Anmflrkningsvflrda fynd av smifjflrilar (Microlepidoptera) i

Transkript

1 Anmflrkningsvflrda fynd av smifjflrilar (Microlepidoptera) i Sverige 1998 INGVAR SVENSSON Svensson, I.: Anmirkningsveirda fynd av smifjiirilar (Microlepidoptera) i Sverige [Remarkable records of Microlepidoptera in Sweden during 1998.] - Ent. Tidskr. 120 (l-2): Lund, Sweden ISSN x. The series of annual compilations of remarkable records of Microlepidoptera is continued for the 26th year. Most collectors complained of a bad season owing to a late spring followed by rainy and cold weather during most of the summer. Northern Sweden was an exception with warmer and drier weather in periods. Probably the development of the different stages was affected by the hot and dry August and an unusually early winter spell the year before. However, six species can be added to the Swedish list: Digitivalva valeriella (Snellen, 1878), Coleophora comutellc Herrich-Schiiffer, 1861, ScrobipaLpuLa dffiuella (Frey, 1870) (recently separated from S. psilella (Henich-Schiiffer, 1854)) Lobesia virulentabae & Komai, 1991 (recently separated from L. reliquana (Hiibner, 1825)), Duponchelia fovealis Zeller, 1847 (considered accidentally introduced) and Synclera traducalis (Zeller,1852) (considered an exceptional immigrant from far away). Totally 1670 species of Microlepidoptera are now known from Sweden. l. Svensson, Vivedalsvcigen 10, Ostersl v, S Kristianstad, Sweden- Inledning Detta rir den 26'.e rapporten om anmdrkningsviirda smifjtirilsfynd i Sverige. Liksom fcirut behandlas i ett sdrskilt avsnitt sfldana arter som ar nya fcir landet eller pi annat sdtt sdrskilt intressanta. Ett fdljande avsnitt behandlar immigranter. Fcirutom vetenskapliga namn anvdnds i dessa tvfl avsnitt dven svenska namn enligt Svensson & Palmqvist (1990). Berdttelserna om de olika arterna grundas pfl insamlarnas egna uppgifter. I ett friljande avsnitt frirtecknas nya landskapsfynd, inklusive sidana frin de fdregflende avsnitten. Insamlare anges hdr genom fdrkortningar enligt ZOO-TAX. Insamlingsir anges endast fdr fynd fdre En fcirteckning river insamlare fciljer ddrefter. Rapporten bygger pi senaste upplagan av fjiirilkatalogen (Svensson et al. 1994), med samma systematik och nomenklatur. Katalogens numrering pi arterna anviinds i avsnittet om nya landskapsfynd. Auktorsnamnen uteldmnas hdr. Efter den ganska magra szisongen 1997 och den ovanligt tidiga vintern med snd i norra Skflne redan 24 oktober och kcildrekord i Ljungbyhed 27 oktober kunde man misstiinka att 1998 skulle arta sig diligt. Visserligen blev vintern i huvudsak mild, och kortvarig snd frterkom i Skine fdrst 24 janu,ari. Tidiga vffiiirilar visade sig vid ganska normal tid. Men sedan kom bakslaget! April blev kylig i hela landet och sommarminaderna blev bide kyliga och regniga. Leingst nomrt visade sig dock solen ofta mellan flskskurar och enstaka regndagar. Sommaren var dverallt starkt fdrsenad trots tillftillig hdgsommarvdrme med +26' i Viistervik och pi Oland l0 maj. Annars nidde temperaturen pi minga platser aldrig river +25". I Tornedalen allra liingst i nordrist var det dock ganska svettigt vissa dagar. Sensommaren och hcisten liksom vinterns ankomst visade inga stcirre avvikelser frin det normala. Som befarat blev insamlingssdsongen i scidra delen av landet ganska misslyckad, medan nordligaste delen hade mer normal flygning. Siirskilt 23

2 Ingvar Svensson pifallande var frinvaron av menga minerare, seirskilt dvrirgmalar. I bcirjan pfl h<isten var det svirt att hitta minor, men pi senhdsten hade i alla fall minga guldmalar fiirdiga minor. En art, Coleophora cornutella Herrich-Schiiffer, I 86 1, antrdffades dock ny fdr landet i Mellansverige redan i slutet av juni och en annan, Digitivalva valeriella (Snellen, 1878), i Skflne i bdrjan av augusti utan att avvika siirskilt mycket frin normal flygtid i deras ndrmaste fcirekomster i grannllnder. Nya fcir landet dr vidare Scrobipalpula dffiuella (Frey, 1870), som iterigen urskilts frin S. psilella (Henich-SchAffer, 1854), Lobesia virulenta Bae &Komai 1991, som frirst 1991 urskilts frin L. reliquana (Htibner, 1825), tillfiilligt infcirda D upo nche lia fov e al i s Zeller, 1847 och Synclera taducalis (Zellel 1852), en l8ngviiga immigrant. Totalt uppgflr nu antalet klinda smifjiirilarter i Sverige till Minga tidigare rapport<irer har meddelat att det inte finns nigonting att rapportera. Det nya 6rets vtider kan vdl knappast bli sdmre iin det fciregiendes och fcirhoppningsvis reparerar naturen sjdlv nergi,ngna fjiirilpopulationer, si vi fir 6nska varandra en framgingsrik siisong under detta flrtusendes sista 6r och ett gott hopp infdr nasta tusen 5r. Som vanligt b6r rapporter ldmnas till mig omedelbart efter trettondagen fcir att hinna publiceras fdre hrigsiisongen. Alla medhjiilpare tackas hjzirtligt frir insatserna, iiven de som inte haft turen finna nflgot att rapportera. Immigration Utomlands verkar livsmilj6n fdr fjiirilarna ha varit gynnsammare dn i Sverige att dcima av en fcirhillandevis stor inflygning. Eftersom virt viider knappast kan ha lockat hit dem, kan man frirutsdtta att trringseln i stora populationer har inducerat utflygning, som inte sdrskilt ofta gynnats av sydliga eller sydostliga vindar. Clas Kiillander rapporterar de f6rsta kilmal ama, Plutella rylostellus (Linnaeus), frin Uppsala 25.IV och Glivle 30.IV och 2.V. De blev sedan dverallt vanliga i hans trakter fcir att sminingom alltmer glesnas ut i det trikiga v[dret. Fcir egen del fann jag arten, som vdl ocksi har en inhemsk stam, ovanligt lite besvdrande i norra och sodra delen av landet. Nattflymottet, Nomophila noctuella (Denis Ent. Tidskr. 120 (1999) & Schiffermiiller), lir en annan mer eller mindre regelbunden immigrant, som dock sdllan upptriider i sidant antal att det ar besvrirande. Den fdrmodas inte kunna rivervintra pfl vira breddgrader. Fjiirilen har observerats av mflnga samlare lrin Skflne och Halland i scider (Ingvar Svensson respektive Ronny Lindman) till Angermanland i norr (Peder och Ulla-Britt Andrdn genom Clas Kiillander) och fr6n Oland i cister (Per-Eric Betzholtz och Markus Forslund) till Viistergiitland i vdster (Nils Forshed). Mer iin 100 exemplar i ljusfiilla har Clas Kiillander haft 8-29.IX i Husbyborg vid Uppsala. Han har observerat tvi migrationsperiodel en i maj och en i september och diiremellan mojligen en inhemsk sommargeneration. Per-Eric Betzholtz hade omkring 80 exemplar att sortera ut frin sin ljusftilla i Niisby pi Oland 19-2l.lX. Under 90-talet verkar tre tidigare szillan observerade inflygande mott ha blivit vanligare. Detta griller i synnerhet vandrardngsmottet, Udea femugalis (Hi.ibner), som dven 1998 haft ett gott ir och insamlats frin Ostra Hoby i Skine X till hittills nordligaste fyndlokalerna pi Ridmansci i Uppland X (Clas Kiillander och Nils Ryrholm) samt Lcivh<ijden i Vdrmland l0.ix (Carl-Ake Pettersson), liksom frin Hamra pi Gotland l6.ix-6.xi i 6ster (Kdllander & Ryrholm) till Ljunghem i Vlistergritland 15 och l7.ix i vdster (Nils Forshed). Arten iir ny fdr fyra landskap och tidigare funnen nordligast i Ostergbtland. Lingt ifrin lika ofta sedd i landet dr immigrantgrasmottet, Euchromius ocellea (Haworth). Frin river 10 exemplar 1997 har endast 3 exemplar antrdffats 1998,2 exemplar i Husbyborg l4.ix (Clas Kiillander) och I ex pi Ridmansci X (Kiillander & Ryrholm). Man kan undra varfrir endast Uppland fitt besrik. Annu sdllsyntare er vitt sydmott, Palpita unionalis (Hiibner). Det sjunde exemplaret i Sverige fiillfflngades l3.viii-16.ix i Sundre pi Gotland (Kiillander & Ryrholm). I en annan ljusfiilla i Hamra pi Gotland som stitt pi 17.IX-6.XI fann Clas Krillander, Karl Kiillander och Nils Ryrholm ett okdnt mott. En f2irgbild av fjdrilen (Fig. 1, se nasa uppslag) har varit ute p6 Internet och Michael Shaffer pi British Museum i London har efter att ha tittat pe 24

3 Ent. Tidskr. l2o (1999) nigra bilder kommit till slutsatsen att det rdr sig om en Synclera Lederer, 1863, och sannolikt traducalis (Zeller,1852), dock med det lilla ftirbehflllet att Afrikas pyralider lir si pass dflligt kiinda att det mdjligen kan handla om nigon annan art frin samma sliikte. S. traducalis dr stbredd civer stora delar av tropiska Afrika och fcirekommer ocks6 pi Cypern och i Mellan6stern. Arten dr tidigare pitriiffad i Bulgarien, detta iir dock enda tidigare kdnda fyndet frin Europa. Nils Ryrholm har inte lyckats fi fram om nigot dr kiint om artens biologi. Eftersom djuret togs under samma period som bl.a. nattflyet Luperina zollikoferi (Freyer), kan vi nog anta att det kom nigonstans frin sydost. Det stdmmer ocksi med de di ridande vindfcirhillandena. Som svenskt namn fcireslir Nils brokigr sydmott. Ovriga intressantare arter N emopho ra amu ren s i s (Alpheraky), sibiri sk antennmal, har det varit mycket tyst om sedan den anmdldes ny f6r Sverige (Svensson 1982), kanske beroende pi svirigheter att skilja den frin N. degeerella (L.). Troligast dr dock att ffl samlare dr verksamma vid riitt tid och i llimpligt viider (solsken) i de nordliga trakter ddr arten fcirekommer. Att den hnns kvar, framgir av att Jesper Lind och Mats Lindeborg insamlade I exemplar l2.vii och 3 ex 13.VII i Kengisfors, Norrbotten. Det skulle vara vdrdefullt om artens levnadsbetingelser kunde klarliiggas. Alloclemens ia mesospilella, (Herrich-Schliffer), vinbeirsbredvingemal, finns kvar i det vinbiirsbuskage i Masugnsbyn, To, diir jag fann en hona 2.VII.83 (Svensson 1984). Det var en smula vitt efter regn, menjag lyckades [ndi skrapa fram en hane och en hona 4.VII i mulet vdder. Ddremot lyckades det inte alls med ndrbeslziktade Lampronia re dimitella, mflbiirknoppmalen, i kanjonen nedanfdr. Inte heller hade jag nigon tur med bredvingemalen Lampronia standfussiella, som nyligen antrziffats i nordliga Finland pi Rosa majalis. Endast nigra fi mindre stflnd av vdxten hittade jag i griinstrakterna, fast jag mindes mig ha seft atminstone ett stcirre bestind nigonstans ftjrr i tiden. Elatobia fuliginosella (Lienig & Zeller), tallbarkbomal, har Ingemar Frycklund hittat pi en ny lokal. Han skraphivade fjlirilen frin brand- Smdfjcirilar i Sverige 1998 skadade tallstammar strax vester om Marma skjutfiilt, Up, I.VII inom ett omride som utsatts frir skogsbrand Phyllonorycter heringiella (GrOnlien), svartvideguldmal, har blivit fciremil fcir ytterligare uppmdrksamhet, sedan jag skrev om arten (Svensson 1998). Roland Johansson kldckte en liten serie enligt min mening typiska filirilar frin sv artvide, S al i x my r s i n ifu I i a, Lhnglot pi 6l and, bland vilka dock ett exemplar var avvikande och liknade salictella (Zeller). Eftersom den arten ocksi fcirekommer p5' Oland, finns anledning misstiinka att den mer undantagsvis kan gi dver pfl svartvide. Sj?ilv fann jag hcisten minor pi en fristiende svartvidebuske i Ostergdtland, men alla de fjiirilar som kldcktes pfl viren blev normala heringiella. Bengt A. Bengtsson har kllickt nigra heringiella frfln en inte ndrmare namngiven smalbladig Sa/rx frin Fclra, Ol. vilket tyder pi att inte heller denna art dr helt bunden till en vdrdvdxt. Fbrsta maj fann jag exkrementspir i barkspringor pi en gammal bok, Fagus silvatica, i Maglehem, Sk. En minad senare kliicktes Argyre s t hi a g I auc i n e ll a Zeller, ekbarkmal, ur insamlade barksp6n. Normalt lever nog arten i ekbark. Man ser ofta liknande exkrementspar mellan barkflsarna pi gamla ekar. Digitivalva valeriella (Snellen). Den 3:e augusti sammanstrilade flera fjiirilsamlare vid havsstranden i Gdssie, Skine, for att finga nattflyet Photedes brevilinea (Fenn). Niir vi satt upp lamporna ftireslog jag Jan-Olov Bjdrklund att vi skulle gfl ut pi stranddngarna fcir att se om fjiidermottet Ag distis bennetil (Curtis) mcijligen nu hade funnit viigen till marrispen diir och diirmed till Sverige. Vi hittade dock ingen utan gick 6ver till att skrapa blommande bestind av luddkrissla, Inula britannica och fick dfl in n6gra smi Elachista-liknande malar, som var mycket livliga i pannlampslyset. Vid niirmare eftertanke kom jag pi att vi rintligen htttat valeriella r Sverige, narmast klind frin Sydsjiilland i Danmark och monofag pi luddkrissla. Jag hade f6rr om flren letat efter arten pa lokalen utan resultat men troligen pi fel tid eller pi fel slitt. Den kan ha funnits diir liinge och troligen ocksfl pa andra lokaler i Skine. Omfattande dikningar det senaste irhundradet har dock utrotat vdxten pfl 25

4 Ingvar Svensson Fig. I. Synclera traducalis (Zeller), fc)reslagen det svenska namnet brokigt sydmott, en fdrmodat ldngvriga immigrant, togs i ljusfdlla pd Gotland. I Europa fdrut endastfunnen i Bulgarien. Foto: Nils Ryrholm. Synclera traducalis, an immigrant from southeast, was collected in a light trap on the island of Gotland. In Europe earlierfound only in Bulgaria. mflnga tidigare fuktmarker. Senare pa naften infann sig ockse Magnus Wedelin och kunde skrapa upp nigra exemplar av fidrilen, liksom Griran Palmqvist ett exemplar pi dagen 7.VIII samt se- Ent. Tidskr. 120 (1999) nare ett antal pi kvrillen. Fdrmodligen hade fjiirilarna varit pa vingarna nigra dagar, di de inte verkade nykldckta. Lokalen med den fiirggranna blommande luddkrisslan (Fig. 2) liksom fjiirilens utseende (Fig. 3) brir mojliggrira en saker bestdmning. Genitalierna av mellaneuropeiska djur avbildade av Gaedike (1970), verkar inte riktigt stdmma med de svenska (Fig. 4-5), som mycket liknar D. arnicella (Heyden) men b6r tillhdra den rdtta valeriella. Den nya arten kan llimpligen fi det svenska namnet luddkrisslemal. Agonopterix subpropinquella (Stainton), stcirre tistelplattmal, har Magnus Wedelin tagit en hona av i Tcirringelund mellan Malmci och Svedala 16.VIII.97. Detta iir det tredje fyndet av arten i landet under 9O-talet men en bekriiftelse att den sannolikt har en fast stam i Skine. Ethmia terminella Fletcher, grikantad sorgmal, verkar ha goda spridningsmrijligheter liings vira jdrnvdgar. Henrik Jeansson har funnit den talrikt pi Spinga pendeltigstation i utkanten av Stockholm, Up, de tre sista veckorna i juni till fcirsta veckan av juli. Fig. 2. Fdrsta svenska Lokalen fdr Digitivalva valeriella med den gulblommiga vcirdvdxten luddkrissla Inula britannica. Foto: Magnus Wedelin. The first Swedish locality for Digitivalva valeiella with the yellow flowers of Inula britannica, the food-plant. 26

5 Ent. Tidskr. 120 (1999) Smdfiarilar i Sverige 1998 Fig. 3. Digitivalva valeriella ( Snellen), fdreslagen det svenska namnet luddkrisslemal, funnen ny fdr Sverige i sydvr)stra Skdne. Ncirmast ktind frdn Danmark. Foto: Ingvar Svensson Fis. 4. Digitivalva valeriella, found new to Sweden in southwest Scania. Aplota palpella (Haworth), palpmossmal. Pi lokalen pfl Kjugekull, Sk, har nigra fjlirilar tagits pfl lampa sedan 1994.Btt f6rs6k med lampfingst pi lokalen av Jan-Olov Bj6rklund 5.VIII gav intet resultat, sfl han bdrjade syna mossiga klippor och ekstammar. Vid 23-tiden fann han si tvi hanar avpalpella sittande 2 dm respektive en meter upp pe stammarna. De var viil synliga i pannlampsljuset, dfl de satt med huvudet och de l6nga palperna snett utit. Aven ett exemplar av I nfurc i t in e a ar g e ntimac ule //a (Stainton), eklavmal kunde hittas pfl en ekstam vid samma tillftille. Dertill kan ndmnas att Christer Agren fitt en hona av A. palpella pfl ljus i Hagapark, Ol, 26.YII. Coleophora cornutella Herrich-Schiiffer. Pi resa norrut stannade Bert Pettersson till fcir skymningsfingst och civernattning 22.Y1 vid Jdrlemosse i Ervalla, Viistmanland. Pi myren hivade han in en sdckmal som senare visade sig vara en hona av denna fcir Sverige nya art, niirmast fdrekommande i sddra Finland inklusive AtanO. Fran Holland och Belgien berdttas att man pi virvintern kan hitta den karakteristiska bladsiicken i toppen av smibjtirkar ute pi myrar och andra Oppna fuktiga stdllen. Arten bcir finnas pfi fler myrar i Mellansverige. Fjiirilen (Fig. 6) iir ganska liitt att kdnna igen, rtidaktigt gul pi framvingarnas ovansida med lysande g,rla fransar pi undersidans framkant mot spetsen. De ka- Fig. 5. Fig GenitaLier av Digitivalva valeriella. 4. Hane Hona. GenitaLia of Digitivalva valeriella. 4. Male Female. rakteristiska genitalierna avbildas av Toll (1952) som cornuta, liksom hiir den svenska honan (Fig. 7). Bert godkanner det svenska namnet mossestickmal. F ig. 6. Coleophora cornutella ( H erric h- Sc hriffer), fdreslagen det svenska namnet mossesiickmal, funnen ny fdr Sverige i^vristmanland i Mellansverige. Nrirmast ktind frdn Aland i Finland. Vingarnas undersida till hdger. Foto: Christer Bergendorff. Coleophora cornutella, found new to Sweden in the province of ViistmanLand. Underside of the wings at right. 21

6 Ingvar Svensson Fig. 7. Genitalier av den svenska honan av Coleophora cornutella. Genitalia of the Swedish female of Coleophora cornutella. Chrysoclista lathamella Fletcher (razowskii Riedl), sdlgbrokmalen, letade Bo Olsson och Bert Pettersson efter 30.VI pfl den numera vdlkdnda lokalen i Kliiberget i Floda socken, Dr. De fann fjiirilar pi en solitrir siilg pi ett granplanterat hygge. De kliicktes efterhand som de stod diir och beskidade dessa granna fjlirilar. En del parade sig. Arten har nog inte si ling framtid pi denna sdlg, men man fir hoppas att stugagarna pi den gamla fiiboden iir riidda om sina gamla sdlgar och garna ser till att det kommer nya efterhand. Gnorimoschema vales iella (Staudinger), tflr- 6gd smflstdvmal, insamlade Griran Palmqvist ett exemplar av pfr kvdllen 29.YIph sanddynerna vid jokken ndra Piiltsa-stugan, To. Samtidigt tog han en G. herbichi (Nowicki), grinad smistdvmal, frir bida arterna nordligaste lokalerna i Sverige. Sjiilv sdkte jag fdrgdves eftet vale siella 25.VI och l2.vii pi min gamla lokal i Masugnsbyn. Enligt Henning Hendriksen lever arten sannolikt pi Antennaria, kattfot, civer vilken han fingat fjiirilen i Norge. Den vdxten fanns flt- Ent. Tidskr. 120 (1999) minstone fortfarande pi min lokal. I Finland har man emellertid funnit larven i augusti i liigre blad av Solidago, gullris, frin vdvr<ir i marken under bladet och anser vidare att Erigeron acer, grflbinka ocksi kan vara en vdrdvdxt (Kaitila 1996). Kanske kan det finnas flera korgblomstriga v[rdvdxter. Enligt samma finska ktilla lever den andra arten herbichi i brirjan av juli ocksi i viivrcir men under Equisetum palustre pi sandmark (siikerligen felskrivning fdr E. arvense, 6kerfriiken). En tredje art i sliiktet, G. nordlandicolella (Strand), nordlig smflstiivmal, kunde jag samla in enkelt, dfl jag pi eftermiddagen 17.VI kom pi en liten fleick med Erigeron acre, gribinka, i en vdgsldnt vid Torpshammar. Me, och di erinrade mig att Jari-Pekka Kaitila just beriittat att han funnit larver i viivrcir i marken under vaxten, minerande liigre blad, som han tillskrev arten. Jag skrapade upp ett tiotal exemplar, varav 6ven den genomsnittligt mindre honan. I sammanhanget kan det finnas anledning niimna de iterstiende tvfl svenska arterna i sl2iktet. G. epithymellum (Staudinger), brunfliickig sm6- steivmal, rir den vanligaste, 6ven om ocksi den oftast pitriiffas tillfiilligtvis. Larven lever i majjuni p6 gullris pi samma sdtt som valesiella, gdrna pi sandmarker. G. streliciella (Henich- Schliffer), brunogd smflstdvmal, kanske inte ens iir svensk, di nflgra beldggsexemplar inte antrdffats. Den dr mycket lokal i vira nordiska grannldnder. Enligt Kaitila lever den fdrmodligen pi kattfot eller gullris. Scrobipalpula dffiuella (Frey). Frithiof Nordstrcim visade pi sin tid denna art ny fcir Sverige pfl ett sammantrdde med Entomologiska Fcireningen i Stockholm 28 april Anmiilan grundade sig pi exemplar frin Alvkarleby, Uppland, med Wilhelm Brandt som insamlare och bestdmda av Per Benander (Nyholm 1953). Emellertid kom Benander uppenbarligen snart nog till slutsatsen att arten var synonym med den vanliga S. psilella (Herrich-Schiiffer), fast Brandt hade kliickt sina djur frin Eriogeron acre och psilella normal t lever ph Artemisia campestris och Helichrysum, eftersom han i stdllet publicerade psilella som ny fdr Uppland (Benander 1953). Peter Huemer & Ole Karsholt har fingranskat sleiktet ScrobipaLpa och funnit att arterna igen bor hillas som skilda (Huemer & Kars- 28

7 Ent. Tidskr. 120 (1999) holt 1998). I utredningen har de kontrollerat Brandts material och dessutom publicerat arten ocksi frin Gotland, en hane tagen pfl Martebomyr 30.VII.85, leg. Karsholt. Utriver de ndmnda har dffiuella hittills konstaterats frfln Kalmar i Smflland 29.VII.83, Anin i Hdrjedalen 29.VI.83 och dven bekrdftats frin Martebomyr 13.VII.74, i samtliga fall insamlade och genitalpreparerade av Sten Wahlstrcim. Alla uppgifter om psilella norr om Uppland har som viintat visat sig vara felaktiga, naturligtvis ocksfl de fjiirilar som jag anmzilt lrin Karmaspakte i Torne Lappmark 22.Y1.78. Den gamla uppgiften frin Angermanland har inte kunnat kontrolleras, men bcir dven den rindras till dffiuella. Akta psilella har jag frin Skine, Gotland och Ostergdtland, medan Jan-Olov Bjdrklund har itskilliga frfln Uppland, driremot ingen dffiuella. Fjarilama iir mycket Smdfjcirilar i Sverige 1998 lika, men kan mdjligen skiljas pi att dffiuella har mera jdmnstrukna framvingar, som alltsi oftast inte iir ljusare mot framkanten, vilket iir si typiskt for p.silella. Aven genitalierna visar smfl skillnader (Fig. 8-1 l). Valva dr spetsig och nir f<irbi uncus hos psilella, medan den rir trubbig och hcigst nir upp till uncuskantenhos dffiuella. Hos honan dr signum smalare och jiimnbrett hos den f6rra, bredare efter mitten hos den senare. Andra detaljer i genitalierna synes vara alltfdr variabla fcir att kunna anviindas. Den reintroducerade arten kan frirslagsvis kallas tvillingsmdstrivmal. Syncopacma sangiella (Stainton), motfl iickpalpmal, skraphflvade Ingemar Frycklund civer ktiringtand, Lotus, utanfor Marma skjutfiilt i Uppland 2I.VII. Inga nyare beliigg fr6n landskapet har funnits tidigare.,/ Fig.8 Fig. l0 Fig. 9 Fig. I I Fig. 8-l l. Genitalier av Scrobipalpula S. diffluella hane, kort och trubbig valva. -9. hontt, signum bredast mot spelsen S. psilella hane, valva ldng och spetsig. - I l. hona, signum breda.st vid basen. S. diffluella, den nya svenska arten, fdresld.s fd det svenska namnet tvillingsmdstcivmal. Genitalia of Scrobipalpula S. diffluella male, short and blunt valva female, signum broadest towards tip S.psilella male, Long and pointed valva. - I l. female, signum broadest at base. 29

8 Ingvar Svensson Anarsia lineatella Zellel kdrsbdrsbuskpalpmal, har Bengt A...Bengtsson funnit inomhus 22.II i Lofiorp pi Oland. Han har inte kunnat rzikna ut hur fjiirilen hamnat diir. Lobesia virulenta Bae & Komai beskrevs 1991 som artskild frin vir vlilkiinda L. reliquana (Hiibner), vassvingad skottvecklare. Frirst nyligen upptiicktes den nya arten i Danmark och konstaterades f6rekomma ocksi i Norge (Falck & Karsholt 1998). Som viintat har den visat sig finnas ocksi i Sverige och diirtill utbredd civer stcirre delen av landet, medan den gamla arten hittills kunnat beliiggas nordligast i Uppland. Efter fingstlokalerna att dcima synes den fcirra knuten till bjrirk- eller aspskog (Betula, Populus tremula) och den senare till ekbestind (Quer- Ent. Tidskr. l2o (1999) cus). Litteraturuppgifter ndmner bide triid och rirter som vzirdvtixter, vilket bdr utredas. Inga svenska kliickningar har kommit i dagen. Fj2irilama (Fig ) ar mycket lika varandra, men kan oftast skiljas pi attvirulenta har en tydligare vitaktig diskpunkt i framvingarna, en mindre men mer distinkt, svart tornalfleick och mindre gulbrunt i rotfdltet samt att vingarna ar trubbigare, szirskilt tydligt hos hanen. Genitalierna (Fig ) ger utslag i tveksamma fall. Hos hanen av virulenta 6r valva bredast omkring mitten men mera jiimnt avsmalnande hos reliquana, som dessutom har en tandad kam pi aedeagus. Honan av virulenta har en mer jimnt avsmalnande genitalplatta bakit med smalare ostium, mer rundad bursa med stdrre signum. Fig. 12 Fig 14 Fig. l3 Fis 15 Fig. l2-15. Lobesia virulenta Bae & Komai och reliquana (Hiibner), tvd tvillingarter L. virulenta, ny fdr Sverige men utbreddfrdn Skdne till Norrbotten, fr)reslagen det svenska namnet trubbvingad skottvecklare, hane. I3. hona L, reliquana, vassvingad skottvecklare, gammal vcilkcind art men nordligast till Uppland, hane hona. Foto Ingvar Svensson. Lobesia virulenta Bae & Komai and reliquana (Hiibner), two sibling species. - I2. L. virulenta, new to Sweden but distributedfrom Scania to Norrbotten, male. - l3.female L. reliquana, the old andwellknown species but north to Uppland only, male female. 30

9 Ent. Tidskr. l2o (1999) Smdfjiirilar i Sverige 1998 Fis. l6 Fig. l7 Fig. l9 Fig. l6-19. Genitalier av Lobesia L. virulenta hane, valva bredast pd minen, aedeagus utan utskott hona, bursa ndr "botten" av abdomen L. reliquana hane, valva bredast vid basen, aedeagus med ldg, kmdad kam hona, bursa ndr fdga river hiilften av abdomen. Genitalia of Lobesia L, virulenta male, valva broadest in the middle, aedeagus simple female, bursa reaching "bottom" of abdomen L. reliquana male, valva broadest at bdse, aedeagus with low, toothed ridge female, bursa reaching only a little over half of abdomen. Framfcir allt ner bursa dnda i "botten" av bak- kroppssegment, dels en oval, slickliknande bildkroppen men slutar lingt innan hos reliquana. ning i fcirsta segmentet pi vardera sidan om ki- Som svenskt namn fdr den tillkomna arten fdre- Ien (Fig. 20). Vad kan dessa ha fcir funktion? iles ffubbvingad skottvecklare. Eucosma saussureana (Benander), fjall- Vid genitalpreparering av Lobesia virulenta skdrefrdvecklare, dr en sallan sedd art, fast vdrdoch reliquana fann jag bildningar i freimre delen vaxten, Saussurea alpina, inte iir ovanlig i fjallav bakkroppen som jag inte sett nigot liknade av trakter. Bert Pettersson insamlade en hane vid hos nigon annan art. Hdr fanns dels en lflng, kiti- Lillin 3.VII och en hona i Vivallen 9.VII, viister niserad, kilforad platta som nir genom tvi bak- om Funiisdalen i Hiirjedalen, hittills sydligast i 3l

10 Ingvar Svensson Fig. 20. Frtimre delen av bakkroppen av Lobesia reliquana med kitiniserad "kil" som strdcker sig genom Nd bakkropp.ssegment och omges pd bdda sidor av ovala srickliknande bildningar bestrddda med stjrirnlika knottror Liknande bildningar finns ocksd hos L. virulenta. Vad har de fiir funktion? Anterior part of abdomen with sclerotized "wedge" through two abdominal segmentls and surronded on both sides of ovale "bags" covered with starlike granules. Similarformation is present also in L, virulenta. What is their function? landet. De skrdmdes upp pa eftermiddagen och verkar helt nykllickta. Fjlirilarna fcjrviixlas kitt med E. aspidiscana men saknar m6rka ldngsstrik i framvingarna. Cydia cornucopiae (Tengstrtim), aspskogsvecklare, har jag felaktigt uppgett frin Giistrikland (Svensson 1994). De enda svenska exemplaren hittills iir alltsi de tvfl frin Dalama. Vid ndrmare jiimfcirelse med C. jungiella (Clerck), som de felbestdmda djuren tillhcir, visade det sig att de tvfl arterna sannolikt ster narmare varandra rin placeringen i systemet antyder. Avflugna exemplar kan nog liitt felbestiimmas, sfl mitt misstag iir kanske fdrklarligt. Men tiven genitalierna zir ganska lika. Kanske dr cornucopiae inte bunden till asp, se som de fi fynden l6ter fdrmoda, utan lever pi nigon iirtvdxt liksom den vanliga arten. Det kanske l<inar sig att skraphflva pi mirkvegetationen. A andra sidan ser man heller inte ofta en annan art i sliiktet som drbunden till asp, namligen C. corollana, aspbark- Ent. Tidskr. l2o (1999) vecklaren. Niir jag skrapade aspstammar efter cornucopiae i Kengis i Norrbotten 24.Y1 med tanke pfl finska fynd i Muonio, hamnade ovantat tvi honor av denna i hiven, hos oss fcirut nordligast funnen i Uppland och Dalarna. Epermenia falciformis (Haworth), rodgul striittemal, letade jag naturligtvis efter pfl lokalen vid Haparanda si snartjag kom si l6ngt norrut. Det fanns gott om olika modeller hopspunna blad pfl sratta i Norrbotten i slutet av juni, men endast Agonopte rix angelicella (Hiibner) kliicktes. Men l3.vii fanns fjiirilen dzir. Nigra exemplar skraphivades pi kvtillen frin rikliga bestind av vaxten lhngs vdgkanter men blev tyvdrr inte si vackra i hiven, som snabbt blev v6t efter ett regn tidigare. Ljusfingst pi natten i en tdt kivdunge intill Torne dlv gav emellertid biittre resultat. Nigra uppenbarligen nykliickta exemplar visade sig pi lakanet. Till vad som fcirra 6ret skrevs om fjririlarnas utseende (Svensson 1998) kan leiggas att de iir pitagligt mcirkare dn sydsvenska E. illigerella, vilket troligen beror pi det nordliga liiget. Nu har Jan Jonasson funnit dldre falciformis pi Gotland, 3 hanar 5.VII.78 pi en fuktig vegetationsrik hdgdrtsling i Gothem, Rflbytriisk. Dessa dr kontrastrika men inte sdrskilt mdrka och har dessutom svart prick pi framvingarna liksom illigerella, men kunde liitt besteimmas genom pensling av bakdndan. Amblyptilia acanthadactyla (Hiibner), syskefjiidermott, har Jan Jonasson studerat sdrskilt och funnit betydligt mer spridd dn som tidigare antagits. Aven exempelvis Anders Lewins gamla fynd frin Halland och Vdstergtitland har verifierats, varfcir utelzimnandet av dessa landskap i nyare kataloger var obefogat. Vitula edmanrli (Packard), humlebomottet, hade vi vdl veintat som snabbkolonisatcir frfln Danmark i sydv[stra Sverige, sedan Bengt A. Bengtsson funnit det ftirsta exemplaret pa Oland 3l.VIII.85 (Svensson 1986, kallas dar edmandsae). Kanske vittnar det senaste fyndet genom Christer Bergendorff i Stenkyrka, Stockevik i Bohusliin att kolonisationen rir pi vlig. Han fick diir en hane pi lampa 27.YI pi de yttersta klipporna pi Tjoms vtistkust. Omridet var bevuxet med ljung och krikris med enstaka en och rcinn. Han hade ftirstis vdntat sig Ephestia mist' ralella (Millidre) krikrismottet, pi ett sidant 32

11 Ent. Tidskr. 120 (1999) stalle. Agriphila latistria (Haworth), lflngstreckat grdsmott, har mest lyst med sin frflnvaro efter sitt invandringsfcirscik (Svensson 1993). Kanske kommer den igen. Karl Kiillander, Clas Kdllander och Nils Ryrholm fick ett exemplar i sin ljusfiilla i Skines sydosth6rn, Ostra Hoby 9-I5.VIII. Aven ett exemplar av Catoptria verellus Zincken), dkta grdsmott, hamnade i samma fiilla liksom ett annat exemplar redan I l-l7.vii. Arten hcir nog inte hemma dzir utan var ute pfl rekognoscering. Gesneria centuriella (Denis & Schiffermtiller), stora ugglemottet, tycker man borde vara en liittinsamlad art men ar mest ffltalig i samlingarna. Kanske rir den morgontidig. Per-Eric Betzholtz, Markus Franzdn och Bertil Gunnarsson kom pfl en "svdrmning" runt kl 03 i Jukkasjiirvi, To. l3-14.vil D uponc helia fov ealis Zeller. Henrik Jeansson hittade ett dtjtt exemplar inomhus i Sundbyberg, Up, l8.ii. Arten fir betraktas som infcird, iiven om Henrik inte trodde att han sjlilv skaffat nigot material som den kunnat leva pfl. Fjiirilen rir funnen i alla vira grannliinder och omskriven och avbildad av Buhl et al. (1998). Larven iir polyfag. Arten frirekommer narmast runt Medelhavet. Som svenskt namn fcireslis tandsydmott efter den framtreidande utatriktade tanden i framvingeteckningen. Nya landskapsfynd l. Micropterix tunbergella. Vr (PENS 96). 5. M. cahhella. To (PENS 8l). 9. Eriocrania sparrmanella. Vr (PENS) 116. Nematopogon schwarliellus. Ha (SVNS), To (PENS 74). l2l. N. robertellc. Ga (KJCS 9l) Cauchas fibulella. JA (PEBS) Montescardia tessulatellzs. To (SVNS) Nemapogon picarella. Ga (KJCS & SJNS 86). 2lO. Triaxomera fulvimitrellc. Ga (KJCS & RYRS 90) 215. Monopis obviella. Vr (PENS) M. imella.yr (PENS) M. monachella. Bo (BEFS) Tinea columbariella. Vr (PENS 97) Caloptilia betulicola. Ha (OLBS). Smdfjcirilar i Sverige C. semifascia. Gd, (KJCS), Me (SVNS) C. leucapennella. Bl (PEBS) Parornix loganella. To (SVNS) P. betulae. Ga (KJCS 93) Callisto denriculella. Vb (mina, SVNS) P hy llo no ry ct e r q ue rc ifoliel/a. Hs (SVNS). 282a. P. heringiella. Ha (BEFS, SVNS), Ot 1nAnS, JOHS), og (SVNS) Bucculatrix capreella. Sm (BABS) Tinagma ocnerostomella. Na (PGAS) Argyresthia sorbiella. Vr (PENS) A. pulchel/a. Hs (SVNS) Yponomeuta malinellus. Ga (KJCS 90), Hr (KJCS & RYRS 94) Ypsolopha vittella. Vb (SVNS). 423a.Digitivalva valeriella. Sk (BJOS, PGAS, SVNS, WMAS) Leucoptera malfoliella. Dr (PEBS), Vb (mina, SVNS) Depressaria ultimella. Bl (PEBS) D. depressana. NA GEBS) Agonopterix conterminellc. Bo (RJES 96) A. assimilella.yr (PENS) A. astrantiae. Vr (PENS 78) Denisia obscurella. Ge (KJCS) Borkhausenia minutella. Vr (PENS 97) Decantha borkhausenii. Vr (PENS 96) Elachista orsradii Ha (SVNS) E. cerusella. NA (CHAS, PEBS) Biselachista albidella. To (KJKS, KJCS & RYRS) Coleophora badiipennella. Dr (BJOS 92). 632a. C. cornutella. Vs (PEBS) C. violacea. Ha GABS) C. potentillae.ni (PEBS) C. trifulii. Vr (PENS) C. pyrrhulipennella. Vr (PENS) C. laricella. Me (SVNS) C. otidipennella. Pj (SVNS) C. striatipennella. Pi (SVNS) Heinemannia laspeyrella. Vr (PENS 96) Blastodacna atra. Ga (KJCS) Mompha langiella. Dr (ACHS) Pancalia leuwenhoekella. Ge (KJCS) Cosmopterix lienigiella. Sm (KJCS & RYRS 93). 8ll. Eulamprotes wilkella. Ge (KJCS) E. unicolorella. Ji (PEBS) Monochroa tenebrella. Nb (SVNS). 33

12 Ingvar Svensson 821. M. servella. Sm (KSMS) M. arundinetella. Ga (KJCS & SJNS 96) Xystophora pulveratella. Nb (SVNS) Stenolechia gemmella. Ga (KJCS 94) Recurvaria leucatella. Hr (PENS 78) Teleiodes fugitivella. Vb (SVNS). 366.Teleiopsis dffinis. Pi (SVNS) Athrips tetapunctella. Vr (PENS 96) Bryotropha desertella. Bo (RJES 97) Chionodes nubilella. Vr (PENS 96) Neofriseria singula. Vr (PENS 96) Gelechia sabinella. Vr (PENS 97) Psoricoptera speciosella. Bo (SVNS) Gnor imo s c hema nord landic o le lla. Me (SVNS) Scrobipalpula psilella. Sk (SVNS 93), Go (SVNS 91), og (SVNS 97), Up (BJOS 90). ovriga landskap biir limnas cippna tills beliigg kontrollerats. 922a. S. dffiuella. Sm (WHSS 83), Go (WHSS 74, KAOD 85), Up (BAWS 48), Hr (WHSS 83, An (BENS, publicerad 46 som psilella, tvivelsutan denna art), To (SVNS 78) Caryocolum cassella. Hs (SVNS) C. pullatel/a. Ga (KJCS) C. amaurella. Ha (SVNS) Syncopacma taeniolella. GA (KJCS 97) Anarsia lineatella.0t GASS) Mesophleps silacella. Sm (LTSS) Dichomeris juniperella. Ga (zucs 94), An (AEPS & Arrs 89) Brachmia lineolella. Ja (SVNS) Pandemis dumetana. Vg (BEFS). l0lo. Argyrotaenia ljungiana. Ga (KJCS) Ptycholomoides aeriferana. Ha (SVNS) Clepsis spectrana. Vr (PENS 96). lo5l. Cnephasia incertana. Bo (BEFS), Ga (KJCS) Eana incanana. Ga (KJCS & SJNS 97), Me (SVNS), Hr (KJCS & RYRS 95), Nb (SVNS) Acleris nigrilineana. Hr (KJCS & RYRS). llo5. Phalonidia gilvicomana. Na (PEBS) Aethes rutilana. Ga (KJCS) Cochylidia subroseana. Pi (SVNS). l160. Olethreutes lediana. Vr (PENS 95) O. siderana. Nb (SVNS). 1l@. O. umbrosana. Ge (KJCS) O. tiedemanniana. Vr (PENS) Hedya roseomaculana. 6t (sassl Apotomis inundana. Vr (PENS 70) Endothenia nigricostan. Ot (BASS). Ent. Tidskr. 120 (1999) Lobesia reliquana. Sk (SVNS 53, BABS 80), Bl (SVNS 53), Ha (SVNS 73), Sm (BABS 81, svns 86), Ot (BASS 72, PGAS 83, BJOS 86), Go (BABS 84), Vg (SVNS 68), Bo (BEFS 9l), Na (SVNS 72), Sd (PGAS 77), Up (PGAS 90, BJOS 93). Ovriga landskap bdr liimnas tippna i avvaktan pi att beliigg rapporteras. l22oa. L. virulenta. Sk (BABS 81, BEFS 96), Bl (svns 85, BABS 9s), Sm (BJOS 84, BABS 91, PGAS 96), Ot (BASS 73), Go (SVNS 69, BABS 84, BEFS 90, PGAS 9o), s6 (svns 70, PGAS 90), Vr (SVNS 67, BEFS 9l), Dr (RYRS 81, BEFS 89), Vb (SVNS 5 I ), Nb (SVNS 5s) Eudemis profundana. Vr (PENS 96) Epinotia caprana. Ga (KJCS), Me (SVNS) E. pygmaeana. GA (LEJS) Zeiraphera isertana. Hs (SVNS) Z. griseana. Ga (KJCS 97) Gypsonoma sociana. Vr (PENS 96) G. oppressana. Na (PEBS) Epiblema cirsiana. Hr (PEBS) E. obscurana. Sk (SVNS), Ca (KJCS) Eucosma tripoliana. Sk (SVNS) E. saussureana. Hr (PEBS) Blastesthia turionella. Ga (KJCS & SJNS 90) Enarmoniaformosana. Vr (PENS 78) l,athronympha strigana. Ja (PEBS) Pammene aurantiana. Bl (PEBS) P. fasciana. Ha (SVNS) Cydia cosmophorana. Nb (JOHS 67) C. indivisa. Sk (PEBS) C. cornucopiae- Gii strykes (felbestimning av SVNS) C. corollana. Nb (SVNS) C. tenebrosana. Na (PEBS) C. orobana. Vr (PEBS) Prochoreutis ultimana. Vr (PENS). 7456a. Epermenia falciformis. Go (JOJS 78) Amblytilia acanthadactyla. Ha (LEWS 38, JOJS), Vg (LEWS 31, JOJS 63), Ds (JOJS 63) Pterophorus leucodactyla. Vg (RJES) Adaina microdactyla. GA (KJCS) Microthrix similella. Vs (LJRS) Myelois circumvoluta. Up (NAFS) Euzophera pinguis. GA (KJCS) Phycitodes saxicola. Ga (KJCS) P albatella. Pi (SVNS) Vitula edmansii. Bo (BEFS) Hypsopygia costalis. Vr (ETBS 97). 34

13 Ent. Tidskr. 120 (1999) Parapoynx stratiotata. Vr (PENS 96) Schoenobius forficella. Vr (PENS 96) Crambus uliginosella. Vg (RJES 97) Gesneria centuriella. Ga (FOUS, KJCS) Evergestis aenealis. Vr (PEBS) Pyrausta ostrinalis. Vg (RJES) Udea inquinatalis. Vr (PENS 96) U. ferrugalis. Vg (FHDS), Si, (KJKS), Up (KJCS & RYRS), Vr (PENS) Nomophila noctuella. An (AEPS & AITS) Dolicharthria punctalis. Bl (HEYS 97). 17 O3b. D uponche lia fov ealis. Sverige (JHES). 1704a. Synclera traducalis. Go (KJCS, KJKS & RYRS) Palpita unionalis. Go (KJCS & RYRS). Insamlare AEPS=Peder Andrdn, ATTS=Ulla-Britt Andrdn, BAWS=Wilhelm Brandt, BEFS=Christer Bergendortr, BENS=Per Benander, BJOS=Jpn-Olov Bjrir[<lund, BZZS=Per-Eric Betzholtz, BABS=Bengt A. Bengtsson, CHAS=Hans Carlsson, ETBS=Bjrirn Ehrenroth, FAZS=Markus Franz6n, FHDS=Nils Forshed, FOUS=Markus Forslund, FYKS=Ingemar Frycklund, HEYS=Benny Henriksson, JHES=Henrik Jeansson, JOHS=Roland Johansson, JOJS=Jan Jonasson,KAOD=Ole Karsholt, KJCS=Clas Kiillander, KJKS=Karl Kdllander, KSMS=Peter Koch- Schmidt. LEJS=Jon Lennstrcim. LEWS=Anders Lewin, LJRS=Jesper Lind, LNYS=Ronny Lindman, LTSS=Mats Lindeborg. NAFS=AIf Nilsson. O\BS =Bo Olsson, PEBS=Bert Pettersson, PENS=Carl Ake Pettersson, PGAS=Gdran Palmqvist, RJES=Jens Rydell, RYRS=Nils Ryrholm, SJNS=Gciran Sjciberg, SVNS=Ingvar Svensson, WHSS=Sten Wahlstrrim, WMAS=Magnus wedelin, ACHS=Christer Agren. Litteratur Benander, P Catal. Ins. Suec., Additamenta. - Opusc. Ent. l8:89- l0 t. Buhl, O., Falck, P., Jorgensen, B., Karsholt, O., Larsen, K., Vilhelmsen, F Fund af smisommerfugle i Danmark i Ent. Meddr. 66: Smdfjcirilar i Sverige 1998 Falck, P., & Karsholt, O Lobesia virulentabae & Komai recorded for the first time in Europe, with description of a new subspecies. - Ent. Meddr. 66: Gaedike, R Revision der palaearktischen Acrolepiidae. - Ent. Abhandl. 38, Nr. 1. Huemer, P. & Karsholt, O A review of the Old W orld S c ro b i p a I p u La (Gelechiidae), with speci al reference to central and northern Europe. - Nota lepid,. 2l: Kaitila, J.-P Suomen jiiytiijiikoiden (Gelechiidae) elintavat. The biology of the species of Gelechiidae occuring in Finland. - Baptria 21 8l- 105 Nyholm, T Fcireningsmeddelanden. - Ent. Tidskr.74: Svensson, I Anmhrkningsviirda fynd av Microlepidoptera i Sverige Ent. Tidskr. 103: 8 r -88. Svensson, I Anmirkningsviirda fynd av Microlepidoptera i Sverige Ent. Tidskr. 105: Svensson, I Anmiirkningsviirda fynd av Microlepidoptera i Sverige I Ent. Tidskr. 1 07: 7l-79. Svensson, I Anmiirkningsviirda fynd av smifjiirilar (Microlepidoptera) i Sverige Ent. Tidskr. I 14 (l-2): Svensson, l Anmiirkningsviirda fynd av smifjiirilar (Microlepidoptera) i Sverige Ent. Tidskr (l-2): Svensson, I Anmiirkningsviirda fynd av smifjlrilar (Microlepidoptera) i Sverige Ent. Tidskr. lt9(l): Svensson, I., Elmquist, H., Gustafsson, B., Hellberg, H., Imby, L. & Palmqvist, G Catalogus lepidopterorum sueciae. Stockholm (Naturhistoriska riksmuseet & Entomologiska frireningen). Svensson, I. & Palmqvist, G Fcirteckning river svenska {iirilsnamn. Stockholm (Entomologiska frireningen). ToIl, S Rodzina Eupistidae Polski. - Dokumenta Physiographica Poloniae