifrån personalens perspektiv. Elevrådet involveras i arbetet med frågan. Kontakt med föräldrar tas tidigare och i större omfattning än tidigare för elever som inte lyssnar på personalens uppmaningar. Arbetet med detta måste fortgå hela tiden. En plan behöver upprättas som personalen kan följa och som också innehåller hur vi kan arbeta ihop med föräldrarna i frågan. Utvärdering Målet uppnås inte alls i önskvärd utsträckning trots att personal arbetar hårt med nolltoleransen. Olika utvärderingsunderlag visar att skolan till stor del kännetecknas av att elever respekterar och är trevliga mot varandra men att det finns ett åtal elever som inte klarar av att ha ett bra språkbruk och som i sin tur påverkar övriga elever och helhetsintrycket. Förbättringsförslag är att jobba vidare så att persosnal har ett mer liknande arbetssätt när det gäller att bemöta detta område generellt samt att personal får mer handledning när det gäller elever i behov av särskilt stöd. Mål Vi klottrar inte eller förstör skolans lokaler. Målet är uppnått när det inte förekommer klotter med kränkande eller nedsättande budskap. Genom att: Klotter som påträffas utreds. Se över om platser där klotter förekommer kan förändras. Utvärdering Kvalitetsredovisningarna och trygghetvandringarna visar att skolan till stor del kännetecknas av att eleverna är rädda om sina egna, skolans och andras saker. Det var främst i elevbåsen i korridorerna som det påträffas klotter med kränkande innehåll riktat mot elever och personal. Under 2015 byttes dessa bås ut mot öppna bors och bänklösningar, något som gjort att det blivit lättare att övervaka både elevers möjlighet att klottra samt att utsätta varandra för mobbning. Detta blev således en mycket lyckad åtgärd. 17

18 Däremot har skolan utsatts för klotter och förstörelse på kvälls- och helgtid, något som inte kunnat kopplas till skolans elever. Det gäller att personalen fortsätter att uppmärksamma klotter och förstörelse och att precis som tidigare åtgärda det som upptäcks. 18

19 7.3 Mål och åtgärder 2016 Mål Målkriterier Åtgärd Ansvarig Uppföljn/utvärd. Alla elever känner sig trygga på Kristinskolan Det råder studieoch arbetsro på lektionerna Eleverna har ett vårdat språk mellan varandra Målet är uppnått när elevenkät/undersökningar och trygghetsvandringar visar att alla elever känner trygghet i hela skolmiljön. Målet är uppnått när elevenkät/undersökningar/ personalutvärderingar visar att alla upplever att det är studie- och arbetsro på lektionerna Målet är uppnått när elever och personal utrycker att språkbruket mellan varandra är bra. - Rastvakter med synliga västar och ser till att cirkulera på skolgården för att aktivt söka upp platser som elever tycker är otrygga. - Att vuxna verkligen uppmärksammar elever som påkallar hjälp - Personalen fortsätter att fortbildas i sitt ledarskap. - - Skolans riktlinjer för ordningsstörande beteende följs. - Föräldrar till elever som stör involveras tidigare och tydligare i arbetet med att förbättra arbetsron. - Nolltolerans för dåligt språkbruk. - Ökad kontakt med vårdnadshavare till elever som har ett opassande språkbruk. Rektor och personal Rektor och personal All personal på skolan Uppf maj 2016 Utv december 2016 Uppf maj 2016 Utv december 2016 Uppf maj 2016 Utv december

20 8. Beslut och implementering Denna plan mot diskriminering och kränkande behandling är resultatet av den process som beskrivits tidigare under punkt 2. Rektor ansvarar för att planen implementeras hos personal och elever på skolan samt att föräldrar informeras om att planen läggs ut på Kristinaskolans hemsida. Planen revideras under perioden december januari Lindesberg den 23 februari 2016 Bengt Johansson rektor 20