Tillgången av administrativt stöd i genusmärkta verksamheter

Transkript

1 Ida Rosenberg Tillgången av administrativt stöd i genusmärkta verksamheter En studie som jämför hemvården och teknisk verksamhet i Örebro kommun The availability of administrative support in gender marked organizations A study comparing homecare and technological organizations in Örebro kommun Arbetsvetenskap C-uppsats Termin: Vt 2015 Handledare: Jan Ch Karlsson

2 Förord Jag vill tacka Örebro kommuns personalavdelning som gett mig chansen att utföra denna studie. Ett speciellt tack till mina handledare på kommunen, Anna-Clara Ericsson och Maria Cederskär, som varit till stor hjälp under undersökningens gång. Jag vill även tacka Jan Ch Karlsson för en fantastisk bra handledning. Jag vill även tacka de intervjupersoner som har deltagit i studien, som tog sig tid och förklarade otydligheter på ett tillmötesgående sätt. Slutligen vill jag tacka mina vänner och min familj som låtit mig sortera tankar och idéer under dygnets alla timmar och under vissa perioder stått ut med mig när jag varit inlåst i min egen bubbla. Karlstad, Juni 2015 Ida Rosenberg 2

3 Sammanfattning Syftet med studien var att undersöka hur tillgången av administrativt stöd upplevs av operativa chefer i genusmärkta verksamheter. De genusmärkta verksamheter som har undersökts är den kvinnodominerande hemvården och mansdominerad teknisk verksamhet. Operativa chefer är första linjens chefer som har medarbetare direkt under sig. Denna studie genomfördes som ett uppdrag från Örebro kommuns personalavdelning. Intresset för att undersöka hur tillgången av administrativt stöd upplevs i genusmärkta verksamheter uppkom efter att regeringen gett Arbetsmiljöverket i uppgift att utveckla och genomföra särskilda insatser för att förebygga att kvinnor slås ut från arbetslivet på grund av arbetsmiljörelaterade problem. Arbetsmiljöverkets undersökning jämförde, precis som denna studie, den kvinnodominerande hemvården och mansdominerad teknisk verksamhet. Arbetsmiljöverket kom fram till att en av faktorerna som påverkar kvinnors arbetsmiljö är tillgången av administrativt stöd. För att besvara hur detta upplevs av operativa chefer i Örebro kommun har undersökningen tre frågeställningar: Vad ses som administrativt arbete av de operativa cheferna och vilket stöd finns att tillgå i det administrativa arbetet? Vad finns det för skillnader och likheter mellan hemvård och teknisk verksamhet när det gäller administrativt stöd? Hur skulle det administrativa stödet vara organiserat för att uppnå ett önskvärt resultat enligt de operativa cheferna? Jag har valt att utföra sex stycken kvalitativa intervjuer med lika många operativa chefer från hemvården och teknisk verksamhet i. Analysen av resultatet i studien visar att vad administrativa arbetsuppgifter innebär skiljer sig relativt mycket åt. Uppgifterna som nämns kan ändå sammanfattas som ekonomirelaterade uppgifter, personalrelaterade uppgifter, tekniska resurser samt skriva protokoll, minnesanteckningar och göra beställningar. Det stöd som finns att tillgå kan sammanfattas som administrativ personal, datorprogram, driftsledare och stödresurser. Något som påverkar hur de operativa cheferna upplever tillgången av stöd är hur stor personalgrupp de ansvarar för. Personalgrupperna i tekniska verksamheter är mellan sex och 23 personer medan personalgrupperna i hemvården är mellan 26 till 44 personer. Undersökningen visar att operativa chefer inom hemvården vill ha mer administrativt stöd. Operativa chefer inom tekniska verksamheter skulle uppleva stödet mer effektivt om det fanns närmare. Studien har kommit fram till ett antal olika faktorer som påverkar det administrativa stödet. Dessa faktorer är illegitima arbetsuppgifter, genusmärkta verksamheter och balansen mellan strategisk och operativ nivå. Illegitima arbetsuppgifter är de uppgifter som till exempel en operativ chef utför men som egentligen inte tillhör dennes yrkesroll. Det kan i denna studie vara när en operativ chef inom hemvården plockar ur diskmaskinen i personalrummet. Genusmärkningen på verksamheten kan påverka till exempel handlingsmönster och normer. Forskare visar på att kvinnligt genusmärkta verksamheter kännetecknas med att vara ansvarsfulla och tåliga medan mansdominerade verksamheter kännetecknas med att vara aktiva och ställa högre krav. Balansen mellan den strategiska och operativa nivån innebär att det finns en viss svårighet för en operativ chef att uppfylla kraven från den strategiska nivån men även de kraven och förväntningarna som medarbetarna ställer. 3

4 1. Inledning Bakgrund Disposition Syfte och frågeställningar Teori Definitioner Genusmärkta verksamheter Administrativa arbetsuppgifter Administrativt stöd Chefsnivåer Illegitima arbetsuppgifter Ledningsarbete och organisatorisk styrbrist Genusmärkta verksamheter Chefers balans mellan strategisk och operativ nivå Illegitima arbetsuppgifters påverkan Metod Val av metod Urval Operationalisering Genomförande Validitet och reliabilitet Etiska överväganden Analys och resultat Administrativa arbetsuppgifter Administrativt stöd Skillnader och likheter mellan hemvård och teknisk verksamhet Önskvärt administrativt stöd Vad kan påverka det administrativa stödet? Sammanfattande diskussion Slutsatser Diskussion Förslag till vidare forskning Referenslista Bilaga 1 - Administrativ assistent Bilaga 2 - Administrativ samordnare Bilaga 3 - Administratör Bilaga 4 - Chefsnivåer Bilaga 5 - Intervjuguide Bilaga 6 - Informationsmail Bilaga 7 Information innan intervju 4

5 1. Inledning 1.1 Bakgrund Den här studien grundar sig på ett uppdrag från personalavdelningen i Örebro kommun att genomföra en undersökning om hur tillgången av administrativt stöd ser ut i hemvård och teknisk verksamhet samt belysa detta ur ett genusperspektiv. I studien genomförde jag sex stycken intervjuer med lika många operativa chefer (första linjens chef) från hemvården och teknisk verksamhet. Bakgrunden till att det finns ett intresse av att genomföra denna studie är regeringsbeslutet A2011/2209/ARM som gav Arbetsmiljöverket i uppdrag att utveckla och genomföra särskilda insatser för att förebygga att kvinnor slås ut från arbetslivet på grund av arbetsmiljörelaterade problem. Satsningen skulle omfatta kunskapsinhämtning, information och utbildning samt genomförande av nationell tillsynsaktivitet. Arbetsmiljöverket har, utifrån regeringens uppdrag, genomfört en studie (Slutrapport, 2015:6) som jämför en kvinnodominerad och en mansdominerad verksamhet och valde hemvården och teknisk förvaltning som sina studieobjekt. För att kunna genomföra insatsen på ett effektivt sätt valde Arbetsmiljöverket att dela in uppdraget i två projekt. Projekten var Ergonomi i kvinnors arbetsmiljö (EKA) och Hållbar arbetsmiljö med kvinnor i fokus (HAK) (Arbetsmiljöverket, 2015:6). Resultatet av studien visade ett antal faktorer som påverkar arbetsmiljön och där skillnader finns mellan kvinnligt och manligt genusmärkta verksamheter. Denna studie fokuserar på en av dessa faktorer, tillgången av administrativt stöd. Exempel på andra faktorer som Arbetsmiljöverket kom fram till är tillgången av resurser (exempelvis bilar i hemvården) och tillgången av arenor för dialog. Arbetsmiljöverket (2014:3) synliggjorde i sin undersökning att det finns skillnader i tillgången av det administrativa stödet i hemvården och teknisk verksamhet. Chefer inom hemvården har mindre tillgång av administrativt stöd än chefer inom tekniska verksamheter. Eftersom Örebro kommun var en av de 59 stycken kommuner som deltog i Arbetsmiljöverkets undersökning är det intressant att kartlägga och undersöka hur det administrativa stödet upplevs av operativa chefer i Örebro kommun. 1.2 Disposition Först kommer det redovisas vilket syfte och vilka frågeställningar som kommer att försöka besvaras i studien och efter det kommer den teoretiska referensramen att presenteras. Där kommer även de begrepp som används i studien att definieras. Efter det kommer metoden att redogöras där det bland annat kommer beskrivas hur urvalet gick till och även hur operationaliseringen gick till. Efter det kommer analys och resultat redogöras. Här kommer frågeställningarna besvaras, en redogörelse för det empiriska materialet och även den teoretiska kopplingen. Till sist kommer jag att föra en slutfattande diskussion. 1.3 Syfte och frågeställningar Det övergripande syftet med studien är att få förståelse för hur tillgången av det administrativa stödet upplevs av operativa chefer i genusmärkta verksamheter. Som ett steg i detta arbete kommer den här studien att försöka besvara frågorna; 5

6 Vad är det som ses som administrativt arbete av operativa chefer? Och vilket stöd finns att tillgå i det administrativa arbetet? Vad finns det för skillnader och likheter mellan hemvård och teknisk verksamhet när det gäller administrativt stöd? Hur skulle det administrativa stödet kunna vara organiserat för att uppnå ett önskvärd nivå enligt de operativa cheferna? Studien kommer beröra, som jag ser det, tre stycken olika områden. Det första är en mindre kartläggning för att få en uppfattning om vad administrativt arbete och stöd innebär för de operativa cheferna. Denna kartläggning kommer att ge en djupare förståelse i hur mycket tid som cheferna lägger ner på administrativt arbetet och även på vilket sätt resurserna som finns tillgängliga används. Det andra området är en jämförelse vad det finns för (eller om det finns?) skillnader eller likheter mellan den kvinnodominerade verksamheten och den mansdominerade verksamheten när det gäller det administrativa stödet. Till sist kommer det tredje området att försöka besvara frågor om hur de operativa cheferna tycker att stödet skulle kunna vara organiserat för att uppnå ett önskvärt resultat. Finns det något som de tycker att de saknar? Hur skulle stödet kunna fungera på ett mer effektivt sätt? 6

7 2. Teori Detta kapitel kommer att förklara begrepp och teorier som studien berör. Kapitlet kommer även redogöra för forskning som tidigare gjorts inom området. Inledningsvis förklaras de begrepp som ligger i fokus för studien. Vidare kommer tidigare forskning att redovisas för att läsaren ska få en förförståelse för hur genusmärkning, ledningsarbete och illegitima arbetsuppgifter påverkar operativa chefer. 2.1 Definitioner Denna studie kommer att beröra flera olika begrepp men det är några som kommer ligga i fokus och för att undgå missförstånd kommer de att definieras Genusmärkta verksamheter För att kunna förklara begreppet genusmärkta verksamheter behöver först begreppet genus definieras. Genus är enligt Hirdman (1988, s. 50) något som inte har med vårt biologiska kön (man eller kvinna) att göra, utan handlar om en social aspekt (manligt eller kvinnligt). Hirdman menar vidare att genus i bemärkelsen socialt kön blir allt mer komplicerat då olika individer tillskriver egenskaper som kvinnliga och manliga. Genusmärkta verksamheter innebär i denna studie verksamheter som är märkta med en speciell genustillhörighet. Det innebär att olika förvaltningar, yrken eller arbetsuppgifter har benägenhet att förknippas med föreställningar om vad som är manligt och kvinnligt Administrativa arbetsuppgifter Nästa begrepp som behöver definieras är administrativt arbete. Administrativa arbetsuppgifter kan enligt Forsberg Kankkunen (2009, s. 92) till exempel innebära upprättande av planer, målbeskrivningar eller resultatrapportering. Örebro kommun har inte definierat vad administrativa arbetsuppgifter innebär. Utifrån beskrivningen om vilken yrkeskompetens en administrativ assistent (bilaga 1), en administrativ samordnare (bilaga 2) och en administratör (bilaga 3) behöver ha, kan administrativt arbete tolkas som att bland annat sammanställa uppgifter, vara ett stöd till enhetschefen i verksamheten och ha kontakt med externa och interna intressenter och samarbetspartners Administrativt stöd Administrativt stöd är ett begrepp som kommer att tydliggöras i och med denna studie. Administrativt stöd kan vara det stöd en chef får i de administrativa arbetsuppgifter denne har. Arbetsmiljöverket 1 definierade inför sin insats administrativt stöd som datorprogram, administrativ personal och HR-frågor. Frågor de intresserade sig av när de undersökte tillgången av administrativt stöd handlade om vilket typ av stöd som fanns, hur standardiserat det var och om det var expert eller/och praktiskt stöd Chefsnivåer För att definiera begreppet enhetschef har denna studie använt sig av Örebro kommuns rollbeskrivning (bilaga 4). Det finns fyra olika nivåer av chefer inom 1 Personlig kommunikation med Christina Jonsson, Arbetsmiljöverket,

8 Örebro kommun. En chef med A-ansvar är en chef som är direkt underställd politisk nämnd, det kan till exempel vara en förvaltningschef. En chef med B-ansvar är direkt underställd till exempel en förvaltningschef och har ansvar för ett visst verksamhetsområde. Studieobjekten för denna studie är chefer med C-ansvar. Det är chefer som är i första linjen och har ansvar för en viss verksamhet. Förutom enhetschefer är även en rektor ett exempel på en chef med C-ansvar. I vissa verksamheter finns chefer med C-ansvar i produktion. De är underställda enhetschefer och kan till exempel vara en kökschef eller gruppchef. För att vara chef i Örebro kommun måste chefen ha ansvar för personal, ekonomi och verksamhet. Underställt till chefer med C-ansvar finns även i vissa verksamheter arbetstagare med L-ansvar. Det innebär att arbetstagaren finns som stöd till sin enhetschef och hjälper till med vissa uppgifter inom personal, ekonomi eller verksamhet. Det betyder alltså att en arbetstagare med L-ansvar inte är en chef eftersom den inte har ansvar för alla tre faktorer (personal, ekonomi och verksamhet). Eftersom chefer som är första linje chef i Örebro kommun har olika benämningar i de olika förvaltningarna jag undersöker kommer jag kalla dessa för operativa chefer. Med operativa chefer menas alltså i denna studie enhetschefer i hemvården och gruppchefer i tekniska verksamheter Illegitima arbetsuppgifter Illegitima arbetsuppgifter definieras i denna studie precis som Björk beskriver i sin studie Contextualizing Managerial Work in Local Governmert Organiziations Ingen arbetsuppgift är illegitim i sig själv, det är i relation till en specifik yrkesroll som illegitimitet kan uppstå. (Björk, 2013, s. 64). Illegitima arbetsuppgifter är alltså uppgifter som en person utför som egentligen inte ingår i personens yrkesroll. Ett exempel som Björk skriver om är om en läkare som tvingas lägga flera timmar på att hitta sängplatser på ett fullbelagt sjukhus kan det ses som en illegitim arbetsuppgift eftersom den kunde utföras av någon annan i personalgruppen. Utifrån vad som är individens kärnuppgift så avgörs om en arbetsuppgift är illegitim eller inte Ledningsarbete och organisatorisk styrbrist Ledningsarbete och organisatorisk styrbrist är två begrepp som studien kommer att beröra. Ledningsarbete kan enligt Forsberg Kankkunen (2009, s. 22) förklaras som något som ska samordna en verksamhets handlingar. Det kan uppkomma ledningsarbete på både strategisk och operativ nivå. På strategisk nivå handlar det om beslut eller liknande som politikerna i en kommun tar. Det kan även vara strategiska beslut som till exempel en förvaltningschef tar. På operativ nivå innebär ledningsarbete enligt Forsberg Kankkunen (2009) till exempel att enhetschefen ser till att de strategiska uppsatta målen genomförs i verksamheten. När målen är svåra eller omöjliga att införa i verksamheten uppstår en grad av organisatorisk styrbrist (Björk, 2013, s.65). Organisatorisk styrbrist innebär alltså att det finns brister i hur ledningsarbetet fungerar både på strategisk och operativ nivå. 2.2 Genusmärkta verksamheter Studiens syfte är som jag tidigare nämnt att få en förståelse för hur det administrativa stödet upplevs av operativa chefer i genusmärkta verksamheter. De genusmärkta verksamheterna i denna studie är den kvinnodominerande hemvården och den mansdominerande tekniska verksamheten. Det ska dock inte förstås som att andelen 8

9 kvinnor respektive män har betydelse för denna studie. Det som istället har betydelse är hur verksamheten är organiserad och chefernas handlingsmönster. Tidigare forskning har visat att kvinnodominerande verksamheter är ansvarsfulla, tåliga och har en viss försiktighet medan mansdominerande verksamheter uppfattas som aktiva genom att ställa högre krav och säga ifrån (Forsberg Kankkunen, 2009, s. 36 ). Att det finns skillnader mellan dessa beror inte på biologiskt kön utan det handlar om att det kan finnas avtryck i organisationen som traditionellt präglas att vara manligt eller kvinnligt. Enligt Björk (2013, s. 62) är den svenska kommunala sektorn könssegregerad. Att sektorer könssegregerats beror på att arbetsuppgifter och yrken förknippas med föreställningar om manligt eller kvinnligt beteende. Det skulle exempelvis vara en föreställning om att vara omvårdande är ett kvinnligt beteende. Björk menar vidare att den som är intresserad att studera en kommunal verksamhet bör ta hänsyn till att det kan se väldigt olika ut inom manligt och kvinnligt genusmärkta sektorer i flera olika situationer. Sammanfattningsvis har inte det biologiska könet betydelse, utan det är beteendet som skiljer sig mellan kvinnodominerande och mansdominerande verksamheterna. Forsberg Kankkunen (2009) visar i sin studie Två kommunala rum att skillnaderna mellan verksamheterna inte beror på kön eller kommunal organisation utan på hur verksamheten är organiserad. Även om könet inte är av större betydelse enligt Forsberg Kankkunens (2009, s. 134) visar hennes studie att det finns skillnader mellan könen när det handlar om att avancera inom den kommunala organisationen. Ett exempel på det är att det i Forsberg Kankkunens (2009) studie finns endast manliga förvaltningschefer inom den kvinnodominerande utbildnings- och omsorgsverksamheten. Även inom den mansdominerade tekniska verksamheten är alla förvaltningschefer män. Detta menar Forsberg Kankkunen dels beror på hur samhället ser ut i stort, att mannen är normen och fler män än kvinnor har chefspositioner. Något som Forsberg Kankkunens studie visar är att kvinnor i högre utsträckning har en högre position i mansdominerad teknisk verksamhet än vad de har i den kvinnodominerande omsorgs- och utbildningsverksamheten. Tekniska verksamheter har en högre nivå av decentraliserade organisationer och många beslut fattas av operativa chefer som arbetar nära organisationen. I omsorgs- och utbildningsverksamheter fattas beslut i högre grad av förvaltningschefer och organisationen är centraliserad. Detta leder till att kvinnor inte deltar i beslutsprocessen i någon av verksamheterna eftersom de varken är förvaltningschefer i kvinnodominerade verksamheter eller operativa chefer i mansdominerande verksamheter (Forsberg Kankkunen, 2009, s. 135). Björk (2013, s. 35) påstår att män och kvinnor skapar olika normer när de jämför sig med varandra inom arbetet. Det leder till att de får olika uppfattningar vad det gäller till exempel arbetsvillkor. Konsekvenserna av detta menar Björk leder till att kvinnor i högre utsträckning accepterar att de till exempel har lägre lön än vad män har eftersom det finns skillnader mellan hur organisationer är strukturerade. För att förstå hur organisationer traditionellt präglas av att vara manliga eller kvinnliga, att kvinnliga och manliga sektorer organiserar sig på olika sätt och att uppfattningen hos män och kvinnor ter sig olika använder sig Björk av följande modell: 9

10 (Källa: Björk, 2013, s. 36. Egen översättning) Björk menar att det är svårt att studera och jämföra genusmärkta verksamheter eftersom manligt och kvinnligt arbete är som två separata världar. Uppfattningen i manliga och kvinnliga verksamheter är inte att deras situation är speciellt ojämnställd eftersom de jämför sin situation med samma typ av arbete som de själva utför. Det är svårt att jämföra omvårdnaden av en människa och skötseln av en park (Björk, 2013, s. 36). Denna uppenbara skillnad menar även Arbetsmiljöverket (2014:3) är en betydande faktor. 2.3 Chefers balans mellan strategisk och operativ nivå Tidigare studier menar att vara operativ chef innebär att man är en brytpunkt mellan den strategiska nivån och den operativa nivån (Forsberg Kankkunen, 2006). Forsberg Kankkunen (2009, s. 79) har i sin studie kommit fram till att operativa chefer har svårt att hitta en balans mellan de krav som ställs från en strategisk nivå men även från den operativa nivån. Forsberg Kankkunen (2009, s. 82) har i sin studie, där hon jämför teknisk verksamhet och omsorgs- och utbildningsverksamheter, kommit fram till att det finns olika upplevelser mellan de operativa cheferna i dessa två verksamheter. Operativa chefer inom teknisk verksamhet upplever att när de tillbringar mycket tid i verksamheterna tillsammans med personalen blir det lättare att styra arbetet på den operativa nivån. Detta leder till att de når strategiskt uppsatta krav. De operativa cheferna upplever dock oftast att personalen är kompetent och självständig i sitt arbete. Till skillnad från operativa chefer i omsorgs- och utbildningsverksamheter upplever cheferna att personalen är osjälvständig och inte jobbar mot de strategiska kraven över huvud taget (Forsberg Kankkunen, 2009, s. 88). Detta menar Forsberg Kankkunen leder till att de operativa cheferna känner sig manade att finnas tillgängliga på den operativa nivån vilket resulterar i att andra uppgifter som de operativa cheferna har, prioriteras bort. Björk (2013) diskuterar i sin studie om hur chefsarbetet påverkas av den organisatoriska kontexten. Det kontextuella perspektivet handlar om hur chefer förhåller sig till de organisatoriska villkor som finns och hur de ska leda verksamheten. Björk menar att första linjens chefer har som uppgift att med hjälp av resurser som personal och ekonomi ska de omsätta organisationens mål till verklighet. En aspekt som tydliggörs är att chefers olika förutsättningar påverkar hur väl de kan balansera mellan den strategiska och operativa nivån (Björk 2013, Forsberg Kankkunen 2009). Chefer i kvinnligt genusmärkta verksamheter har fler underställda och upplever därför att mycket av deras tid går åt till att finnas som stöd till personalen. Även andra faktorer tar mer tid i större personalgrupper. Chefer i manliga 10

11 genusmärkta verksamheter upplever att de har tillräckligt med administrativt stöd till skillnad från kvinnligt genusmärkta verksamheter. En förklaring till detta kan vara att större personalgrupper leder till mer administrativa arbetsuppgifter för de operativa cheferna (Forsberg Kankkunen, 2009). Arbetsmiljöverkets (2015:6) insats visade att det finns skillnader i förutsättningarna för att skapa en bra arbetsmiljö mellan de kvinnligt och manligt genusmärkta verksamheterna. En av skillnaderna som Arbetsmiljöverket menar leder till en försämrad arbetsmiljö är större personalgrupper. Studien visar att hemvårdens chefer hade generellt sett betydligt fler medarbetare underställda. Forsberg Kankkunen visar även i sin studie att i och med att kvinnligt genusmärkta verksamheter har fler underställda per chef ökar även administrativa arbetsuppgifter (Forsberg Kankkunen, 2009, s. 87). När förvaltningsledningen behöver göra nedskärningar som på senare år har varit allt vanligare i kommunal sektor prioriteras exempelvis administrativt stöd och andra kringresurser bort. Kringresurser kan till exempel vara stöd i olika former eller något som underlättar chefens dagliga arbete. Detta leder till vissa svårigheter speciellt för kvinnligt genusmärkta verksamheter enligt Forsberg Kankkunen (2009). Detta eftersom stora personalgrupper leder till fler administrativa uppgifter som tar tid som annars hade kunnat utnyttjas till att leda personalen på en operativ nivå. För att kunna vara ledare för personalen på en operativ nivå menar Forsberg Kankkunen (2009, s. 87) att chefer för stora personalgrupper behöver tillräckligt med administrativt stöd. Tillräckligt med administrativt stöd är olika beroende på bland annat storleken på personalgruppen. Administrativt stöd är en av alla kringresurser som får en betydande roll i hur väl operativa chefer hanterar att balansera kraven på strategisk respektive operativ nivå. 2.4 Illegitima arbetsuppgifters påverkan För att kunna studera runt illegitima arbetsuppgifter behövs en viss hänsyn visas till organisatorisk styrbrist. I organisationer som saknar styrning resulterar enligt Björks studie (2013) till att illegitima arbetsuppgifter ökar. Ju fler illegitima arbetsuppgifter en chef har desto högre är bristen av styrning i organisationen. En annan faktor som Björks forskning visar är att chefer som har fler underställda har även fler illegitima arbetsuppgifter. Det visade sig även i Björks studie att kvinnliga chefer har fler illegitima arbetsuppgifter än manliga chefer (Björk, 2013, s. 65). Tendenser till detta visas även i Arbetsmiljöverkets rapport (2015:6) där de redovisar att kvinnodominerad hemvård har större press på sig vad det gäller att få ihop ekonomin, vilket leder till att till exempel operativa chefer utför illegitima arbetsuppgifter i högre utsträckning. En förklaring till detta kan vara att hemvården är huvudsakligen intäktsfinansierad som grundar sig i antal utförda hemvårdstimmar, till skillnad mot teknisk verksamhet som inte är det (Arbetsmiljöverket, 2014:3). En annan faktor som Arbetsmiljöverket menar har en betydande roll är att arbetet inom hemvården är uppgiftstyrt och arbetet inom teknisk verksamhet är uppdragstyrt. Att hemvården är uppgiftstyrt innebär att de har uppgifter som att till exempel duscha en brukare och att det beräknas ta en viss tid. Tekniska verksamheter kan istället få ett uppdrag att till exempel sopa gatorna i ett område och det ska vara färdigt innan ett visst datum (Arbetsmiljöverket, 2014:3). Detta är något som kan sätta press på chefer inom hemvården och kan leda till att illegitima arbetsuppgifter uppstår. Något som är viktigt att tänka på när man studerar dessa två verksamheter är att hemvården räknas 11

12 som ett arbete med en osynlig emotionell karaktär. Detta är något som tekniska verksamheter inte är. Hemvården arbetar med människor och teknisk verksamhet med materiella objekt. I Björks studie om illegitima arbetsuppgifter som en stressfaktor i relation till kontroll och resursunderskott menar hon att ingen arbetsuppgift är illegitim i sig själv, utan illegitimitet uppstår i en specifik yrkesroll (Björk, 2013, s.64). Som tidigare nämnt är illegitima arbetsuppgifter uppgifter som en person utför som egentligen inte ingår i personens yrkesroll. Ett exempel på det kan vara om en enhetschef på ett badhus får gå in och hålla i en simlektion på grund av personalbrist. Simundervisningen är en kärnuppgift för en simlärare men ses som en illegitim arbetsuppgift för enhetschefen. När första linjes chefer arbetar på en operativ nivå och nära sin personalgrupp är förmodligen förekomsten av dessa situationer vanligare än hos en chef på strategisk nivå. Björk menar även att de senaste tio åren har offentlig sektor genomgått en förändring där effektivisering har lett till att arbetsbelastningen har ökat i sektorernas personalgrupper. Administratörers tidigare uppgifter har nu lagts på bland annat operativa chefer. Björks forskning visar även på att operativa chefer har liknande erfarenheter av illegitima arbetsuppgifter inom samma förvaltning. Örebro kommun har uppdragsbeskrivningen för vad en enhetschef med C-ansvar ska utföra skrivit på följande sätt: Enhetschefen ska leda och utveckla enheten så att mål och resultat uppnås.. Hur sedan enhetschefen organiserar sin enhet så att mål och resultat uppnås är mer fritt till varje enhetschef. Detta gör att det finns en större osäkerhet i vad som kan tolkas som illegitima arbetsuppgifter och inte. Något som påverkar ledningen av de två verksamheterna som studien berör är uppgiftens instrumentella rationalitet och uppgiftens emotionella karaktär (Forsberg Kankkunen, 2009, s.137). För att förstå detta utifrån denna studie är det stor skillnad på verksamheternas uppgifter. Ett exempel skulle kunna vara att om ett sopkärl välter behöver det ställas upp igen. Om en gammal människa ramlar behöver denna hjälp upp. Skillnaden mellan att hjälpa en människa upp till skillnad att ställa upp ett sopkärl är att den emotionella karaktären är olika i uppgifterna. En människa som har ramlat är förmodligen ledsen eller skadad och uppgiften kräver en viss medkänsla för att utföra. Forsberg Kankkunen menar att det finns betydliga skillnader i verksamheternas mätbarhet. Arbetsuppgifter i den tekniska verksamheten är lättare att mäta och avgränsa medan hemvårdens uppgifter ibland kan var svåra att synliggöra. Detta kan leda till att det blir svårare att beräkna vilka resurser som behövs till exempel ekonomiska resurser. Det i sin tur gör det svårare för operativa chefer i kvinnligt genusmärkta verksamheter att utföra det ledningsarbetet som krävs. 12

13 3. Metod Detta kapitel kommer att redogöra för vilken metod som har använts i studien. Valet av metoden kommer även att motiveras. Här kommer det även förklara hur jag har gått till väga under studien när det gäller urval, operationalisering och genomförandet av intervjuerna. I detta kapitel kommer det även föras en diskussion om validitet och reliabilitet samt om etiska överväganden. 3.1 Val av metod För att förstå och få en inblick i hur en operativ chef i hemvården och teknisk verksamhet upplever tillgången av administrativt stöd valde jag att göra kvalitativa intervjuer. Eftersom syftet med studien var att undersöka upplevelsen är kvalitativ metod bäst lämpad. I denna studie var administrativa arbetsuppgifter och stöd begrepp som kan tolkas och förstås olika från person till person vilket var en av anledningarna till att jag valde kvalitativa intervjuer som insamlingsmetod. Det är omöjligt att i förväg konstruera svarsalternativ som är respondentens upplevelse om något (Patel & Davidson, 2011, s. 82). Syftet var av en sådan karaktär att det bäst besvarades genom intervjuer eftersom studiens syfte var att få en förståelse för en upplevelse och inte mängden eller hur frekvent det användes, som är svar som en kvantitativ metod hade gett. Det finns även andra tillvägagångssätt att genomföra en kvalitativ studie. Observation ger forskaren möjlighet att studera beteenden i samma stund som de inträffar (Patel & Davidson, 2011, s. 91). Denna metod skulle kunna användas i denna studie men det skulle vara väldigt tidskrävande. Jag skulle även inte kunna uppfatta personerna jag studerades tankar och då kunde missuppfattningar i mina tolkningar lätt uppstå. Genom kvalitativa intervjuer fick jag chansen att ställa frågor och få förklaringar. 3.2 Urval För att undersöka hur tillgången av administrativt stöd upplevs i Örebro kommun valde jag att intervjua sex stycken enhetschefer eller gruppchefer. Cheferna har olika benämningar i olika förvaltningar men cheferna som har deltagit i studien är alla första linje chefer, vilket innebär att de har medarbetare direkt under sig. En förklaring av de olika chefsnivåerna som finns inom Örebro kommun finns i teorikapitlet. Dessa chefer benämner jag som operativa chefer i studien. Jag fick en lista på vilka chefer som skulle kunna vara tillgängliga för att ställa upp på en intervju. Denna lista innehöll flera personer och hur jag valde ut dessa var mitt eget beslut. Detta var inget som min handledare på Örebro kommun hade någon delaktighet i. Jag valde de tre översta på denna lista och skickade ett mail (bilaga 6) för att komma i kontakt med dessa och boka in intervjuer. Eftersom alla de jag mailade till svarade och hade möjlighet behövde jag inte kontakta de andra på listan. Det fanns en faktor som styrde vilka som kunde finnas med i de två olika urvalsgrupperna därför har denna studie använt sig av ett stratifierat urval (Olsson och Sörensen, 2011, s. 114). Den betydande faktorn var att intervjupersonerna var tvungna att arbeta i en viss verksamhet för att tillhöra urvalsgruppen och kunde inte endast vara en operativ chef inom kommunen. Ett stratifierat urval innebär att populationen, som i detta fall var första linjens chefer i hemvård och teknisk verksamhet delas in i två grupper (Patel & Davidson, 2011, s. 112). Efter det utförs ett obundet 13

14 slumpmässigt urval, vilket innebär att alla personer i varje grupp har lika stor chans att väljas ut (Patel & Davidson, 2011, s. 112). Jag delade in cheferna i två grupper utifrån om de var chefer i hemvården eller i teknisk verksamhet. Efter jag hade gjort det valde jag planlöst ut vilka personer jag skulle kontakta för en eventuell intervju. 3.3 Operationalisering Utifrån studiens syfte har jag kommit fram till tre stycken frågeställningar. För att kunna besvara dessa operationaliserades de till mindre beståndsdelar som jag sedan skapade intervjuguiden (bilaga 5) utifrån. Patel och Davidson (2011, s. 54) menar att när man operationaliserar något översätts det från att vara ett teoretiskt begrepp till att vara en fråga som är möjlig att besvara. Den första frågeställningen var vad som ses som administrativt arbete av de operativa cheferna och vilket stöd de har i det arbete. I intervjuguiden ställdes därför ett antal frågor för att kunna besvara den första frågeställningen (bilaga 5). Frågorna i intervjuguiden som kunde kopplas till den första frågeställningen var hur enhetschefen definierade administrativa arbetsuppgifter. Eftersom detta inte finns definierat i Örebro kommun var detta en av den viktigaste delen för att kunna besvara hur de operativa cheferna upplever det administrativa stödet de har. Om det inte tydliggörs vad som är administrativt arbete är det svårt att förstå vilket stöd de operativa cheferna upplever att de har. Andra frågor som ställdes för att försöka besvara den andra frågeställningen var vilket stöd cheferna har i sitt administrativa arbete, vilket stöd som finns men som de inte använder sig av. Intervjupersonerna bads även att förklara en arbetssituation där administrativt stöd finns med och en arbetssituation där administrativt stöd saknas. Den andra frågeställningen i studien var om det finns några skillnader och likheter mellan teknisk verksamhet och hemvård när det gäller administrativt stöd. Detta var intressant eftersom Arbetsmiljöverkets undersökning (2015:6) visade att det finns skillnader mellan dessa genusmärkta verksamheter. Örebro kommun ansåg att det var av intresse att undersöka om detta även stämde i sina verksamheter. Alla frågor i intervjuguiden (bilaga 5) som ställdes till de operativa cheferna kan användas för att undersöka om det fanns likheter och skillnader mellan de två verksamheterna. Den tredje och sista frågeställningen var hur det administrativa stödet skulle vara organiserat för att uppnå ett önskvärt resultat av de operativa cheferna. För att försöka besvara denna frågeställning ställdes frågor i intervjuguiden (bilaga 5) som bad intervjupersonen att förklara hur de ansåg att det administrativa stödet fungerar, om det är effektivt och även hur det önskvärt skulle vara. En annan fråga som ställdes kopplat till denna frågeställning var om de operativa cheferna utförde uppgifter som egentligen inte ingår i deras roll som chef. Detta för att försöka förstå om de ansåg att de utförde andra uppgifter som tog tid och på så sätt ledde till att de operativa chefernas arbete inte var effektivt. För att nå kunskap om ett område kan frågor vara en effektiv metod. En intervju är en dialog mellan två personer som ska leda till att intervjupersonen lämnar så bra upplysningar som möjligt samtidigt som den känner sig viktig och får tala till punkt (Olsson och Sörensen, 2011, s. 132). För att intervjupersonen skulle kunna svara enkelt på frågorna försöktes de göras så konkreta som möjligt för att sedan kunna 14

15 ställa följdfrågor för att förtydliga om det skulle behövas. Kvale och Brinkman (2009, s. 150) menar att det även är viktigt att upprepa det som är betydande så att intervjuaren har uppfattat rätt eller att säga "mm" för att uppmuntra och visa sig intresserad. Detta var något som jag tänkte på när jag utförde provintervjun. Jag upptäckte att svårigheten är inte att uppmuntra intervjupersonen att fortsätta, detta kom naturligt för mig. Svårigheten var att dra slutsatser och förstå det intervjupersonen berättade och inte bara säga "mm" för att fylla ut ett annars tyst mellanrum. 3.4 Genomförande Kontakten med intervjupersonerna skedde via mail. Vi bestämde tillsammans vart och när vi skulle ses. Det fanns möjlighet att träffas på personalavdelningen, men alla intervjupersoner hade en önskan om att jag skulle komma till dem på deras kontor eller i ett närliggande konferensrum. I mailet (bilaga 6) där jag tog kontakt med intervjupersonerna informerade jag om att intervjun skulle ta cirka en timme. Intervjuerna spelade jag in via min telefon för att sedan på ett enkelt sätt kunna lyssna på dem i efterhand och transkribera dem. I mailet informerade jag även intervjupersonerna om bakgrunden till undersökningen och varför just de hade funnits med i urvalsgruppen. Innan jag utförde den första intervjun gjorde jag en provintervju med en person som har ungefär samma arbete som de personer som jag senare intervjuade. Trost (2005, s. 57) menar att genom att utföra en provintervju och sedan lyssna på denna upptäcker man brister eller faktorer som kan vara störande vid en intervju. Under provintervjun upptäckte jag vikten med att kunna hela intervjuguiden utantill. Trost beskriver olika beteenden eller egenheter som kan uppfattas som störande och bör undvikas av personen som ska utföra intervjuerna. Sådana beteenden kan exempelvis vara att sitta allt för bredbent, vippa med foten eller använda svordomar (Trost, 2005, s. 57). Under provintervjun la jag märke till att jag ofta använder ordet "precis" lite för ofta, så det försökte jag undvika när jag utförde intervjuerna. Intervjun inleddes med att intervjupersonen fick mer information (bilaga 7) än de fått tidigare i mailet. Informationen handlade om syftet men även de forskningsetiska principer som användes i studien. Dessa kommer även förklaras närmare i detta kapitel. De sex intervjuerna jag har genomfört hade varierande längd. Detta berodde enligt mig på om intervjupersonerna ansåg att de saknade stöd eller inte. De personer som saknade stöd hade massor att säga runt de frågor jag ställde medan de intervjupersonerna som upplevde att de inte saknade stöd inte hade lika mycket att säga. Alla intervjuer varade mellan 25 till 50 minuter. Efter att jag genomfört intervjuerna lyssnade jag på dem och transkriberade dem. Under tiden jag transkriberade förde jag anteckningar om tankar och reflektioner som kom upp. Trost (2005, s. 125) menar att det inte finns ett bättre eller sämre sätt att bearbeta, analysera och tolka ett material. Eftersom det under intervjuerna kom upp saker som inte hade med administrativt arbete eller stöd att göra sammanställde jag intervjuerna och tog först fram det som var mest intressant utifrån studiens syfte. Efter det utförde jag en öppen kodning. En öppen kodning är enligt Kvale och Brinkman (2009, s. 218) när man till exempel bryter ner, jämför och kategoriserar data. 15

16 Kodningen resulterade i att jag plockade ut det som handlade om administrativa uppgifter och administrativt stöd, illegitima arbetsuppgifter, hur de önskar att stödet skulle vara och balansgången mellan den strategiska och operativa nivån. Svaren sorterades alltså in under respektive kategori. Efter att intervjuerna hade kodats om gjordes en innehållsanalys. En innehållsanalys innebär att analysera innehållet i en text eller ett nedskrivet tal. Innehållsanalysen försöker sedan att sättas in i ett teoretiskt sammanhang (Olsson och Sörensen, 2011, s. 210). Efter att jag hade transkriberat intervjuerna använde jag mig av intervjuguidens teman för att analysera materialet. De teman som jag utgick ifrån var administrativa arbetsuppgifter, administrativt stöd och önskvärt administrativt stöd. Under intervjuerna framkom ett antal faktorer som jag upptäckte påverkade hur det administrativa stödet upplevdes. Dessa faktorer var illegitima arbetsuppgifter, genusmärkta verksamheter och balansen mellan strategisk och operativ nivå. Jag fann även aspekter som skilde hemvården och teknisk verksamhet åt, men även andra aspekter som visade likheter mellan verksamheterna. 3.5 Validitet och reliabilitet När kvalitativ forskning genomförs kan det vara svårt att säga att en studie har reliabilitet och validitet. Många gånger bör forskaren istället undersöka om studien har giltighet istället för validitet och trovärdighet istället för reliabilitet (Trost, 2005, s. 112). Jag har här nedan försökt att beskriva hur dessa har påverkat denna studie. Validitet innebär enligt Patel och Davidson (2011, s. 102) att vi mäter det vi har för avsikt att mäta. För att denna studie skulle få en bra validitet var det viktigt att frågorna var formulerade på ett sådant sätt att de kunde ge svar på hur första linjens chefer upplever tillgången av administrativt stöd. Administrativa arbetsuppgifter finns, som jag tidigare har nämnt, inte definierat inom Örebro kommun. Detta ledde till att de operativa cheferna fritt kunde redogöra för vad som enligt de själva upplevs som administrativa arbetsuppgifter och vilket stöd de har att tillgå i detta arbetet. Operationaliseringen av frågeställningarna var en viktig del i denna studie för att säkerställa hur de konkreta intervjufrågorna skulle leda till att försöka besvara frågeställningarna. Reliabilitet innebär enligt Trost (2005, s 111) att en undersökning har tillförlitlighet. Det innebär att frågorna är stabila och att den som utför intervjun ställer frågorna på samma sätt till alla intervjupersoner. Ett sätt att säkerställa att reliabiliteten är hög skulle vara om en annan person utförde samma undersökning och kom fram till samma resultat som denna studie kommer fram till. Reliabiliteten visar även hur stor inverkan slumpen har på resultatet av studien (Patel och Davidson, 2011, s. 103). Det är dock enligt Trost (2003, s. 112) lite egendomligt att diskutera reliabilitet i kvalitativ forskning eftersom det kräver att intervjuaren inte missförstår något och inte heller missar att notera andra faktorer som kan påverka analysen av resultatet. Något som förmodligen hade en påverkan på reliabiliteten för denna studie var att jag innan intervjuerna hade utfört en provintervju. Det ledde till att jag kunde intervjufrågorna utantill och även ställde frågorna på samma sätt till alla intervjupersoner. Något som kunde ha påverkat både reliabiliteten men främst validiteten i denna studie var en felaktig intervju. Bland namnen i urvalsgruppen som jag fick av kommunen 16

17 hade en person som inte var första linjes chef kommit med. Detta ledde till att en av intervjuerna som utfördes inte var med en chef som hade en högre position. Eftersom den personens svar skiljde sig markant från de andra intervjupersonernas svar blev jag misstänksam och undersökte detta närmare. Efter att jag insåg hur situationen var, valde jag att kontakta en ny person i urvalsgruppen och genomförde en ny intervju med en chef som var första linjes chef. Jag säkerställde även att de andra intervjupersonerna hade rätt position för att finnas med i urvalsgruppen. Den felaktiga intervjun hade redan transkriberats men inte kodats. Den transkriberingen har inte varit med i analysen utan lades åt sidan och användes inte efter att detta upptäcktes. 3.6 Etiska överväganden I denna studie har Vetenskapsrådets etiska principer (http1) funnits som grund. Det grundläggande kravet som Vetenskapsrådet presenterar är individskyddskravet. Det finns till för att skydda individerna i studien. Intervjupersonerna ska inte skadas fysiskt eller psykiskt. Intervjupersonerna får inte heller utsättas för förolämpning. Individskyddskravet har i sin tur fyra olika huvudkrav; informationskravet, samtyckeskravet, konfidentialitetskravet och nyttjandekravet. Informationskravet handlar om att forskaren ska ge information till deltagaren om på vilka villkor som denna deltar. Informationen ska innefatta de typer av uppgifter som skulle kunna påverka om forskningsdeltagaren frivilligt vill delta i studien eller inte (http1). I denna studie får intervjupersonerna information om vad studien handlar om i mailet där de tillfrågades om de kunde delta i studien och även i den information som lämnades innan intervjun startade. Samtyckeskravet innebär att deltagaren i forskningen själv får bestämma om de vill delta eller inte. Det innebär även att deltagaren även får avbryta sin medverkan när som helst (http1). I denna studie deltar intervjupersonerna aktivt genom en intervju. Detta gör det enkelt för dem att avbryta intervjun eller avstå från att svara på frågor om de önskar. Det är även frivilligt för intervjupersonerna att delta även om jag kommit i kontakt med dessa genom deras arbetsgivare. Konfidentialitetskravet innebär att alla uppgifter om personer som studeras behandlas konfidentiellt. Det innebär att personer som tar del av studien inte vet vem som har blivit intervjuad (http1). I denna undersökning är det enbart jag som vet vilka personer som har intervjuats. Det är även endast jag som kommer att lyssna på inspelningen av intervjuerna vilket innebär att någon annan inte kan lista ut vem intervjupersonen är genom att till exempel lyssna på en inspelning. Nyttjandekravet handlar om att uppgifter som samlas in i samband med studien endast kommer att användas för forskningens ändamål. Uppgifterna i studien får inte heller lämnas eller lånas ut för icke-vetenskapliga ändamål (http1). I denna studie innebär det att de uppgifter som intervjupersonen lämnar endast används för studiens syfte. Intervjupersonens arbetssituation kommer inte heller på något sätt att påverkas på ett negativt sätt genom att de deltar i studien. 17

18 4. Analys och resultat Arbetsmiljöverkets insats (2014:3) visade att det finns skillnader i det administrativa stödet i genusmärkta verksamheter. Det som påverkar detta är bland annat illegitima arbetsuppgifter (Björk, 2013) och balansen mellan den strategiska och operativa nivån (Forsberg Kankkunen, 2009). I detta kapitel kommer de frågeställningarna som ställdes i inledningen av undersökningen att besvaras. Studiens resultat kommer även redovisas och kopplas till den teoretiska referensramen som redogjordes i tidigare kapitel. 4.1 Administrativa arbetsuppgifter Vad administrativa arbetsuppgifter innebär är, som jag tidigare nämnt, inte definierat i Örebro kommun. Detta är även tydligt bland intervjupersonerna eftersom det finns en mängd olika arbetsuppgifter som under intervjuerna har definierats som administrativa. Jag har försökt att sammanställa dessa för att besvara den första frågeställningen i studien. Det som uppfattas som administrativt arbete av de operativa cheferna är: Ekonomiska arbetsuppgifter som exempelvis kan vara att ta fram ekonomiska prognoser Personalrelaterade uppgifter som exempelvis att skiva anställningsinformation eller bemanna Skriva protokoll, minnesanntekningar eller göra beställningar Tekniska resurser så som mobiler eller färdmedel Forsberg Kankkunen (2009, s. 92) menar att administrativa uppgifter för operativa chefer kan bland annat vara planering, målbeskrivningar eller resultatrapportering. Forsberg Kankkunen menar att detta tar tid från de operativa cheferna att leda personalen på den operativa nivån. De administrativa uppgifter som framkom under studien är till största del uppgifter som inte krävs någon chefskompetens för att utföra trots att det inom Örebro kommun är det som operativa chefer utför. Ett exempel på det är till exempel att de flest cheferna skrev minnesannteckningar efter arbetsplatsträffar vilket någon annan i personalen utföra med samma resultat. Något som jag tror skulle underlätta för de operativa cheferna är om Örebro kommun skulle ha definierat vad administrativa uppgifter innebär. Detta skulle leda till att de lättare kan avgöra om administrativt arbete är något som tar mycket av chefens vardag och även vilket stöd de skulle behöva i detta arbete. Björk (2013, s. 64) menar i sin studie att det råder en effektiviseringstrend som ökat det senaste decenniet som bland annat innebär att arbetsbelastningen på personalgrupper har ökat i offentlig sektor. Detta kan jag även se påverkar operativa chefer i Örebro kommun genom att många uppgifter läggs på de operativa cheferna som mycket väl passar in på befintliga yrkeskompetenser. Dessa yrkeskompetenser är administrativ assistent (bilaga 1), administrativ samordnare (bilaga 2) och administratör (bilaga 3). Eftersom dessa yrkesroller inte finns till hands för alla operativa chefer är det förståeligt att administrativa uppgifter hamnar i de operativa chefernas knä. 18

19 4.2 Administrativt stöd Eftersom administrativa arbetsuppgifter inte finns definierat i Örebro kommun är det svårt att veta vad som egentligen kan definieras som administrativt stöd. När Arbetsmiljöverket utförde sin undersökning på 59 kommuner definierade de administrativt stöd som datorprogram, administrativ personal och HR-frågor 2. Studien har som syfte att undersöka hur tillgången av det administrativa stödet upplevs av operativa chefer i genusmärkta verksamheter och frågeställningarna som kopplades till att besvara detta har visat sig vara relativt varierande. Uppgifter som utförs av en administrativ assistent eller administratör handlar om att skriva protokoll eller anteckningar vid möten, kontrollera bland annat sjukfrånvaro eller hjälpa till med bemanningen. En annat typ av stöd upplever de operativa cheferna att de har från olika stödfunktioner i kommunen. Det är personalavdelningen och ekonomiavdelningen som hjälper till med många uppgifter som inte endast innefattar administration men som är ett administrativt stöd för de flesta operativa cheferna. Datorprogram och system är något som de operativa cheferna även upplever som ett administrativt stöd. Hemvården har relativt nyligen implementerat en bemanningsenhet som ska serva hemvårdsgrupperna med vikarier. Detta upplevs av vissa chefer som ett betydelsefullt stöd medan vissa chefer tycker att det inte alls fungerar. Detta visar följande citat: [...] Jag tycker inte att det fungerar fullt ut. Det är nog tyvärr för att vi har hamnat i en incident där jag träffade en tjej som de har gett bra referenser men när vi kollade stämde det inte alls. [...] Jag får inte heller någon återkoppling så fullt ut fungerar det inte. (Chef, hemvården) Det är ju jätteskönt att vi slipper den delen, för då skickas de därifrån över hit. [ ] Men sen krävs det ju en liten introduktion här också såklart, men ett stöd är det. (Chef, hemvården) Av citaten ovan framgår att det för vissa som uppfattas som ett administrativt stöd för andra kan mer uppfattas som en belastning. Detta bemanningssystem är inte något som tekniska verksamheter använder sig av eftersom de dels inte har lika stora personalgrupper. Det är även, som jag tidigare nämnt, skillnad mellan uppgift- och uppdragsstyrda verksamheter, vilket innebär att hemvårdens bemanning påverkas om en människa blir sjuk men kort varsel och behöver vård i större utsträckning. Något som studien visar är att varje chef använder sig av administrativt stöd på olika sätt och i olika omfattning. Detta visar följande citat: Jag vet ju om att de finns, det handlar inte om det. Jag kan ta hjälp av personalavdelningen om det blir något strul, men då är det helst med en strateg. Det andra gör jag själv. (Chef, tekniska) Personal fungerar på samma sätt. [...] Det är ju i samband med anställningstillfällen och så. Det är då man verkligen behöver hjälp. (Chef, tekniska) Citaten ovan visar att olika chefer kan ha olika behov av vilket administrativt stöd de har. Båda cheferna förklarar att personalavdelningen kan vara ett administrativt stöd när det gäller anställningar. Den ena chefen vet att de finns där men känner inget 2 Personlig kommunikation med Christina Jonsson, Arbetsmiljöverket,