Medicinsk biokemi och biofysik Termin 1, Läkarprogrammet Den Friska Människan 1 (DFM1) Moment 2

Transkript

1 Medicinsk biokemi och biofysik Termin 1, Läkarprogrammet Den Friska Människan 1 (DFM1) Moment 2 Reviderat (SusieB, SusanneR, AgnetaN, ÅRö) Innehållsförteckning: Karta över kurslab Introduktion Muntliga laborationsredovisningar och skriftliga laborationsredogörelser Utformning av laborationsredogörelser Labutrustning, säkerhetsorientering och kontakt Utkvittering av labutrustning Säkerhetsorientering Personal på kurslab Inlämning av labutrustning Godkänd laborationskurs Säkerhet på kurslab Att arbeta med humant blod Orientering och labsäkerhet lab.-runda egen kopia Orientering och labsäkerhet lab.-runda att inlämnas

2 Karta över kurslabben T o a l e t t e r grupp 1 / 21 grupp 2 / 22 grupp 3 / 23 Amanuenslab Nödstation grupp 5 / 25 grupp 4 / 24 Mittbänken grupp 6 / 26 grupp 7 / 27 Ismaskin grupp 8 / 28 K u r s l a b 1 grupp 10 / 30 grupp 9 / 29 Kylrum Apparatlab 2 / GC Apparatlab 1 / GC grupp 12 / 32 Printer Scanner D a t o r e r Anslagstavlor Gruppfack T r a p p a Nödstation grupp 11 / 31 grupp 13 / 33 Mittbänken grupp 14 / 34 grupp 15 / 35 grupp 16 / 36 grupp 17 / 37 grupp 18 / 38 grupp 20 / 40 grupp 19 / 39 K u r s l a b 2 2

3 INTRODUKTION På kemilaboratorierna i Scheelelab, plan 2, genomförs en förberedande pipetteringsövning i samband med den första laborationen och tre obligatoriska laborationer (digestion, kolhydrater, lipider). OBS! Laborationerna ingår i målen för kursen, och frågor på de laborationer som ingått i kursavsnitt 3 och 4 kan därför förekomma på duggorna under moment 2, liksom på den skriftliga tentamen (moment 4). Syftet med laborationerna är att lägga en av många grundstenar till ett vetenskapligt förhållningssätt genom att träna dig i att kritiskt granska dina resultat samt att återge/rapportera dina vetenskapliga fynd på ett etablerat sätt. Detta görs genom att varje lab-grupp muntligen redogör för laborationen och rapporterar och diskuterar sina resultat (se nedan). Den första laborationsföreläsningen Säkerhet på kurslab är obligatorisk eftersom generella säkerhetsföreskrifter gås igenom. Denna obligatoriska föreläsning följs av en obligatorisk säkerhetsorientering på kurslaboratorierna. Varje laboration föregås dessutom av en specifik labföreläsning som hålls av den labansvarige läraren. Dessa föreläsningar syftar till att ge en bakgrund till laborationen och dess frågeställningar samt att sätta in dessa i ett större sammanhang. Vissa specifika säkerhetsaspekter som blir aktuella under laborationen gås också igenom under dessa föreläsningar. Det är viktigt att du efter dessa föreläsningar studerar laborationskompendiet för att vara ordentligt förberedd inför laborationen och den inledande labgenomgången. Kom i tid! Varje labdag inleds med ett seminarium (labgenomgång) inne på lab. Dessa seminarier leds av en amanuens och har flera funktioner: dels genomgång av viktiga saker i labkompendiet, dels en noggrann genomgång av praktiska moment som förekommer under labben och dels att uppmärksamma specifika säkerhetsfrågor. Varje dag, efter det praktiska laborerandets slut, tar studenterna kontakt med "sin" amanuens och går gruppvis igenom dagens arbete, diskuterar problem och oklara punkter (OBS kan också genomföras kontinuerligt under laborationen). Först efter denna genomgång kan studenten lämna laboratoriet. Denna avslutande genomgång av en laboration fungerar också som förberedelse till den muntliga laborationsredovisningen. OBS! Laborationerna är obligatoriska - se därför alltid till att du blir avprickad på närvarolistan, både i samband med starten och innan du lämnar labbet för dagen. Amanuensen kontrollerar också närvaron under laborationen. Muntlig laborationsredovisning kontra skriftlig laborationsredogörelse De muntliga redovisningarna genomförs gruppvis enligt schemat. Vid de muntliga redovisningarna skall laborationsgruppen presentera laborationen på ett vetenskapligt sätt som i princip följer formatet i en originalartikel (se nedan) men OBS fokus skall ligga på gruppens resultat och varför de eventuellt avviker från teorin eller hur de bekräftar densamma. ALLA i gruppen ska vara tillräckligt insatta i laborationen och dess metoder för att kunna diskutera olika frågeställningar med läraren. Även ev. labspecifika frågor på laboration skall redovisas. 3

4 OBS, vid bristande faktakunskaper eller redovisnings-presentation kan man underkännas, och man får då komplettera med en skriftlig laborationsredogörelse enl. mallen nedan samt skriftligen svara på ett antal fördjupningsfrågor. Utformning av laborationsredogörelser (-rapporter) vetenskapligt format Titel. Författare. Namn på deltagarna i gruppen. Sammanfattning. Bakgrund, syfte och generella slutsatser. Max ca 5 meningar. Introduktion/bakgrund inklusive frågeställning. Max en halv sida - skriv med egna ord. Experimentell del. Mycket kortfattade beskrivningar av utföranden. Redogör för eventuella avvikelser från originalutförandet. Resultat. Visa alla primärdata (t.ex. absorbansvärden) och gör ett räkneexempel med enheter för varje typ av uträkning. Visa hur ni använt formler. Era uträkningar ska kunna följas och kontrolleras. Tabeller och diagram ska förses med titlar och förklaringar så att även en oinvigd kan förstå sammanhangen. Om några primärdata eller resultat förkastats, ska detta förklaras. Diskussion och slutsats. Jämför dina fynd med förväntade och gör en felanalys. Referenser. Om referenser tas med i texten (t.ex. hänvisningar till laborationskompendiet eller annan källa), bör de vara i Vancouver style se och länkarna ICMJE (Vancouver style) samt Exempel på medicinska referenser. Bedömning av labrapport, sker enligt mall tillgänglig på kurswebben. Exempel på laborationsredogörelse återfinns också på kurswebben. LABUTRUSTNING, SÄKERHETSORIENTERING OCH KONTAKT Utkvittering av labutrustning Före första laborationen, vid ett obligatoriskt schemalagt tillfälle, ska varje lab.- grupp kvittera ut sin utrustning. Det innebär att ni lab.-gruppvis hänvisas till en hurts med röd märkning. Den hurtsen innehåller det mesta av vad ni behöver under laborationerna vad gäller bägare, pipetter, kolvar, provrör m.m. Denna utrustning ska ni vid det här tillfället bekanta er med. En lista på vad som ska finnas i resp. låda, samt bilder på en del av utrustningen, hjälper er att titta igenom att allt finns inför första laborationen. Skulle något saknas kompletterar vi, så att det inte ställer till problem längre fram. Passa gärna på att undersöka utrustningen, t.ex. peleusbollar och PI-pumpar (läs bruksanvisning, pipettera med vatten.) osv. Två labgrupper använder samma utrustning, men vid olika tillfällen. Labbåsen används även av studenter på andra utbildningar (tandläkare och biomedicinare) därför måste ni alltid plocka undan från diskställen och låsa er hurts när laborationen är avslutad. Labutrustningen är dyrbar, och kursdeltagarna kan bli ersättningsskyldiga om utrustning förstörs eller kommer bort. Nycklar till hurtsarna kvitteras vid det här tillfället, 2 st/grupp. Borttappad nyckel ersätts med 100:-! OBS! Var mycket varsam med apparaterna på lab! Instrumenten är dyra och tål i allmänhet inte att flyttas omkring. 4

5 Säkerhetsorientering I samband med utkvitteringen av labutrustningen skall varje student besvara ett antal säkerhetsfrågor och praktiska frågor rörande kurslabb (se sista sidan lab.-runda). Schemalagd inlämning av labutrustning. Efter terminens laborerande ska utrustningen återställas i komplett och städat skick. Det innebär att den ska vara hel och ren, all tuschmärkning borttagen, hyllor, dragskåp och bänkar ska torkas av, vattenbad diskas ur. Därefter sker redovisning då nycklar också återlämnas. Se till att ni lämnar labbåset i samma skick som när ni kom dit första gången. Räkna med att ni behöver avsätta en hel del tid till inlämningen och att alla i gruppen hjälps åt! Personal på kurslaboratoriet (amanuenslab) Susanne Rothstein Laboratorieassistent Agneta Nordberg Laboratorieassistent GODKÄND LABORATIONSKURS För godkänd laborationskurs krävs: 1. närvaro vid den första laborationsföreläsningen; Säkerhet på kurslab 2. närvaro vid säkerhetsorienteringen på kurslab och inlämnad svarslapp (lab.-runda; se sista sidan) 3. närvaro och aktivt deltagande i samtliga laborationer 4. godkända kunskaper vid avslutande genomgångar på kurslab 5. aktivt deltagande på de obligatoriska muntliga labredovisningarna samt godkända faktakunskaper vid dessa redovisningar Frånvaro från den första obligatoriska laborationsföreläsningen, Säkerhet på kurslab, liksom den efterföljande säkerhetsgenomgången på kurslab. (lab.-rundan), innebär att du måste göra restuppgifter för att få delta i kommande laborationer. Frånvaro vid laboration och/eller redovisning medför vanligtvis restlaboration/-redovisning efterföljande termin. 5

6 SÄKERHET PÅ KURSLAB PÅ LABORATORIET Vid allt laborativt arbete SKA arbetsrock/skyddsrock användas. Vi tillhandahåller för utlåning en enklare arbets-/skyddsrock av korttidskaraktär som räcker hela terminen. Vill du ta med en egen rock under denna kurs och vid nästa termins laboration, så går det bra. All förtäring (mat eller dryck), matlagning, rökning, snusning, tuggummituggning etc. är förbjuden på laboratoriet. Eventuellt medhavd matlåda, flaskor med vatten el. dyl. får inte tas med in på lab. Ej heller får ytterkläder eller väskor förvaras på lab. Under laborationsperioden erbjuder vi därför lån av skåp för kläder och väskor. Skåpen står i källarkorridoren, ta med eget hänglås och sätt en lapp med ditt namn, kurs och termin i plastfickan på skåpdörren. Av säkerhetsskäl är det förbjudet för obehöriga, t.ex. barn att vistas på laboratorierna. Det är också förbjudet att ta med sig hundar eller andra husdjur in på lab. OBS innan du lämnar laboratoriet för att äta eller fika eller jobba med kursdatorerna ska du på grund av kontamineringsrisken ALLTID ta av arbetsrocken och tvätta händerna. ATT ARBETA MED KEMIKALIER Tänk på att det alltid finns risk för att spill eller kemikalier kan ha lämnats kvar på bänkar eller i dragskåp. Därför krävs stor aktsamhet på lab. För att minska risken, ta för vana att alltid torka upp när du spillt på bänken eller i dragskåpet. Under laborationerna kommer du i kontakt med mer eller mindre giftiga kemikalier och ämnen som kan vara farliga på olika sätt. Skilj på: 1. Akut giftiga/farliga ämnen, som kan ge upphov till frätskador, andningsstillestånd etc. Hit hör t.ex. starka syror och baser, kaliumcyanid och vissa allergener. 2. Kroniskt verkande ämnen som skadar vid längre eller upprepad exposition. Hit hör framför allt carcinogena ämnen men också många lösningsmedel. Allergena substanser kan finnas i både grupp 1 och 2. De kan ge upphov till eksem eller i sällsynta fall akuta reaktioner som anafylaktisk chock. Du kommer alltid att bli informerad om det ingår speciellt farliga ämnen i en laboration, men du bör alltid tänka på att i görligaste mån undvika inandning av organiska lösningsmedel. Använd dragskåpet (med luckan nerdragen) vid arbete med/förvaring av t.ex. lösningsmedel. Om du spiller ut lösningsmedel ska du torka upp detta omedelbart! (Det våta papperet lämnas i dragskåp tills lösningsmedlet dunstat, först då får papperet kastas i papperskorgen). Arbetsmiljöverkets häfte med aktuella gränsvärden (hygieniska gränsvärden, 2005:17) finns på amanuenslab (och på arbetsmiljöverkets hemsida, Dessa gränsvärden är beräknade 6

7 för upprepad exposition (i undantagsfall s.k. takvärden) men man ska naturligtvis alltid sträva mot nollexposition, där detta är praktiskt möjligt. Anpassa hanteringen efter riskerna. Vissa kemikalier är frätande så att de förstör kläder, instrument och inredning. Andra kemikalier är brandfarliga eller explosiva. Dessutom kan kemikalier ge problem genom att förorena glasvaror, bänkar etc. så att senare analyser försvåras. Diskmedelsrester kan t.ex. hämma enzymer. Det är därför viktigt att diska och skölja noga, avsluta med att skölja i avjoniserat vatten. För att inte utsätta andra för okända kemikalier, torka alltid av labbänkarna samt dragskåp efter avslutad lab! De organiska lösningsmedel som används är eldfarliga. Tänk på detta då lösningsmedel har kommit på kläderna! Lösningsmedel som är blandbara med vatten hälls ut i vasken. Skölj med vatten efteråt! Övriga lösningsmedel hälls i slaskdunkar speciellt avsedda för detta ändamål. Ett undantag är eter som ska avdunstas i dragskåpet. Dragskåpen har två effektlägen, ett för grundventilation ("avstängt") som är tillräckligt för förvaring, och ett läge för full effekt som används vid arbete med farliga ämnen. Ju lägre dragskåpsluckan placeras, desto effektivare funktion. För fullgott skydd tillåts en lucköppning till markeringen SAFETY LEVEL på dragskåpet (max. 28 cm:s höjd). Om starka syror och alkali kommer på huden eller kläderna bör man skölja ordentligt med vatten, eventuellt med dusch. Kemikaliestänk i ögonen behandlas omedelbart med vattenspolning - minst 15 min - med öppna ögonlock! (Vid lutstänk är det speciellt viktigt att skölja noga och länge.) Om du använder kontaktlinser måste dessa tas ut före sköljning - låt därför alla i din grupp veta om du har kontaktlinser. Ögondusch finns vid räddningsstationerna i anslutning till varje kurslab. Använd skyddsglasögon i förebyggande syfte. Vid räddningsstationerna finns också brandfiltar. Dessa ska användas för att kväva eld t.ex. i kläderna på en kamrat. Dessutom finns där ett flertal eldsläckare. Lär dig var denna skyddsutrustning finns och hur den används! Fråga amanuens om du är osäker! Pipettering görs med "Peleusboll" eller "PI-pump", vilka ingår i labutrustningen. Vid vissa laborationer utlämnas automatpipetter. Mer hälsovådliga reagens portioneras vanligen direkt till proven med hjälp av speciell doseringsanordning som sitter på förrådsflaskan. Om du är osäker i säkerhetsfrågor så diskutera dessa med amanuens på lab eller lab-ansvarig. Viss litteratur i ämnet finns på amanuenslab. ARBETA RENT FÖLJ ANVISNINGAR ANVÄND DITT OMDÖME Om någon olycka eller tillbud inträffar, t.ex. brand, syror eller alkali på hud och kläder, gifter i munnen: TILLKALLA OMEDELBART AMANUENS! 7

8 ATT ARBETA MED HUMANT BLOD Vid några av laborationerna används humant blod. Detta innebär speciella risker: Handskas med blodprover som varande potentiellt infektiösa. Iaktta största försiktighet och HÅLL RENT! Använd ALLTID engångshandskar och labrock (med lång ärm), samt skyddsglasögon. Undvik kontakt med hud och slemhinnor. Vidrör inte rena ytor med förorenade handskar. Tänk på att beröring med kontaminerade handskar på fel ställe utgör en betydande risk för andra. Pipettering/uppsugning av blodprov ska alltid göras med pipettsugaren (PI-pump eller Peleusboll. Hantera pipettsugaren korrekt så att den inte kontamineras. Pipettspetsen hålls mot botten av kärlet medan vätska sugs upp. Träna gärna hela proceduren med vatten innan du gör detta med ditt blodprov. Det är absolut förbjudet att suga upp vätskor med munnen! Vid pipettering av små mängder blodprov används en glaskapillär. Denna appliceras i en kapillärhållare (ett glasrör med en gummipropp i ena ändan och en gummituta, sifon, i den andra). Kapillärkraften fyller kapillären med blod. För att sedan tömma kapillären trycker man försiktigt ihop sifonen samtidigt som man håller för hålet i toppen. Se bruksanvisning som finns på kurslab. Hantering av kapillärhållaren kräver en speciell teknik. Träna proceduren med att fylla och tömma kapillären med färgat vatten innan du pipetterar blod på detta sätt (kolhydratlabben). FLERGÅNGSMATERIAL DESINFICERAS ENLIGT ANVISNINGAR.! Skölj omgående bort blodrester (i pipetter och rör) under rinnande kallt vatten.! Pipetter lämnas (väl ursköljda) i därför avsett kärl vid mittbänken, för desinficering.! Kyvetter/rör desinficerar studenterna själva. Fyll kyvetten/röret med 5 % Decon och låt stå minst 1 timme i dragskåpet. Skölj och diska sedan på vanligt sätt. 8

9 Blodkontaminerat ENGÅNGSMATERIAL lämnas i därför avsedd avfallsdunk vid mittbänken. Blodkontaminerat glas får INTE lämnas i glaskrosslådan! OBS! Skilj från behållaren märkt glaskross där trasigt glas och engångsglas som inte är blodkontaminerat lämnas. I övrigt, iaktta sedvanlig försiktighet enligt Säkerhet på kurslab. Om det trots alla försiktighetsåtgärder inträffar någon arbetsskada/stickskada med risk för blodsmitta, eller om du t.ex. får blodstänk i ögat, finns särskilda rutiner som ska följas. 1 Kontakta ansvarig amanuens och informera honom/henne om vad som inträffat. 2 Information från studenthälsan rörande denna typ av skador hittas på välj KI student, Studenthälsan, Specifik info för KI-studenter och Stickskada och MRSA. Här finns ett PM om vad som kan och/eller bör göras i dessa sammanhang. Direktlänk till dokumentet:!""#$%%&'()*%&'%+)#%#,-,#,-.(+)#/ )7 LABORATIONER OCH GRAVIDITET / AMNING Eftersom vissa kemikalier är mindre lämpliga att använda när man är gravid eller ammar, kan det bli aktuellt med begränsningar vad avser deltagande i enskilda laborationsmoment (gäller kolhydratlaborationen) eller hela laborationen (gäller lipidlaborationen). Tag kontakt med Åke Rökaeus (kursansvarig) för mer information om vad som gäller på kursen DFM1. Se också internwebben: 9

10 EGEN KOPIA ORIENTERING OCH LABSÄKERHET LAB-RUNDA För att orientera dig på lab och bli bekant med vår säkerhetsutrustning, har vi satt ihop en labrunda. Frågorna eller svaren finner du vid respektive station. Gå gärna rundan 2 och 2 och diskutera, men var och en måste för att få godkänd närvaro lämna in en egen lapp med namn och gruppnummer. Lappen lämnas i därför avsedd kartong, på bänken utanför kursexpeditionen, en trappa upp. 1. På mittbänken dukar vi ut kemikalier och material till alla grupper i hela labbet. Här finns en del instruktioner för dagens lab. a) Hur många porslinsplattor behöver varje grupp? b) Varför är det viktigt att inte ta mer än vad som anges? c) Vad ska hällas ut i den speciella slaskflaskan? d) Vad används 5% Deconlösning till? e) Vad slängs i den gula plastbyttan? f) Nämn 3 saker som kan klassas som riskavfall: 2. Om man får en större mängd kemikalier över sig, behövs en nöddusch! Hur många duschar finns det inne i labsalen? Prova hur den fungerar! Se följdfrågor vid respektive nöddusch: a) Svar: b) Svar: 3. Varför arbetar man ibland i dragskåp? Hur stor bör då lucköppningen maximalt vara? 4. Centralt i labbet, vid en av nödduscharna, finns en brandsläckare. Där finns också frågorna. a) Svar: b) Svar: c) Svar: 5. Leta upp lådan för glasavfall. Vad får man inte slänga i denna? 6. Hitta närmaste nödstation utanför lab. Vad finns där? 7. Om man får kemikaliestänk i ögonen är det viktigt att snabbt komma till en ögonskölj och skölja ögonen noga! Prova hur den fungerar! Hur länge ska man skölja? Och så lite att reflektera över: 8. Varför får man inte ha med mat och dryck in på lab? 9. Varför ska man bära skyddsglasögon vid blodlab? 10. Om du har skyddshandskar på, som du eventuellt har kontaminerat med blod eller kemikalier, vad händer om du då tar i kranar, dörrhandtag eller pipetter? 11. Varför ska man ta av labrocken när man lämnar kurslab? Ta för vana att avsluta dina laborationer med att torka av på bänkar, i dragskåp mm. 10

11 ORIENTERING OCH LABSÄKERHET LAB-RUNDA För att orientera dig på lab och bli bekant med vår säkerhetsutrustning, har vi satt ihop en labrunda. Frågorna eller svaren finner du vid respektive station. Gå gärna rundan 2 och 2 och diskutera, men var och en måste för att få godkänd närvaro lämna in en egen lapp med namn och gruppnummer. Lappen lämnas i därför avsedd kartong, på bänken utanför kursexpeditionen, en trappa upp. 12. På mittbänken dukar vi ut kemikalier och material till alla grupper i hela labbet. Här finns en del instruktioner för dagens lab. a) Hur många porslinsplattor behöver varje grupp? b) Varför är det viktigt att inte ta mer än vad som anges? c) Vad ska hällas ut i den speciella slaskflaskan? d) Vad används 5% Deconlösning till? e) Vad slängs i den gula plastbyttan? f) Nämn 3 saker som kan klassas som riskavfall: 13. Om man får en större mängd kemikalier över sig, behövs en nöddusch! Hur många duschar finns det inne i labsalen? Prova hur den fungerar! Se följdfrågor vid respektive nöddusch: a) Svar: b) Svar: 14. Varför arbetar man ibland i dragskåp? Hur stor bör då lucköppningen maximalt vara? 15. Centralt i labbet, vid en av nödduscharna, finns en brandsläckare. Där finns också frågorna. a) Svar: b) Svar: c) Svar: 16. Leta upp lådan för glasavfall. Vad får man inte slänga i denna? 17. Hitta närmaste nödstation utanför lab. Vad finns där? 18. Om man får kemikaliestänk i ögonen är det viktigt att snabbt komma till en ögonskölj och skölja ögonen noga! Prova hur den fungerar! Hur länge ska man skölja? Och så lite att reflektera över: 19. Varför får man inte ha med mat och dryck in på lab? 20. Varför ska man bära skyddsglasögon vid blodlab? 21. Om du har skyddshandskar på, som du eventuellt har kontaminerat med blod eller kemikalier, vad händer om du då tar i kranar, dörrhandtag eller pipetter? 22. Varför ska man ta av labrocken när man lämnar kurslab? Ta för vana att avsluta dina laborationer med att torka av på bänkar, i dragskåp mm. Namn (textat): Namnteckning: Gruppnr:. 11