Medicinsk biokemi och biofysik Termin 1, Läkarprogrammet Den Friska Människan 1 (DFM1) Moment 2

Transkript

1 Medicinsk biokemi och biofysik Termin 1, Läkarprogrammet Den Friska Människan 1 (DFM1) Moment 2 Reviderat (SusieB, SusanneR, ÅRö) HT10 Innehållsförteckning: Karta över kurslab Labutrustning och molekyllådor samt kontakter Utkvittering och inlämning Nycklar och molekyllådor Personal på kurslab Säkerhet på kurslab Att arbeta med humant blod Att använda automatpipett Pipetteringsövning Laborationer Utdrag ur Kursinformation Laborationsredogörelse och Godkänd lab-kurs Orientering och labsäkerhet - en tipspromenad

2 Karta över kurslabben T o a l e t t e r grupp 1 / 21 grupp 2 / 22 grupp 3 / 23 Amanuenslab Nödstation grupp 10 / 30 grupp 4 / 24 Mittbänken grupp 5 / 25 grupp 6 / 26 Ismaskin grupp 7 / 27 K u r s l a b 1 grupp 9 / 29 grupp 8 / 28 Kylrum Apparatlab 2 / GC Apparatlab 1 / GC grupp 12 / 32 Scanner D a t o r e r Anslagstavlor Gruppfack Printer T r a p p a Nödstation grupp 11 / 31 grupp 13 / 33 Mittbänken grupp 14 / 34 grupp 20 / 40 grupp 15 / 35 grupp 16 / 36 grupp 17 / 37 grupp 19 / 39 grupp 18 / 38 K u r s l a b 2 2

3 LABUTRUSTNING OCH MOLEKYLLÅDOR SAMT KONTAKTER Utkvittering av labutrustning Innan första laborationen, vid obligatoriskt schemalagt tillfälle, ska varje labgrupp kvittera ut sin labutrustning. Det innebär att ni labgruppvis hänvisas till en hurts med röd märkning (gruppnumret finns angivet på sidan av dragskåpet). Den hurtsen innehåller det mesta av vad ni behöver under laborationerna vad gäller bägare, pipetter, kolvar, provrör mm. Den utrustningen ska ni vid det här tillfället bekanta er med. En lista på vad som ska finnas i resp. låda, samt bilder på en del av utrustningen, hjälper er att titta igenom att allt finns inför labstart. Skulle något saknas så kompletterar vi, så det inte ska ställa till problem längre fram. Passa gärna på att undersöka utrustningen, t.ex. peleusbollar och PI-pumpar, (läs bruksanvisning, pipettera med vatten.) osv. Två labgrupper använder samma utrustning, men inte samtidigt. Dessutom använder även andra utbildningar (tandläkare och biomedicinare) samma labbås, men inte samtidigt, varför ni alltid måste plocka undan från diskställen och låsa er hurts efter er. Labglasvaror är ofta dyrbara varor, och kursdeltagarrna kan bli ersättningsskyldig om de förstörs eller förekommer. Nycklar till hurtsarna kvitteras vid det här tillfället, två st/grupp. Förekomna nycklar ersätts (50:-)! Molekyllådor kan under terminen kvitteras ut, två st/grupp. De används vid andra tillfällen än under laborationerna, varför det är bättre att förvara dem på annan plats, t.ex. i ditt skåp. Efter sista användandet av molekyllådorna, kan ni komma och lämna tillbaks dem till någon av oss på amanuenslab, dock senast vid inlämningen av labutrustningen. Ej återlämnad låda debiteras (800:-)! OBS! Var mycket varsam med apparaturen på lab! Instrumenten är dyra och tål i allmänhet inte att flyttas omkring. Inlämning av labutrustning. Efter terminens laborerande ska utrustningen lämnas in (se schemat). Det innebär att vi vill att den ska återställas i komplett och städat skick. Utrustningen ska vara ren, all ev. märkning borttagen, hyllor, dragskåp och bänkar ska torkas av, vattenbad diskas osv. Lådorna ska kollas så att inget saknas, och ska i så fall kompletteras. Nycklar och molekyllådor ska återlämnas. Slutligen ska vi kolla av att allt ser bra ut innan ni är klara. (Vilket går fortare ju bättre ordningen i lådorna är osv.) Räkna med att det här tar ett tag! Ju fler från gruppen (grupperna) som hjälper till, desto fortare går det. Skulle du inte kunna på angiven tid, kom då själv överens med din grupp om att du kan göra din del vid ett annat tillfälle. (Eventuellt går det att lämna in sin utrustning vid ett tidigare tillfälle än vad som angivits i schemat. Koordinera detta med den andra gruppen som använder samma labplats. Kontakta därefter Susanne för att komma överens om lämplig tidpunkt.) Personal på kurslaboratoriet (amanuenslab) Susanne Rothstein Laboratorieassistent Agneta Nordberg Laboratorieassistent

4 SÄKERHET PÅ KURSLAB PÅ LABORATORIET Vid allt laborativt arbete SKA arbetsrock/skyddsrock användas. All förtäring (mat eller dryck), matlagning, rökning, snusning, tuggummituggning etc. är förbjuden på laboratoriet. Man får heller inte förvara mat (och dylikt) öppet i laboratoriet. OBS Innan du lämnar laboratoriet för att äta eller fika eller jobba med kursdatorerna ska Du på grund av kontamineringsrisken ALLTID ta av arbetsrocken och tvätta händerna. Av säkerhetsskäl är det förbjudet för obehöriga, t.ex. barn att vistas på laboratorierna. Det är också förbjudet att ta med sig hundar eller andra husdjur in på laboratorierna. ATT ARBETA MED KEMIKALIER Tänk på att det alltid finns risk för att spill eller kemikalier kan ha lämnats kvar på bänkar eller i dragskåp. Därför krävs stor aktsamhet på lab. För att minska risken, ta för vana att alltid torka upp när du spillt på bänken eller i dragskåpet. Under laborationerna kommer Du i kontakt med mer eller mindre giftiga kemikalier och ämnen som kan vara farliga på olika sätt. Skilj på: 1. Akut giftiga/farliga ämnen, som kan ge upphov till frätskador, andningsstillestånd etc. Hit hör t ex starka syror och baser, kaliumcyanid och vissa allergener. 2. Kroniskt verkande ämnen som skadar vid längre eller upprepad exposition. Hit hör framför allt carcinogena ämnen men också många lösningsmedel. Allergena substanser kan sortera under både 1. och 2. De kan ge upphov till eksem eller i sällsynta fall akuta reaktioner som anafylaktisk chock. Du kommer alltid att bli informerad om det ingår speciellt farliga ämnen i en laboration, men Du bör alltid tänka på att i görligaste mån undvika inandning av organiska lösningsmedel. Använd dragskåpet (med luckan nerdragen) vid arbete med/förvaring av t.ex. lösningsmedel. Om Du spiller ut lösningsmedel ska Du torka upp detta omedelbart! (Det våta papperet lämnas i dragskåp tills lösningsmedlet dunstat, först då får papperet kastas i papperskorgen). Arbetsmiljöverkets häfte med aktuella gränsvärden (hygieniska gränsvärden, 2005:17) finns på amanuenslab (och på arbetsmiljöverkets hemsida, Dessa gränsvärden är beräknade för upprepad exposition (i undantagsfall s.k. takvärden) men man ska naturligtvis alltid sträva mot nollexposition, där så är praktiskt möjligt. Anpassa hanteringen efter riskerna. Vissa kemikalier är frätande så att de förstör kläder, instrument och inredning. Andra kemikalier är brandfarliga eller explosiva. Dessutom kan kemikalier ge problem genom att förorena glasvaror, bänkar etc. så att senare analyser försvåras. Diskmedelsrester kan t.ex. hämma enzymer. Det är därför viktigt att diska och skölja noga, avsluta med att skölja i destillerat vatten. 4

5 För att inte utsätta andra för okända kemikalier, torka alltid av labbänkarna samt dragskåp efter avslutad lab! De organiska lösningsmedel som används är eldfarliga. Tänk på detta då lösningsmedel har kommit på kläderna! Lösningsmedel som är blandbara med vatten hälls ut i vasken. Skölj med vatten efteråt! Övriga lösningsmedel hälls i slaskdunkar speciellt avsedda för detta ändamål. Ett undantag är eter som ska avdunstas i dragskåpet. Dragskåpen har två effektlägen, ett för grundventilation ("avstängt") som är tillräckligt för förvaring, och ett läge för full effekt som används vid arbete med farliga ämnen. Ju lägre dragskåpsluckan placeras, desto effektivare funktion. För fullgott skydd tillåts en lucköppning till max. 28 cm:s höjd (se markering på dragskåpet). Om starka syror och alkali kommer på huden eller kläderna bör man skölja ordentligt med vatten, eventuellt med dusch. Kemikaliestänk i ögonen behandlas omedelbart med vattenspolning - minst 15 min - med öppna ögonlock! (Vid lutstänk är det speciellt viktigt att skölja noga och länge.) Om Du använder kontaktlinser måste dessa tas ut före sköljning - låt därför alla i din grupp veta om Du har kontaktlinser. Ögondusch finns vid räddningsstationerna i anslutning till varje kurslab. Använd skyddsglasögon i förebyggande syfte. Vid räddningsstationerna finns också brandfiltar utplacerade. Dessa ska användas för att kväva eld t.ex. i kläderna på en kamrat. Dessutom finns där ett flertal eldsläckare. Lär dig var denna skyddsutrustning finns och hur den används! Fråga amanuens om Du är osäker! Pipettering görs med "Peleusboll" eller "PI-pump", vilka ingår i labutrustningen. Vid vissa laborationer utlämnas automatpipetter. Farligare reagens portioneras vanligen direkt till proven med hjälp av speciell doseringsanordning som sitter på förrådsflaskan. Om du är osäker i säkerhetsfrågor så diskutera dessa med lärare på lab eller lab-ansvarig. Viss litteratur i ämnet finns på amanuenslab. ARBETA RENT - FÖLJ ANVISNINGAR - ANVÄND DITT OMDÖME Om någon olycka eller tillbud inträffar, t.ex. brand, syror och alkali på hud och kläder, gifter i munnen osv. TILLKALLA OMEDELBART AMANUENS! 5

6 ATT ARBETA MED HUMANT BLOD Vid flera laborationer används humant blod. Detta innebär speciella risker: Handskas med blodprover som varande potentiellt infektiösa. Iakttag största försiktighet och HÅLL RENT! Använd ALLTID engångshandskar och labrock (med lång ärm), samt skyddsglasögon. Förhindra kontakt med hud och slemhinnor. Vidrör inte rena ytor med förorenade handskar. Tänk på att beröring med kontaminerade handskar på fel ställe utgör en betydande risk för andra. Pipettering/uppsugning av blodprov ska alltid göras med pipettsugaren ( PI-pump eller Peleusboll ) Hantera pipettsugaren korrekt så att den inte kontamineras. Pipettspetsen hålles mot botten av kärlet medan vätska sugs upp. Träna gärna hela proceduren med vatten innan du gör detta med ditt blodprov. Det är absolut förbjudet att suga upp vätskor med munnen! Vid pipettering av små blodprover används i stället en glaskapillär som applicerats i en "kapillärhållare" (ett glasrör med en gummipropp i ena ändan och en gummituta, sifon, i den andra). Kapillären fylles genom ren kapillärkraft. För att sedan tömma kapillären trycker man försiktigt ihop sifonen medan man håller för hålet i toppen. Det är lite knepigt att hantera kapillärhållaren för den oerfarne, därför är det viktigt att träna på hela proceduren med vatten innan du börjar med ditt blodprov. Skölj omgående bort blodrester (i pipetter och rör) under rinnande kallt vatten. FLERGÅNGSMATERIAL DESINFICERAS. Pipetter lämnas (väl ursköljda) i därför avsett kärl vid mittbänken, för desinficering. Kyvetter/rör desinficerar studenterna själva. Fyll kyvetten/röret med 5 % Decon och låt stå minst 1 timme i dragskåpet. Skölj och diska sedan på vanligt sätt. 6

7 Blodkontaminerat engångsmaterial lämnas i därför avsedd avfallsdunk vid mittbänken. OBS! Skilj från behållaren märkt glaskross där trasigt glas och engångsglas som inte är blodkontaminerat lämnas. Blodkontaminerat glas får INTE lämnas i glaskrosslådan! I övrigt, iaktta sedvanlig försiktighet enligt Säkerhet på kurslab. Om det trots alla försiktighetsåtgärder inträffar någon arbetsskada/stickskada med risk för blodsmitta, eller om du t.ex. får blodstänk i ögat, finns särskilda rutiner som ska följas. 1 Prata med den ansvariga amanuensen för labben och informera honom/henne om vad som inträffat. 2 Ta dessutom reda på aktuell informationen från studenthälsan rörande denna typ av skador genom att klicka dig fram från välj KI student, studenthälsan och arbetsskada/stickskada. Här finns ett PM om vad som kan och/eller bör göras i dessa sammanhang. Direktlänk till dokumentet: LABORATIONER OCH GRAVIDITET Eftersom vissa kemikalier är mindre lämpliga att använda när man är gravid / ammar, kan det bli aktuellt att i stället göra en teoretisk uppgift. Ta i så fall kontakt med Åke Rökaeus för att diskutera vad som är bäst i ditt fall. 7

8 Att använda automatpipett Här på lab kommer du att använda automatpipetter. Automatpipetter är dyra men även noggranna precisionsinstrument, om man använder dem rätt....! 1. De olika pipetterna (med blå, gul, orange resp. grå topp) har olika mätintervall! Ställ aldrig in pipetten utanför det mätintervall som den är märkt för!!! Se också till att använda rätt storlek på engångsspetsarna. 2. Tryck ut innehållet i pipettspetsen mot väggen på röret / bägaren som du ska pipettera till. Vid små volymer, <50 µl, är det viktigt att pipettspetsen är nere i den lösning som du pipetterar till. 3. Innan du pipetterar lösningarna på labben, prova gärna med vatten för att känna hur pipetten fungerar.. 4. Misstänker du att du råkat få upp en lösning i själva pipetten, lämna in den på amanuenslab, så rengör vi den (och dina labkamrater slipper få kontaminerade prover). 5. Automatpipetter är känsliga för stötar, förvara dem liggande på bänken så att det inte finns risk för att de faller ner på golvet. Skulle detta trots allt hända, är det viktigt att vi får in den på amanuenslab för justering! Läs igenom instruktionerna nedan och fråga er amanuens om ni är osäkra. Set the volume within the range specified for the pipette Ready position First stop Second stop Forward pipetting 1. Press the operating button to the first stop. Make sure that the pipette is upright throughout the pipetting process 2. Dip the tip into the solution to a depth of 1 cm, and slowly release the operating button. Withdraw the tip from the liquid, touching it against the edge of the reservoir to remove excess liquid. 3. Dispense the liquid into the receiving vessel by gently pressing the operating button to the first stop. After one second, press the operating button to the second stop. This action will empty the tip. Remove the tip from the vessel, sliding it along the wall of the vessel. 4. Release the operating button to the ready position 8

9 PIPETTERINGSÖVNING EN ÖVNING SOM NI ALLA SKA GÖRA Erfarenheten av att använda automatpipetter är väldigt varierande. Men eftersom det är tråkigt när en lab går fel p.g.a. onödiga missar i pipetteringen, så kommer här en grundlig pipetteringsövning som utgår från att du i stort sett inte har någon erfarenhet alls. Automatpipetter är noggranna precisionsinstrument om man använder dem rätt..! Men de är dyra (ca 2500:-), så hantera dem försiktigt, de är känsliga för stötar, felinställningar mm. Ta en pipett med blå topp, vilket mätintervall har den? (Ta för vana att alltid kolla mätintervallen innan du använder en pipett! Intervallet står tryckt på sidan av pipettens handtag.) Känn på pipettens (pistongens) två lägen. ("First stop", "second stop" se bild på föregående sida.) Sätt på en passande (fråga din lärare om du är osäker) spets med filter och ställ in på 300 µl. Tryck ner till first stop, doppa ner spetsen i vattnet och släpp försiktigt upp pistongen, markera nivån med en spritpenna, tryck sen ut till second stop på en vågbytta. Vikt? Upprepa, men tryck ner till second stop innan du suger upp vätska. Volym? (stämmer nivån i spetsen med markeringen du gjorde vid förra mätningen) Vikt? Vilket stop är det rätta? När du trycker ut en lösning, vilket stop trycker du då till för att få ut allt? Ställ in pipetten på 200 µl, sätt på en spets, och doppa ner i lösningen (vattnet ), och tryck ner pistongen till first stop, släpp hastigt upp pistongen vad händer? Väg vattnet: Upprepa men släpp försiktigt upp pistongen. Skillnad? Vikt? Vilket sätt ger bäst resultat (mest överensstämmande med pipettinställningen)? Väg nu tre pipetteringar med samma inställning. Skriv ner inställd volym och viktresultaten och fundera på om de är tillräckligt lika. Volym: Vikt 1: Vikt 2: Vikt 3: Kommentar: Ta en pipett med grå topp, vilket mätintervall har den? Vid så här små volymer är det extra viktigt att göra rätt, annars blir det lätt dubbelt så mycket, eller inget. Sätt på rätt storlek av engångsspets. Ställ in 2 µl, doppa ner i rött vatten och sug upp, torka av spetsen mot bägarens kant, håll sen pipettspetsen 5 cm över vågbyttan som du ska pipettera till och tryck ut Var hamnar droppen? Alternativt tillvägagångssätt för att få ner den röda droppen i vågbyttan? Du ska pipettera 180 µl, vilken pipett använder du då? (Ange färg på toppen och mätintervall.) 9

10 Utdrag ur Kursinformationen LABORATIONER På kemilaboratorierna i Scheelelab, plan 2, genomförs tre obligatoriska laborationer (digestion, kolhydrater, lipider). OBS! Laborationerna ingår i målen för kursen, och frågor på de laborationer som ingått i kursavsnitt 3 och 4 kan därför förekomma på den skriftliga duggan liksom den skriftliga tentamen (moment 4). Vid allt laborativt arbete SKA arbetsrock användas. Vi tillhandahåller för utlåning en enklare arbets- /skyddsrock av engångskaraktär som räcker under terminen. Vill du ha en egen rock under denna kurs och vid nästa termins laboration, så går det också bra. Labrockar kan t.ex. köpas på Universitetet i SUbutiken i Arrhenius-laboratoriet, plan 2 (ca 350:-). Att arbeta på laboratorium innebär alltid att utsätta sig för vissa risker. Det är därför viktigt att du läser igenom avsnittet Säkerhet på kurslab (ingår som del i kompendiematerialet Välkommen till kurslab ) innan du börjar laborera. All förtäring (mat eller dryck), matlagning, rökning, snusning, tuggummituggning etc. är förbjuden på laboratoriet. Eventuellt medhavd matlåda, flaskor med vatten el. dyl. får ej förekomma på lab. Kläder och väskor ska under laborationen förvaras i skåp som du under kursen disponerar i källarkorridoren medtag eget lås. OBS! Arbetsrocken får ej användas utanför kurslabben p.g.a. kontaminerings- och smittorisk. Tag därför av dig rocken om du sätter dig vid datorerna eller borden utanför kurslab. Den första laborationsföreläsningen, Säkerhet på kurslab, är obligatorisk då generella säkerhetsföreskrifter gås igenom. Laborationerna föregås dessutom av en katedral lab-föreläsning som hålls av den labansvarige läraren. Dessa föreläsningar syftar till att ge en bakgrund till laborationen och dess frågeställningar samt att sätta in dessa i ett större sammanhang. Vissa säkerhetsaspekter som blir aktuella under laborationen gås då också igenom. Det är viktigt att du efter föreläsningen studerar laborationskompendiet för att vara väl förberedd inför labben. På morgonen före laborationen hålls labseminarier (genomgångar) på lab med studenterna. Dessa seminarier leds av en amanuens och har flerdubbel funktion: dels förhör på lab-kompendiet, dels en noggrann genomgång av praktiska moment som förekommer under labben och dels att uppmärksamma eventuella specifika skyddsfrågor. Varje dag, efter det praktiska laborerandets slut, tar studenterna kontakt med "sin" amanuens och går gruppvis igenom dagens arbete, diskuterar problem och oklara punkter. Först efter denna genomgång kan studenten lämna laboratoriet. Den sista genomgången av en laboration fungerar också som förhör, och detta liksom den skriftliga laborationsredogörelsen (se nedan), måste vara godkänd för att laborationen ska vara godkänd. OBS! Laborationerna är obligatoriska - se därför alltid till att du blir avprickad på närvarolistan, både i samband med starten och innan du lämnar labbet för dagen. Laborationsredogörelse och Godkänd lab-kurs Varje laborationsgrupp (1-40) författar en egen redogörelse enligt de generella anvisningarna nedan, vilka kompletteras enligt specifika instruktioner i respektive laborationskompendium. OBS! I vissa fall kan det hända att laborationsredogörelsen ska skrivas på engelska kontrollera med din amanuens. Laborationsredogörelsen skickas per till den amanuens du haft under laborationen (filnamn: digestionslabv10_grx.doc, kolhydratlabv10_grx.doc osv.. OBS även mailets innehåll ("subject") ska märkas på samma sätt. En säkerhetskopia av redogörelsen ska också skickas till mailadressen: labrapport@mbb.ki.se. Redogörelsen ska vara skriven på dator och bilagor såsom handritade grafer, fotografier m.m., som ev. ska bifogas redogörelsen, ska skannas och bifogas/inkorporeras i filen. På redogörelsen framsida ska termin, år, samt gruppmedlemmarnas namn och adress finnas angivna. 10

11 OBS att samtliga studenter vars namn finns på redogörelsens framsida ska ha godkänt redogörelsens och att deras namn finns där. Laboration Skickas senast *) Digestionslab Onsdag 17 nov kl Kolhydratlab Torsdag 25 nov kl Lipidlab Onsdag 1 dec kl *) I normalfallet ska labredogörelsen återsändas till er från läraren senast en vecka efter ovanstående datum. Underkända rapporter ska då omedelbart åtgärdas. Korrigerade lab-redogörelser ska återsändas för ny granskning till din amanuens inom en vecka (märk filen enligt ovan men med tillägget korr före namnet). En säkerhetskopia ska också skickas till labrapport@mbb.ki.se. Laborationsredogörelser som skickats in för sent kommer endast i undantagsfall att granskas före vecka 51. Om din redogörelse då underkänns måste du omedelbart åtgärda denna för att få delta i den skriftliga tentamen. Godkänd lab-kurs För godkänd laborationskurs krävs: 1. närvaro vid den första laborationsföreläsningen; Säkerhet på kurslab 2. närvaro vid säkerhetsgenomgången på kurslab och inlämnad tipslapp 3. närvaro och aktivt deltagande i laborationerna 4. godkända kunskaper vid avslutande genomgångar på kurslab 5. godkända laborationsredogörelser (Obs! gäller både innehåll och utformning se nedan) Frånvaro från den första obligatoriska laborationsföreläsningen, Säkerhet på kurslab, liksom den efterföljande säkerhetsgenomgången på kurslab (tipsrundan), innebär att du måste göra restuppgifter för att få deltaga i kommande laborationer. Frånvaro vid laboration medför restlaboration. Utformning av laborationsredogörelser Ett syfte med laborationerna är att lägga en av många grundstenar till ett vetenskapligt förhållningssätt genom att träna dig i att återge/rapportera dina vetenskapliga fynd på ett etablerat sätt. Detta görs genom att varje lab-grupp skriftligen (Obs. datautskrift) skickar en laborationsredogörelse för bedömning. Laborationsredogörelsen ska i princip efterlikna det traditionella vetenskapliga presentationssättet som förekommer i facktidskrifter vilka ofta innehåller följande rubriker: sammanfattning ("abstract"), introduktion/bakgrund, material och metoder, resultat, diskussion och referenser. Era egna laborationsredogörelser, som också ska innehålla primärdata, ska ni skriva på nedanstående generella sätt. Dessutom ska lab-specifika frågor/uppgifter besvaras och/eller diskuteras. Titel. Författare. Namn på deltagarna i gruppen. Sammanfattning. Bakgrund, syfte och generella slutsatser. Max ca 5 meningar. Introduktion/bakgrund inklusive frågeställning. Max en halv sida - skriv med egna ord. Experimentell del. Mycket kortfattade beskrivningar av utföranden. Redogör för eventuella avvikelser från originalutförandet. Resultat. Visa alla primärdata (t.ex. absorbansvärden) och gör ett räkneexempel med enheter för varje typ av uträkning. Visa hur ni använt formler. Era uträkningar ska kunna följas och kontrolleras. Tabeller och diagram ska förses med titlar och förklaringar så att även en oinvigd kan förstå sammanhangen. Om några primärdata eller resultat förkastats, ska detta förklaras. Diskussion och slutsats. Jämför dina fynd med förväntade och gör en felanalys. Referenser. Om referenser tas med i texten (t.ex. hänvisningar till laborationskompendiet eller annan källa), bör de vara i Vancouver style se och länkarna ICMJE (Vancouver style) samt Exempel på medicinska referenser. Bedömning av labrapport, se mall i labkompendiet. 11

12 ORIENTERING OCH LABSÄKERHET TIPSPROMENAD För att du i lugn och ro ska kunna orientera dej på lab och lära dej om säkerheten här, har vi satt ihop en tipsrunda. Frågorna eller svaren, finner du på respektive station (= det understrukna ordet). Gå gärna tipsrundan 2 och 2 och diskutera, men var och en måste för att få godkänd närvaro, lämna in en egen lapp med namn och gruppnummer. 1. På mittbänken det bås där kemikalier mm står inför varje lab, finns en del instruktioner för just dagens lab. a) Hur många porslinsplattor behöver varje grupp? b) Vad ska hällas ut i den speciella slaskflaskan? c) Vad används 5% Deconlösning till? d) Vad slängs i den gula plastbyttan? e) Nämn 5 saker som kan klassas som riskavfall: 2. Får man en större mängd kemikalier över sej, behövs en nöddusch! Hur många duschar finns det inne i labsalen? Se följdfrågor vid respektive nöddusch: a) Svar: b) Svar: 3. Hitta närmaste nödstation utanför lab. Vad finns där? 4. Får man kemikaliestänk i ögonen är det viktigt att snabbt komma till en ögonskölj och skölja ögonen! Prova hur den fungerar! Hur länge ska man skölja? 5. Leta upp glasavfall, vad får man inte slänga i denna? 6. Centralt i labbet, vid en av nödduscharna, finns en brandsläckare. Där finns också frågorna. a) Svar: b) Svar: c) Svar: Och så lite att reflektera över: 7. Varför får man inte ha med mat och dryck in på lab? 8. Varför ska man ha skyddsglasögon på sej vid blodlab? 9. Om du har skyddshandskar på dej, som du ev. har fått blod eller kemikalier på, vad händer då om du tar i kranar, dörrhandtag, pipetter mm, med de handskarna fortfarande på? 10. Varför ska man ta av sej labrocken när man lämnar kurslab? 11. Varför arbetar man ibland i dragskåp och hur stor bör då lucköppningen maximalt vara? Ta för vana att avsluta dina laborationer med att torka av på bänkar, i dragskåp mm. LAPPEN LÄMNAS I DEN SVARTA BREVLÅDAN MITT EMOT KURSEXPEDITIONEN. NAMN:....GRUPPNR: 12