Utvecklingsplan för. Leader Landsbygd Halland

Transkript

1 Utvecklingsplan ör Leaer Lansbyg Hallan Livskratigt öretagane och attraktiva boenemiljöer

2 1 Framtaganet av utvecklingsplanen Beskrivning av områet Inlening Beolkning Boenemiljö Natur och kultur Näringsliv Föreningsliv Utbilningsnivå Arbetsmarkna Miljö och hållbar utveckling Jämställhet Ungomar Integration Inrastruktur Bakgrun till val av geograiskt områe Analys av områet SWOT analys Valt tema Strategi Inlening Övergripane mål Insatsområen och aktiviteter Kriterier ör urval av projekt Mål och inikatorer Samarbete me anra områen Koppling till anra strategiokument Avgränsning och synergier till inansiella program Genomörane organisation Ieell örening LAG-gruppen LAG-möten Arbetsutskott Tematiska arbetsgrupper eller aerskap Ungomsgrupp Verksamhetskontor och verksamhetsleare Kommunikation Samverkan mellan lansbygsutvecklare i Leaerområet Projektuppöljning Buget Uppöljning och utvärering av Leaerområets verksamhet Bilaga 1: Karta över Leaer Lansbyg Hallan och Leaer Kustbyg Hallan Bilaga 2: Iéer rån mobiliseringsmöten i Hallan Bilaga 3: Verksamhetsörhållanen Bilaga 4: Leamöter och suppleanter i LAG-gruppen

3 1 Framtaganet av utvecklingsplanen Våren 2007 påbörjaes arbetet me att skapa två Leaerområen i Hallan. Arbetet har letts av en arbetsgrupp beståene av representanter rån en privata, oentliga och ieella sektorn (LRF, Länsbygerået, HIT- Hallan och Region Hallan). Arbetsgruppen har arbetat ram två utvecklingsplaner, en ör Leaer Kustbyg Hallan och en ör Leaer Lansbyg Hallan. Arbetsgruppen har träats vi em tillällen och iskuterat innehållet i utvecklingsplanerna. För skapa elaktighet, ett ökat engagemang och en helhetssyn på lansbygsutvecklingen i Hallan samt ånga upp behov hos e beröra har ett antal möten anornats i varje kommun. Utvecklingsgrupper och öretag har bjuits in till mötena ör att elta och iskutera lokala behov och iéer. De lokala mötena har planerats och organiserats av värkommunen. På mötena har en inspiratör rån ett öre etta Leaer+områe inspirerat och inormerat om Leaermetoen och eras erarenheter. Mötena har avslutats me att ånga upp eltagarnas iéer och behov. I Hylte kommun samorganiseraes essa möten me ramtaganet av ett lokalt tillväxtprogram. Totalt har 10 möten anornats i Hallan uner våren 2007 är ca 400 personer har eltagit (exklusive Laholms kommun). I Laholms kommun har en kommunala lansbygsutvecklaren bjuit in till ialog och åkt runt i kommunen och samtalat me öreningar, öretag och allmänhet om Leaermetoen och ör att ånga upp eras iéer och behov. Drygt 100 personer har varit elaktiga i möten och samtal i Laholms kommun. Iéerna rån mötena i kommunerna har legat till grun ör analysen och inelningen i olika insatsområen. Två stuiebesök har genomörts, ett till Leaer Blekinge och ett till Leaer Nere Dalälven. Stuiebesöken genomöres i utbilningssyte ör kontaktpersonerna på kommunerna, Länsbygerået och Region Hallan. En lansbygsstrategi har arbetats ram ör Hallan. Den togs ram i en bre process som pågick i olika aser uner En arbetsgrupp beståene av representanter rån länsstyrelsen, Region Hallan, LRF, Skogsvårsstyrelsen, länets kommuner samt Hushållningssällskapets lansbygsutvecklare träaes vi ett antal tillällen och iskuterae målsättningar och örutsättningar ör Hallans lansbyg Hösten 2006 eltog en breare grupp i ett större seminarium. På seminariet anns representanter rån många av e organisationer och öretag som verkar på och ör lansbygen; kommunerna, LRF, 4H, Hembygsöreningar, Lantmäteriet, enskila öretag, öretagsnätverk m l. Totalt var et 69 eltagare varav 33 kvinnor och 36 män. Deltagarna på seminariet arbetae örst ram e tillgångar som utmärker Hallan och me utgångspunkt i essa togs iéer ram ör va som är viktigt att utveckla och jobba viare me ör en livskratig lansbyg. Utirån et nationella Lansbygsprogrammet, Utvecklingsstrategin ör Hallans lansbyg och e regionala miljömålen har länsstyrelsen sammanställt Hallans genomöranestrategi ör lansbygsprogrammet Me utgångspunkt rån essa två okument, Utvecklingsstrategin ör Hallans lansbyg och Hallans genomöranestrategi ör lansbygsprogrammet , samt resultaten rån e mobiliseringsmöten 1 som samornaes våren 2007 har Utvecklingsplanen ör Leaer Lansbyg Hallan arbetats ram. 1 Se bilaga 3: Iéer rån mobiliseringsmöten i Hallan

4 2 Beskrivning av områet 2.1 Inlening Lansbygen i Hallan är tätortsnära 2 och mer än häten av länets invånare bor på lanet eller i någon av e minre tätorterna 3. Länets kustområe har en stark ekonomisk utveckling mean inlanet har en svagare utveckling. Me utgångspunkt rån e skillnaer som inns mellan kust och inlan båe va gäller möjligheter men även va gäller problem och brister elas Hallan in i två Leaerområen, Leaer Lansbyg Hallan 4 och Leaer Kustbyg Hallan hae Leaer Lansbyg Hallan invånare och Leaer Kustbyg Hallan invånare. Denna utvecklingsplan rör Leaer Lansbyg Hallan. Leaer Lansbyg Hallan består av sex kommuner: hela Hylte kommun och stora elar av Kungsbacka, Varberg, Falkenberg, Halmsta och Laholms kommun. Den totala arean ör Leaer Lansbyg Hallan är ca 4705 km 2. Leaer Lansbyg Hallans geograiska utsträckning överensstämmer till stora elar me Hallans län me unantag rån 29 örsamlingar utme kusten (se karta bilaga 1). Två örsamlingar, Veige örsamling och Elsbergabygens örsamling, har elats och i stället använs örsamlingsgränserna som gälle innan örsamlingssammanslagningen Veige örsamling 6 har elats och gamla Veige örsamling och gamla Sällstorp örsamling tillhör Leaer Lansbyg Hallan mean gamla Ås örsamling tillhör Leaer Kustbyg Hallan. Även Elsbergabygens örsamling 7 har elats och gamla Tönnersjö örsamling tillhör Leaer Lansbyg Hallan mean gamla Elsberga örsamling och gamla Trönninge örsamling tillhör Leaer Kustbyg Hallan. Orterna Ahla, Skogaby, Årnaberga me västlig gräns Lagan och i örlängning gamla järnvägen som tillhör Laholms örsamling tillhör också Leaer Lansbyg Hallan mean resterane el av Laholms örsamling tillhör Leaer Kustbyg Hallan 2.2 Beolkning Leaer Lansbyg Hallan har totalt sätt en positiv beolkningsutveckling. Beolkningen i Leaer Lansbyg Hallan ökae me 1,4 procent mellan år 2000 och 2005, se tabell 1 nean. Skillnaerna inom områet är ock stora. De östra elarna av Leaer Lansbyg Hallan har en stagnerane eller vikane beolkning mean e västra elarna har en växane beolkning 8. 2 Som tätort räknas enligt SCB alla hussamlingar me minst 200 invånare är avstånet mellan husen inte överstiger 200 meter boe 79 procent av Hallans beolkning i tätort och enast 21 procent utanör tätorter enligt SCB. 4 Se karta bilaga 1 5 Se karta bilaga 2 6 Vi örsamlingssammanslagningen slogs Veige örsamling, Sällstorp örsamling och Ås örsamling ihop till Veige örsamling. 7 Vi örsamlingssammanslagningen slogs Elsberga örsamling, Trönninge örsamling och Tönnersjö örsamling ihop till Elsbergabygens örsamling. 8 Folkmäng och beolkningsöränringar uner 2006 i Hallans län, kommuner och örsamlingar, Meelane 2007:12, Länsstyrelsen i Hallan

5 Tabell 1. Folkmäng i Hallans Leaerområen år 2000 och Källa SCB År 2000 År 2005 Dierens Procent Leaer Lansbyg Hallan ,1 Leaer Kustbyg Hallan ,6 Leaer Lansbyg Hallan har ett litet lyttningsöverskott 10 i alla ålersgrupper utom 65+. Det största lyttningsutbytet har Hallan me Göteborg, Sjuhärasbygen och västra Smålan. Nettolyttning rån Hallan sker i örsta han till e vanligaste utbilningsorterna och till storstasområena, me unantag rån Göteborg. Hälsosituationen hos en hallänska beolkningen är go. Ohälsotalen tillhör e lägsta i lanet och meellivslängen är längre än i anra län. Problemen me sjuk- och ohälsotal i Sverige har ock även rabbat Hallan. Antalet sjukskrivna och örtispensionärer har ökat. Liksom i övriga lanet ökar ohälsotalen ör kvinnor mest. 2.3 Boenemiljö Det attraktivaste områet att bosätta sig i Hallan är längs me kusten (och ca 5 km in i lanet) och är har markpriserna stigit enormt e senaste åren. I inlanet har mark- och huspriserna inte stigit alls lika mycket. Va som är attraktivt är ock subjektivt. Va som är attraktivt ör vissa, är oattraktivt ör anra. Enligt en rapport rån Nutek 11 är lansbygen generellt sett minre attraktiv ör kvinnor, ungomar och invanrare på grun av brist på jämställhet och integration i miljön. Ett stort problem i Leaer Lansbyg Hallan är möjligheterna att bygga nytt. För privatpersoner är prouktionskostnaerna vi nybyggnation ör höga jämört me väret på huset, vilket meör att inansiering av nybyggnation är svår. Detta är en hämmane aktor ör utvecklingen på lansbygen. Ett annat stort problem är bristen på varierae bostasalternativ. Lansbygen omineras helt av egna villor och et råer brist på lägenheter, seniorboenen osv. De två största tätorterna i Leaer Lansbyg Hallan är Oskarström me invånare och Hyltebruk me invånare. Det stora antalet tätorter i Leaer Lansbyg Hallan har uner 1000 invånare. Utvecklingen generellt i hela söra Sverige är att minre tätorter har problem att behålla sin beolkning. Utvecklingen är att ren lansbyg och stäer är mer attraktiva. För Leaer Lansbyg Hallan inns samma problem. Båe enskila personer och öretag är i variera gra beroene av blan annat livsmeelsbutiker, utbilning, post- och kassaservice samt vår och omsorg ör att varagen ska ungera och ör att verksamheter ska kunna berivas. Denna miljö, i termer av tillgänglighet, påverkar även områets attraktivitet. En nerlag livsmeelsbutik kan ha yllt lera unktioner än just livsmeelsörsörjning. Ota är butikerna ombu ör post, apotek, spel 9 I avgränsningen av Leaerområena har örsamlingarna Elsbergabygen och Veige elats. Vi reovisning av statistik kan örsamlingar inte elas. I tabellen har ärör Elsbergabygen örts till Leaer Kustbyg Hallan och Veige till Leaer Lansbyg Hallan. Viare har tätorten Laholm och Billal tagits bort rån Leaer Kustbyg Hallan. 10 SCB, Livsmiljöer som attraktionskrat, Nutek,

6 me mera och som samlingsplats yller e ärör ota en social unktion. Skolor och bygegårar är anra samlingsplatser som också kan ylla en social unktion. I Leaer Lansbyg Hallan är tillgängligheten till närmaste agligvarubutik relativt go. Majoriteten av invånarna har minre än 15 minuter till närmsta agligvarubutik 12. En go tillgänglighet till grunskolor me go kvalitet är av stor betyelse ör många människors val av boenemiljö. Uner anra halvan av 1990-talet skee en kratig minskning av antalet skolor i lanets gles- och lansbyger, en minskning som planae ut uner början av 2000-talet. Bakgrunen till enna utveckling inns ramörallt i minskae barnkullar. I Hallan las em skolor (årskurs 1-6) ner på lansbygen mellan 2001 och Avstånet till närmsta skola ör elever i årskurs 1-6 är i e lesta all uner 15 kilometer. Ett litet antal elever (runt 100 stycken) har över 15 kilometer till skolan. Figur1. Avstån till låg och mellanstaieskola Källa Glesbygsverket 2.4 Natur och kultur När man äras genom Leaer Lansbyg Hallan bjus man på en variationsrik resa, båe i nor sylig och öst västlig riktning. Lanskapet och naturens mångormighet beror på skitane naturgeograiska och geologiska örutsättningar, men har också en kulturhistorisk bakgrun; i lanskapet kan man avläsa hur människan har brukat joren och skogen genom århunraena. Leaer Lansbyg Hallan har en rik och omväxlane natur me slätt, skog, myr, sjö och vattenrag. I e västligaste elarna, rån Hallansåsen i söer till Viskan i norr, breer en långa lack kustslätt ut sig i ett jorbrukslanskap. Mellan slättlanet i väster och skogarna i öster ligger en variationsrik mellanbyg me bebyggelse och olingsmarker. Lanskapet är småbrutet me stenmurar, hagmarker och lövskogsungar. Förr var bok- och ekskogarna allenaråane, men uner e senaste hunra åren har gran inplanterats. Flera härliga bokskogar har ock bevarats. De mest käna ligger på Hallansåsen och Åkullaområet. I gränstrakterna mot Smålan ominerar barrskogen helt. Den syöstra elen av Leaer Lansbyg Hallan bjuer bl.a. på myrmarker. 12 Glesbygsverket,

7 Leaer Lansbyg Hallan erbjuer ina möjligheter att iska i insjöar och i åar. Tvärs igenom områet letar sig e hallänska åarna Lagan, Nissan, Ätran och Viskan. Uppör åarna tar sig en beröma Hallanslaxen. Bästa iskeplatserna inns i Ätran och Lagan. Specialisering och storleksrationalisering inom jorbruket har på många håll i Hallan meört att marker lämnats utan skötsel och en mäng lanskapselement och småbiotoper har örsvunnit. De natur- och kulturvären som inns i olingslanskapet är resultatet av många generationers olarmöa. Småbiotoper som stengärsgårar, småvatten och hamlae trä ungerar som viktiga livsmiljöer ör en ra hotae och sällsynta arter. Jorbrukets bebyggelse utgör en viktig el av lansbygen och ess historia. Rationaliseringar inom jorbruket har gjort att många byggnaer inte längre använs. Dessa byggnaer är en viktig el av kulturhistorian och är viktiga att bevara ör att å örståelse ör lansbygens historia. Hallan har ett brett kulturutbu i orm av konst och musik, sevärheter och evenemang samt en brokig och spännane historia. Kultur och kulturarv har ått öka betyelse ör Hallans utveckling och konkurrenskrat. Genom att öka kompetenslöet mellan kultur, kulturarv och näringsliv skapas goa örutsättningar ör innovativa och attraktiva miljöer me nytänkane vilket rämjar sysselsättning och tillväxt ör båe upplevelseverksamheter och tjänstenäringar. En attraktiv region me utvecklae natur, kultur och kulturarvsresurser birar me ett merväre till näringsliv och rämjar konkurrenskraten. 2.5 Näringsliv Globaliseringen och en ökae internationella konkurrensen skapar nya örutsättningar ör Hallans utveckling. Vi har gått in i en perio me mycket snabba öränringar är inustrijobb är särskilt utsatta. I branscher som präglas av stark internationell konkurrens och relativt sett mer stanarisera prouktion, riskerar eekterna att bli märkbara. Utvecklingsarbetet på lansbygen behöver intensiieras så att globaliseringens möjligheter utnyttjas på ett bra sätt i ramtien. Hallans näringsliv omineras av små öretag 13. Genom näringslivets stora branschbre me många små och meelstora öretag skapas en robust näringslivsstruktur som är minre känslig ör marknasöränringar och strukturella öränringar. Frånvaron av ominerane branscher och öretag samt örekomsten av många småöretag gynnar lexibilitet och omställningsörmåga. Hylte kommun har en något annan näringslivsstruktur än e anra kommunerna i Hallan. I Hylte kommun omineras näringslivet av meelstora och stora öretag inom tillverkningsinustrin och enast sju procent är sysselsatta i småöretag. Det hallänska näringslivet har i allmänhet en go lönsamhet men samtiigt en relativt låg tillväxtvilja. Småöretagen kännetecknas också av en hög meelåler blan öretagslearna vilket på sikt kan lea till problem i samban me generationsskiten i ägarlea öretag. Brist på rätt arbetskrat är et största tillväxthinret. För Hylte kommun tillkommer en tylig koppling till attraktivt boene. Många öretag vill att eras anställa gärna ska bo i närheten ör et ökar möjligheten att å behålla em längre. Inpenlingen rån kusten av arbetskrat har en tenens att öka mean beolkning penlar inåt Smålan. Bristen på attraktivt byggane örsvårar möjligheten att inna lämplig arbetskrat. 13 Upp till 49 anställa

8 Hallan har å sysselsatta i branscher me stort teknik- och kompetensinnehåll och inom öretagstjänster. Företag me stort kunskapsinnehåll har trots sin litenhet en relativt snabb utveckling. Dock inns en risk ör att en begränsae tillgången till avancerae öretagstjänster, kompetensörsörjning och annan service på sikt kan verka tillväxthämmane. Hallan har ett högt nyöretagane. Uner 2005 var etableringsrekvensen 7,1 öretag per 1000 invånare vilket är relativt högt jämört me lertalet anra län. Ungeär en trejeel av e nya öretagen i Hallan startas av kvinnor. Det inns ramgångsrika tillväxtöretag båe i inlanet och vi kusten, men tillväxtöretagen ominerar vi kusten. Kostnaerna ör mark och lokaler är lägre inlanet men inrastrukturen är generellt sett sämre. I Hallan inns ett stort antal skogsägare och skogsöretag. Flertalet av em inns i inlanet och meelastigheten är betyligt minre i Hallan än i övriga Sverige. 25 procent av Hallans areal är jorbruksmark, vilket är en betyligt större anel än ör riket som helhet. Genomsnittsarealen ör ett hallänskt jorbruksöretag är något minre än riksgenomsnittet. I örhållane till primärprouktionens storlek i länet har en örälane livsmeelsinustrin en utvecklingspotential. En stark strukturrationalisering pågår inom jorbrukssektorn samtiigt som en hög anel av lantbrukarna vill satsa på nya gårsbaserae verksamheter. Sysselsättningen inom e gröna näringarna, v s inom jor- och skogsbruket me tillhörane unerleverantörer och örälingsinustri utgör ca 15 procent av Hallans totalt sysselsatta vilket är betyligt högre än riksgenomsnittet som ligger på 10 procent. Leaer Lansbyg Hallan har långa jor- och skogsbrukstraitioner och lantbruksöretagen har ota en iversiiera verksamhet. Leaer Lansbyg Hallan har en betyelseull livsmeelsprouktion me tonvikt på en upplevelsebasera, småskalig örälingsinriktning. Här inns en potential ör öka öräling av jorbruksproukter och anra proukter i områet. Uner senare år har et vuxit ram ett relativt stort antal små livsmeelsproucenter som riktar sig till utvala marknaer me merväresproukter. Många av e nya öretagen arbetar i olika typer av nätverk och har en stark koppling till upplevelsenäringen. Hallan är ett av Sveriges viktigaste och mest expansiva turistområen me en stark och växane ström av besökare. Natur- och kulturvären samt ett ökat öretagane inom upplevelsenäringen innebär att turismen ökar i omattning i Leaer Lansbyg Hallan. Det inns ett stort utrymme ör utveckling av besöksnäringen genom åtgärer som örlänger säsongen och genom en utveckling av paketera service och upplevelser som lockar ler besökare till områet. Många service- och tjänsteöretag inom upplevelsenäringen har svårt att öräla sina tjänster och proukter till spetsproukter me högt väre ör att tillgoose utlänska köpstarka kuner. Me rätt insatser kan man se möjligheter som ökar öretagens tillväxt, attraktionskrat och konkurrenskrat och stärker strukturerna ör samverkan i Leaer Lansbyg Hallan. Miljöteknik är en kunskapsbasera ramtissektor som stimulerar ny kunskaps och ny teknik och har stort okus på orskning och utveckling. Det inns essutom ett stort globalt intresse ör svensk teknik och kunnane som möjliggör öka export. I Hallan ökar antalet miljöcertiierae öretag och miljöteknikbranschen i regionen ligger örhållanevis långt ramme. Stora vinkratssatsningar på lan, biogasprojekt som har båe lokal och regional karaktär, järrvärmeutbyggna me biobränsle, övergång till etanol och raps som rivmeel är

9 exempel på tillväxtprojekt i Leaer Lansbyg Hallan. Det pågår iskussioner kring hur olika råvaror (t ex raps, salix, hampa, gösel av olika kvalitet) och kombinationer av essa, kan komma att olas och utnyttjas i utveckling av prouktion av biobränsle. 2.6 Föreningsliv Hallan är öreningstätt me många hembygsöreningar, kulturöreningar, irottsöreningar m.m. Cirka en trejeel av länets invånare är me i någon av e 850 irottsöreningarna som inns. Särskilt på lansbygen har öreningsliv och ieellt engagemang en stor betyelse ör ortens sammanhållning och vilket birar till näringslivets utveckling. I Hallan inns en traition och stolthet i att samarbeta, vilket ger sitt uttryck i starka sociala nätverk och ett positivt samarbetsklimat. Många öreningar vittnar ock om en ålig uppslutning rån en yngre generationens eltagane i ieell verksamhet och återväxten är hota. I Leaer Lansbyg Hallan inns ett stort antal lokala utvecklingsgrupper, totalt 62 stycken. Aktiviteten och engagemanget i utvecklingsgrupperna i Leaer Lansbyg Hallan är generellt sett stort jämört me utvecklingsgrupperna i Leaer Kustbyg Hallan. Utvecklingsgrupperna i Leaer Lansbyg Hallan har mer kniven på strupen och tvingas ta tag i att ta tag i problem i bygen. I Leaer Lansbyg Hallan inns 24 4H-klubbar som arbetar me olika aktiviteter riktae mot barn. 2.7 Utbilningsnivå Utbilning har stor betyelse ör såväl inivien som samhället. Utbilningsnivåerna i samhället avspeglar strukturella och långsiktiga mönster. Utbilning är på så sätt en grunörutsättning ör båe en emokratiska utvecklingen och kompetensörsörjningen ur ett arbetsmarknasperspektiv. När et gäller ormell utbilning kan skillnaer ses mellan boene i olika områestyper, kön och åler. Boene i glesbyger och tätortsnära lansbyger har generellt en lägre utbilningsnivå än e som bor i tätorter, särskilt blan e yngre. Ungomar i gles- och lansbyger gör elvis anra stuieval än e i tätorter, vilket är en orsak till lägre utbilningsnivåer. Många människor i gles- och lansbyger påbörjar stuier senare i livet och et är ärör viktigt att möjligheten inns att börja stuera längre ram i livet. Dessutom är et skillnaer i utbilningsnivå mellan män och kvinnor. Kvinnor har högre utbilning än män, något som gäller oavsett var man bor. Den västra elen av Leaer Lansbyg Hallan har en högre utbilningsnivå än en östra. I Hylte kommun hae 18,4 procent 14 etergymnasial utbilning jämört me närmare 30 procent i hela Hallan. Anelen högutbilae är högre i norra elen av Leaer Lansbyg Hallan än i söra elen. Se karta nean. 14 Sysselsatt agbeolkning, SCB,

10 Figur 2. Anel högutbilae 2005, år. Källa Glesbygsverket En grunläggane utgångspunkt ör et regionala/lokala näringslivsarbetet är övergången till en ekonomi som allt mer utvecklas genom kunskap och örnyelse. Invånarnas kunskap och örnyelse blir allt viktigare ör näringslivets utveckling. Förmågan till nyskapane är en örutsättning ör ramgångsrika öretag och regioner på en alltmer global markna. Hallan har å kunskapsintensiva öretag och många öretag har låg utbilningsnivå båe blan öretagare och anställa. De hallänska öretagen ligger uner riksgenomsnittet när et gäller utbilningsnivå. I Hallan inns ett viktigt och ökane samarbete mellan högskolan och näringslivet. Samarbetet är ock begränsat till vissa elar av näringslivet och majoriteten av öretagen har ortarane inga kontakter me högskolor och universitet. 2.8 Arbetsmarkna Hallan har en go sysselsättningsutveckling båe ör kvinnor och ör män jämört me anra län. Uner 2000-talet ( ) har Hallan hat en ökning av antalet sysselsatta på rygt åtta procent, vilket är en största ökningen i lanet. Arbetslösheten är låg jämört me anra regioner. Hallan har en hög örvärvsrekvens ör båe kvinnor, män och personer me utlänsk bakgrun. Leaer Lansbyg Hallan har en högre anel arbetslösa än Leaer Kustbyg Hallan. Arbetslösheten är som högst i syöstra Leaer Lansbyg Hallan. Se karta nean

11 Figur 3. Anel arbetslösa år Källa Glesbygsverket Hallänningarna arbetar i stort sett i samma branscher som svenskar i genomsnitt. Förhållanet mellan varu- och tjänsteprouktion är ungeär som i riket, v s cirka 30 procent arbetar me varuprouktion och cirka 70 procent arbetar inom tjänsteprouktion. Näringslivsstrukturen på en hallänska arbetsmarknaen, me många småöretag och en stor branschbre, meör speciella problem ör kvinnors ställning på arbetsmarknaen. Inikatorer på etta är kvinnors inkomster, anelen eltisarbetane och kvinnornas örvärvsrekvenser sett i relation till männens. I alla essa avseenen har kvinnor i Hallan en sämre situation än i lera anra län och riket i genomsnitt. Liksom i övriga lanet har ungomar och invanrare svårt att etablera sig på arbetsmarknaen. Näringslivsstrukturen leer också till att arbetsmarknaen inte i tillräckligt hög gra erbjuer arbete åt högutbilae. Hallans beolkning har en hög utbilningsnivå men arbetsmarknaen eterrågar i allt ör liten utsträckning personal me etergymnasial utbilning. Detta beror på lera aktorer; näringslivet är småskaligt och har ett lågt teknik- och kunskapsinnehåll, en öretagsinriktae tjänstesektorn är liten och en oentliga örvaltningen är relativt liten. På sikt kan svårigheterna ör högutbilae att å jobb i Hallan bli ett hiner ör en ortsatt positiv utveckling. Inlyttningen av välutbila och kompetent arbetskrat kan motverkas om inte arbetsmarknaen blir mer attraktiv ör akaemiker. En motverkane aktor är att i takt me att vi lämnar inustrisamhället och går in i kunskapssamhället går trenen mot att öretag etablerar sig är kunskapen inns. En stor anel högutbila arbetskrat kan sålees innebära nyetableringar av kunskapsintensiva öretag

12 Tillgången på välutbila och kompetent arbetskrat är väsentlig ör näringslivets örmåga att växa. Bristen på lämplig arbetskrat me rätt utbilning är ett stort hiner ör tillväxt i e hallänska öretagen. Samtiigt visar analysen på brister i arbetet me att ta till vara och utveckla arbetskraten ullt ut. Alltör många står utanör arbetsmarknaen och et hallänska näringslivet eterrågar i ör liten utsträckning personal me etergymnasial utbilning. 2.9 Miljö och hållbar utveckling Hallans attraktivitet är starkt örknippa me länets goa miljö. Tyliga varningssignaler kommer nu när et gäller klimatöränringens eekter och miljösituationen i sjöar, kustvatten och hav. Utan tvekan är etta en av Hallans viktigaste ramtisrågor. Energiörsörjning, boene och transportssystem står i örgrunen i arbetet ör en ekologisk hållbar utveckling och Hallan behöver ligga långt ramme i utveckling och använning av ny teknologi ör en minre ossilberoene ekonomi. Det är en utveckling som ger örutsättningar ör växane öretag och nya jobb. Försurning av mark och vatten är ett av e allvarligaste miljöproblemen i Hallan. Den viktigaste orsaken är et höga nerallet av örsurane svavel- och kväveöroreningar. Kombinationen av hög neerbör och örsurningskänsliga marker gör att länets inre elar hör till e värst rabbae områena i lanet. Kalkning av sjöar och vattenrag har som ölj av etta ått en stor omattning i länet Jämställhet Jämställhet är en viktig el av en go livsmiljö och ör en lokala utvecklingen. Kvinnor och män ska ha rätt till samma utbilning, arbete, inlytane i samhället samt samma ansvar ör et obetala hem- och omsorgsarbete. Kvinnor arbetar i lika stor el i en oentliga som i en privata sektorn mean män i större utsträckning arbetar inom en privata. Etersom et är en privata sektorn som ökar snabbast blir villkoren också olika ör kvinnor och män. Inom vissa näringsgrenar är örelningen mellan kvinnor och män mycket ojämn, vår och omsorg är kvinnoominerae och tillverknings- och bygginustrin är mansominerae. Generellt sett kan man säga att män tillverkar, transporterar och säljer varor, mean kvinnor istribuerar varor, vårar och utbilar. Denna ojämna örelning gör att utvecklingsmöjligheterna i olika lokala arbetsmarknasregioner är olika ör kvinnor och män procent av öretagen i Hallan ägs av kvinnor. I Kungsbacka är anelen högre. Anelen kvinnliga öretagare är högre på lansbygen än i tätorterna. De kvinnliga öretagen är otast inte i AB orm eller mer kapitalkrävane verksamheter utan ota i orm av små butiker, Be an Breakast m.m. Regionalt Resurs Centrum i Hallan är en ieell örening som arbetar ör att stöja kvinnliga öretagare. De erbjuer bl.a. utbilningar och jobbar i ett nätverk ör kvinnliga öretagare. Att satsa på utveckling av beintliga öretag samt möjliga nyetableringar på lansbygen gynnar i större utsträckning kvinnor än män, etta som ett resultat av verksamhetens karaktär

13 2.11 Ungomar Leaer Lansbyg Hallan har problem me att ungomarna lyttar rån områet ör stuier och arbete. En orsak till att många ungomar lyttar är bristane kommunikationer. Detta är ingen ovanlig utveckling på lansbygen. För båe glesbyger och tätortsnära lansbyg är lyttnettona negativa ör ålrarna och 20-29, mean tätorter totalt har kratigt positiva lyttnetton. Ungomarna lyttar ramörallt ör att stuera, arbeta eller byta miljö. Begränsa tillgång på ett allsiigt utbu av kultur- och ritisaktiviteter är också ett motiv ör ungomar att lytta rån lansbygen samt bristen på mötesplatser och bostäer. För att ungomar skall å ett bra och gott liv på lansbygen krävs även elaktighet och inlytane. Ungomar vill vara me och påverka, men år inte en uppmärksamhet e bore ha, vilket påverkar utvecklingen på ett negativt sätt. Genom att skapa goa örutsättningar ör ungomar att elta i beslutsprocesserna kan növäniga krater ör lokal och regional utveckling tas tillvara. Ungomarna skall stimuleras i sin strävan att inhämta kunskap och kompetens ör et ortsatta vuxenlivet, vilket ota innebär att e lyttar rån orten uner en viss ti. Va som här är viktigt är att e skapas miljöer som gör att e återväner. Ungomsarbetslösheten 15 i Hallan är lägre än i riket totalt. Anelen unga öretagare i Hallan är något uner riksgenomsnittet 16. De söra elarna av Leaer Lansbyg Hallan har en högre anel ungomsöretagare av en norra Integration Ur ett regionalt utvecklingsperspektiv är integration av svenskar me utlänsk bakgrun intressant å e birar till arbetskrats- och kunskapsörsörjning, serviceunerlag, skattebasen, serviceutbuet, branschbreen etc. Samtiigt skapas örutsättningar ör inivien att utvecklas och bli integrera i samhället. Över hälten av em me utlänsk bakgrun i Sverige bor i en tätortskommun i storstasregionerna 17. För invanrare som bryter mönstret och lyttar till glesare beboa kommuner gäller att sysselsättningsnivån är relativt hög. Förvärvsrekvensen ör em me utlänskbakgrun i Hallan är 62 procent, vilket kan jämöras me en totala anelen örvärvsarbetare i Hallan som är 80 procent 18. I Hallan bor en majoritet av svenskar me utlänsk bakgrun i stäerna eller e större tätorterna. Detta är inget unikt mönster ör Hallan utan ett mönster som återinns i hela Sverige. För många av e utrikes öa har boene på lansbygen en ålig status. De som kommer rån lansbygen har ota erarenheter av attigom och ålig boenemiljö. En intressant råga att ställa utirån et är: Skulle ler invanrare lytta till lansbygen om man käne till örhållanena är och visste mer om en? Personer me utlänsk bakgrun skulle kunna komma att å en stor betyelse ör lansbygen va gäller t.ex. upplevelsenäringen, service och småskalig mat år, arbetslösa plus personer i program me aktivitetsstö, AMS, år, SCB, Stockholm, Göteborg och Malmö 18 Anelen örvärvsarbetane i Hallan 16+, SCB,

14 2.13 Inrastruktur En bra inrastruktur avseene vägar, järnvägar och anra transportsystem samt IT och anra kommunikationssystem är en örutsättning ör go utveckling av näringsliv och samhälle. Tillgången till IT blir allt viktigare, inte minst ör e nya ramväxane branscherna och småöretagen. Hallan har en mycket stark inrastruktur i nor syliga riktning me e nationella stråken E6 och Västkustbanan. E6 går elvis genom e västra elarna av Leaer Lansbyg Hallan. I öst västlig riktning är vägstanaren inte lika hög. De tyngsta stråken avseene traikmänger är väg 41 (Varberg Borås), väg 153 (Varberg Ullare Smålansstenar), väg 154 (Falkenberg Ullare), väg 150 (Falkenberg Hyltebruk), väg 26 (Nissastigen), och väg 25 (Halmsta Kalmar) samt väg 117 och väg 24 (Halmsta/Laholm Hässleholm). Järnvägskommunikationen i nor-sylig riktning är väl utbygg i Hallan. Likt E6 går elar av Västkustbanan elvis genom västra elarna av Leaer Lansbyg Hallan. Västkustbanan är ett viktigt nationellt stråk och traikeras båe av gos- och persontraik. Persontraiken består rämst av Öresunståg som stannar i kommunhuvuorterna utme kusten. Järnvägskommunikationerna i öst västlig riktning i Leaer Lansbyg Hallan består av tre järnvägar av relativt låg stanar: Viskaalsbanan, Halmsta Nässjöbanan och Markarysbanan. Viskaalsbanan sträcker sig rån Varberg till Borås. Det går ungeär 18 passagerartåg (nio i var riktning) per ygn på banan. Halmsta Nässjöbanan sträcker sig rån Halmsta i norvästlig riktning via Värnamo till Nässjö/Jönköping. Hyltebruk örbins till banan via att stickspår rån Torup. Passagerartåg mellan Halmsta och Värnamo går tio gången (em i var riktning) agligen. Markarysbanan sträcker sig rån Halmsta till Hässleholm och traikeras av X2000 tåg samt en hel el goståg. X2000 tågen stannar inte vi någon station i Leaer Lansbyg Hallan. Kollektivtraiken i Leaer Lansbyg Hallan har brister va gäller antalet avgångar. Hallanstraiken är traikhuvuman ör kollektivtraiken i Hallan. Uner 2007 kommer en strategisk kollektivtraikutrening att tas ram ör Hallan. I enna ska blan annat målbiler avseene ramtia traikering ormuleras. Från e olika elarna av Leaer Lansbyg Hallan inns närhet till någon av lygplatserna Lanvetter, Halmsta och Ängelholm. Detta meör en go tillgänglighet rämst ör inrikesresor till Stockholm. För internationella resor är Kastrup en ominerane lygplatsen tätt ölj av Lanvetter och Sturup. Transersystemen mellan Leaer Lansbyg Hallan och lygplatserna är briställiga. Utbyggnaen av breban me statliga meel pågår i Hallan. I alla kommuner är täckningsgraen över 95 procent. Det betyer att över 95 procent av invånarna i Hallan har möjlighet att koppla upp sig på brebansnätet. Ett problem är att et krävs att lera i byn måste koppla upp sig annars blir et ör kostsamt ör en enskile. Ca 60 procent av hallänningarna har iag breban. Alla telestationer i Hallan är utbygga så att et är möjligt ör inivier och öretag att koppla upp sig via ADSL. Har man ett öretag eller jobbar på istans kan man ock behöva högre kapacitet än ADSL. Brebanskapaciteten i Hallan är höge vi kusten än i inlanet. Optisk iber är et meia som iag erbjuer högst överöringskapacitet. Me ortsatt öka eterrågan på överöringskapacitet kommer betyelsen av ibernät att öka och etta gäller i

15 synnerhet om en tekniska utvecklingen i anra inrastrukturer inte meger motsvarane överöringshastigheter. Tillgången till ibernät kommer sålees att bli en allt viktigare råga ör båe marknasaktörer och slutkuner. Fibernät inns mellan alla kommuner och går ut i stasnätet. Det inns ett stort antal örbinelser me iberkabel vi kusten, men längre in i lanet är örbinelserna ärre. Det största hinret ör etablering av inrastruktur me hög överöringskapacitet i hela lanet grunar sig i et aktum att Sverige är ett till ytan stort lan me en låg beolkningstäthet. I vissa områen är kununerlaget alltör begränsat ör att et ska vara kommersiellt motiverat ör en operatör att göra en investering som krävs ör att kunna erbjua breban i områet. En stor ramgångsaktor ör utbyggna av breban på vissa platser har varit samverkan mellan beolkningen på plats och olika inblanae instanser. Mobiltäckning i Leaer Lansbyg Hallan är relativt go. Telia har teckning i stort sett hela Leaer Lansbyg Hallan me unantag ör rämst gränstrakterna mellan Laholm och Halmsta kommun 19. Iag kan alla som vill ha el å el i Sverige, me unantag ör några hushåll i Norrlan. Men eter e senaste stormarna, Gurun och Pär, har energirågan blivit aktuell igen. Energibolagen har ökat takten att gräva ner leningar och att brea leningsgator men på många håll i Leaer Lansbyg Hallan har man iag problem me elörsörjningen Bakgrun till val av geograiskt områe Då Hallan är en relativt liten region me ungeär invånare bosatta utanör tätort öll et sig naturligt att rikta in arbetat me att bila Leaerområen på två områen me ungeär invånare i varje områe. Me utgångspunkt rån e skillnaer som inns mellan kust och inlan båe va gäller möjligheter men även va gäller problem och brister öll sig inelningen av Hallan i två Leaerområen äreter rätt naturligt ett ör inlanet, Leaer Lansbyg Hallan, och ett utme kusten, Leaer Kustbyg Hallan. Hallan har uner en lång ti hat en positiv olkmängsutveckling. Beolkningsökningen är ock inte jämnt örela över länet utan gäller rämst kustområet. Vissa elar av inlanet har även e en positiv olkmängsutveckling, men på många håll är olkmängsutvecklingen stagnera eller negativ, särskilt i e östra elarna. I Hallans inlan är utbilningsnivån lägre än vi kusten, arbetslösheten är högre och tillgänglighet till service och grunskola betyligt sämre än vi kusten. Inrastrukturen i inlanet har brister, rämst va gäller allmänna kommunikationer och brebanskapacitet. Kusten har äremot en mycket bra inrastruktur båe va gäller vägar, IT och allmänna kommunikationer. I et hallänska inlanet är utbuet av olika boenealternativ små och möjligheten att bygga nytt liten. Vi kusten går bygganet på högtryck båe va gäller villor och lägenheter. Leaer Lansbyg Hallan kännetecknas av tätortsnära lansbyg me en rik och omväxlane natur. Leaer Lansbyg Hallan har gamla jor- och skogsbrukstraitioner och en areella näringen har stor betyelse ör områet även iag. Specialisering och storleksrationalisering inom jorbruket har ock meört att natur- och kulturvären i olingslanskapet är hotae och byggnaer, som är en viktig el av kulturhistorien, öraller. Branschbreen är stor blan e öretag som verkar i områet. De centrala och västra elarna 19 Telia

16 omineras ock av småöretag, mean majoriteten av öretagen i e östra elarna är meelstora. Områet har ett rikt öreningsliv och många öreningar arbetar aktivt ör att utveckla bygen. Ett stort miljöproblem i områet är örsurningen och många sjöar i områet kalkas regelbunet. Leaer Lansbyg Hallan har problem me att ungomarna lyttar rån områet ör stuier och arbete

17 3 Analys av områet 3.1 SWOT analys SWOT-analysen är gjor utirån beskrivningen av områet och e omvärlstrener vi ser. Styrkor Strategiskt läge - närhet till ynamiska storstasregioner och högre utbilning Närhet till Leaer Kustbyg Hallan Rik och omväxlane natur me slätt, skog, myr, sjö och vattenrag Attraktiva turistmål Spännane historia Många små och meelstora öretag Stor branschbre Go lönsamhet blan öretagen Stort nyöretagane Diversiierat jorbruk Betyelseull livsmeelsprouktion Lokalproucerat ökar Goa möjligheter att utveckla miljöteknik och örnybar energi Föreningstätt Starkt ieellt engagemang Bra samarbetsklimat Svagheter Svag beolkningsutveckling (jämört me kusten) Svag nybyggnation Brist på varierat boene Relativt låg servicenivå/ tillgänglighet (jämört me kusten) Låg örälingsgra i upplevelsebranschen Hög meelåler blan öretagslearna Brist på rätt utbila arbetskrat Låg tillväxtvilja blan öretagen Få sysselsatta i tjänster me stort teknik- och kompetensinnehåll och inom öretagstjänster Relativt låg utbilningsnivå (jämört me kusten) Låg utbilningsnivå i öretagen Otillräckligt me arbetstillällen ör högutbilae Otillräckligt samarbete mellan högskolan och näringslivet Relativt hög arbetslöshet (jämört me kusten) Könssegregera arbetsmarkna Försurning Utlyttning av ungomar Begränsat utbu av kultur och ritisaktiviteter ör ungomar Låg anel unga öretagare Låg återväxt i öreningslivet Invanrares örvärvsrekvens är lägre än genomsnittlig örvärvsrekvens i Hallan Briställiga kollektiva kommunikationer Brist på transersystem till och rån lygplatser

18 Brister i brebanskapaciteten Bristane säkerhet i elörsörjningen Möjligheter Boenemiljöns betyelse ökar. Det omväxlane lanskapet i Leaer Lansbyg Hallan skapar örutsättningar ör varierat boene och rekreation. Den tätortsnära lansbygen har stora möjligheter att ra till sig ler invånare. Betyelsen av vatten vi boenet ökar. Mjukas reglerna kring stranskyet upp ökar möjligheterna till ler attraktiva boenen i Leaer Lansbyg Hallan. Leaer Lansbyg Hallans läge mellan Göteborg och Malmö/Köpenhamn innebär stora möjligheter ör områet. För öretagen innebär et en närhet till stora marknaer och stora möjligheter att rekrytera arbetskrat. För beolkningen innebär et en närhet till universitet, kultur, nöjen mm. Leaer Lansbyg Hallan ligger geograiskt nära et ekonomiskt starka och expansiva Leaer Kustbyg Hallan. Ett ökat och örjupat samarbete mellan områena vinner båa parter på. Tjänster blir yrare och varor blir billigare. Leaer Lansbyg Hallan har en stor livsmeelsprouktion men en låg örälingsgra. Genom en öka öräling ökar väret på varan. När tjänster och upplevelser kopplas till proukten ökar väret ytterligare. Upplevelseekonomin ökar i betyelse. Leaer Lansbyg Hallans goa läge tillsammans me et omväxlane lanskapet ger intressanta besöksmiljöer och goa möjligheter ör öretagane me jor, skog och vatten som bas. Mångalen av attraktiva besöksmål gör att et inns en möjlighet till ett större löe av människor i områet, vilket ger ynamik och variation. Partnerskap samhälle öretag blir allt mer betyelseullt ör samhällets utveckling. Det inns en go social sammanhållning och en hög benägenhet att samarbeta i Leaer Lansbyg Hallan. Det ger sitt uttryck i ungerane nätverk, en stark öreningsverksamhet och ett positivt samarbetsklimat. Starka nätverk och ett bra samarbetsklimat skapar goa örutsättningar ör att våga satsa på nya saker. Leaer Lansbyg Hallan har en traition av varierat öretagane vilket är en bra grun ör ett ökat nyöretagane. Näringslivets branschbre me många små och meelstora öretag gynnar lexibilitet och omställningsörmåga. Energikostnaerna och miljöproblemen ökar vilket skapar en växane markna ör miljötekniköretag. Leaer Lansbyg Hallans tillgångar på sol, vin, vatten, skog och energigröor är en viktig tillgång ör ler och växane öretag inom branschen. Hot Inrastruktur blir allt viktigare ör go utveckling av näringsliv och samhälle. Leaer Lansbyg Hallans bristane inrastruktur kan lea till att områet halkar eter i utvecklingen. Snabba och enkla transporter blir allt viktigare. Ett hot ör lansbygen är att e allmänna kommunikationerna är briställiga samtiigt som rivmeelskostnaerna går upp

19 Den svaga beolkningsutvecklingen ger ett minskat unerlag ör kommersiell och samhällelig service. Vi en viss kritisk gräns blir et svårt att beriva en hållbar kommersiell verksamhet. Många nystartae och minre öretag behöver en lokal markna ör att kunna beriva näringsverksamhet. Möjligheten att bygga nytt på lansbygen är liten. Detta är en hämmane eekt på beolkningsutvecklingen liksom bristen på varierat boene. Möjligheterna att lytta till en lägenhet är ota små på minre orter vilket leer till att många älre tvingas bo kvar i sin villa eller lytta till en större ort. Att örstå och utveckla kompetenser blir allt viktigare och teknikutvecklingen går allt snabbare. Den örhållanevis låga utbilningsnivån i småöretagen riskerar lea till att småöretagen i områet halkar eter eller slås ut. Bristen på arbetstillällen ör högutbilae kan meöra att högutbilae lyr ältet och att å högutbilae väljer att lytta till områet. Samarbetet mellan högskolor och näringsliv i Leaer Lansbyg Hallan är litet vilket är ett hot ör tillväxten när teknikutvecklingen går allt snabbare. Dominansen av minre öretag och et begränsae inslaget av kunskapsintensiva branscher i regionen meör att et enast i minre utsträckning berivs orskning inom et hallänska näringslivet. Detta har en negativ inverkan på prouktutveckling, teknik- och kunskapssprining mm. Det örsvårar också möjligheterna att rekrytera högkvaliicera arbetskrat till regionen. Den begränsae tillgången till avancerae öretagstjänster, kompetensörsörjning och annan service i områet kan på sikt verka tillväxthämmane. Bristen på rätt arbetskrat är ett stort hiner ör tillväxt i öretagen. Den höga meelålern blan learna ör småöretagen riskerar att lea till att många småöretag läggs ner e närmsta åren. Den könssegregerae arbetsmarknaen bromsar upp tillväxten i områet. Det begränsae utbu av ritisaktiviteter tillsammans me bristane kollektiva kommunikationer leer till att ungomarna lyttar rån områet. 3.2 Valt tema Utirån analysen av områets örutsättningar har vi valt öljane tema ör Leaer Lansbyg Hallan: Livskratigt öretagane och attraktiva boenemiljöer

20 4 Strategi 4.1 Inlening Utvecklingsstrategin ör Hallans lansbyg togs ram i en bre process uner Deltagarna i processen arbetae ram e tillgångar som utmärker Hallan och me utgångspunkt i essa tog iéer orm ör va som är viktigt att utveckla och jobba viare me ör en livskratig lansbyg i Hallan. Resultatet rån en processen stämmer väl överens me resultatet rån en process som har berivits vi ramtaganet av enna utvecklingsplan 20. Vi har ärör valt att utgå rån samma mål, strategi samt insatsområen som i Utvecklingsstrategin ör Hallans lansbyg även i Leaer Lansbyg Hallans utvecklingsarbete. 4.2 Övergripane mål Sytet me strategin är att meverka till att samtliga tre huvumål ör lansbygsprogrammets respektive axel uppylls. Målen i e tre axlarna är: 1. Förbättra jor- och skogsbrukets konkurrenskrat. Det övergripane målet ör axel 1 är att stimulera konkurrenskrat hos öretag inom jor- och skogsbruk samt inom livsmeelsprouktion och öräling på grunval av ett hållbart naturresursutnyttjane. Leaer kan möjliggöra sektorsövergripane, brea projekt är båe jor- och skogsbruksöretag samt anra öretag på lansbygen år möjlighet att samverka om gemensamma behov och örutsättningar ör utveckling av områet och ess lantbruksöretag. 2. Förbättra miljön och lansbygen. Det övergripane målet ör axel 2 är att bevara och utveckla ett attraktivt lanskap och en levane lansbyg samt stimulera omställningen till en resurseektiv och hållbar prouktion. Satsningar inom ett Leaerområe kan utgå rån ett lanskapsperspektiv me syte att öka livskvalitet och möjliggöra lansbygsturism. 3. Förbättra livskvaliteten, brea öretaganet och rämja iversiiering av lansbygsekonomin. Det övergripane målet i axel 3 är öka iversiiering av lansbygens näringsliv i syte att rämja sysselsättning, en högre livskvalitet ör em som bor på lansbygen samt ett hållbart nyttjane av lansbygens samlae resurser. Tyngpunkten av leaerområets arbete kommer att ligga uner enna axel. Det övergripane målet me utvecklingsarbetet i Leaer Lansbyg Hallan är att skapa ett livskratigt öretagane av olika slag på lansbygen. Nya och växane öretag av olika slag ger möjligheter att leva på lansbygen. 20 Se bilaga 3: Iéer rån mobiliseringsmöten i Hallan

21 Boenebaserat småöretagane Råvaruprouktion & öräling Turism & upplevelser Livskratigt öretagane på lansbygen Vi vill skapa ett livskratigt öretagane av olika slag på lansbygen genom öljane huvuinriktningar: Proucera och öräla våra utmärkta råvaror Utveckla vår besöksnäring till nya höjer Skapa ett attraktivt boene på lansbygen. Ett attraktivt boene på lansbygen ökar köpkraten och attraherar öretagare och eras anställa. 4.3 Insatsområen och aktiviteter Leaer Lansbyg Hallans strategi avgränsas till tre huvuinriktningar kring vilka ramtia insatser ör tillväxt på lansbygen ska koncentreras. Inom huvuinriktningarna ska arbetet okuseras på sju insatsområen. De sju insatsområena är: 1. Utveckla lansbygsöretag me kunskap Ta ram kompetenshöjane åtgärer som ökar möjligheterna att starta, riva och viareutveckla öretag på lansbygen. Därme höjs kompetensen och ärme bereskapen ör öränring och utveckling. Exempelvis projekt inom: Utbilning i orm av kurser, istansutbilningar, stuiebesök, öreläsningar, konerenser mm vilka kan bira till nyöretagane samt utveckling av beintligt öretagane inom Leaer Lansbyg Hallan Brebansutbyggna ör kunskapsöveröring 2. Öka köpkraten och öretaganet Öka boenet genom att attrahera inlyttare och ärme öka köpkraten. Finna okonventionella och gränsöverskriane lösningar som unerlätta boenet på hela lansbygen. Skapa möjlighet ör utveckling av nya och gamla öretag. Exempelvis projekt inom: Innovativ service- och tjänsteutveckling Samverkanslösningar och ny teknik ör att höja servicenivån Insatser ör ökat nyöretagane, utveckling samt lönsamhet ör öretag och näringsverksamhet i kooperativ orm Insatser ör bättre koppling mellan sta och lan

22 Skapa lokala utvecklingsplaner 3. Höja hallänska råvaror i värekejan Fler öretag på lansbygen som proucerar och örälar råvaror. Väret ökar genom öräling. När råvaran blir en proukt ökar priset. När tjänster och upplevelser kopplas till proukten ökar priset ytterligare. Utveckla marknasstyr basprouktion. Utveckla logistiklösningar ör att nå marknaen. Koppla tjänster och upplevelser till proukterna. Exempelvis projekt inom: Insatser ör mer närproucera mat Samverkanslösningar ör logistik, leveranser mm IT-teknik och brebansutbyggna 4. Tematisk och geograisk estinationsutveckling 21 Stärka attraktionskraten i Leaerområet genom estinationsutveckling (tematisk och/eller geograisk) och paketering av områets lansbygsupplevelser året om. Exempelvis projekt inom: Samverkan ör utveckling av attraktiva helhetslösningar av upplevelser, transporter och service Destinationsesign av byar ör öka attraktivitet Utveckling av upplevelseleer så som cykelleer, vanringsleer, rileer, kanotleer osv Öka tillänglighet genom ny teknik och IT Samverkansprojekt me leaerområets grannar Utveckling av nya spännane och attraktiva besöksmål Samverkansprojekt mellan sta och lan 5. Marknasöring av leaerområets attraktivitet Me olika meel synliggöra och berätta varör områet är unikt. Samla varor och tjänster i gemensam paketering. Göra et attraktiva tillgängligt. Förstärka en positiva bilen av Hallan genom aktiv lanskapsvår. Exempelvis projekt inom: IT och teknikutveckling Kommunikationslösningar ör paketering Samverkanslösningar ör persontransporter till och rån besöksmål Destinationsesign ör byar och minre tätorter, besöksmål samt upplevelseleer inom områet 21 Me en estination avses här ett självklart avgränsat besöksmål som tillullo uppyller besökarens örväntningar och tillgooser va han/ hon eterrågar avseene varor och tjänster, båe öre, uner och eter besöket. Destination utgörs av summan av upplevelser som tillsammans ger områet ess attraktions- och konkurrenskrat

23 6. Kommunikation som håller ihop systemet och synliggör ramstegen Kommunikation leer till örståelse ör helheten, hög elaktighet på alla nivåer och nya samarbetsormer. Den möjliggör ramsteg som uppmuntrar till nytänkane. Leaerområets kommunikation ska säkra att lansbygen blir en el av en gemensamma utvecklingen i regionen, t ex va gäller inrastruktur, entreprenörskap och internationalisering och ska ärör samornas me övrig kommunikation kring lansbygsutveckling i Hallan. 7. Strategi ör horisontella insatsområen Hållbar utveckling - vs ekonomisk, social och ekologisk hållbar utveckling, är ett horisontellt insatsområe som ska genomsyra samtliga projekt i Leaer Lansbyg Hallan. Jämställhet - Jämställhet mellan könen är en viktig el ör en lokala utvecklingen. Jämställhet är ett horisontellt insatsområe som ska säkerställas genom hög elaktighet av båe män och kvinnor i projekten. Integration - Nya hallänningar me svensk eller utlänsk bakgrun innebär nya erarenheter som bör tas tillvara. Svenskar me utlänsk bakgrun besitter kunskap om anra kulturer, anra språk och e har ota en hög servicekänsla. Integration är ett horisontellt insatsområe som ska beaktas genom projekt som tar tillvara nya hallänningar som en resurs. Exempelvis projekt inom: Svenskar me utlänsk bakgrun i resurspooler; språkresurs, guieresurs osv Utbilning me praktik till jurskötare Ambassaörsutbilning ör nya hallänningar Ungomar - Det är viktigt att ungomar har möjlighet till en sysselsättning på lansbygen ör att kunna bo kvar. Ungomar är ett horisontellt insatsområe som ska beaktas i samtliga projekt. Exempelvis projekt inom: Företagsamt lärane Utveckla nätverk ör ungomar Projekt kring generationsskitesrågan Projekt vilket sytar till ett ökat intresse och öretagane blan ungomar Ungomscheckar 4.4 Kriterier ör urval av projekt Beömning av projekten skall göras utirån en projektplan som innerhåller en beskrivning av projektet, syte och mål samt en ekonomisk kalkyl. Ekonomiskt, social, ekologiskt hållbart I riksagens miljö- och jorbruksutskotts betänkane 2005/06:MJU12 kan man läsa öljane på sian 8: ett hållbart samhälle är ett samhälle är ekonomisk tillväxt, ull sysselsättning, social trygghet och sammanhållning inte sker till priset av en miljöpåverkan som så småningom slår tillbaka mot tillväxtens möjligheter. I et hållbara samhället skall hög tillväxt och social rättvisa örenas me en ren och människovärig miljö. För att uppnå etta långsiktiga mål måste ekonomisk tillväxt, social sammanhållning och miljösky samverka och behanlas på ett ömsesiigt örstärkane sätt