Anmflrkningsvflrda fynd av smflfjf,ritar (Microlepidoptera) i Sverige 1992

Transkript

1 Anmflrkningsvflrda fynd av smflfjf,ritar (Microlepidoptera) i Sverige 1992 INGVAR SVENSSON Svensson, I.: r (Microlepidoptera) i Sverige [Remarkable Uppsal during 1992.] --Enr. Tidskr. t1l 1t-Zy, cospilapteryx omissella (Stainton), was recorded from empty mines. Another species,.4grrphila latistria (Haworth), was found already in 1991 but not recognized until later. Two new species were described from sweden lately, Bactra suedana Bengtsson 1990 and Monochroa inflexella Svensson 1992 (previously recorded as Monochroa species). Totally 1652 species of Microlepidoptera are now known from Sweden. l. Svensson, Vivedalsviigen 10, Ostersl1v, Kristianstad, Sweden. Detta Ar den 20:e rapporten om anmdrkningsviirda smafjarilfynd i Sverige. Liksom forut behandlas i ett siirskilt avsnitt sadana arter som iir nya fcir landet eller pa annat satt mera intressanta. Fcirutom vetenskapliga namn anviinds hiir dven svenska namn enligt Svensson & Palmqvist (1990). Beriittelserna om de olika arterna fdljer i stort insamlarnas egna fdrslag. I ett fciljande avsnitt fortecknas nya landskapsfynd, inklusive sidana fran fciregiende avsnitt. Insamlare anges hiir inom parentes genom fcirkortningar enligt ZOO-TAX. InsamlingsAr anges fcir fynd frire 1992.En fcirteckning over insamlare fciljer ddrefter. Rapporten bygger pa senaste fjiirilkatalogen (Svensson et al. 1987), med samma systematik och nomenklatur liksom nummer pfl arterna i avsnittet om nya landskapsfynd. Auktorsnamn uteliimnas hiir irs insamlingssiisong bdrjade tidigt som sa ofta de senaste Aren beroende pi den milda vintern. I scider saknades sncitiicke helt, medan det berdttades om upp till 2 m snci pa otjiilad mark pi sina stiillen norrut. Viren blev utdragen och ganska hirda frostnatter fcirekom. Sommaren kom i soder den 18 maj och fortsatte med temperaturer civer 25' ett stort antal dagar i 2-3 manader. Den gar till historien som den torraste bverhuvud i scidra och mellersta Sverige. PA minga platser kom intet regn under tre manader frin mitten av maj. I Lappland var forsommaren ocksa ganska varm fram till den 26 juni, men diirefter blev det <ivervdgande kyligt och bl6sigt. I hela landet var oktober extremt kall men hcisten i <ivrigt mestadels varmare dn normalt. Alltsedan det rekordkalla och vata aret 1987 har viidret betett sig hdgst onormalt. Insamlingsresultatet 1992 blev slimre An viintat, i synnerhet p6 eftersommaren och hosten sa som oftast varit fallet alltsedan Endast en art antr6ffades ny fcir landet under Aret och da endast som tomma minor: Leucospilapteryx omissella (Stainton). En annan art, Agriphila latistria (Haworth), togs 1991 men bestiimdes fdrst senare. TvA nya arter har beskrivits nyligen, Bactra suedana Bengtsson 1990 och Monochroa inflexella Svensson 1992, der, senare redan med i katalogen som Monochroa species. DArmed iir 1652 smifjiirilarter kiinda fran Sverige. Det finns ett 25-tal smifjiirilsamlare i landet, men det skulle behcivas betydligt fler fdr en god bevakning av fciriindringarna. Exploatering av kansliga lokaler fcirekommer alltfcir ofta, som exempelvis pa den unika udden vid Klagshamn. PAg6ende utbyggnad av en villastad intill kommer att medf<ira harda krav pa ytterligare sociala anordningar pa udden, vilka Malmci kommun troligen far svirt att motste. Samtidigt hiller 29

2 Ingvar Svensson stora delar pe att vaxa igen med tiita hagtornsnar, nagot som uppskattas av ornitologer men kan utrota sadana smafjiirilar som behover mera cippen, alvarliknande kalkmark. Henric Ridderstad har gjort en stor insats och arbetar vidare med problemen. Fcirhoppningsvis lyckas Goran Palmqvist riidda kalkbrottet och kalkhiillarna i Stora Vika i NynAshamns kommun som iir aktuella fcir en anliiggning fcir miljofarligt avfall. Sverige som ett av de kalkfattigaste liinderna i viirlden borde vara siirskilt aktsam om sadana marker. Liknande fall flnns siikert manga i landet. Samtidigt som jag tackar rapporttirerna for alla uppgifter, cinskar jag dem all framgang fram<iver. Som vanligt bcir rapporter siindas till mig omedelbart efter trettondagen niista 6r. Intressantare arter Stigmella sakhalinella Pupl., morkfransade bj<irkdviirgmalen, anmiildes fcirra 6ret ny fcir landet (Svensson 1992a). Jan-Olov Bjorklund har besokt lokalen i Stockholms norra utkanter n6gra ganger och kunde l4.vll.92 samla in tomma minor. Ocksi under hcisten fanns endast kvarvarande tomma minor. Man kan diirfcir misstdnka att arten endast har en generation irligen i Sverige. Lampronia redimitella (Z,.), mflbarknoppmalen. Vid havning pa vinbiir efter Alloklemensia mesospilella (HS.), vinbarsbredvingemalen, i botten av den viilkiinda Rautajoki kanjon pa griinsen mellan Norrbotten och Lappland oster om Masugnsbyn vid middagstid 26.V1.92 fick Bengt A. Bengtsson in en fjiiril som var mindre och hade tva tvarband (Fig. 1). Efterit kunde konstateras att det r<irde sig om den helt ovantade redimitella. Man har ansett att den iir bunden till mabiir (Ribes alpina), men hiir lever larven uppenbarligen pa vinbiir (Ribes spicatum eller liknande), eftersom mflbar inte vdxer s6 langt norrut. I litteraturen anges ibland ocksa vinbiir som ntiringsviixt. Fcirut var fjiirilen funnen endast en gang i Sverige, niimligen scider om Stockholm 9.VI.63, Malte Carlsson leg. Han tog fjtirilen sittande pa ett m6biirsblad pa dagen i ett koloniomride. Arten kan inte giirna fcirvaxlas med andra. Den iir nlirmare beskriven av exempelvis Benander (1953), som dock felaktigt uppger fcirekomst i Danmark. I Finland iir fjiirilen ganska siillsynt. Psychoides verhuella Bruand, svartbriikenmalen, har hittats pa endast ett fatal vitt spridda lokaler i Sydsverige (Svensson 1989). Ett riktat s<ikande pa viirdviixten svartbiiken (Asplenium tichomanes) av Gciran Palmqvist 10.VI.92 p6 kalkmarkerna i Stora Vika i Scidermanland (se Ent. Tidskr. 114 (1993) ovan) gav resultat. Han lyckades skraph6va fram flera exemplar. Efter att tidigare 6r forgiives ha sokt i juli inspirerades Peter Koch-Schmidt av detta fynd att anyo soka efter fjiirilen pa More kastell, en kvarstiende stenpelare i en sprickdal i Mcirlunda i SmAland, och lyckades skriimma ut 2 hanar pi kviillen 16.V1,92. Kanske ligger flygtiden pi fastlandet mera i juni. Fynden visar att det kan lcina sig att leta efter fjiirilen pi fler lokaler med svartbr6ken. Leucospilapteryx omissella (Stt.), pa svenska liimpligen grabostyltmal. Under en f6ngstkviill 13.IX.92 pa udden vid Klagshamn i Sk6ne (se ovan) tillsammans med Jan-Olov Bjcirklund och Magnus Wedelin di jag strdvade omkring pi en tidigare lokal fcir att leta efter minor av Trifurcula headleyella (Stt.), bruncirtdviirgmalen, tyviirr ftirgiives p g a igenviixningen, rakade jag se nigra minerade blad pa grlbo (Artemisia vulgaris) som verkade negot frammande och diirfor insamlades. EfterAt kunde konstateras att det inte rcirde sig om de overallt vanliga flugminorna utan om tomma minor av omissella. Minerade bladflikar var nastan helt uriitna och nagot uppblasta med strcidda exkrementkorn och ibland grcina klorofyllfliickar i centrum (Fig. 5). Att larverna redan gatt ut for fcirpuppning kan fcirklaras av den torra och varma sommaren. Arten anges ha tvfl generationer Arligen med larver i juni-juli och igen i september. Den graaktiga fjzirilen (Fig. 2), vingbredd 7-8 mm, skall var svflr att finna; forsta generationen omkring 1 juni och andra huvudsakligen i augusti. Troligen har arten kommit in frin Danmark ganska nyligen och kan antas vara viirmekriivande. Phy llono ry c ter p latani (Stgr. ), platanguldmalen, som anmiildes ny fcir landet frln Malmci fcirra 6ret (Svensson 7992),har tagit ett litet steg oorrut. Jan Fiiltstrcim hittade hcisten 1992 ett 10-tal minor pa en platan i en park i Lund. Oturligt nog har man sugit upp alla lciven runt trddet och fort bort dem. Depressaria silesiaca Hein., nordliga rcillekplattmalen, triiffas av obekant anledning mest enstaka och spritt, fast viirdviixten rcilleka (Achillea millefolium) vaxer nastan overallt pi oppen mark. I stil med detta monster fick Per Andr6n och Clas Kiillander en enstaka <ivervintrad fjiiril i en ljusfiilla under perioden 23.IV-1.V.92. Lokalen var kronet av en sydvdnd nipa i den lilla byn Lappmon i Ramsele, Angermanland. Diir finns tva gardar som delvis brukas fortfarande, men ganska stora arealer gamla iings- och betesmarker ligger numera i treda. Det borde vara mdjligt att hitta larven i juli hiir och var. 30

3 Ent. Tidskr. l14 (1993) Anmiir kningsv iirda fy nd av smdfj iirilar I 2 I : 4S fl. 1., Mdbiirknoppmal Lampronia redimitella (2.).- 2.Grdbostyltmal Leucospilapteryx omissella (51.) Fjiillskrdpmal Ptycerata petasitis (Pfaff.) Ldngstreckat griismou Agtiphita latisiria (H;.). 4 Co leo p ho ra saponariella Heeg., sipnejlikesackmalen, blir nigot av en friljetong, senast behandlad foreg6ende 6r (Svensson 1992a). Svenska siickmalar anses alltid ha endast en generation om iret. (Vissa arter har larver som t.o.m. overvintrar minst 2 g6nger.) Det ser nu ut som vi fitt ett undantag, kanske tillfiilligt p.g.a. den extrema sommaren. Bert Pettersson fann 15.VII.92 bide fullvuxna och mycket sm6 siickar i Atrus i SkAne. FrAn de stora sdckarna kliicktes 30.VII sex fjiirilar. LikasA i Ahus sag Christer Bergendorff 18.VIII pa eftermiddagen 100-tals flygande och sittande fjiirilar. De senare kunde tas direkt i kapslar. Samma dag fann han ocks6 nflgra exemplar i Sviingsta i Blekinge. Chrysoclista razowskii Riedl, siilgbrokmalen, iir en svarfunnen art (Svensson 1992a), som endast hade hittats pfl 2 vitt skilda lokaler i landet. Bengt A. Bengtsson fann pa natten 16.VI.92 med hjhlp av pannlampa 3 sannolikt nykliickta exemplar sittande nagon dm civer marken pa stammen av en rotskadad siilg i ett grustag i Film i Uppland. Nigra puppskal sags dock inte pfl stammen. Det kan lcina sig att scika arten pe gamla siilgar pi andra lokaler. Vi bor ocksa verka for att gamla trad sparas. Holcocera inunctella (Z,.), alskogsfrirnamalen, iir inte alltf<ir svarfunnen i albarden runt Seskarci och angriinsande oar i Norrbotten (Svensson 1983). Fjarilen kan skriimmas ut fran alstammarna och kommer ocksfl till ljus, om lampan placeras tillriickligt m0rkt. LAngt fr6n de fcirsta lokalerna fick Bert Pettersson en hane pi lampa vid Scilvesborgsviken i Blekinge 22.Y Detta fynd ger ytterligare anledning att scika efter arten i alskog liings Ostersjon. Fjiirilen iir betydligt mindre iin flertalet H.binotella (Thnbg.), barrskogsfcirn i stiillet fcir grfl och med, men genitalieskillnader (Fig. 6-7). Framsta skillnaderna synes flnnas i formen och beviipningen pa den rundade bildningen pa valvabasen. Niels L. Wolff beriittade en gang om sina underscikningar civer hithcirande arter pa Madeira, att vissa sag helt olika ut utviindigt men hade lika genitalier, utviindigt iljas lier. Finns det k kan skiljas pi vingteckning eller genitalier? Monochroa inflexella, kalkhlilldystermalen, som nybeskrivits (Svensson 1992b), ersiitter Monochroa species i katalogen. Sflvitt kiint har inga nyare exemplar antriiffats. Monochroa hornigi (Stgr.), pil<irtdystermalen, 31

4 Ingvar Svensson 5 Fig. 5. Minor av grdbostyltmalen Leucospilapteryx omissella (Stt.) i blad av grdbo. Mines by Leucospilapteryx omissella (Su.) in leaf of Artemisia vulgari* iir en siillan sedd och kanske fcirvaxlad art fast den lever pa "ogriiset" pllort (Polygonum lapathifolium och liknande). Den har nu antraffats langre mot norr genom Jan-Olov Bjiirklund i Upp.- land, Sollentuta 14.Y1.92 pa ljus och Bengt A Bengtsson i Giistrikland, Giivle 17.VI.92, som genom intensiv skraphivning fick in en hane och en hona. Vtirdviixten vexte ytterst tiitt invid randen av ett likaledes ttitt bestand av vass, omedelbart ovanfcir vattenlinjen. Kanske var detta vassbr6m gynnsamt fcir solinstrllning och vindskydd. Bruun (1957) ger en utfcirlig beskrivning av fj6rilen med han- och hongenitalier under namnet M. nordmanella. Larven lever pa eftersommaren i stjtilken av olika pildrtarter, men iir bide svar att hitta och klticka. Ett liknande levnadssiitt har M. niphognatha Gozm., vars larv Ole Karsholt funnit i september pi vattenpitcirt (P. amphibia) (Buhl et al. 1989). Ptycerata petasitis (Pfaff.), fjiillskrapmalen, har anmiilts fran Sverige enbart pa grundval av minor (Svensson 1991). Vid besdk pa lokalen i Jukkasj6rvi 26.VI.92 scikte Bengt A. Bengtsson inte minst efter denna fjdril och lyckades ocksa kl. 4 pa morgonen (alltsa egentligen 27.Y1) samla in 2 hanar. De var betydligt morkare iin den fjiiril som avbildats i den niimnda artikeln, varfcir ett av dem avbildas har (Fig. 3). Den kan latt tas fcir Chionodes nubilella (Zett.), dystra stiivmalen, och andra svartgraa malar. D it ula an gus ti o r an a (Hw.), ide granbredvecklaren, verkar vara mer eller mindre forsvunnen fran kyrkogarden i Falsterbo, diir den brukade flyga rikligt kring idegransbuskarna (Taxus bac' Ent. Tidskr. 114 (1993) cata) omkrirrg 1 augusti. Att den flnns kvar i landet framgflr av att Magnus Wedelin fann den talrikt i Pildammsparken i Malmci 21.Y1I.92. FlArilen flcig endast runt idegran, iiven om andra niiringsviixter uppges. Fortfarande iir den hos oss endast k2ind fran sydligaste SkAne. Bactra suedana Bengtsson, fcirslagsvis med svenska namnet strecksumpvecklaren. Genom forbiseende togs denna art inte upp i foregaende rapporter, fast den beskrevs for tre Ar sedan (Bengtsson 1990). I beskrivningen anges den frin en lolal vardera i Skine och pi Oland, fdrutom i Danmark. Fjiirilen har nu insamlats av Jan-Olov Bjcirklund pa en ny lokal, i Sundre, Augstens pa Gotland, en hona plljus24.yi.92. Eucosma balatonana (Osth.), bitterfibblefrdvecklaren, fann Benander (1962) i Benestad i Sk6ne redan 30.VIII.24 som larver i blomhuvud av bitterfibbla (Picris hieracioides), diir de brokiga larverna At frdna. Efter overvintring fcirpuppade de sig pi vlren och 3 fjiirilar kliicktes. Han tog iinnu en fjaril pa samma lokal 6.VII.25. (Kallas E.fulvana i artikeln). Diirefter har ingen sett arten i Sverige, fcirriin Jan-Olov Bjcirklund kunde samla in fjiirilen i antal22.yl.92 i Sundre pi Gotland. Fjirilarna flcig vid 16-tiden efter ett drtrikt dike mellan 6krar. Senare pa kviillen vid 21-tiden flog fjiirilen talrikt. Ytterligare fick Bo Olsson en hona pa ljus i Ostergan 29.Y1.92. Arten bcir ha stor chans att leva vidare pa Gotland, dar bitterfibblan synes ha brett ut sig kraftigt pa senare Ar. D6remot kan misstiinkas att den Ar utdod i Skine, eftersom bitterfibbla finns kvar endast pi ett fatal lokaler. Cy dia indiv is a (Danil. ), grankadvecklaren. Jan- Olov Bjdrklund h6vade en hona 15.VI.92 vid Fiby hage i Jumkil i Uppland. FjArilen flog vid 20- tiden pfl kviillen l6gt invid en Akergran. Fler kunde ej observeras. Detta var det fjiirde exemplaret i Sverige. Varfor fjiirilen iir sa sallsynt iir ofcirklarligt. Enligt danska uppgifter lever larven pa gran (Picea abies) och larven kan man finna i april diir barken skadats med kidbildning som foljd. Det skall synas exkrementer o.d.pi ytan. C y dia c o r nuco p i ae (T gstr.), aspsko gsvecklaren, iir en iinnu sallsyntare art. Den togs ny fcir landet 1.VI.90 i Garpenberg i Dalarna av Christer Agren lsvenssbn 1991). Aret efter soktes den fcirgiives - juni det eret var ocks6 extremt kall. Efter idogt arbete lyckades Jan-Olov Bjdrklund skrapa ut en hona frin en grov aspstam 8.VI.92 pi samma lokal. Cy dia leguminana (L&2.), almbarkvecklaren, iir Aterigen en obegripligt siillsynt art. G6ran 32

5 Ent. Tidskr. 114 (1993) Palmqvist fick det fjiirde svenska exemplaret 10.VI.92 pfl ljus i Stora Vika i Scidermanland. I nerheten stod en del iildre svartpopplar och nigon siilg men troligen ingen gammal alm. Det foreligger alltjiimt oklarheter om vdrdvdxt. Agriphila latistria (Hw.), liimpligen kallad l6ngstreckade gresmottet, iir sedan nagra Ar kiind fran kustlokaler i Danmark och Norge. Den synes vara pfl utbredning och vi har diirfdr sett efter den i Sydsverige. Den visade sig emellertid f<irsta gingen 4 km fr6n stranden i Maglehem i <istra Sk6ne. Efter flera dagars trikigt vader verkade 18.VIII.91 bli iinnu sdmre med kraftigt regn tidigt pi kviillen. Clas Kiillander satte darfor en smula uppgivet ut en lampa under en kraftig bok i blandskog frir att fa lti och regnskydd. Till lampan kom endast omkring 10 fjarilar, varav en latistria. Fjiirilen blev bestiimd frirst senare och kom diirfcir inte med i rapporten for Den avbildas har (Fig. 4). Arten verkar numera pa viig att etablera sig i landet. Clas och Nils Ryrholm tog 9.Vlll.gz fem exemplar pa ljus pa kustnara sanddyner i Miilarhusen, vilket iir mer normal biotop. Ytterligare 6 exemplar kom i ljusfiilla pd stranden i Ostra Hoby ll.viii-4.ix.92. Aven Bert Pettersson har fatt ett exemplar 8.VIII.92 pi ljus pi stranddynerna vid Sandhammarens fyr. Catoptria verellus (Zck.), akta grasmottet, ar bara kiind fr6n ett fatal lokaler i landet. alla nigon form av iildre iidellcivskog med gliintor. Till skillnad mot de flesta andra grasmott tas den niistan bara pfl ljus, som exempelvis da Mats Lindeborg hade exemplar pa sina lampor i Ottenbylund pi Oland 1-3.Y PA samma lokal tog Peter Koch-Schmidt en hane 9.VIII. Udea ferrugalis (Hb.), vandrardngsmottet. MAnga immigranter visade sig inte under 1992, men minst tva exemplar av denna ganska ovanliga immigrant insamlades. Magnus Wedelin fick ett exemplar i sin ljusfiilla lz.lxi Lomma i SkAne och Bert Pettersson tog en hane pa ljus 26.IX.92 i Listerby i Blekinge. Nya landskapsfynd 2. Micropterix mansuetella. Vb (BABS, SVNS). 12. Eriocrania salopiello. Ha (HEDD, PEID). 27. Stigmella lapponica. Vr (GNBS). An (mina GNBS) S. betulicola. Og (mina SVNS) S. lureella. Nii (mina SVNS), Vr (GNBS) S. microtheriella. Na (mina SVNS) S. magdalenae. Vb (mina GNBS) S. saljcrs. Ly (GNBS, JLAS) S. assimilel/a. Nb (GNBS) S. continuella. Na (mina SVNS) S. poterii. Hr (PEBS 9l) Ectoedemia occultella. Ly (JLAS). Fig.6-7. Hangenitalier, valvans basaldel. - l. Alskogsf1rnamal Holcocera inunclella (2.) Barrskogsfdrnamal H. binotella (Thnbg.). Male genitalia, basal part of valva Nematopogon pilella. To (PEBS) Nemophora cupriacella. Dr (ACHS 82) Cauchas rufifrontella. Bl (BEFS) Phylloporia bistrigella. Vr (GNBS) Lampronia redimitella. Nb (BABS) L corticella. Me (SVNS). Psychoides verhuella. Sm (KSMS), Sd, (PGAS). Agnothosia mendicella. Me (BABS). Nemapogon wolffiella. Up (PGAS). Dr (PEBS). Me (BABS. SVNS). Hr (KJCS. RYRS) N. clematella. Me (SVNS). T r iaxo me ra fulv imitre lla. Me (SVNS). Parornix traugotti. Sm (SVNS). Leucospilapteryx omissella. Sk (SVNS). Phyllonorycter sorbi.yr (GNBS) p. stigulatella. Hr (RYRS) P. froelichietta.to (BABS) P. niceilii.hs (BABS). Phy Roe Buc Anmiirkningsviirda fynd av smdfjiirilar cs (JOJS). Ol (pebs). BABS). Argyresthia sorbiella. Hr (RYRS) A. submontana. Hr (KJCS). JJ

6 Ingvar Svensson 427. Swommerdamia compunctella. Gd (KJCS 90) Plutella porrectella. Me (BABS, SVNS) Rhigognostis schmaltzella. Vr (GNBS) Ypsolopha nemorella. Ga (SJNS) Y. den' ' t '7. tella. Gti (KJCS) Y. lucella. Gd (SJNS). Paraleucoptera sinuella. Dr (BEFS). G ly p hipterix fo rs ter e lla. To (SVNS). Exaeretia allisella. Me (PGAS). Depressaria badiella. Bl strykes (felbestiimd av SVNS) D. depressana. Vr (GNBS) D. silesiaca. An (AEPS. KJCS). Agonopterix alstroemeriana. Ga (KJCS) A. hypericella. Na (SVNS). Pseudatemelia e/sae. Sd (PGAS 87). Vr (GNBS). Nb (PGAS) P. flavifrontella.dr (ACHS). Ethmia funerella. Sm (KJCS, RYRS) E. pusiella. GA (KJCS) E. bipunctella. Ys (odas). Denisia albimaculea. Sm (KJCS, RYRS) (BABS). (BABS). Me Harpella forfcel/a. Vs (ODAS 9l). Elachista atricomella. Me (BABS, SVNS) E. anserinella Me (SVNS). Cosmiotes exactella. GS (JOJS). " Coleophora trigeminella. Og (eaes, SVNS) C. viminetella. Yb (PGAS) C. glitzel- /a. Me (SVNS) C. murinella. To (PEBS). - '705. C. violacea. Dr (BJOS), Hr (RYRS) C. trifolii. Me (SVNS). -'717. C. alcyonipennella. GS (JOJS) C. albidella. Me (SVNS) C. partitella. Up (BJOS) C. adiunctel' /a. Hs (SVNS). - '769. C. sternipennella. Me rrochilella. Me (PGAS) BABS) C. dianthi. Me wskii. tjp (BABS, SVNS). Spuleria flavicapul. Bl (PEBS). Mompha nodicolella. Vr (GNBS) M. epi' lobiella. GS (JOJS) Limnaecia phragmitella. Ge (KJCS) Sorhagenia rhamniella. Sm (KSMS) Scythris potentillella. So (PGAS) S. cicadella.ha (JOJS 77). Sm (KSMS) S. empe' trella. Hs (BABS. SVNS) S. siccella. Ol (svns). Holcocera perfugella. Vr (GNBS) H. inunctella. Bl (PEBS). Isophrictis striatella. GS (JOJS). Monochroa conspersella. Sm (KSMS) M. ) M. hornigi. Up /a. Me (BABS). Teleiodes alburnella. GS (JOJS). Bryotropha umbrosella. Hs (BABS, SVNS) B. senectella. Ga (KJCS) B. boreella. Nb (BABS. SVNS). - 95'1. B. purpurella. 69 Ent. Tidskr. 114 (1993) (BABS) B. plantariella. Up (FYKS 90) Chionodes viduella. Up (RYRS) C. elec' tella. Hr (RYRS) C. lugubrella. Me (SVNS) C. luctuella. To (PEBS) C. holosericella. Sd (PGAS 85) C. nubilella. Hs (SVNS) Aroga velocella. CS (JOJS). " 9'17. Filatima incomptella. Vb (BABS. SVNS) Gelechia nigra. GS (JOJS) Psoricoptero speciosello. Sm (RYRS) Scrobipalpa clintoni. GS (JOJS) s. BS) '12. Anacampsis blattariella. GS (JOJS) Brachmia lineolella, Sd (PGAS), Ga (KJCS) Pandemis cinnamomeana. Sm (OLBS) Choristoneura hebenstreitella. Ha (JOJS 70) Archips uataegana. Ga (SJNS 91) Syndemis musculana. Hr (RYRS) S. his' trionana. Ga (SJNS) Ptycholomoides aeriferana. Bl (BEFS) Aphelia unitana. Ga (KJCS 91) Clepsis rurinana. Vs (ODAS 91) C. spec' trana.ys (ODAS 90) Capua ruigono. Ga (KJCS), Hs (BABS) Philedone gerningana. Ga (SJNS) Cnephasia stephensiana. Vs (ODAS 9l) Acleris aspersona. GS (JOJS) A. lipsiana. Na (SVNS) Photonidia glilvicomana. Og (BABS) P. curvistrigana. Sd (BJOS) P. manniana. Me (BABS. SVNS) P. ntininmna. Ys (ODAS 91) P. permixtana. GS (JOJS) Eupoecilia ambiguella. Dr (PGAS) Aethes cnicana. Me (BABS. PGAS). Vb (PGAS) A. rutilana. Me (SVNS) A. hartmanniana. Ga (KJCS) A. francil' lana. GS (JOJS) Cochylidia implicitana. GS (JOJS), Sd (PGAS) Cochylis hybridello. GS (JOJS) Celypha rurestrono. Me (BABS) Olethreutes umbrosana. Hs (SVNS), Me (BABS, SVNS) o. tlissolutana. Dr (ppss) o. tiedemonniano. Me (BABS, svns) Hedya dimidioalba. Me (PGAS) Pseudosciaphila branderiana. Vs (ODAS 90) Endothenia nigricostana. Bl (PEBS 91) Lobesia obscisana. Stt (PGAS), Up (KJCS 91) Bactra lancealana. Me (SVNS) a. B. suedana. Sk (WHSS 79. BABS sil, Ot tsass s+1, Go (BJOS) B. furfurana. Gd (KJCS). Hs (BABS, SVNS) Ancylis laetana. Me (SVNS) A. subarcuona. GS (JOJS) A. diminutana. GS (JOJS 77) A. unculona. GS (JOJS) Epinotia nemorivaga. Me (BABS) Gibberifera simplana. Vs (ODAS) Eucosma balatonana. Go (BJOS, OLBS). - 34

7 Ent. Tidskr. ll4 (1993) E. aemulana. cs (JOJS). laricana. Ne (CHAS). a posticano. Hs (BABS). ia formosana. Hs (BABS). Cydio succedana. Vr (WHSS 91) C. cosmophorana. Vr (GNBS) C. coniferana. Vr (GNBS) C. indivisa. Up (BJOS) C. illurana. Sd (PGAS) C. leguminana. Sd (PGAS) C. inquinatana. Vg strykes, skall vara Go (WMAS 86) C. orobana. Ge (KJCS) Dichrorampha simpliciana. Vs (ODAS) D. gueneeana. Me (SVNS) D. agilana. Jd (PGAS) D. sedatana. Vs (PGAS 84) D. oeratana. Ga (SVNS) Prochoreutis ultimana. Ga (KJCS) Epermenia illigerella. Me (SVNS) Amblytilia acanrhadactyla. Bo (SVNS 9l) Pterophorus fuscolimbatas. Sd (ODAS) Leioptilus tephradactyla. GS (JOJS), Up (FYKS 91, BJOS, RYRS) Pempelia formosa. Vs (ODAS 91) Sciora hostilis. Hr (RYRS) Pyla fusca. Ga (SJNS 68) Catastia marginea. Ga (SJNS) Pseudosyra dilutella. Sd (ODAS) p. ornatella. 56 (ODAS 91) Numonia advenella. GS (JOJS) Apomyelois bistriatella. Ga (KJCS 9l). To (BABS) Phycitodes maritima. Me (BABS) p. binaevella. GS (JOJS) P. saxicola. GS (JOJS). Hs (BABS) Pyralis farinalis. Yb (BSOS) Acentri Bo forut i katalogen (svns 992) Chilo p (BABS. SVNS) Agriphila tristella. Hr (RYRS) A. latistrla. Sk (KJCS 91, PEBS, RYRS) Catoptria falsella. GS (JOJS). l'797. Eudonia sudetica. NA (CHAS 91) Pyrausta ostrinalis. 56 (VAYS 89) p. porphyralk. So (VAYS 91) Sitochroa verticalis. Ge (KJCS) Udea prunalis. GS (JOJS). Anmiir kningsv iirda fy nd av s mifj iirila r Insamlare AEPS = Per Andren, BEFS = Christer Bergendorff, BJ"OS = Jan-Olov Bj6rklund. BSOS = S6ren Berggren. BABS = Bengt A. [iengtsson, CHAS = Hans Car'ifson, FYKS = Ingemar Frycklund, FAJS = Jan F2iltstr6m. GNBS = Bert Guslafsson. HEDD = Henning Hendriksen, JLAS = Lars-Ake Janzon. JOJS = Jan A. Jonasson. KJCS = Clas Kiillander, KSMS = Peter Koch-Schmidt. LTSS = Mats Lindeborg, ODAS = Dan Orbe, OLBS = Bo Olsson, PEBS = Bert Pettersson, PEID = Eivind Palm, PGAS = G<iran Palmqvist, RYRS = Nils Ryrholm, SJNS = Goran Sjilberg, SVNS = Ingvar Svensson, VAYS = Jukka Viiyrynen, WHSS = Sten Wahlstrom, WMAS = Magnus Wedelin, ACHS = Christer Agren. Litteratur Benander, P Micropterygina och Tineides aculeatae. - Svensk Insektfauna 10. Stockholm (Entomologiska f<ireningen). Benander, P Notiser om svenska smafjiirilar. - Opusc. Ent. 2^7: Bengtsson. B. A Description of Bactra suedona sp. n. and notes on the Nordic species of Bactra Stephens. - Ent. scand. 20: Bruun, H Monochroa nordmanella n. sp. - Not. Ent.37: Buhl, O. et al Fund af smlsommerfugle fra Danmark i Enr. Meddr. 57 t Svensson, I Anmtirkningsviirda fynd av Microlepidoptera i Sverige Ent. Tidskr. 104: Svensson, I Anmiirkningsviirda fynd av Microlepidoptera i Sverige Ent. Tidskr. 110: Svensson, I Anm2irkningsviirda fynd av Microlepidoptera i Sverige Ent. Tidskr. 112: Svensson, l. 1992a. Anmiirkningsviirda fynd av Microlepidoptera i Sverige Ent. Tidskr. 113 (1-2): Svensson, I. 1992b. Monochroa inflexella n.sp. - Ent. Tidskr. 113 (1-l: a