ELBRANSCHEN. 25 år. i elkvalitetens tjänst Elbranschen har besökt Per Halvarsson och Trinergi i Örebro

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "ELBRANSCHEN. 25 år. i elkvalitetens tjänst Elbranschen har besökt Per Halvarsson och Trinergi i Örebro"

Transkript

1 ELBRANSCHEN OBEROENDE ELTEKNISK TIDSKRIFT ÅRGÅNG 81 NR Följ debatten på Elbranschens nätplats: 25 år i elkvalitetens tjänst Elbranschen har besökt Per Halvarsson och Trinergi i Örebro

2 KURSER 8ELKVALITET OCH TERMOGRAFI Praktisk elkvalitet Vad är elkvalitet och vilken mätmetod ska du använda? Stockholm, september Praktisk mätanalys elkvalitet Lär dig analysera mätdatan på ett effektivt sätt. Helsingborg, oktober Praktisk nätdimensionering Undvik att bygga in problem i nya nätavsnitt genom att dimensionera med moderna beräkningsunderlag. Göteborg, november Frekvensomriktardrifter Sänk energikostnaden genom att varvtalsreglera motordrifter. Kraven på installationen ökar dock då risken för EMC-störningar ökar. Lär dig utföra enklare installationer och felsökning av frekvensomriktare. Örebro, 31 maj - 1 juni Örebro, november Målgrupp Kurserna vänder sig till dig som i ditt arbete kommer i kontakt med elkvalitetsproblematik eller nätrelaterad EMC-problematik och vill bilda dig en uppfattning om vad som krävs av ett mätinstrument för olika typer av elnätsanalyser. Praktisk termografi Lär dig utnyttja värmekameran och de många användningsområdena. Stockholm, 23 sept och 10 dec Helsingborg, 28 oktober Göteborg, 18 november Umeå, 8 november Praktisk industritermografi Specialkurs för dig som arbetar inom industrin. Göteborg, oktober Praktisk fastighetstermografi Lär dig termografera och analysera fastigheter. Stockholm, 29 november - 1 december Termografikurs nivå 1 och 2 certifiering Bli certifierad termograför av ITC - världens största organisation för termograficertifiering. Nivå 1, Danderyd, 6-9 december Nivå 2, Danderyd, november Målgrupp Kurserna vänder sig till dig som jobbar med termografi och förebyggande underhåll (ROT eller energioptimering), t.ex. besiktningsmän, service- och driftstekniker inom bygg-, kraft- och processindustrin. Kurserna är lämpliga både för nybörjare och för Er som arbetat ett tag med värmekameran. Besök för att hitta de senaste instrumenten och värmekamerorna.

3 Fackkunskap / Utbildning / Kundfokus Trinergi AB grundades 1985 och är idag Sveriges ledande specialist på instrument för elkraftsmätningar och termografi. Örebro Göteborg Kurser Vi arrangerar årligen kurser på många platser i landet. Vi erbjuder kurser med praktisk inriktning inom områdena elkvalitet och termografi, bl.a. certifieringskurser. Produkter Trinergi säljer och hyr ut mätinstrument. Vi har bl.a. värmekameror från FLUKE och FLIR, elkvalitetsinstrument från Dranetz- BMI och mycket mer! Titta gärna in på vår hemsida eller ring oss. Trinergi AB Våra produkter är innovativa och lägger fokus på användarvänlig mätvärdespresentation. Våra kunder förväntar sig att: Vi står för fackkunskap Vi utbildar Vi är kundfokuserade Vi hyr ut mätinstrument samt åtar oss konsultuppdrag för att ge våra kunder bästa möjliga stöd och support. Världens mest spridda programvara för elkraftsanalyser, Dran-View, har utvecklats av Trinergi. Vi har kontor i Örebro, Göteborg och våra kunder finns över hela landet. Litteratur Vi har böcker för alla kunskapsnivåer! Flera av våra böcker har tagits fram tillsammans med våra kursledare, som är experter på sitt ämnesområde och kan förklara det lätt för andra! Support Som kund till oss får Ni tillgång till vår supportavdelnings breda kunskapsbas. Våra säljare är alla certifierade termograförer med mångårig erfarenhet av termografi. Vi svarar på Era frågor om användandet av kameran och allmänna termografiska frågor.

4 Ställverksutrustning ASEA/ABB. Brytare kv. Utrustning från 1960-talet till 2000-talet. Stenator AB Billstabågen 5, Västerås. Tel , fax För ytterligare information: Lika duktig, men mindre. Berätta inte för en Unimog U 20 att den är liten. Det vet den nämligen inte om. Den jobbar hårt med fyrhjulsdrift, kraftuttag och hydrauliksystem. Och kan förses med så många redskap att en schweitzisk armékniv skulle bli grön av avund. Ring så berättar vi mer. Swedmog AB Box 506, Mönsterås. Tel:

5 ELBRANSCHEN OBEROENDE ELTEKNISK TIDSKRIFT Adress: Box Malmö Tel Ur innehållet i nr. 2/2010 PIGG 50-ÅRING MED AMBITIONER FIE, Föreningen för Industriell Elteknik, firade i våras sitt 50-årsjubileum med årsmöte och jubileumskonferens i Kungliga Myntkabinettets Spegelsal Telefax E-post Bankgiro Plusgiro Helårsprenumeration (5 utgåvor): 233:- (inkl. moms) Ansvarig utgivare: Jörgen Dahlquist I redaktionen: Reinhold Andefors Jörgen Dahlquist Kjell Duberg Rolf Oward Årgång 81 Tryckt hos Tryckfolket AB i Malmö ISSN: Omslagsfoto: Kjell Duberg TJUGOFEM ÅR I ELKVALITETENS TJÄNST Elbranschen har besökt Trinergi i Örebro GLOBAL NEDKYLNING Svante Hjertstrand och Göran Frostell recenserar Fredrik Charpentier Ljungqvists bok DEBATT I ELBRANSCHEN: Livets gas och temperaturen Mer kritik mot professor Franzén... som svarar direkt Ackumulerad värme ändrar inte jordens klimat Recension av boken DRIVMEDEL AV KOLDIOXID OCH VATTEN Elbranschens blå-gula sidor Följ debatten på Elbranschens nätplats

6 FIE FÖRENINGEN FÖR INDUSTRIELL ELTEKNIK Margareta Eriksson från SER, Sveriges Elingenjörers Förening, uppvaktade FIE och ordföranden Sven-Åke Polfjärd med en jubileumsbukett. Pigg 50-åring med ambitioner FIE, Föreningen för Industriell Elteknik, firade i våras sitt 50-årsjubileum med årsmöte och därefter jubileumskonferens i Kungliga Myntkabinettets Spegelsal. Lennart Mukka, FIEs vice ordförande, hade lyckats engagera ett stort antal kvalificerade föreläsare som gjorde jubileet till ett både lärorikt och underhållande evenemang. I sitt inledningsanförande betonade ordföranden Sven-Åke Polfjärd FIEs betydelse på elområdet för svenskt näringsliv i allmänhet och för industrin i synnerhet. Under senare hälften av talet hade insikten om och behovet av samarbete inom den industriella eltekniken vuxit fram, konstaterade Polfjärd. Detta berodde i huvudsak på att ett stort antal komplexa anläggningar togs i drift vid denna tid, speciellt inom basindustrin, d.v.s. gruvor, stål, petrokemi och massa och papper. Utvecklingen påverkade givetvis även mindre och medelstora industrier. Utvecklingen började nu på allvar att ta fart och man insåg att någon form av organisation krävdes för sammanhållning av Fem kvinnliga FIE-studenter från Luleå tillsammans med FIEs ordförande och Rune Björnström. Fr.v. Angeles Salander, Elkim Krischer, Annika Raasakka, Sven-Åke Polfjärd, Kristina Banstorp, Emma Johansson och Rune Björnström. 4

7 FIE FÖRENINGEN FÖR INDUSTRIELL ELTEKNIK Rolf Digervall och RajRaj band från Pajala spelade tornedalsetnofolkpunk och Rune Björnström framförde, dagen till ära, Elektricitetsvisan Allt går ju med elektricitet. alla de kontaktnät som skapats genom åren. En samarbetskommitté under ledning av Karl Tiselius från Finspång tillsattes 1959 med avsikten att för den svenska industrin bilda en nationell organisation inom elområdet. Polfjärd påminde de närvarande om vilket enormt pionjärarbete initiativtagarna utförde vid uppbyggnaden av organisationen FIE, vars stadgar fastställdes Föreningens förste ordförande blev ovannämnde Karl Tiselius. Men det måste ha varit en härlig tid med nybyggaranda. En känsla av spänning i luften inför det banbrytande och intressanta JUBILEUMSRAPPORTÖR: RUNE BJÖRNSTRÖM LULEÅ arbete som väntade, en känsla av att ansträngningarna skulle kunna komma att innebära utveckling av svensk industris elanläggningar. Vid denna tid fanns också inom industrin mycket kompetent elpersonal som helhjärtat och engagerat ville arbeta med dessa frågor. Efter 13 år hade verksamheten utvecklats och man beslöt att bilda ett av föreningen helägt aktiebolag, vilket skedde den 5 juni Då såg det av Föreningen för Industriell Elteknik helägda bolaget FIE AB dagens ljus. Styrelsen utgjordes av Torsten Rydqvist, Väsby, Curt Svensson, Botkyrka, samt Carl- Erik Thorsén. Carl-Erik Thorsèn blev bolagets förste vd. Föreningen för Industriell Elteknik har sedan starten på ett framsynt och engagerat sätt i mycket hög grad bidragit till den utveckling och den höga kompetens som genom åren präglat industrins elpersonal, vilket har varit en av förutsättningarna för att behålla och stärka den svenska industrins konkurrenskraft, inte minst inom svensk basindustri. Även leverantörer av elteknisk utrustning har dragit nytta av detta i utvecklingsarbetet när det gäller produkternas prestanda och säkerhet. Vilka frågor har då behandlats genom åren? 1960 Tema: Underhåll Tema: Elkraftdistribution samt manöversystem Tema: Säkerhetsföreskrifter, tekniska leveransbestämmelser, förläggning och montage av kablar, kapslade skensystem, utbildning. Tomas Borglind, chef för tekniska frågor vid SEK Svensk Elstandard, kåserade kring temat Var strömmen bättre förr? Bilden i mitten: Majvor Müller (t.v.) intervjuar FIE-studentskan Angeles Salander från Luleå. Längst till höger: Mats Tapper från Svensk Energi gratulerade 50-årsjubilaren. 5

8 FIE FÖRENINGEN FÖR INDUSTRIELL ELTEKNIK Sten Jakobsson, vd ABB Sverige, framhöll bland annat att det finns enorma utbyggnadsplaner för vindkraft (över 100 GW) i Nordeuropa under de kommande 20 åren men att problemet då är det växande behovet av balanskraft. Jan Hintze, chef för Svenska sektorn energi vid Siemens kunde berätta att den första eldrivna vagn/kärra, som kunde köras 540 meter på en laddning, byggdes av Siemens redan Nästa generation kom 1905 Electric Victoria som nyttjades som taxibil i Berlin och kom upp i en fart av 24 km/tim. Den senaste är från 2009 Greenster byggd på en Porsche med en elmotor på 270kW och som klarar körsträckor upp till 200km. Anders Lyberg, teknisk direktör vid Cementa, berättade om Industrikraft i Sverige AB som är ett bolag med intentionen att, tillsammans med en elproducent, utveckla ny kraftproduktion i Sverige för att långsiktigt säkra konkurrenskraftig kraftförsörjning till svensk industri. Fokus ligger på ny svensk kärnkraft. Industrikraft är till lika delar ägt av Boliden, Eka Chemicals, Holmen, Stora Enso och SCA Forest Products. Grunden till samarbetet är den gemensamma insikten om att det kommer att uppstå brist på baskraft när den nuvarande svenska kärnkraften har tjänat ut. Längst till höger: Magnus Olofsson, generaldirektör vid Elsäkerhetsverket, redovisade ett koncept för modernisering av elnät och prioritering av arbetet för hög elsäkerhet och att elektriska utrustningar inte ska störa varandra Tema: Faskompensering belysningsanläggningar, val distributionsspänning förbrukningsspänning transformatorer. Tema: Tillförlitlighet, nätpåverkan Tema: Datamaskiner för processkontroll. Tema: Synpunkter på val av nätbild Tema: Ventilationsutrustning. Tema: Arbetsgivarens skadeståndsskyldighet vid skada genom inverkan av elektrisk ström Tema: Registrering av överspänningar. Tema: Jordslutning i elanläggningar med likriktare. Tema: Traverskranar mekaniska påkänningar vid olika system för hastighetsreglering Tema: Textförslag skyddsföreskrifter för elpersonal. Tema: Felstatistik, feluppföljning för förebyggande underhåll. Tema: förrådsstyrning med ADB Tema: Urvalsstandard kabelareor. Tema: Ställverk högst 1000 V. Tema: Internationellt och svenskt normarbete kopplingsapparater koppligsutrustningar Tema: Störningar på tele och elektronikutrustningar samt motåtgärder mot dessa. Tema: Strömriktarutrustningar. Tema: Säkerhetsanvisningar för induktionselektrodugnar Tema: Sanering industrinät. Tema: säkerhetskrav elutrustning explosiv miljö. Tema: Utbildning Industriell instrument- och mätteknik (ny teknik) Tema: Säkerhet och ansvarsfrågor vid användning av halvledarteknik. Tema: Kommunikation abonnentväxlar, mobiltelefon personsökning Tema: Kraftpriser. Tema: Generering reaktiv effekt i industrinät shuntkondensatorer i industrinät egen kraftproduktion Tema: Arbetsmiljö buller. Tema: Skydd mot kabelbränder Tema: Manöversystem, tekniska förutsättningar för 660 V. Majvor Müller från Luleå var konferencier under jubileumsbanketten. Sven Lindgren, Vattenfall, är ordförande i CIRED som har 17 medlemsländer och ett 20-tal associerade medlemmar i världen. Sven framförde gratulationer till FIE från Vattenfall och CIRED. FIEs ordförande Sven-Åke Polfjärd (längst till höger) höll inledningsanförandet vid jubileumskonferensen. 6

9 Transformatorer Likriktare 1-fas fulltransformator typ OFS Likriktare - matningsdon typ LOTK Vår katalog finns på Internet! TRAMO-ETV AB, ESLÖV Telefon Telefax Kontakta oss för referenser och ytterligare information!

10 FIE FÖRENINGEN FÖR INDUSTRIELL ELTEKNIK FIEs styrelse Från vänster: Lars Skoglund, Sandvik, Lars Wennberg, SSAB Oxelösund, Joakim Grafström, SEK, Leif Nordlund, ABB, Lars-Owe Hansson, Preem, Lennart Mukka, LKAB, Sven-Åke Polfjärd, P-O Elkonsult, Lars Nyström, Koteko AB, Stig Johansson, Pöyry AB, Jim Sjöström, Switchgear AB, Tommy Hammarbäck, Emcon. På bilden saknas Nils Gamryd, ÅF. Bilden till höger: Yngve Andersson, Sandvik, gratulerade jubilaren och hälsade FIE välkommen till Sandviken för nästa konferens. Yngve passade också på att berätta att han var med och konstruerade en elbil under sin tid som elev vid ASEAs industriskola Tema: Utbildning. Tema: Varvtalsreglerade motordriftsystem med nätkommuterande strömriktare Tema: Elektromagnetiska system, sammanfattning med rekommendationer till spänningsval, jordning, skydd och kretsuppbyggnad Tema: Säkringsfria ställverk Tema: Energibesparing inom industrin med tonvikt på el Tema: Utförande av kabelinstallationer med hänsyn till brandfara och störningar. Tema: Elingenjörens ställning inom industrin nu och i framtiden Tema: Störningar i industrins elenergitillförsel, energiproduktion samt åtgärder häremot Tema: PC-system för industriella applikationer, startspärrsmöjligheter och motiv för användning av processdatorer och programmerbar elektronik Tema: Standardisering, riskmiljöer för elpersonal, elektrisk störmiljö Tema: Kraftelektronik i industrinät nätåterverkan, filtrering av övertoner, PCB-problematiken, startkopplare rekommenderade uttagsbeteckningar. Kortfattad FIE-historik 1959 En samarbetskommitté bildades under ledning av Karl Tiselius, Finspång, för att förbereda bildandet av en nationell organisation inom el- området för den svenska industrin Föreningen för industriell Elteknik, FIE, bildas och FIEs stadgar fastställdes med målsättningen att Verka för samarbete mellan företag och eltekniker, som direkt eller indirekt är aktiva inom den industriella eltekniken samt för att skapa kontakter och utbyta erfarenheter mellan eltekniker verksamma inom industrin Karl-Erik Ungerholm, Domnarvet, blir ny ordförande för FIE Lennart Berg, Skoghall, blir ny ordförande Per Haraldsson, Norrköping, blir ny ordförande Torsten Rydqvist, Stockholm, blir ny ordförande Den 5 juni bildades det av FIE helägda bolaget FIE AB vars styrelse utgjordes av Torsten Rydqvist, Curt Svensson och Carl-Erik Thorsén som också blev bolagets förste VD Curt Svensson, Tumba, blir ny ordförande i FIE Sven Dagberg, tar över VD-skapet i FIE AB efter Carl-Erik Thorsén Carl Dybvig, blir ny VD i FIE AB Erik Lundqvist, Norrköping, blir ny ordförande i FIE Curt Svensson, blir ny VD för FIE AB William Persäter, blir ny VD för FIE AB Bengt Malmqvist, blir ny VD för FIE AB Henrik Hedenblad, Borlänge, blir ny ordförande för FIE Kjell Könberg, blir ny VD för FIE AB Gunnar Holm, Västerås, blir ny ordförande för FIE Sven- Åke Polfjärd, Norrköping, blir ny ordförande för FIE Kurt Löfgren, blir ny VD för FIE AB 2004 Tom Nilsson, blir ny VD för FIE AB 2005 Beslut om sammanslagning av de båda befattningarna ordförande för FIE respektive VD för FIE AB Tema: FIE DOKS dokumentationssystem för industriell användning, eltekniska system i samverkan Tema: Säkerhet Tema: Styrning och övervakning Tema: Energi 2000 Industriföretagens framtida elförsörjning Tema: Ekonomisk optimering av industriella processer Tema: Elsäkerheten inom industrin Tema: Drivsystem och eldistribution inom industrin Tema: Störningar, störnings- 8

11 Cressall Resistors Experten på kraftmotstånd! CHS Controls erbjuder ett av världens bredaste sortiment av kraftmotstånd från Cressall Resistors, från några få watt upp till flera megawatt. Vi levererar helt kundanpassade lösningar och standardiserade konstruktioner för applikationer som Bromsmotstånd, självkylda och fläktkylda, för industri- och traktionsändamål Belastningmotstånd för batteri- och generatorprovning, lösningar för integration med reservkraftsaggregat Jordningsmotstånd för generator- och distributionssystem Filtermotstånd för HVDC överföringar, SVC anläggningar och kondensatorurladdning Oavsett behov, plats, driftsmiljö och applikation, Cressall har det kraftmotstånd som behövs. Prova oss - Besök CHS Controls AB Florettgatan 33, Helsingborg Tel , fax Alltid tillgänglig - Alltid öppen! Always available - Always open!

12 FIE FÖRENINGEN FÖR INDUSTRIELL ELTEKNIK effekter och bristande säkerhet i elektroniska system Tema: ISO 9000 och anpassning av föreskrifter, elutbildning i gymnasieskolan och på högskolan går den att påverka? Tema: Elöverkänslighet Tema: Behörighetskrav. Tema: Övertoner Tema: Framtida elteknik, visioner, fältbussar Tema: Framtida elteknik, effektivare energianvändning Tema: Praktisk tillämpning av maskindirektivet, CE-märkning, EMC-direktivet Tema: Det papperslösa kontoret fortfarande en utopi verklighet? 1998 (dokument saknas) Tema: Fältbussar, funktionsupphandling (mötesverksamhet vilande) Tema: Kraftförsörjning, strömriktarteori Tema: Outsoursing. Tema: Motordrifter Tema: Elektriska nödstopp. Tema: Utbildning. Tema: Standarder och föreskrifter. Tema: Personsäkerhet Tema: Energieffektivisering, frekvensomriktare utan övertonsgenerering Tema: Dokumentation HB 439, elolyckor, riskbedömning av äldre ställverk, mellanspänningsställverk. Varför krav på ljusbågsvakter? 2006 Tema: Arbete Hb, Maskinsäkerhet riskbedömning, utbildning, arbetsintegrerat lärande, åtgärder för eliminering av störningar från spänningsdippar inom processindustrin Tema: Info Hb erfarenheter äldre ställverk, intelligenta ställverk, fabrikatsobunden nätkontroll över WAN, satellit, ADSL och fiber Tema: Energiförbrukning motordrifter, startmetoder för stora motordrifter, vattenkylda omriktare, dynamisk nätanalys, low harmonic drive, Elsäkerhetsanvisning ESAindustri Tema: Elansvar, rättsfall, elinstallationsreglerna. Tema: Potentialutjämning Hb 449. Att ge rättvisa åt alla som varit involverade i FIEs aktiviteter genom decennierna och som med visioner och klarsynthet under de gångna 50-åren har hanterat frågor inom elområdet är ett mycket omfattande och tidskrävande arbete. Därför har jag mycket summariskt visat den stora bredd som präglat våra sammankomster och seminarier när det gäller teknikutveckling, produktutveckling, kostnadsaspekter, energieffektivisering och standarder, poängterade Polfjärd. Handböcker, elproduktion och ett omfattande elsäkerhetsarbete är ledstjärnor vid allt arbete i elanläggningar, ett arbete som varit och fortfarande är av vital betydelse för svensk industri. Detta har resulterat i att FIE nu under en lång följd av år har blivit en alltmer efterfrågad samarbetspartner. I dagsläget samarbetar FIE med SEK (framtagning av Hb) och är representerad i tekniska kommittéer, i SEK-fullmäktige, i Elektriska Nämndens TU. Man samarbetar med Svensk Energi i framtagning av elsäkerhetsanvisning ESA-industri och med Elforsk (riskanalysprojekt för distributionsnät). Internationellt är vi också representerade i CIRED, en europeisk organisation med syfte att främja utvecklingen inom eldistributionsområdet. Organisationen är en sammanslutning av 15 medlemsländer uppbyggd genom ett nätverk av professionella inom eldistribution med Europa som bas. Hur se framtiden ut? En svår fråga att besvara är hur den svenska industrin kommer att se ut i framtiden. Men en kvalificerad gissning är att basindustrin under överblickbar framtid kommer att vara en förutsättning för bibehållen välfärd. Vidare kan man med bestämdhet hävda att svensk industri och hela samhället i övrigt har behov av tillförlitlig elenergiförsörjning. Förhoppningsvis är det så (i skrivande stund) att det blir klartecken för ny kärnkraft (ersättning av gamla kärnkraftverk). Detta skulle säkerställa industrins behov av elenergi sett ur ett kvantitativt perspektiv, det skapar möjligheter för ytterligare teknisk utveckling och det skapar arbetstillfällen, framhöll Sven-Åke Polfjärd. Men det finns också orosmoln Stormen Gudrun var en av väckarklockorna. Här pågår nu intensivt arbete med utredningar och olika projekt inom EL- FORSK för att minimera risker (bland annat ett projekt Riskanalys för distributionsnät ) där FIE ingår i styrgruppen för att tillvarata industrins intressen. En annan väckarklocka är underhåll. Var finns planering och framförhållning när det gäller underhåll och då kanske framförallt förebyggande underhåll hos kraftproducenterna? Även transportsektorn (järnvägen) har visat stora brister i underhållet. Höstens och vinterns kärnkraftsstopp och trafikproblem har visat stor sårbarhet. Delar av industrin har vacklat på grund av skyhöga elkostnader och stora transportproblem. Detta trots att många industrier genomfört ambitiösa energieffektiviseringsprogram med stora investeringar för att minska sitt behov av inköpt el. Investeringar i mottryckskraft inom massa- och pappersindustrin är ett sådant exempel där andelen egenproducerad el ökat från i många fall 20 till 60 procent. Rena massabruk har till och med kunnat leverera ut överskott till nätet. Logistiska förändringar för att tillgodose miljömyndigheternas krav har genomförts vid de flesta industrier men till vilken nytta kan man fråga sig. Är det månne så att det saknas kompetens? Chefen för SJ nämnde i en TV-intervju att de tåg som anskaffats kanske inte är rätt produkt för det tidvis frostiga svenska vädret. Kanske är detta svar nog. Ytterligare en väckarklocka inom elområdet är utbildningsfrågorna. Även om man också här börjar inse allvaret i en begynnande brist på kompetent elpersonal. En fara som FIE pekade på för flera år sedan. FIE nu och i framtiden När det gäller utbildning har FIE på ett konkret sätt sedan starten för fem år sedan deltagit i KY-utbildningen (100 p) i Luleå (FIE-studenter). Fem klasser har utexaminerats och i stort sett alla som har klarat utbildningen har nu arbete med i många fall kvalificerade uppgifter. FIE har vidare medverkat i en arbetsgrupp för framtagning av utbildningsplan för högskoleingenjörer (3-årig) vid Luleå universitet i samarbete med Umeå universitet och Vattenfalls skola i Jokkmokk. Man har också nyligen fått förfrågan från Lindholmens Tekniska Gymnasium i Göteborg om hjälp med programfördjupningar i skolplanen GY2001 (skolverket) beträffande yrkesgruppen industrielektriker. Framtagning av handböcker i samarbete med SEK (dokumentation av industriella elanläggningar, kopplingsutrustningar för industriella elanläggningar, potentialutjämning av industriella elanläggningar) samt i samarbete med Svensk Energi (Elsäkerhetsanvisningar för arbete i industrianläggningar ESA-industri-08). En absolut nödvändighet i en accelererande utveckling inom vind, våg och solkraft kombinerat med smart el kommer att kräva satsningar på utbildning och fortlöpande kompetensutveckling av elpersonal. Om inte detta sker kommer industrins elpersonal inom en snar framtid att sakna nödvändig kompetens för att fullgöra ett tekniskt och säkerhetsmässigt tillfredsställande arbete, framhöll Polfjärd med skärpa. 10

13 Vi har nu flyttat verksamheten till kursgården Hörsta skola Elsäkerhetsutbildning AMS-utbildning Nya ESA industri och ESA installation (ISA) Elbehörigheter Allmän behörighet Nya starkströmsföreskrifterna nu även på engelska Mälardalens ElsäkerhetsUtbildningar Hörsta skola, Kumla Tel , Fax E-post: Liftar för underhåll Stort utbud - utrustning anpassad efter dina behov Försäljning Service Reservdelar Support Utbildning Finansiering Euro Energy Components AB - Din kontakt inom el! 3-polig A NYHET! 3 Montagematriel Versa ET-32 Versa ET-32 Versa ET-32 monterad på Mazda Pickup 4x4 Arbetshöjd 10,5 meter. Axellås och varningsskyltar.! Just nu! Omgående leverans till bra pris! Versa VT-51 Versa VT 51 med arbetshöjd 17 m. Unik skåpkonstruktion med snabb och enkel åtkomst. Versa VT-51

14 FIE FÖRENINGEN FÖR INDUSTRIELL ELTEKNIK Ytterst är detta ett ansvar för arbetsgivaren, inte minst när det gäller frågor om status och lön som kan attrahera kompetent personal på olika nivåer inom elorganisationen. FIE kommer även i framtiden att på olika sätt hjälpa och stödja svensk industri i elfrågor genom att verka för samarbete mellan företag och tekniker direkt eller indirekt aktiva inom den industriella eltekniken. Och det är min fasta övertygelse att den framtida utvecklingen på elområdet kommer att kräva en stark, flexibel, samarbetsvillig och kompetent organisation som tillsammans med övriga aktörer inom el- och automationsbranschen kan tillvarata industrins intressen. I denna miljö kommer FIE att utgöra en självklar aktör, avslutade Polfjärd sitt inledningsanförande. TRANSFORMATORER FÖR INDUSTRI & KRAFTBOLAG Gjuthartsisolerade transformatorer kva Krafttransformatorer MVA ELNORD KRAFT Odlingsvägen TÄBY Fråga inte vad Elbranschen kan göra för dig! Fråga vad du kan göra för Elbranschen! Svaret är: Annonsera mera så kan vi existera. 12

15 Reportage: Kjell Duberg Fr.v. Per Halvarsson, ägare till och grundare av Trinergi AB, Lars Michelgård, försäljning, teknisk support och service av instrument, certifierad termograför, Anders Hjalmarsson, försäljning värmekameror, certifierad termograför, Pontus Wadsjö, försäljning elkvalitetsinstrument och värmekameror, certifierad termograför, programutvecklare (bl.a. Dran- View), teknisk support av Dran-View och ENCORE, Niklas Nyström, administration, och Fredrik Spang, försäljning värmekameror, certifierad termograför. Tjugofem år i elkvalitetens tjänst Trinergi AB med kontor i Örebro och Göteborg grundades Det är i dag Sveriges ledande specialist på instrument för elkraftsmätningar och termografi. Produkterna är innovativa och sätter användarvänlig mätvärdespresentation i centrum. Per Halvarsson, ägare till och grundare av Trinergi, berättar att basen i företaget är försäljning och utbildning, men man hyr också ut mätinstrument och utför konsultuppdrag. Trinergi har alltid legat i framkant och ofta drivit på utvecklingen. Som exempel kan nämnas Dran-View, världens mest spridda programvara för elkraftsanalyser. Företaget följer och påverkar utvecklingen inom termografi och elkvalitet genom sina leverantörer och kunder och genom deltagande i internationella mässor. Trinergi har i samarbete med sina kursledare arbetat fram en mängd litteratur på svenska, direkt anpassad till kundernas behov. Produkturvalet är heltäckande och omfattar, förutom värmekameror som är den stora produkten, också batteritestare, Lars Michelgård längst till vänster berättar om olika kameramodeller. Per Halvar Halvarsson tittar in till Fredrik Spang, säljare och certifierad termograför. 13

16 löste ut sina medarbetare, och började arbeta fulltid med företaget. Jag fick agenturen för Dranetz-BMI, världsledande tillverkare av instrument för analys av elkvalitet till vilka vår presentationsprogramvara var framtagen. Efter ett år anställde jag Magnus Eriksson som fortfarande är kvar i företaget, nu som chef för kontoret i Göteborg. Förutom försäljning av mätinstrument och programvaran åkte man ibland ut på konsultjobb som gällde större mätningar. Företaget växte under nittiotalet till fem man. Vi producerade i egen regi ett mätinstrument, PQM, både hårdvara och programvara. Det lever fortfarande kvar för mätning av framför allt effekt och energi. Nycken till dess framgång var att man mycket effektivt i efterhand kan presentera effektkurvorna överskådligt i olika färger, berättar Per. Världsledande programvara I dag har Trinergi sju fast anställda och är fortfarande ledande inom presentation av elkvalitetsdata. Den programvara vi utvecklade under namnet Dran-View är världens mest spridda programvara för elkvalitet med över användare. Programmet säljs över hela världen och är bland annat översatt till kinesiska. Vi sålde rättigheterna till Dranetz Under en kursdag får deltagarna tillfälle att lära känna den utrustning som finns på marknaden. loggrar, multimetrar/installationsprovare, nätstörningsanalysatorer, oscilloskop/signalgeneratorer, programvaror, strömtänger och universalinstrument. Färgad information Trinergi AB startades 1985 av mig och två kompisar i Solna, en tekniker och en ekonom. Själv var jag främst säljare, berättar Per Halvarsson. Parallellt hade vi andra jobb och ingen var heltidsanställd. Förutom att vi sålde mätinstrument på agenturbasis sysslade vi med utveckling av program som presenterade elkvalitetsdata på ett nytt och mer avancerat sätt. På den tiden var skärmbilden i svartvitt och den inbyggda printern gav likaledes en svartvit utskrift. Eftersom man jobbar med tre faser upptäckte Per kundernas behov av att exempelvis kunna se om det var en störning på L1, L2 eller L3, svårt att tyda i en svartvit presentation medan det framgår mycket tydligt i en färgpresentation. Mätningarna sker ofta över längre tid, kanske en månad, och mäter ofta upp till åtta olika kanaler. Utan färger blir det omöjligt att se vad som är vad. Men hjälp av Trinergis datorprogram kunde man bestämma olika färger för olika storheter och få en tydlig och meningsfull presentation. Marknaden uppskattade den programvaran. Örebro blev bas Per flyttade 1991 till Örebro, Värmekameror in på menyn I början av 2000-talet började Trinergi sälja värmekameror. Den verksamheten har växt och dessa produkter utgör numera en stor del av sortimentet. Bilden man får vid avläsningen sparas i kameran på olika typer av datalagringsminnen, USB-minnen, SD-minneskort m.m. Till en början markerades bilderna med löpnummer och tid ungefär som i en digitalkamera. Numera kan man ute i fält skriva in en text eller lägga till ett röstmeddelande på varje bild. De senaste kamerorna tar vid varje exponering, förutom värmebilden, också ett helt vanligt foto för att visa exakt på vilket objekt värmebilden är tagen. Man slipper som tidigare fotografera parallellt med en stillbildskamera, en mycket uppskattad finess. Utbildning ger mervärde Jag vill påstå att vi är den mest kompletta leverantören av värmekameror i Sverige eftersom vi marknadsför flera olika fabrikat, framhåller Per. Kunderna får på så sätt fler valmöjligheter. Men det viktigaste är kanske inte vilken hårdvara Anders Hjalmarsson (längst till höger) beskriver olika områden där en värmekamera kan användas. 14

17 Som extern utbildare inom termografi och elkvalitet använder sig Trinergi regelbundet av Reidar Gustavsson och på bilden till höger får kursdeltagare tips från hans bok Praktisk Termografi. man köper. En fullvärdig leverantör vill inte bara sälja ett instrument utan mer en funktion. Om hårdvaran inte kan användas optimalt får man inte full valuta för kostnaden. Därför erbjuder Trinergi alltid ett paket med både instrument och utbildning. Kurserna arrangeras antingen med ytterst kompetenta externa lärare eller med egna certifierade utbildare inom företaget. Som extern utbildare inom termografi och elkvalitet använder man sig regelbundet av Reidar Gustavsson, konsult i branschen sedan Han har en bakgrund inom tung processindustri och yrkesutbildningsverksamhet. Hans företag Norbo KraftTeknik AB (tidigare Norbo Utbildningskonsult) riktar in sig på konsult- och utbildningsuppdrag, i första hand inom tung processindustri och elproduktion/distribution. Konsultverksamheten omfattar mätuppdrag/felsökning på borgerliga och industriella elnät, konstruktion av och felsökning på industriella motordrifter och dessutom termograferingsuppdrag. Reidar är en av de få i Sverige som är certifierad termograför på ITCs (Infrared Training Center) nivå 3. Utbildningsverksamheten omfattar i första hand tre områden: Borgerliga och industriella elnät med avseende på mätteknik och konstruktion, industriella motordrifter och termograferingsutbildning. Därutöver erbjuds skräddarsydda kurser efter kundens behov. Reidar Gustavsson skriver allt kursmaterial själv för att kunna anpassa det till kursdeltagarnas yrkesvardag. Dessa material ges nu ut i bokform. På byggsidan använder man sig av Sven-Olov Eriksson. Han driver företaget Arcsite, och före- Med termografering avslöjas det som inte är synligt för ett mänskligt öga. Ny katalog Beställ vår nya katalog på 500 sidor. Här presenteras vårt breda sortiment av kablar, kontaktdon och tillbehör. Tel Fax Fråga oss om specialkabel - vår specialitet 15

18 Lars Michelgård visar hur man kan termografera en vätska. Han rör om i vattnet och värmebilden visar hur de olika temperaturerna blandas. Skillnader under 0,1 grader kan observeras. läser i Trinergis kurs Praktisk Fastighetstermografi. Sven-Olov är byggnads- och inredningsarkitekt/msa (Medlem i Sveriges Arkitekter) och universitetsadjunkt i arkitektur, miljö och energihushållning på Högskolan i Gävle, Institutionen för Byggd Miljö, ITB. Han har arbetat i byggnadsbranschen sedan 1973, de senaste tjugo åren som konsult och pedagog. Här går vi in på alla områden där man kan använda en värmekamera inom byggindustrin, t.ex. för att lokalisera fel i byggnaders klimatskärm, kontrollera effekten av isolering och för att mäta temperaturen i ventilationens in- och utluft. Där mäter man enkelt mot gallret. Minskade marginaler De allt lägre hårdvarupriserna gör det svårt att hålla en traditionsenlig agenturverksamhet med fri support, utbildning och service. En värmekamera som förr kostade kr kostar i dag kanske kr och säljarens marginal är lägre även i procent räknat. Resultatet blir att det som nu är en kostnadsfri service får allt sämre förutsättningar att förbli det. De stora katalogföretagen som säljer mycket på webben är vana vid att genom stora volymer klara sig med mycket små marginaler. Det stressar priserna nedåt, en besvärlig sits för den som har en helt annan servicenivå. Som exempel på service kan nämnas att om en kamera går sönder för en kund under garantitiden lånar Trinergi ut en ersättningskamera under reparationsperioden. Per tror att serviceavtal blir vanligt inom ett år. Där skrivs allt sådant in så att det blir lättare att jämföra de olika försäljningskanalerna. Köparen luras annars att stirra sig blind på priset för enbart instrumentet, en i sammanhanget liten del av totalkostnaden. Dyrt att köpa billigt Utbildningsdelen är för oss inte bara ett viktigt konkurrensmedel. Vi vill få bort kundfokus från att köpa en produkt till lägsta möjliga pris utan hänsyn till totalkostnaden. En komplett leverans med en bra hårdvara och effektiv utbildning ger alltid det bästa totalpriset. Företagen har mer och mer upptäckt värdet av att köpa kunskap till personalen så att de kan handskas optimalt med instrumenten. De flesta av våra kunder väljer ett sådant paket. De stora tillverkarna hoppas att försäljningen av värmekameror ska likna försäljningen av mobiltelefoner och komma upp i enorma volymer. Men Per tror att det är fel att jämföra dessa marknader. Ponera att man köper en värmekamera för kr och räknar med att den kommer att användas i fem år, en kostad runt fyratusen kronor per år. Man bortser då från kostnaden att ha en person som sköter värmekameran. I det perspektivet blir inköpspriset en väldigt liten del. Att ha utbildad personal som kan värmekameror kostar väldigt mycket mer än fyratusen per år. Därför kan man utan vidare satsa på en betydligt dyrare kamera som naturligtvis kan väldigt mycket mer. Som vanligt får man det man betalar för. Värmekamera försäkringskrav Det finns knappast någon verksamhet i Sverige som inte kan ha nytta av en värmekamera. Det går snabbt för en rörmokare att ställa in golvvärmetemperaturen och man lokaliserar snabbt små läckor eftersom värmekameran hittar fukt. När en blöt yta torkar åtgår värme från omgivningen som då blir kallare. Värmekameran kan i dag upptäcka skillnader som är mindre än 0,1 grader. Inom byggbranschen upptäcker man fler och fler användningsområden och det är en kundsektor som kommer mycket starkt. Alla elavdelningar på tunga industrier har en värmekamera för att kontrollera ställverk och de elektriska installationerna. Försäkringsbolagen ställer krav på att man ska värmefotografera minst en gång per år. För att få försäkra ett sågverk ställs ofta krav att man har en värmekamera och regelbundet går ronder för att konstatera att inga överhettningar har skett i motorer och lager. Motorer där kylningen inte fungerar på grund av igensättning från spån och damm är en vanlig brandorsak. Viktigt med tillgänglighet Trinergi har öppet alla vardagar 8.00 till och någon är alltid avdelad för att ge support per telefon, även under lunchtid. Som tjänsteföretag tycker jag att det är viktigt att kunderna alltid kan nå oss, betonar Per. Blir det problem vill vi lösa det snabbt, personen i fråga ska inte behöva vänta i timmar eller mötas av en telefonsvarare. Trinergi är med på en hel del mässor. På industrimässorna är det framför allt många hantverkare som upptäcker användbarheten. Där bygger man upp situationer där man kan titta på elfel och elslingor i golvet. Många får då en riktig aha-upplevelse när de får se alla användningsområden som de kanske inte har tänkt på. Den som är intresserad av ytterligare information kan gå in på Trinergis nätplats 16

19 GLOBAL NEDKYLNING en lysande kulturgärning.... Recension: Svante Hjertstrand, civ.ing., och professor emeritus Göran Frostell, Ljusterö. Professor Lars Franzén avslutade sin berömda artikel om koldioxid i Elbranschen nr 3/2009 med rekommendationen att läsa boken GLOBAL NEDKYLNING av Fredrik Charpentier Ljungqvist (Norstedts, 279:-). Den är en lysande kulturgärning med en omfattande redogörelse för jordens klimathistoria och för en högst aktuell granskning av nutida aspekter på klimatets betydelse. Boken som beskriver ramarna för livets möjligheter i gångna tider och i de stundande är lättläst med snygg akademisk svansföring och försedd med bilagor och en riklig käll- och litteraturförteckning. Klimatet, som bestäms av temperaturen, lufthavet och vattnet i alla dess former, is, ånga, snö och drypande fuktighet, ger livet en chans att utvecklas ur koldioxid och solens strålar. Därmed bestäms även mänsklighetens livsvillkor av tillgänglig vegetation och odling, som varierat oerhört genom tiderna med motsvarande konsekvenser för livskvalité och kultur. Om detta får man tankeväckande besked i boken GLOBAL NEDKYLNING på ett samlat och överskådligt sätt som vi inte sett så mycket av tidigare. Hur jordens medeltemperatur uppskattas för förfluten tid och hur den mätes i realtid vore kanske värt att få veta litet mera om. Särskilt intressant vore det att få veta hur havsvattnets temperatur varierar på olika håll. Vattendragen, sjöarna och haven är ju det stora tröga värmemagasinet som alstrar de strålningsdämpande molnen och den värmebevarande vattenångan den mest betydande växthusgasen. Beträffande den aktuella klimatpolitiken med fokus på koldioxiden en livets källa redogör boken för olika teorier och ställningstaganden på ett välgörande sätt. Epilogen berör jordens överbefolkning i förhållande till resurserna och tar upp detta gigantiska problem i ett längre tidsperspektiv med en global nedkylning, dels i en tänkbar näraliggande liten istid (som på 1600-talet), dels i en mångtusenårig nedisning, osäkert när. Enligt professor Franzéns artiklar i Elbranschen och istidsartiklar i Encyclopaedia Britannica finns det oroande indikationer på att den nuvarande varma mellanistiden lider mot sitt slut kanske rent av inom något tusental år. Ett triggande stort, stoftspridande vulkanutbrott kan begränsa respittiden avsevärt och kan därtill ge omedelbara katastrofala effekter på vegetation och odling, så som det har hänt tidigare i nära historisk tid. GLOBAL NEDKYLNING är ett magistralt dokument för att kunna förstå mänsklighetens existentiella problem några generationer framåt. Annonsera i elbranschens oberoende informationskanal! DIESELELVERK Mobila elverk Stationära elverk Containermonterade elverk Kundanpassade elverk Automatikutrustning Box 37, Rydsgård Tel , fax RING FÖR MER INFORMATION! 17

20 DEBATT I ELBRANSCHEN Livets gas och temperaturen Finns det, trots allt, ett samband mellan atmosfärens innehåll av koldioxid och jordens temperatur? I rapporten från IPCC 2007 (Intergovermental Panel on Climate Change), liksom i tidigare rapporter från IPCC, betonas det klara sambandet mellan atmosfärens innehåll av CO 2 (koldioxid) och global temperatur. Den information som lämnas i rapportens figurer visar också ett mycket tydligt samband mellan dessa två faktorer. Information från andra källor visar emellertid att såväl data om CO 2 som om temperaturen, presenterade i IPCC-rapporten, är svåra att bekräfta och att sambandet mellan dessa faktorer också är osäkert. IPCC:s data avviker från ett antal tillgängliga dataserier. IPCC visar en mycket måttlig temperaturstegring under sent 1800-tal och tidigt 1900-tal. Efter en mindre avkylning omkring år 1970 visar rapporten en markant uppvärmning under de följande 20 åren (åren före senaste sekelskiftet). Detta mönster visar IPCC för såväl den globala temperaturen som för ett antal delområden. Målet är tydligen att övertyga läsarna om att den globala temperaturen har förändrats likartat inom stora områden och att den stigit mycket markant åren före år I samma rapport visas att atmosfärens innehåll av CO 2 ökade långsamt från 1700-talet och fram emot 1950-talet för att därefter öka allt snabbare. Såväl WIBJÖRN KARLÉN PROFESSOR EMERITUS, UPPSALA förändringarna i temperatur som i CO 2 har ifrågasatts eftersom oberoende studier visar ett påtagligt annorlunda mönster i variationerna. Mängden CO 2 i atmosfären över långa perioder har ansetts kunna bestämmas med hjälp av den luft, som inneslutits mellan snökristaller när inlandsisarna bildades. I grova drag torde metoden ge rimliga resultat, men koldioxid innesluten i glaciäris kan förflyttas något i vertikal riktning, en förflyttning som kan påverka detaljer i variationer i koncentrationen av CO 2 i iskärnor. Mängden koldioxid i luften under mer än år har bestämts med en av iskärnor oberoende metod, en metod baserad på att antalet celler per ytenhet i barr och löv av den typ (klyvöppningar), som reglerar upptaget av CO 2 från atmosfären. Antalet sådana celler förändras med koncentrationen av CO 2 i atmosfären. Metoden visar påtagliga variationer i förekomsten av CO 2 under den tid för vilken data finns, avvikelser som inte alls visas i de data som IPCC använder. Mellan år 1812 och år 1957 har dessutom ett stort antal (ca ) direkta mätningar av mängden CO 2 i luften utförts. Mängden CO 2 i atmosfären har varierat. Data från studier av klyvöppningar visar liknande variationer i atmosfärens innehåll av CO 2, varför metoderna stöder varandra under överlappande tid. Inget av dessa från IPCC oberoende resultat visar en svag, mot slutet allt snabbare ökning av mängden CO 2 i atmosfären mellan 1700-talet och fram till slutet av 1900-talet, vilket figurer i IPCC-rapporten gör. Om det hävdade nära sambandet mellan mängden CO 2 i atmosfären, och global temperatur vore korrekt, borde variationerna i klimatet fram emot 1950-talet ha varit små, något som data inte visar (t.ex. direkta temperaturobservationer från 1660-talet, trädringar, stalagmiter och sediment). Eftersom naturliga variationer i klimatet av samma storlek som under och talen har förekommit vid upprepade tillfällen finns det inget som talar för att CO 2 är den enda faktor som påverkat klimatet påtagligt under de senaste åren. CO 2 i atmosfären har varierat, något som såväl studier av klyvöppningar som direkta mätningar visar, men de senaste variationerna i klimatet har troligen orsakats av samma krafter som tidigare påverkade klimatet och inte av människans utsläpp av växthusgaser. Det är välkänt att kallt vatten kan lösa mer CO 2 än varmt vatten. En uppvärmning av jorden bör leda till att haven avger en del av den CO 2 som de har absorberat under kallare förhållanden. Detta har bl.a. påvisats i samband med den markanta globala uppvärmningen under slutskedet av den senaste istiden. Efter en uppvärmning känd från förändringar i mängden av syreisotopen 18 O i iskärnor, följde en ökning av mängden CO 2 först omkring 800 år senare. CO 2 avgavs från havsytan när havens temperatur steg, men koldioxiden hade ingen markant betydelse för att klimatet blev varmare i samband med att inlandsisarna smälte. Information om mängden CO 2 i atmosfären har, som nämnts tidigare, insamlats sedan år Dessa data har inte använts i IPPC-rapporterna emedan de har betraktats som mindre tillförlitliga än data från iskärnor. I figuren visas medelvärden för denna stora mängd direkta observationer tillsammans med temperaturdata för ett par stationer (huvudsakligen 5-årsmedel). Temperaturserierna är sinsemellan väl korrelerade. Data om CO 2 (enligt Beck 2007) följer temperatursvängningarna men CO 2 stiger först något efter det att temperaturen började stiga (t.ex talet). Eftersom långa temperaturserier enbart finns för begränsade områden (här enbart exemplifierade av några få stationer) bevisar resultaten inte ett globalt samband mellan temperatur och CO 2. Men, det kan inte uteslutas att den markanta sentida uppgången av CO2 i atmosfären till en del är ett resultat av uppvärmningen under och 1990-talen även om förbränningen av fossila bränslen också tillfört atmosfären en hel del. CO 2 -resultaten visar att IPCC:s koldioxidkurva, som inte visar någon variabilitet, omöjligt kan vara korrekt då klimatets variationer är väl dokumenterade. REFERENSER Beck, E.-G., 2007: 180 Year Tre exempel på temperaturdata (Uppsala, nordiska länder, Arkhangelsk) visas här tillsammans med två uppfattningar om hur koncentrationen av CO 2 i atmosfären varierat (IPCC 2007 och Beck 2007). Temperatur och CO 2, i den version Beck presenterat, visar ett svagt samband (Becks data digitaliserade för hand). Koncentrationen av CO 2 enligt IPCC visar inget samband. 18

Klimat, vad är det egentligen?

Klimat, vad är det egentligen? Klimat, vad är det egentligen? Kan man se klimatet, beröra, höra eller smaka på det? Nej, inte på riktigt. Men klimatet påverkar oss. Vi känner temperaturen, när det regnar, snöar och blåser. Men vad skiljer

Läs mer

Koldioxid Vattenånga Metan Dikväveoxid (lustgas) Ozon Freoner. Växthusgaser

Koldioxid Vattenånga Metan Dikväveoxid (lustgas) Ozon Freoner. Växthusgaser Växthuseffekten Atmosfären runt jorden fungerar som rutorna i ett växthus. Inne i växthuset har vi jorden. Gaserna i atmosfären släpper igenom solstrålning av olika våglängder. Värmestrålningen som studsar

Läs mer

Föreningen för Industriell Elteknik

Föreningen för Industriell Elteknik för FRAMTIDENS ELFRÅGOR inom SVENSK INDUSTRI och NÄRINGSLIV ÅRSMÖTE World Trade Center Stockholm Dagordning 1. Mötets öppnande 2. Val av två personer att vara rösträknare och jämte mötets ordförande justera

Läs mer

Växthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Dina val gör skillnad

Växthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Dina val gör skillnad Växthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Dina val gör skillnad www.nyavagvanor.se Växthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Om du ännu inte har börjat fundera på växthuseffekten kan det vara dags

Läs mer

Vadå klimat? Resurser för framtiden är en klimatkampanj ett samarbete mellan Kriminalvården och Specialfastigheter.

Vadå klimat? Resurser för framtiden är en klimatkampanj ett samarbete mellan Kriminalvården och Specialfastigheter. Vadå klimat? Resurser för framtiden är en klimatkampanj ett samarbete mellan Kriminalvården och Specialfastigheter. Spela roll! Klimatet är en av våra viktigaste frågor. För oss, våra barn och barnbarn.

Läs mer

UR-val svenska som andraspråk

UR-val svenska som andraspråk AV-nr 101196tv 3 4 UR-val svenska som andraspråk Klimatet och växthuseffekten och Klimatet vad kan vi göra? Handledning till två program om klimat och växthuseffekten av Meta Lindberg Attlerud Förberedelse

Läs mer

Biobränsle. Effekt. Elektricitet. Energi. Energianvändning

Biobränsle. Effekt. Elektricitet. Energi. Energianvändning Biobränsle X är bränslen som har organiskt ursprung, biomassa, och kommer från de växter som lever på vår jord just nu. Exempel på X är ved, rapsolja, biogas och vissa typer av avfall. Effekt Beskriver

Läs mer

Klimatförändringar Omställning Sigtuna/SNF Sigtuna 2014-03-29 Svante Bodin. Sustainable Climate Policies

Klimatförändringar Omställning Sigtuna/SNF Sigtuna 2014-03-29 Svante Bodin. Sustainable Climate Policies Klimatförändringar Omställning Sigtuna/SNF Sigtuna 2014-03-29 Svante Bodin Bella Centre, Köpenhamn 2009 Hur kommer det att se ut i Paris 2015 när avtalet om utsläpp 2030 ska tas? Intergovernmental Panel

Läs mer

Smarta elnät För ett hållbart samhälle

Smarta elnät För ett hållbart samhälle Smarta elnät För ett hållbart samhälle Smarta elnät För ett hållbart samhälle Dagens kraftnät baserar sig på att elen produceras i stora kraftanläggningar och att flödet i transmissionsoch distributionsnäten

Läs mer

Klimatsmart på jobbet Faktaavsnitt Så fungerar klimatet Reviderad 2010-06-03

Klimatsmart på jobbet Faktaavsnitt Så fungerar klimatet Reviderad 2010-06-03 Så fungerar klimatet Vi som går den här utbildningen har olika förkunskaper om klimatfrågan och växthuseffekten. Utbildningen är uppbyggd för att den ska motsvara förväntningarna från många olika verksamheter

Läs mer

Så avancerad att vi blev tvungna att skapa en ny kategori

Så avancerad att vi blev tvungna att skapa en ny kategori Vi presenterar Fluke VT02 Visual IR Thermometer Så avancerad att vi blev tvungna att skapa en ny kategori Visuell inspektion Inga fel kan identifieras med blotta ögat Traditionell IR-termometer Optimerad

Läs mer

Vindkraft. Varför? Finns det behov? Finns det ekonomi i vindkraft? Samverkan ett recept till framgång!

Vindkraft. Varför? Finns det behov? Finns det ekonomi i vindkraft? Samverkan ett recept till framgång! Vindkraft Varför? Finns det behov? Finns det ekonomi i vindkraft? Samverkan ett recept till framgång! Klimatförändring är ett faktum V i t ä n k e r p å m o r g o n d a g e n s e n e r g i b e h o v -

Läs mer

IPCCs femte utvärderingsrapport. Klimatförändringarnas fysikaliska bas

IPCCs femte utvärderingsrapport. Klimatförändringarnas fysikaliska bas IPCCs femte utvärderingsrapport Delrapport 1 Klimatförändringarnas fysikaliska bas Innehåll Observerade förändringar Förändringar i atmosfären Strålningsdrivning Förändringar i haven Förändringar i snö-

Läs mer

Kundanpassade ställverk. Vi bygger ställverk snabbt och effektivt utifrån din specifikation.

Kundanpassade ställverk. Vi bygger ställverk snabbt och effektivt utifrån din specifikation. Kundanpassade ställverk Vi bygger ställverk snabbt och effektivt utifrån din specifikation. Vi på Eldon sätter alltid kunden i centrum och gör allt vi kan för att leverera en optimal skåp- och ställverkslösning

Läs mer

Namn: Fysik åk 4 Väder VT 2014. Väder Ex. Moln, snö, regn, åska, blåst och temperatur. Meteorologi Läran om vad som händer och sker i luften

Namn: Fysik åk 4 Väder VT 2014. Väder Ex. Moln, snö, regn, åska, blåst och temperatur. Meteorologi Läran om vad som händer och sker i luften Namn: Fysik åk 4 Väder VT 2014 Väder Ex. Moln, snö, regn, åska, blåst och temperatur. Meteorologi Läran om vad som händer och sker i luften År, årstider, dag och natt Vi har fyra årstider; vår, sommar,

Läs mer

Sverigedemokraterna 2011

Sverigedemokraterna 2011 Energipolitiskt program S 2011 Vision För att Sverige ska kunna upprätthålla en hög internationell konkurrenskraft och levnadsstandard vill S föra en energipolitik som säkerställer en prisvärd och tillförlitligenergiförsörjning,

Läs mer

2-1: Energiproduktion och energidistribution Inledning

2-1: Energiproduktion och energidistribution Inledning 2-1: Energiproduktion och energidistribution Inledning Energi och energiproduktion är av mycket stor betydelse för välfärden i ett högteknologiskt land som Sverige. Utan tillgång på energi får vi problem

Läs mer

Lars Bärring, SMHI. Vad säger IPCC-rapporterna?

Lars Bärring, SMHI. Vad säger IPCC-rapporterna? Lars Bärring, SMHI Vad säger IPCC-rapporterna? Lars Bärring, SMHI, IPCC kontaktpunkt Vad säger IPCC-rapporterna? Klimatanpassning Sverige 2014 IPCC har levererat sina tre huvudrapporter Stockholm september

Läs mer

Hållbar utveckling Vad betyder detta?

Hållbar utveckling Vad betyder detta? Hållbar utveckling Vad betyder detta? FN definition en ytveckling som tillfredsställer dagens behov utan att äventyra kommande generations möjlighet att tillfredsställa sina behov Mål Kunna olika typer

Läs mer

Vill du bli ett energigeni? Lärarhandledning

Vill du bli ett energigeni? Lärarhandledning Vill du bli ett energigeni? Lärarhandledning Utbildningsmaterialet Vill du bli ett energigeni är tänkt som ett kompletterande material i samhällskunskaps- och fysikundervisning i årskurserna 4 9, för inspiration,

Läs mer

Min bok om hållbar utveckling

Min bok om hållbar utveckling Min bok om hållbar utveckling av: Emilia Nordstrand från Jäderforsskola Energianvändning När jag såg filmen så tänkte jag på hur mycket energi vi egentligen använder. Energi är det som gör att te.x. lamporna

Läs mer

FORMULÄR FOR ELEKTRISKE APPARATER. En del av verktyget: www.seeeffect.se

FORMULÄR FOR ELEKTRISKE APPARATER. En del av verktyget: www.seeeffect.se FORMULÄR FOR ELEKTRISKE APPARATER En del av verktyget: www.seeeffect.se SeeEffect har utvecklats i samarbete mellan Interactive Institute - Swedish ICT och Håll Sverige Rent. Projektet finansieras av Energimyndigheten.

Läs mer

Erik Engström. Klimatförändring i undervisningen

Erik Engström. Klimatförändring i undervisningen Erik Engström Klimatförändring i undervisningen Alvesta 13 november 2014 Vad är det för skillnad på klimat och väder? Climate is what you expect, weather is what you get (Robert A. Heinlein, 1973, Time

Läs mer

Facit. Rätt och fel på kunskapstesterna.

Facit. Rätt och fel på kunskapstesterna. Facit. Rätt och fel på kunskapstesterna. Kunskapstest: Energikällorna. Rätt svar står skrivet i orange. 1. Alla använder ordet energi, men inom naturvetenskapen används en definition, dvs. en tydlig förklaring.

Läs mer

Vad händer med klimatet? 10 frågor och svar om klimatförändringen

Vad händer med klimatet? 10 frågor och svar om klimatförändringen Vad händer med klimatet? 10 frågor och svar om klimatförändringen Vi människor släpper ut stora mängder växthusgaser. När halten av växthusgaser ökar i atmosfären stannar mer värme kvar vid jordytan. Jordens

Läs mer

Att navigera mellan klimatskeptiker & domedagsprofeter Föredrag för GAME & Näringslivets miljöchefer Göteborg Fysisk resursteori Energi & Miljö, Chalmers Norra halvklotets medeltemperatur under de senaste

Läs mer

På väg mot ett koldioxidneutralt samhälle med el i tankarna!

På väg mot ett koldioxidneutralt samhälle med el i tankarna! På väg mot ett koldioxidneutralt samhälle med el i tankarna! Världen, och särskilt den industrialiserade delen av världen, står inför stora krav på minskning av växthusgasutsläpp. I Sverige har regeringen

Läs mer

Klimatpolicy Laxå kommun

Klimatpolicy Laxå kommun Laxå kommun 1 (5) Klimatstrategi Policy Klimatpolicy Laxå kommun Genom utsläpp av växthusgaser bidrar Laxå kommun till den globala klimatpåverkan. Det största tillskottet av växthusgaser sker genom koldioxidutsläpp

Läs mer

Utdrag från kapitel 1

Utdrag från kapitel 1 Utdrag från kapitel 1 1.1 Varför en bok om produktionsutveckling? Finns det inte böcker om produktion så att det räcker och blir över redan? Svaret på den frågan är både ja och nej! Det finns många bra

Läs mer

System 800xA Marketing, 2013 Framtidens Automation i det smarta elnät. v 7.5x

System 800xA Marketing, 2013 Framtidens Automation i det smarta elnät. v 7.5x System 800xA Marketing, 2013 Framtidens Automation i det smarta elnät v 7.5x Trender Mikro-generering Små och mångskalig kraftgenerering Elcertifikat som stimulerar produktion av förnybar energi Dubbla

Läs mer

Lösningar för ventilation

Lösningar för ventilation lindab ventilation Lösningar för ventilation Vår vision Lindab skall uppfattas som världens bästa varumärke i VVS-branschen. Mission Vår mission är att göra det möjligt för alla människor att åtnjuta

Läs mer

Elförsörjning med hjälp av solceller

Elförsörjning med hjälp av solceller Elförsörjning med hjälp av solceller Av: Hanna Kober 9B Datum: 2010-05-20 Handledare: Olle & Pernilla 1 Innehållsförteckning Inledning sid 3 Bakgrund sid 3 Syfte/Frågeställning sid 3 Metod sid 3 Resultat

Läs mer

SVERIGEDEMOKRATISKT INRIKTNINGSPROGRAM FÖR ENERGIPOLITIK

SVERIGEDEMOKRATISKT INRIKTNINGSPROGRAM FÖR ENERGIPOLITIK SVERIGEDEMOKRATISKT INRIKTNINGSPROGRAM FÖR ENERGIPOLITIK Antogs av Landsdagarna 2011. Tryckversion 2.0-2014-03-04 VISION För att Sverige ska kunna upprätthålla en hög internationell konkurrenskraft och

Läs mer

150 år av erfarenhet och nytänkande

150 år av erfarenhet och nytänkande 150 år av erfarenhet och nytänkande 1 Lyhörda och proaktiva Vi har valt Beijer Industri som huvudleverantör eftersom de är lyhörda och proaktiva. De har det tekniska kunnandet som krävs för att hålla vår

Läs mer

Projektarbeten på kursen i Fysik för C & D

Projektarbeten på kursen i Fysik för C & D Projektarbeten på kursen i Fysik för C & D Målsättning: Projekten syftar till teoretisk- och i vissa fall experimentell fördjupning inom områdena termodynamik, klimatfysik och förbränning, med en tydlig

Läs mer

Förnybara energikällor:

Förnybara energikällor: Förnybara energikällor: Vattenkraft Vattenkraft är egentligen solenergi. Solens värme får vatten från sjöar, älvar och hav att dunsta och bilda moln, som sedan ger regn eller snö. Nederbörden kan samlas

Läs mer

Vattenkraftstationers generatorer Vattenkraftstationers reläteknik 15% rabatt om du går båda kurserna!

Vattenkraftstationers generatorer Vattenkraftstationers reläteknik 15% rabatt om du går båda kurserna! Vattenkraftstationers generatorer Vattenkraftstationers reläteknik 15% rabatt om du går båda kurserna! 1 Bygger din kompetens Vattenkraftstationers generatorer funktion/konstruktion/underhåll Inom vattenkraften

Läs mer

ANSVARSFULL ARKITEKTUR

ANSVARSFULL ARKITEKTUR OM WHITE ANSVARSFULL ARKITEKTUR Människans inverkan får allt tydligare konsekvenser för det ekologiska system vi alla tillhör. Aldrig har en generation behövt bry sig så mycket om vad som händer med jorden

Läs mer

EU:s klimat- och miljöstrategi hur agerar elbranschen? Värmeforsks jubiléumskonferens 24 januari 2008 Bo Källstrand, VD Svensk Energi

EU:s klimat- och miljöstrategi hur agerar elbranschen? Värmeforsks jubiléumskonferens 24 januari 2008 Bo Källstrand, VD Svensk Energi EU:s klimat- och miljöstrategi hur agerar elbranschen? Värmeforsks jubiléumskonferens 24 januari 2008 Bo Källstrand, VD Svensk Energi EU:s paket en enorm utmaning Klara klimatmålen Klara förnybarhetsmålen

Läs mer

Simulering av möjliga klimatförändringar

Simulering av möjliga klimatförändringar Simulering av möjliga klimatförändringar Torben Königk, Rossby Centre/SMHI Bakgrund, observationer IPCC AR4, globala scenarier Regionala scenarier IPCC AR5 Bakgrund Observationer visar en tydlig uppvärmning

Läs mer

HÄR går det upp ett ljus!

HÄR går det upp ett ljus! HÄR går det upp ett ljus! Du som vill veta hur saker och ting fungerar och som gillar att skruva isär och plocka ihop prylar, du ska söka in på gymnasiets Elprogram, inriktning Elteknik. Det är grunden

Läs mer

Praktisk elteknik. Baskurs Apparater och motorer Schemaläsning och felsökning. Bygger din kompetens

Praktisk elteknik. Baskurs Apparater och motorer Schemaläsning och felsökning. Bygger din kompetens Praktisk elteknik Baskurs Apparater och motorer Schemaläsning och felsökning 1 Bygger din kompetens Praktisk elteknik STF har ett utbud av kurser i praktisk elteknik. Tillsammans ger de dig heltäckande

Läs mer

Växthuseffekten, Kyotoprotokollet och klimatkompensering

Växthuseffekten, Kyotoprotokollet och klimatkompensering Frågor och svar om: Växthuseffekten, Kyotoprotokollet och klimatkompensering 1. Klimatförändring Hur fungerar växthuseffekten? Den naturliga växthuseffekten är en förutsättning för livet på jorden. Beräkningar

Läs mer

Energisituation idag. Produktion och användning

Energisituation idag. Produktion och användning Energisituation idag Produktion och användning Svensk energiproduktion 1942 Energislag Procent Allmänna kraftföretag, vattenkraft 57,6 % Elverk 6,9 % Industriella kraftanläggningar (ved mm) 35,5 % Kärnkraft

Läs mer

Transportsektorn - Sveriges framtida utmaning

Transportsektorn - Sveriges framtida utmaning Harry Frank Energiutskottet KVA Transportsektorn - Sveriges framtida utmaning Seminarium 2 dec 2010 Harry Fr rank KVA - 1 12/3/2010 0 Kungl. Skogs- och Lantbruksakademien rank KVA - 2 Förenklad energikedja

Läs mer

ELAVBROTTET I STOCKHOLM 090531

ELAVBROTTET I STOCKHOLM 090531 1 ELAVBROTTET I STOCKHOLM 090531 Peter Lindberg peter.lindberg@elsakerhetsverket.se RAPPORT Dnr/ref09EV841 2 3 Sammanfattning På söndagskvällen den 31 maj inträffade ett elavbrott som innebar att elförsörjningen

Läs mer

Uppgift: 1 På spaning i hemmet.

Uppgift: 1 På spaning i hemmet. Julias Energibok Uppgift: 1 På spaning i hemmet. Min familj tänker redan ganska miljösmart, men det finns såklart saker vi kan förbättra. Vi har redan bytt ut alla vitvaror till mer energisnåla vitvaror.

Läs mer

Framtidskontraktet. Avsnitt: Ansvar för morgondagen med en bättre miljö i dag. Version: Beslutad version

Framtidskontraktet. Avsnitt: Ansvar för morgondagen med en bättre miljö i dag. Version: Beslutad version Framtidskontraktet Avsnitt: Ansvar för morgondagen med en bättre miljö i dag Version: Beslutad version Ansvar för morgondagen med en bättre miljö i dag 5 Klimatfrågan är vår tids ödesfråga. Om temperaturen

Läs mer

Vad är vatten? Ytspänning

Vad är vatten? Ytspänning Vad är vatten? Vatten är livsviktigt för att det ska finnas liv på jorden. I vatten finns något som kallas molekyler. Dessa molekyler går inte att se med ögat, utan måste ses med mikroskop. Molekylerna

Läs mer

1769 av Nicholas Cugnot 1885 Carl Benz tvåtaktsmotor (gas)

1769 av Nicholas Cugnot 1885 Carl Benz tvåtaktsmotor (gas) Bilar 1769 av Nicholas Cugnot 1885 Carl Benz tvåtaktsmotor (gas) T- Ford 1908-1927 av Henry Ford, Ford Motor Company Michigan USA 1950-60-70 amerikanska V8 motorer Vad är orsaken till att människan utvecklar

Läs mer

Mänsklig skuld till global uppvärmning ej bevisad

Mänsklig skuld till global uppvärmning ej bevisad Mänsklig skuld till global uppvärmning ej bevisad "De redovisade argumenten för mänsklig uppvärmning av Jorden via förbränning av fossila bränslen är långt ifrån övertygande. I själva verket finns det

Läs mer

Hur förändras vårat klimat nu och i framtiden?

Hur förändras vårat klimat nu och i framtiden? 2010-01-27 Kronobergs län Hur förändras vårat klimat nu och i framtiden? Christer Jansson christer.jansson@smhi.se Bakgrund Vad är väder, vad är klimat Växthusgaser och klimatförändringar Hur har klimatet

Läs mer

Lokal Pedagogisk Planering i Kemi Ämnesområde: Organisk kemi

Lokal Pedagogisk Planering i Kemi Ämnesområde: Organisk kemi Lokal Pedagogisk Planering i Kemi Ämnesområde: Organisk kemi Ansvarig lärare: Janne Wåhlin jan.wahlin@edu.upplandsvasby.se Läroplanens centrala innehåll gällande kemi säger att du ska lära om kolatomens

Läs mer

Påverkas Blekinge av klimatförändringarna? Cecilia Näslund

Påverkas Blekinge av klimatförändringarna? Cecilia Näslund Påverkas Blekinge av klimatförändringarna? Cecilia Näslund Klimat- och energisamordnare Stockholm, 27 sept 2013 IPCC - Climate Change 2013 Summary for Policymakers, Working Group 1 Utsläppen av växthusgaser

Läs mer

Rätt temperatur inomhus. Skapa det perfekta arbetsklimatet

Rätt temperatur inomhus. Skapa det perfekta arbetsklimatet Rätt temperatur inomhus Skapa det perfekta arbetsklimatet Maximera arbetsklimatet Minimera energikostnaden Öka komforten Maximera arbetsklimatet Öka komforten Minimera energikostnaden 21 Just 21 grader

Läs mer

Energi VT-13. 1 av 6. Syfte: Kopplingar till läroplan. Lerum. Energi kan varken förstöras eller nyskapas, utan bara omvandlas mellan olika former.

Energi VT-13. 1 av 6. Syfte: Kopplingar till läroplan. Lerum. Energi kan varken förstöras eller nyskapas, utan bara omvandlas mellan olika former. Energi VT-13 Syfte: Energi kan varken förstöras eller nyskapas, utan bara omvandlas mellan olika former. Världens energibehov tillgodoses idag till stor del genom kol och olja, de så kallade fossila energikällorna.de

Läs mer

1. Förklara på vilket sätt energin från solen är nödvändig för alla levande djur och växter.

1. Förklara på vilket sätt energin från solen är nödvändig för alla levande djur och växter. FACIT Instuderingsfrågor 1 Energi sid. 144-149 1. Förklara på vilket sätt energin från solen är nödvändig för alla levande djur och växter. Utan solen skulle det bli flera hundra minusgrader kallt på jorden

Läs mer

1 (6) Sida. 2013-04-15 Datum. Scandinavia

1 (6) Sida. 2013-04-15 Datum. Scandinavia 1 (6) Sida GÖTEBORG Deltagarna samlade utanför GöteborgsOperan Foto: Lars-Göran Sander, Fluid Scandinavia Rickard Sjöblom och Henrik Smedjegård, årets organisatörer för Hydraulikdagarna. 2 (6) Sida SSG

Läs mer

Var rädd om dina nära och kära. elinstallationer är färskvara!

Var rädd om dina nära och kära. elinstallationer är färskvara! Var rädd om dina nära och kära elinstallationer är färskvara! Dolda elfel kan visa sig vara livsfarliga Elanläggningar åldras precis som allt annat i ett hus. Ju fler år som går, desto större risk att

Läs mer

East Sweden Business Solutions. Effektiv logistik

East Sweden Business Solutions. Effektiv logistik East Sweden Business Solutions Effektiv logistik Välkommen till East Sweden, affärsmiljön med växtkraft! Rätt läge Vad har globala industriföretag som Siemens, Ericsson, Toyota, Saab och Väderstadverken

Läs mer

Volontärutbildning. Modul 1: Introduktion / Motivation

Volontärutbildning. Modul 1: Introduktion / Motivation Volontärutbildning Modul 1: Introduktion / Motivation Välkommen och program för dagen MODUL 1: Introduktion / Motivation Mål med utbildningen Introduktion Energi och klimatförändringar Klimatförändringar

Läs mer

Vindkraften en folkrörelse

Vindkraften en folkrörelse Vindkraften idag och imorgon Västerås 2008-11-27 Vindkraften en folkrörelse Energiansvarig (v) i riksdagen 1998-2002 Ledamot i DESS 1997-2001 styrelsen för Statens Energimyndighet (2003-06) ledamot VEABs

Läs mer

Förslag till energiplan

Förslag till energiplan Förslag till energiplan Bilaga 2: Miljöbedömning 2014-05-20 Remissversion BI L A G A 2 : M I L J Ö BE D Ö M N I N G Förslag till energiplan Finspångs kommun 612 80 Finspång Telefon 0122-85 000 Fax 0122-850

Läs mer

Klimatscenarier för Sverige beräkningar från SMHI

Klimatscenarier för Sverige beräkningar från SMHI Klimat- och miljöeffekters påverkan på kulturhistoriskt värdefull bebyggelse Delrapport 1 Klimatscenarier för Sverige beräkningar från SMHI Klimatscenarier för Sverige beräkningar från SMHI 2 För att öka

Läs mer

Information från Ulricehamns kommun. Ulricehamnare Din insats för vårt klimat spelar roll

Information från Ulricehamns kommun. Ulricehamnare Din insats för vårt klimat spelar roll Information från Ulricehamns kommun Ulricehamnare Din insats för vårt klimat spelar roll Allt är på en armlängds Det är lätt att spela roll. Det gäller bara att dina händer tar en annan produkt i butikens

Läs mer

Mathias Sundin Projektledare skolaktiviteter BioFuel Region / KNUT-projektet mathias.sundin@biofuelregion.se

Mathias Sundin Projektledare skolaktiviteter BioFuel Region / KNUT-projektet mathias.sundin@biofuelregion.se Mathias Sundin Projektledare skolaktiviteter BioFuel Region / KNUT-projektet mathias.sundin@biofuelregion.se Vision Norra Sverige en världsledande region i omställningen till ett ekonomiskt, socialt och

Läs mer

Erik Engström. Global uppvärmning och framtidens klimat i Lomma

Erik Engström. Global uppvärmning och framtidens klimat i Lomma Erik Engström Global uppvärmning och framtidens klimat i Lomma Är den globala uppvärmningen över nu? Foto: Erik Engström 2 Nej, globalt sett fortsätter uppvärmningen! Avvikelse i globala medelyttemperaturen

Läs mer

det är så mycket man kan göra med el.

det är så mycket man kan göra med el. det är så mycket man kan göra med el. Förr värmde man sig vid öppen eld. Sen med kaminer och kakelugnar. Och man slutade jobba när det blev mörkt. Förr i världen levde folk nära naturen på ett helt annat

Läs mer

Framtiden underlag, trendspaning. Mats Söderström, Energisystem, Linköpings universitet

Framtiden underlag, trendspaning. Mats Söderström, Energisystem, Linköpings universitet Framtiden underlag, trendspaning Mats Söderström, Energisystem, Linköpings universitet Innehåll EU:s mål Framtidsbilder för svensk industri Utvecklingsplattform för energiintensiv industri Energimyndighetens

Läs mer

Frossa en brännhet klimatfars

Frossa en brännhet klimatfars Introduktion till Frossa en brännhet klimatfars Vi kommer från Teater Barbara och vi heter Johan Ehn, Anders Jansson och Carina Jingrot. Vi är skådespelare i pjäsen FROSSA en brännhet klimatfars. Föreställningen

Läs mer

Information från härryda kommun. Du som bor i Härryda kommun Din insats för vårt klimat spelar roll

Information från härryda kommun. Du som bor i Härryda kommun Din insats för vårt klimat spelar roll Information från härryda kommun Du som bor i Härryda kommun Din insats för vårt klimat spelar roll Allt är på en armlängds Det är lätt att spela roll. Det gäller bara att dina händer tar en annan produkt

Läs mer

ELBRANSCHEN. Kan vi leva utan strålning? Besök Elbranschens nätplats: www.elbranschen.nu OBEROENDE ELTEKNISK TIDSKRIFT ÅRGÅNG 82 NR.

ELBRANSCHEN. Kan vi leva utan strålning? Besök Elbranschens nätplats: www.elbranschen.nu OBEROENDE ELTEKNISK TIDSKRIFT ÅRGÅNG 82 NR. ELBRANSCHEN OBEROENDE ELTEKNISK TIDSKRIFT ÅRGÅNG 82 NR. 3 2011 Kan vi leva utan strålning? Besök Elbranschens nätplats: www.elbranschen.nu 8 KURSER ELKVALITET OCH TERMOGRAFI Praktisk elkvalitet Vad är

Läs mer

MAMMUT ISTIDEN ÄR HÄR. Utställningsfakta

MAMMUT ISTIDEN ÄR HÄR. Utställningsfakta MAMMUT ISTIDEN ÄR HÄR Utställningsfakta Tre kilometer - på höjden! Så tjock var den, inlandsisen som låg som ett tungt vintertäcke över norra Europa för tiotusentals år sedan. Nu är den tillbaka. Istiden

Läs mer

Nu skapar vi världens första koldioxidfria fordonsfabrik.

Nu skapar vi världens första koldioxidfria fordonsfabrik. Nu skapar vi världens första koldioxidfria fordonsfabrik. Lars Mårtensson, Miljöchef Volvo Lastvagnar AB Maria Blechingberg, Miljöcontroller Göteborg Energi AB Några få grader gör stor skillnad Förbränning

Läs mer

Anförande: Claes Norgren i trafikutskottets seminarium om hållbarhetsperspektivet i samhällsekonomiska analyser

Anförande: Claes Norgren i trafikutskottets seminarium om hållbarhetsperspektivet i samhällsekonomiska analyser Anförande: Claes Norgren i trafikutskottets seminarium om hållbarhetsperspektivet i samhällsekonomiska analyser Riksrevisor Claes Norgren medverkade i ett öppet seminarium i riksdagen den 12 februari och

Läs mer

När du behöver. Flexibel, klimatsmart & problemfri värme

När du behöver. Flexibel, klimatsmart & problemfri värme När du behöver Flexibel, klimatsmart & problemfri värme LEVERANS kundanpassade värmeanläggningar En nyckelfärdig värmeanläggning anpassad efter din verksamhet, konstruerad med dina behov av värme, miljömål

Läs mer

Framtidens Energilösningar

Framtidens Energilösningar Framtidens Energilösningar Marie Holmberg Schneider Electric Arrangeras av Voltimum.se portalen för elproffs Faktum Energidilemmat Behov Efterfrågan År 2050 Elförbrukning år 2030 Källa: IEA 2007 vs CO

Läs mer

Uppvärmning och nedkylning med avloppsvatten

Uppvärmning och nedkylning med avloppsvatten WASTE WATER Solutions Uppvärmning och nedkylning med avloppsvatten Återvinning av termisk energi från kommunalt och industriellt avloppsvatten Uc Ud Ub Ua a kanal b avloppstrumma med sil från HUBER och

Läs mer

Över 500,000 kunder varje år. Omsätter $ 900 miljoner i årlig försäljning.

Över 500,000 kunder varje år. Omsätter $ 900 miljoner i årlig försäljning. NCH NCH är en ledande leverantör av - industriell hygien produkter, rengörings- och underhållslösningar. Över 500,000 kunder varje år Utvecklar, tillverkar och levererar över 100,000 produkter Omsätter

Läs mer

söndag den 11 maj 2014 Vindkraftverk

söndag den 11 maj 2014 Vindkraftverk Vindkraftverk Vad är ursprungskällan? Hur fångar man in energi från vindkraftverk? Ett vindkraftverk består utav ett högt torn, högst upp på tornet sitter en vindturbin. På den vindturbinen sitter det

Läs mer

Renovera med Weber. genomtänkt renovering för fasader, balkonger, våtrum och golv.

Renovera med Weber. genomtänkt renovering för fasader, balkonger, våtrum och golv. Renovera med Weber genomtänkt renovering för fasader, balkonger, våtrum och golv. Weber Renovate genomtänkt renovering för fasader, balkonger, våtrum och golv. Syftet med renovering är att återställa

Läs mer

Trygg Energi. Pathways to Sustainable European Energy Systems. Filip Johnsson

Trygg Energi. Pathways to Sustainable European Energy Systems. Filip Johnsson Trygg Energi Filip Johnsson Chalmers University of Technology Energy and Environment, Division of Energy Technology Sweden filip.johnsson@chalmers.se Energiforsk höstkonferens, Göteborg 3/11 2015 Pathways

Läs mer

Solelsinvestering i Ludvika kommun. Underlag för motion

Solelsinvestering i Ludvika kommun. Underlag för motion Solelsinvestering i Ludvika kommun Underlag för motion Vänsterpartiet i Ludvika 2013 Vänsterpartiet vill att Ludvika kommun tar en aktiv roll i omställningen av samhällets energiproduktion. Genom att använda

Läs mer

Studiecirkel om Klimatet

Studiecirkel om Klimatet Fem kurstillfällen Studiecirkel om Klimatet Gå igenom Klimathoten, Klimatanpassningar och Hållbara energilösningar. Dela ut textmaterial och anvisa webföreläsningar från klimatexperter och tillsammans

Läs mer

Vattenkraft. En oändlig energi.

Vattenkraft. En oändlig energi. Vattenkraft. En oändlig energi. Med hundra års erfarenhet har vi fokus på framtiden Skellefteå Krafts historia började med ett vattenkraftverk i Finnforsfallet utanför Skellefteå. Det blev Skellefteälvens

Läs mer

Solceller Fusion Energin från solen kommer från då 2 väteatomer slås ihop till 1 heliumatom, fusion Väte har en proton, helium har 2 protoner Vid ekvatorn ger solen 3400 kwh/m 2 och år I Sverige ger solen

Läs mer

Allmän klimatkunskap. Fredrik von Malmborg Naturvårdsverket. 2008-10-30 Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency

Allmän klimatkunskap. Fredrik von Malmborg Naturvårdsverket. 2008-10-30 Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency Allmän klimatkunskap Fredrik von Malmborg Naturvårdsverket 2008-10-30 Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 1 Växthuseffekten Växthuseffekten är en förutsättning för livet på jorden

Läs mer

PowerPoint-presentation med manus för Tema 3 energi TEMA 3 ENERGI

PowerPoint-presentation med manus för Tema 3 energi TEMA 3 ENERGI PowerPoint-presentation med manus för Tema 3 energi TEMA 3 ENERGI Utsläpp av växthusgaser i Sverige per sektor Energisektorn bidrar med totalt 25 miljoner ton växthusgaser per år, vilket innebär att medelsvensken

Läs mer

Solenergi och vindkraft i energisystemet

Solenergi och vindkraft i energisystemet Solenergi och vindkraft i energisystemet Skånes Vindkraftsakademi Malmö 18 Mars 2015 Martin Lindholm New Technology & Innovation Manager E.ON Climate & Renewables Agenda Introduktion Technology & Innovation

Läs mer

AvI-index. Ett instrument för att mäta IT-systems användbarhet

AvI-index. Ett instrument för att mäta IT-systems användbarhet ANDERS GUNÉR AvI-index Ett instrument för att mäta IT-systems användbarhet Iordanis Kavathatzopoulos Uppsala universitet ISBN 978-91-976643-5-6 Copyright 2008 Iordanis Kavathatzopoulos. Uppsala universitet,

Läs mer

Bild 1. Katharina Persson och Magnus Eriksson vid Duroc Engineering AB var värdar för Laserdagen som lockade 27 deltagare.

Bild 1. Katharina Persson och Magnus Eriksson vid Duroc Engineering AB var värdar för Laserdagen som lockade 27 deltagare. Laserdag hos Duroc i Luleå - Nya laserkällor och laserytbehandling i fokus av Hans Engström, Luleå tekniska universitet Det var Duroc Enginering AB i Luleå, som uteslutande arbetar med laserytbehandling,

Läs mer

Innovativa Mindre Life Sciencebolag

Innovativa Mindre Life Sciencebolag Innovativa Mindre Life Sciencebolag Innovativa Mindre Life Science bolag, IML, är en sammanslutning av mindre och medelstora svenska företag som bedriver avancerad forskning inom läkemedel och medicinteknik.

Läs mer

Making electricity clean

Making electricity clean Making electricity clean - Vattenfallkoncernen - Forskning och utveckling - Smart Grids Stockholm 2010-01-21 1 Program, möte Gröna liberaler 1. Introduktion och mötesdeltagare 2. Vattenfall nyckelfakta

Läs mer

Framtiden. är här. valmanifest på lättläst svenska

Framtiden. är här. valmanifest på lättläst svenska Framtiden är här valmanifest på lättläst svenska De val vi gör i dag är viktiga för våra liv i framtiden. Miljöpartiet vill skydda djuren, naturen, miljön, världen och människorna. Vi vill ha ett miljövänligare

Läs mer

Skriv gärna ut denna manual för att underlätta användningen av programmet.

Skriv gärna ut denna manual för att underlätta användningen av programmet. Välkommen till Svante Fastighet Svante Fastighet är ett webbaserat klimatprogram som ger dig som fastighetsägare stöd för att minska din klimatpåverkan. Programmet gör det enkelt att kartlägga och följa

Läs mer

UHI-mätningar i Göteborg

UHI-mätningar i Göteborg UHI-mätningar i Göteborg Av Kajsa Olandersson En rapport i kursen Miljökunskap klass NV3 Läsåret 12/13 Handledare Rutger Staaf Sammanfattning Mätningar gjordes för att undersöka om skillnader i temperaturen

Läs mer

El, Automation & Process

El, Automation & Process El, Automation & Process El, Automation & Process Genom åren har vi byggt upp en mycket bra erfarenhet där vi idag åtar oss uppdrag inom projektering, dimensionering, konstruktion, dokumentation och programmering

Läs mer

Program Smart Grids. IEC 61850 Nätverk 2014. Elforsk rapport 15:01

Program Smart Grids. IEC 61850 Nätverk 2014. Elforsk rapport 15:01 Program Smart Grids IEC 61850 Nätverk 2014 Elforsk rapport 15:01 Owe Kingstedt December 2014 Program Smart Grids IEC 61850 Nätverk 2014 Elforsk rapport 15:01 Owe Kingstedt December 2014 1 2 1 Förord IEC61850-nätverket

Läs mer