Intressanta fynd av storfjiirilar (Macrolepidoptera) i Sverige 1996

Transkript

1 Intressanta fynd av storfjiirilar (Macrolepidoptera) i Sverige 1996 GORAN PALMQVIST Palmqvist, G.: Intressanta fynd av storfjirilar (Macrolepidoptera) i Sverige [Remarkable records of Macrolepidoptera in Sweden Ent. Tidskr. ll8 (l): ll-27. Uppsala, Sweden ISSN x. This is the 24th consecutive annual report on interesting finds and provincial records of Macrolepidoptera in Sweden. The situation was much alike the last year, mainly cool spring and early summer with short spells of warmth in the end of April, end of May and early June. In the end of July the warmth came back to the whole country and lasted to the beginning of September. In September the weather was mainly cool and rainy but in October there was a long warm period. Among the many interesting records this season, belonging to the native fauna, were Apatutra lris now found in great numbers in a new area and Photedes brevilinea which now appears to be established in Sweden. One new habitat for Xestia boreali.s, at inhabitant of sub-montane forests, was found more easterly than previously known. This season seems to have been even better for migrating Lepidoptera than the preceding year. In the end of May and beginning of June there was an invasion of Cy-nthia cardui and Autographa gamma, and also numbers of Vanessa atalanta. In this period Macroglossum stellatarum and Heliothis peltigera also were recorded. In the late July and until beginning of September, a period with warmth and prevailing SE winds, many migrants were found like Eilema griseola, E. palliatella, Lithosia quadra, Trichoplusia ni, ldaea ochrata, Melonthia procellata, Cryphia algae, Protoschinia.\cutosa, Heliothis armigera, Heliothis peltigera, Autographa mandarina, Hydraecia ultima, Mythimna albipuncta, Spodoptera exigua, Herse convolvuli, Hyles euphorbiae and Colias crocea. One find of Crammodes stolida, found outside a shopping centre in Smiland perhaps is introduced. The migration season ceased in October after a period with warmth and S-SW winds brought migrants like Peridroma saucia, Orthonama obstipata, Nycteola asiatica and Lithophane semibrunnea to the country. The very good conditions for migration resulted in six species recorded for the first time in Sweden: /daea ochrata, Melanthia procellata, Eilema palliatella, Trichoplusia ni, Cryphia algae and Lithophane.semibrunnea. The species Timandra gri,seata and Hadena bicruris, belonging to the native fauna, have shown to be sibling species with the taxa Timandra comae and Hadena c'apsincolo also occurring in the country. Hepialu.s ganna previously omitted from the Swedish fauna now is reinstated since the Swedish voucher specimens, captured in 1847, have been rediscovered. Altogether nine species new to the Swedish fauna are reported, bringing the total number of Macrolepidoptera found in Sweden up to This report also gives the latest information on the present status of some of the endangered lepidopteran species in Sweden. The classification is according to Catalogus Lepidopterorum Sueciae (1994). G. Palmqvist, Trdlgriind 5 A, S Stocktutlm, Sweden. Inledning Denna 5.rliga iterkommande sammanstallning <iver intressanta storfjarilsfynd iir den 24:e i ordningen som publiceras i Entomologisk Tidskrift. Systematik och nomenklatur fdljer "Catalogus Lepidopterorum Sueciae" (Svensson et al 1994). Den frirsta delen av irsrapporten behandlar nya arter fdr landet, siillsynta, migrerande eller i dvrigt intressanta fynd. I denna del har Ziven arternas svenska namn medtagits (Svensson & Palmqvist 1990). Den senare delen dr en fdrteckning dver nya landskaps- och lappmarksfynd. Ordningsf<iljden dr densamma som i "Catalogus" men auktorsnamnen har utelzimnats. Rapportdrernas namnkoder iir uppstellda enligt ZOO-TAX (Cederholm 1978, 1991). F<ir ildre fynd anges flrtalet i texten eller fcirkortat efter namnkoden. I

2 Gdran Palmqvist Liksom fciregiende kom 1996 att bli ett mycket anmiirkningsviirt ir med minga intressanta fynd. Trots en ganska sval maj minad liksom perioden frin mitten av juni till mitten av juli blev szlsongen viidermiissigt mycket gynnsam med god flygaktivitet och invandring (se nedan). Gliidjande har ocksfl antalet rapport<irer <ikat. Genom det i 6r startade mi lj<icivervakningsproj ektet SNO, Svensk Nattfjiirils Overvakning, som ingir som en del i ett nordiskt projekt initierat frin Finland (Nordic Monitoring Scheme), kommer kunskapsbilden att cika och ge mflnga nya och intressanta perspektiv pi den svenska fjirilsfaunan. Fcir ytterligare information hdnvisas till Nils Ryrholm, Uppsala universitet. Denna omfattande sammanstiillning kan naturligtvis ej redovisa samtliga inrapporterade fynd. Jag vill i detta sammanhang ocksa rekommendera de regionala fjiirilsrapporter som ges ut av de entomologiska lokalfcireningarna. En sammanfattande och mer detaljerad presentation av fjiillfjiirilarna ges av Ohlsson & Ryrholm (1997). Sedan nigra ir finns "Swedish Macrolepidoptera" pfl internet med adress: dlir nyheter snabbt kan formedlas. I denna rapport har liksom tidigare flera rcidlistade arter kommenterats (se Ehnstriim et al 1993). Nigra av arterna har presenterats civersiktligt med hjiilp av all den information som jag haft tillgiinglig. I dessa fall harjag ej skrivit ut alla rapportdrernas koder. AIla som bidragit med rapporter lir dock ntimnda i ZOO-TAX listan i slutet av irsrapporten. Ett rekordartat antal arter rir registrerade som nya fdr landet niimligen: ockralcivmatare, Idaea o c h rata (Scopoli, I 763 ), kl ematisf altmd,tar e, M e - lanthi a p roc e I lata (D & S, ), sandl avspinnare, Eilema palliatella (Scopoli, 1763), nifly, Trichoplusia ni (Hiibner, 1803), grtint lavfly, Cryphia algae (Fabricius, 1775), och asktrzifly, Lithophane semibrunnea (Hawort 1809). Sandlavspinnaren, Eilema palliatella har tidigare uppgivits fcir landet under det numera synonymiserade namnet Lithosia unita (D&s 1775), men har srrukits p.g.a atr rattbestdmda beliiggsexemplar saknas (Svensson et al. 1987). De i landet fcirekommande arterna syremdtare, Timandra griseata W. Petersen, 1902 och allmiint nejlikfly, Hadena bicruris (Hufnagel, l7 66) har visat sig vara dubbelarter och fcirviixlade med dessa har friljande taxa dokumenterats: gul syrematare, Timandra comae Schmidt, 1931 och fcirviixlat nejlikfly, Hadena capsincola (D & S, Ent. Tidskr. I l8 ( 1997) I 775). Slutl i gen iterinfdrs fj lill rotfj aril, H e p ialus ganna (Hibner, 1808) som svensk art efter att beliiggexemplar konstaterats. Detta tlllskott av nio arter gdr antalet kzinda storfjlirilsarter i Sverige till t073. Aven fortsattningsvis tas rapporter om intressanta fynd tacksamt emot, helst fore trettonhelgen. Rapportcirer som anmaler fynd fcir fcirsta gingen bcir uppge adress och fcidelseir fcir att underldtta identifieringen av ZOO-TAX kod. Vdderutvecklingen under 1996 Aret inleddes med grimulet vdder, med kyla i Gritaland och med medeltemperaturer pi 4-6 grader river det normala i Norrland. Februari och mars blev riktiga vintermflnader i hela landet och fcir Sydsveriges del den fcirsta efter 6tta milda vintrar. Vintern kdnnetecknades ockse av att det var mycket torrt och sncifattigt, pfl minga hill extremt torrt vtider. April bcirjade med kyliga natter men temperaturen steg till civer l0 grader i Sydsverige 5-8 april. Diirefter vzixlade temperaturen. Den22-23 april fcirdes mycket varm luft in frin sydviist och rekordhriga temperaturer pi river 25 grader noterades i syddstra Sverige. Efter ett halvir med extrem torka fick scidra Gritaland sin regnigaste majminad sedan matningarna startade I rivriga Sverige fortsatte torkan. Minaden blev som helhet mycket kylig och den l5- I 7 maj drabbades norra Svealand och scidra Norrland av sn<iovdder. I slutet av maj och i bdrjan av juni frirdes dock varm luft in frfln SO och siirskilt 6-8 juni steg temperaturen till civer 30 grader i scidra Halland. Frin mitten av juni fortsatte det kyliga viidret, nigot som ocksi drabbade midsommarhelgen med rekordliga temperaturer. Juli blev en av de kyligaste och regnrikaste minaderna pi hela 1900-talet i 6stra Gdtaland. Ddremot hade norra Viistkusten, omrfldet kring Vdnern och norra fjrilltrakterna torrt och ganska varmt. Omkring den 20 juli bdrjade dock varma luftmassor, i samband med att ett hdgtryck byggdes upp, pumpas in civer de sydostligaste delarna av landet. Med augusti kom den riktiga sommarviirmen med hrigre medeltemperaturer an normalt i hela landet och di siirskilt perioden av gusti. Genom det stabila hdgtrycket kom forhlirskande SO vindar att dominera i scidra Sverige till bcirjan av september. Efter denna unika vdrmeperiod blev september mer hristlik och viidret allt 12

3 Ent. Tidskr. ll8 (1997) mer ostadigt. F6r Gdtaland och Svealand del blev mflnaden svalare dn normalt. Oktober var mild med brittsommarvdrme 7 oktober. Varma luftmassor frin S-SV nfldde oss omkring den l0 oktober och detta varade fram till biirjan av november. I slutet av oktober fick Norrland kraftiga sncifall som gav ovanligt mycket snci i nordristra Lappland. I november fdljde ganska milt vader i sbder och kallt i norr. Den 2-4 november var det extremt milt i Gdtaland och vzistra Svealand. Aret avslutades med en kylig december med I -3 grader kallare zin normalt. Temperaturen blev fcir iret som helhet i Sydsverige liigre iin normalt och river det normala i norra Norrland. Stora delar av landet fick ocksi mindre nederbcird dn normalt. Frir ytterligare information och tabellviirden hiinvisas till Eggertsson Karlstrdm (1997 ). Migration och extra generationsdjur Under 6ret intriiffade flera perioder med gynnsamt viider fcir migration. Den frirsta immigrationen skedde i samband med de varma sydostliga vindar som nidde oss april di kilmalar (Plutella xylostella) b<irjade visa sig. I slutet av maj och i bdrjan av juni kom flter varma SO luftstrrimmar som resulterade i en mass-inflygning av tistelfjiirilar (Cynthia cardui) och gammaflyn (Autographa gamma), men iiven en del amiraler (Vanessa atalanta) observerades. Ovriga intressanta migranter vid denna tid var gulaktigt knolfly (Heliothis peltigera) och stor dagsvarmare (Macroglossum stellatarum). Trots det svala och regniga viider som fciljde togs ytterligare ett gulaktigt kndlfly i slutet av juni. I slutet av juli iterkom viirmen med SO luftstrcimmar som gav fynd av stor dagsvdrmare, punkterad lavspinnare (Pelosia mus c e rda), askgri lavspin nare (E i I e ma I r i s e o la), stor lavspinnare (Lithosia quadra) (ca 100 ex) och nifly (Trichoplusia ni). Denna vdrmeperiod gav sedan i augusti fram till bcirjan av september bl.a. ockralcivmlitarc (ldaea ochrata), klematisf2iltmatare (Melanthia procellata), grtint lavfly (Cryphia algae), svartfliickigt kncilfly (Protoschinia scutosa), brunaktigt kndlfly (Heliothis armigera), gulaktigt kn6lfly, silverlinjerat metallfly (Autographa mandarina), fcirviixlat stamfly (Hy drae c ia ultima), vitpunkterat griisfl y (M y t h i m- na albipuncta), smalvingat ldvfly (Spodoptera exigua), sandlavspinnare, Eilema palliatella, ikervindesv[r mare (H e rs e c onv o lv ul i), vitsprcitad skymningssviir^ur"r, jlroro"io'*';rtr'""r"j"n'lll gul hrifjiiril (Colias crocea). Ett fynd av bjcirnbiirsfly (Grammodes stolida) passar in i mdnstret av migranter men kan mcijligen vara inf<ird. Denna helt osannolika inflygning avslutades i septemberoktober med S-SV vindar och bl.a. fynd av vittofsjordflyn (Peridroma saucia) (ca 40 ex), stor dagsvdrmare, vandrarefdltmdlare (O rthonama op - stipata), bredvingad siilgfotsliipare (Nycteola a s iat i c a) och asktriifl y (Lit hop hane s e mi b r u n ne a). En utfcirligare rapport civer migrerande fjiirilar i Sverige har skrivits av Nils Ryrholm och kan hiimtas hem via fjirilshemsidan pi internet "Swedish Macrolepidoptera" (adress butter.htm). Trots den varma perioden frin mitten av juli fram till bcirjan av september si blev antalet rapporterade andragenerationsdjur ganska lflgt. Den kyliga viren och svala fcirsommaren har troligen haft negativa effekter fcir arternas flygaktivitet och utveckling. I detta sammanhang b<ir pipekas att det i vissa fall kan vara svflrt att avgcira om andragenerationsdjur iir kliickta i landet eller iir immigranter. Fciljande andragenerationsdjur iir rapporterade : bj cirkblekmaskspinnare (O c ro p ac ha duplaris) Ol, Ottenby lund I ex 27.9 (LTSS), snijvit hasselmiitare (Asthena albulata) Stj, Mdrkci I ex 14.8 (LJRS), poppelsviirmare (Lathoe populi) Ol, Dcirby I ex 13.8 (KAHS, LTSS), allmiin snabelsvdrmare (Deilephila elpenorl Ol. Beiershamn I ex 16.9 (BZZS),liten snabelsviirmare (D. porcellus) Sd, Trosa 1 ex 20.8 (LJRS), oxhuvudspinnare (Phalera bucephala) Ol, Bejershamn 1 ex 5.lO (BZZS), balsampoppeltandvinge (N o todonta titophus) Up, Hiiverci 1 ex 13.8 (TSSS), piltandvinge (N. zigzac) Up, Hiiverci I ex 8.10 (TSSS), bjcirkporslinsvinge (Pheosia gnoma) OI, Runsbiick I ex 10. l0 (LTSS), griinsaksfly (Lacanobia oleracea) Up, Hiiverti I ex 8.10 (TSSS), ofcirlinderligt slilgfly (Orthosia cerasi) Ol, Bejershamn I ex 6.ll (FAZS), fciriinderligt sllgfly (O. incerta) Ol, Arontorp I ex (BZZS) och brunviolett bandfly (Noctua janthe) Ol, Arontorp I ex (BZZS). Intressanta fynd och observationer Hepialus ganna, fjallrotfjiiril, har tidigare upptagits som svensk art (Nordstrcim et al , 1961). Oklarheter om fynddatum och eventuell fcirviixling med andra Hepialus-arter gjorde att l3

4 Gdran Palmqvist den senare fick utgi (Svensson et al. 1981, 1994). Emellertid har Claes Eliasson (1997) pi ett Overtygande sdtt kunnat visa att tvi svenska exemplar finns frin 1847 (1941 sic!) i Riksmuseets svenska samling. Fjallrotfjarilen kan hdrmed iter infciras i frirteckningen civer funna arter i Sverige. Bacotia claustrella, klockszickspinnare' S6' Trosa, en szick funnen Tyviirr kliicktes ej imago (LJRS). Nordligaste fyndet i landet' Whittleia retiella, ndttecknad sickspinnare, blev funnen av Jan Jonasson fcir fijrsta gingen i Sverige 1969, pfl stranddngarna i Vallda Sandti, Halland (Svensson 197 T. Aren diirefter iterfanns retiella vid ett flertal tillfallen under dess flygtid, frin mitten av maj till bdrjan av juni, genom skraph6vning av den kortvuxna vegetationen av saltgriis (Puccinellia) och salt<irt (Salicornia) pir bida sidor om vdgen ut mot Sandd. Nigra fynd av larvsdckar frin maj fdreligger ocksi. Arten har inte antriiffats pi nigon annan plats efter Vistkusten. Mojligen skulle retiella kunna fdrekomma pi en liknande biotop pi sydsidan av Vallda Sandcindset, ca 500 m S den kiinda lokalen (Jan Jonasson muntl. medd. 1997). Sedan l9l5 har si vitt kiint retiella ej iterfunnits. Bristande efterforskningar kan vara en orsak till detta dfl det rider betriidnadsfdrbud inom Vallda Sandci naturreservat under artens flygtid. En tiinkbar fcirklaring till en eventuell tillbakagflng for retiella kan vara det hirda betningstryck av notkreatur som tidvis forekommer pfr platsen. Enligt skcitselplanen iir betning nddviindig fcir att hilla strandiingarna tippna. Frflgan dr om nedtrampningen och fcir intensivt bete skadat retiella-popttlationen. Efter att ha erhillit tillstind frin l5nsstyrelsen i Hallands liin bes<iktes lokalen dels den 17 maj och dels den 9 juni utan att retiella kunde iterfinnas (PGAS). Fcir att rdtt kunna bedcima rddlistekategoriseringen och status hos arten behdvs ytterligare efterstikningar pi Vallda Sandrj och andra liimpliga lokaler efter Viistkusten. I den gzillande rddlistan betecknas arten som sirbar (Ehnstrijm et al. 1993). Synanthedon myopaeformis, iippleglasvinge. Arten anmiildes fcir Vg baserat pi fynd av larver som tyvdrr ej fullbordade sin utveckling (ELHS). Senare irs feromonlockning pi fyndlokalen och andra platser i Vg har inte gett nigra resultat som kan styrka en ftirekomst dar (JMKS). Di andra glasvingearter ej kan uteslutas enbart utifrin viirdvlixt bedrims fyndet frin Vg som alltftir osiikert och utgir (ELHS). Ent. Tidskr. 118 (1997) Synanthedon vespiformis, getingtik glasvinge. Aven detta fynd som utgdrs av ett puppskal funnet i en kriiftsvulst pfl ek bedcims som osdkert och utgir dfl fdrviixling med nigon annan glasvingeart kan ha skett (ELHS). Gjorda feromonlockningar i omridet gav inte heller nigra positiva resultat (JMKS). Zy g ae na minos, klubbsprdtad bastardsvdrmare, har visat sig vara allmiin pi tiar i den smfll[ndska skiirgirden lflngt NO Viistervik (EFAS, RYRS)' Pyrgus alveus, kattunvisslare. Vr, Veise 1 ex (PENS). F<irsta fyndet i Vr pi iiver 40 ir (se Berglind 1990). Alla fynd utom Gotland biir rapporteras di artens status och nuvarande utbredning pfl fastlandet dr osdker (fr Palmqvist 1996)' Carterocephalus palaemon, gulfl?ickig glanssmygare. To, Masungsbyn 2 ex (BEFS' HEYS, PEBS). Den nordligast kiinda lokalen i Sverige. Parnassius apollo, apollofjiiril, har i Smiland ftjrutom Loftahammar-omridet visat sig vara utbredd och flerstiides allmlin i stora delar av Viisterviks skrirgird (EFAS), och iir antriiffad si lflngt soderut som i Misterhults skiirgird (Roger Karlsson muntl. meddel. enl EFAS). Till f<iljd av den tidvis svala fcirsommaren blev flygtiden ftirsskjuten flera veckor till slutet avjuli och biirjan av augusti. BI.a. iakttogs en nykliickt hona 17.8 i Sci, Sr. Vika (PGAS). Colias palaeno, svavelgul hcifjaril. Go, Sundre, Muskmyr en hona 15.7 (EGQS). Endast funnen en ging tidigare pi cin, niimligen l9l4 vid Roma (Nordstrcim et al. 1955). Colias crocea, r<idgul h<ifjiiril, funnen i 4 ex i Sk: Kiimpinge I ex 20.8, I ex22.8 resp 1 ex 24.8 (HTIS) och Svarte 1 ex 27.8 (SVNS). Apatura iris, stor skimmerfjiiril, har tiverraskande visat sig forekomma allmiint i Sk, Klagshamnsudden, diir den upptdcktes 30.7 (BZZS, FAZS). Under de ndrmaste veckorna kunde iris upplevas i 10o-talet exemplar, av ett stort antal Iepidopterologer, i anslutning till de utbredda sdlgmarkerna pi udden. Arten fltig itminstone till 20.8 da det sista exemplaret observerades (JRES). Apatura lris miste vara relativt nyetablerad i omrf,det, men har fcimodligen funnits dlir under nigra ir.trots sin fiirgprakt och storlek kan den vara svir att konstatera i ett omride genom sitt beteende och undangrimda levnadssdtt. Ovriga inrapporterade fynd frin Sk iir Kullaberg 1 ex 1.8 (GOOS) och Alnarp 1 ex 18.8 (P G Larsson enl WMAS). Den t4

5 Ent. Tidskr. I l8 (1997) tidigare enda fasta fcirekomsten i Sverige iir Kullaberg i NV Skine diir irrs varit kiind sedan 1983 (Palmqvist 1984). Fcirhoppningsvis fi vi se en fortsatt uppging och spridning i Sverige, likt den i Danmark (Henriksen & Krettzer 1982, Bjarne Skule muntl. medd. 1997). Nymp ha I i s poly c hloros, kcirsbiirsfuks. Sk, L6- derup, Stranbadsisen 1 ex (DOSS, RYRS) och Skandrs ljung I ex 18.8 (JRES). Aven i Blekinge (HEYS), Smiland (flera rapportrirer enl LTSS) och pi norra Oland var arten lokalt vanlig (RYRS). Fynden bekriiftar den irerhiimtning som arten visat de senaste iren (fr Palmqvist 1996). Vanessa atalanta, amiral, har liksom niistfciljande art tistelfjirilen haft en inflygning i maj och juni, dock inte Iika riklig. Den tidigaste rapporten iir OI, Haga Park I ex 8.5 (SLES). I norra Svealand sedd i.dr, Ludvika 1 ex 21.8 (RPLS) och i Norrland An, Solleftei I ex 21.8 (FPLS). I Sydsverige flog atalanta allmiint under sensommaren. C-vnthia cardui, tistelfjiiril, har flter upprratt invasionsartat i landet. Frin slutet av maj och sdrskilt i bcirjan av juni flrig cardui allmdnt och lokalt mycket rikligt (minga rapportorer). Till s6dra Norrland anlande cardui i bdrjan av juni. I t ex Gdvletrakten rikligt fcirekommande 9.6 (KJCS), An, Solleftei allmlin v,24-25 (FPLS), An, Skuleberget 2 ex ll.6 (BZZS) Nb, Pajala I ex 12.6 (BZZS). Frin fjiilltrakterna finns flera fynd:hr, Funiisberget och Tiinndalen (KJCS, RYRS), Flatruet (PENS) ochto, Torne triisk och Piiltsan (flera rapportdrer) i slutet av juni. Arten flrig sedan allmdnt i augusti i Syd- och Mellansverige. Fciljande fynd av ett par puppor som hittades i toppen av gr6boplantor (Artemisia vulgaris) i Up, Enkdping 15.9 (HYDS) tyder pfl att larverna faktiskr Arit denna vdxt. Flera larver har f ci bankats fram frin gribo i S<idermanland (LLVS). En ytrerligare larv pi gribo hittades i Enkriping, Grringarn (GULS). I Sverige lir framf<ir allt tistlar (Carduus, Cirsium) och niisslor (Urtica) kdnda som viirdviixter. Uppgifter om gr6bo som vlirdviixt finns i kontinental litteratur (Ebert 1991) si det kan vara av intresse att notera att denna viixt ocksi kan utnyttjas i Sverige (HYDS). Araschnia levana, kartfjiiril. Sk, Skancir en puppa L5 (F. Hallmer enl HTIS), Ljunghusen 2 ex 5.6 och I ex 5.8 (HTIS). Dessutom Klagshamn 2 ex 2.6 resp 3.8 (Jonny Strand enl WMAS) och Ldddekcipinge sandskog 3 ex 5.6, 7.6 resp 3.8 Srorfjcirilar i Sverige 1996 (IVAS) En civersikt av artens nuvarande status i Skine har ldmnats av Hallmer (1996). M e lli c ta b rito martis, veronikaniitfj iiril. Artens status i landet lir mycket oroande (Claes Eliasson muntl. medd. 1996, Ryrholm 1995, palmqvist 1996). Fdljande fynduppgifter iir tillgiingliga deua 6r: Sm, 5 km V Hcigsby ca l5 ex 20.7, piren tyvarr igenvrixande dngsmark (BZZS, FAZS) och I ex 7.8 (EKIS). I fcira irets rapport blev Hcigsby tyvdrr felskrivet till Hcigsrum. Trots intensivt arbete med att iterfinna britomarris i Og. Trehcirna (fr Palmqvist 1996) misslyckades det. Dessutom konstaterades det att tiven Zygaena osterodensis, smalsprcitad bastardsvdrmare och Z. lonicerae, bredbriimad bastardsvdrmare ocksi minskat kraftigt pi denna lokal. En tiinkbar fcirklaring just diir kan faktiskt vara fcir intensiv betning av markerna med n<jtkreatur (EGQS). Etr iterbescik pi Sii, Utci i Stockholms sridra skiirgfrrd gav der gliidjande beskedet att britomartis fortfarande f<irekommer dhr. Atminstone antriiffad pi fyra platser pi cin i flera l0-tal ex i slutet avjuli. Sannolikt drabbades arten av den minadslinga torkan i augusti. Orsaken dr troligen att det rikliga regnandet under fcirsommaren gett en mer hrigviixt grdsvegetation dn normalt och att honorna diirfcir tvingades att liigga ligg pi vdrdvzixten svartkampar (Plantago lanceolata) i de mest uttorkningskiinsliga partierna pi klipporna, eftersom honorna fciredrar exponerade plantor vid iiggliiggningen beroende pfl larvernas hciga viirmekrav fcir sin utveckling. Flera svartklimpar med iiggsamlingar slokade redan i slutet av juli (ELHS). I iivrigt hdnvisas till det kommande artfaktabladet (C. Eliasson in prep) Euphydryas maturna, bokniitfjeril. Vid den 6rliga taxeringen av larvkolonierna i Vdstmanland har det visat sig att arten minskar i mycket snabb takt. Medelviirdet frir totala antalet larvkolonier under ett av Aren ar 448 larvkolonier. Jiimfcirt med detta viirde hade arten under 1995 minskat med 54 7o och under 1996 med 69 7o. Denna statistik baseras pi inventering av ett 30-tal fcirekomstomrflden. Orsaken till populationsminskningen dr mycket tydligt de linga torkperioder, med hdga dygnstemperaturer som vi haft under senare ir. DA augusti var onormalt nederbcirdsfattig fcirvdntas minskningen fortsdtta dven under ndsta 6r. Arten riskerar alltse att fiirsvinna frfln flera omriden genom slumpmiissiga faktorer. Det finns anledning att pe nytt aktualisera det frivilliga insamlingsfdrbud som Sveriges Entomo- 15

6 Gdran Palmqvist logiska Forening ftireslog 1987 (ELHS). Fijr ytterligare liisning orn maturna hzinvisas till Eliasson (1991) och till det artfaktablad som forbereds (C. Eliasson in prep). Euphydryas aurinia, arenprinsnatfjaril. GA, Giivle, Hade, arten fldg i mer dn 100 ex efter en ndstan kilometerlflng sracka i en kraftledningsgata23.6 (KJCS). Fbr niirvarade zir endast tvfl lokaler kiinda i Giistrikland. Pi den andra lokalen vid Gustavsmuren eir dock endast 2 ex observerade under 1996 (KJCS). Frfln Vhstmanland rapporteras aurinia talrikt pa sju lokaler i Viker, Nora, Lindesberg och Ramsbergs socknar (ELHS). I Dr, Hagge, ocksi i en kraftledningsgata togs flera l0-tal larver i maj (RPLS). En sammanfattning av artens ekologi ges av Ripler (1994) och diskuteras i det kommande artfaktabladet (C. Eliasson in prep). Maniola jurtina, allmlin slittergrtis{iiril. Gzi, Grinduga 1 ex, som fastnade i en klisterfiilla, (KJCS, RYRS). Fynd av arten i Gristrikland har saknats sedan slutet av I 970-talet. Arten har minskat starkt i sitt nordligare utbredningsomride (fr Palmqvist 1996). P le b ej us a r gy ro gno mon, kroniirtblfl vin ge. S m, Dalhem 5 ex 5.8 (EGQS). Arten hirt triingd pfl lokalen genom igenvlxning. Ent.Tidskr. ll8(1997) Habrosyne pyritoides, bandad hallonspinnare. Vs, V. Fiirnebo 3 ex (FYKS), Up, Uppsala I ex 26.7 (AKMS) och 1 ex 7.8 (KJCS)' Up, Rfldmansti 2 ex (KJCS, RYRS) och Up, Griisii 3 ex29.7 (BJOS). Artens expansion norrut fortsatter (fr Palmqvist 1996). Drepana binaria, eksikelvinge' Detta ir antriiffad i itminstone 19 ex.: Sk, Falsterbo 2 ex 12.8 (WMAS), I ex 20.8 (OAOS), I ex2l.8 (WMAS), Loderup, Jdrahusen '7 ex (KJCS, RYRS), Hagestad, Backflkra 3 ex (WEDS), I ex 21.8 (LNHS), 1 ex 23.8 (BZZS), I ex 2.9 (BZZS)' och I ex 4.9 (BZZS) samt 81, Hiillevik I ex 14.8 (BEFS). Det storsta antal individer funnet ett enskilt 6r i Sverige. Cyclophora porata, brunvattrad gcirdelmiitare. Funnen efter Skines sydkust: Falsterbo I ex 8.8 (PGAS, WMAS), L<iderup, Jtirahusen 7 ex (KJCS, RYRS) och Hagestad, Backikra I ex (LNHS). Dessutom ett overraskande fynd pa Ol, Gflrdby 30.8 (KSMS). Det sista fyndet utan tvekan ett migrerande exemplar. Timandra griseata, syrematare, har behandlats i de senaste ersrapporterna (Ryrholm 1995, Palmqvist 1996) utan att den nyligen utskiljda dubbelarten Z comai upptagits som svensk art. Efter ytterligare shrdier av svenskt material och efter att Lauri Fig. l- 8. Timandra, habitu,s, naturlig,\torlek. - Ovre raden (upper row) l-4. Timandra comae. - Undre raden (liwer row) 5-8. Timandra griseata. - l. hane (male), Sk, Hagestad l hane (male), Sd, Muskd g hona (female), Sk, Mcilarhusen hona (female), Sk, Fulsrerbo hane (male), Sk' Hage,stadl hane(male),Sd,Muski, hona(female),Sd,GAb hona (female), Dr, Vasstjr)rn Fnkt: G. Palmqvist. 16

7 Ent.Tidskr. ll8(1997) Kaila, Helsingfors universitet konsulterats och haft viinligheten att kontrollbestamma 40 exemplar frin Sverige blir slutsatsen att vi har tvi taxa i landet (Fig. l-8). Dessa taxa skiljer sig morfologiskt framfcir allt i de yttre karaktererna'. griseata har gri vingfjall och vitaktig grundfiirg medan comai har gul grundfrirg med brungri fjiill. Fdr att kunna observera de smi skillnader som finns i hongenitalien rekommenderas fzirgning med "chlorazol black" och sedan utblisning av bursa copulatrix och ftirvaring av genitalien i glycerol (Lauri Kaila muntl. medd. 1996). Ftir ytterligare liisning om arterna hhnvisas till Kaila & Albrecht (1994) och Palmqvist ( 1996). Det faktum att vissa exemplar inte siikert kan bestammas behover inte innebdra att det bara dr en art. Helt klarl iir att Timandra upptrider i tvi populationer till stora delar sympatriskt. Populationerna har flera morfologiska och ekologiska karaktdrer som tycks konstanta pa populationsnivi, men drir enstaka individer kan ftirefalla intermediiira. Fortfarande saknas jrimfcirande studier om utvecklingsbiologin hos dessa arter. I "The Lepidoptera of Europe" (Miiller 1996) har c'omai dnd' rats till den ursprungliga stavningen comae Schmidt 193 l. Som svenskt namn fcir comae har fcireslagits gul syremdtare och griseata har kallats grd s1'remcitare (Hans Silferberg muntl. medd. 1996). I Catalogus stryks landskapsuppgifterna fcir griseata diir beliiggexemplar saknats vid denna revidering fdr att lattare kunna se skillnader i utbredning mellan arterna. Kompletterande utbredningsuppgifter dr synnerligen cinskvzirda. Idaea ochraru (Scopoli. 1763). Sk. O. UoUy t ex (KJCS, RYRS). Ny arr.fdr landet (Ftg. 9).Niirmast kiind frin Danmark diir fcirhillandevis minga fynd noterats de senaste iren. Arten kommer ndrmare att beskrivas i en separat artikel (Klillander & Ryrholm in prep.). Som svenskt namn ftireslir Clas K?illander och Nils Ryrholm ockraliivmeitare. ldaea inquinara, hciltivmzitare, kliicktes fram i flera exemplar frin torkade rosor inktipta i en blomsterhandel i Helsingborg (BEFS). Frigan iir hur pass ofta denna inforda art antrziffas i Sverige. Lythria rotaria, allmiin purpurmatare. Ge. Sandviken, Asunda gravfiilt l0-tal ex 26.5 och2 ex 2'7.7 (KJCS). Dessutom Gli, Sandviken, Vdstanhede frirsta veckan i augusti (Ove Lennstrom enl KJCS). Arten fdre 1996 endast kiind i ett par ex frin Gii, Striimsbro och Giivle 1939 (fr Palmqvist r 996). Storfjeirilar i SveriS4e 1996 Fig. 9. Ockraliivmtitare, Idaea ochrata, n): art.fiir Sverige. Funnen i Skdne, O. Hobt' (utll. C. KciLlander & N. Ryrholnt). Fotrt: N. R1,rholm. The Bright Vave ldaea ochrata was found new lo Sv'e' den in Orthonama ob,stipata, vandrarefdltmdtare. Inrapporterad i sammanlagt 13 ex: Sk, Ldderup, Jdrahusen 2 ex (KJCS, RYRS), Ldderup, Stranbadisen 1ex (KJCS, RYRS), Borrby strand I ex och I ex 2l (ORDS), Ha, Halmstad, Sndstorp 1 ex 20. l0 (ARHS). Sm. Nybro I ex 8.l0 (JMLS). Ot. CarOby I ex 15.l0 (KDVS, LISS), Runsbiick I ex 2.1 I (UISS), N. Mockleby, Dcirby I ex l0 (KAHS), Go Sundre, Hallbjiins I ex och I ex (KJCS, KJKS, RYRS), Hamra, Tuvlandet I ex (KJCS, KJKS, RYRS). Catharhoe rubidata, r<idbandad fiiltmritare, tbr frirsta gingen funnen i Viistsverige: Ha, Veinge stn I ex hivat phfm20.7 (BABS). Pi Oland funnen utanfdr fziladsmarkerna vid Risinge, diir den forekommer lokalt, i Lenstad I ex26.7, Runsbiick I ex 27.7 och Bejershamn I ex28.7 (UISS). Frin Blekinge rapporteras I ex Torhamn, Kttlvingsd 22.7 (HEYS). Coenocalpe lapidata, stenmatare. Ar angiven frin Sci (Svensson et al 1987,1994) men beliiggexemplar har saknats. Emellertid har till Naturhistoriska Riksmuseet donerats en samling tillh<irande framlidne W. Beck och i denna finns ett ex Sci, Fagersj<i Melanthia procellata (D & S, 1775). Sk, Falsterbo 1 ex 12.8 (WMAS). N.t artfdr landet (Fig. 10). Arten fcirekommer narmast i Danmark, Tyskland och Polen. En ndrmare presentation av arten 17

8 Giirutt Polnrtlt'ist Fig. 10. Klematis.ftiltmdnrre, Melanthia procellata, ny art fdr Sverige. Ett erentplur antrdlfades i Skdne, Falsrerbo 12.8 (coll. M. Wedelin). Det avbildade exemplaret drfran Datunark Foro G. Palntqvist. The beauriful Pretty Chalk Carpet Melanthia procellata n'cts Jitund for the Jirsl time itt Sv'eden this year hr planerad (M. Wedelin in prep). Som svenskt namn fcireslar Magnus Wedelin klematisftiltm(itarc. Eupithecitt millefoliata. backmalmzitare. Sk, Lciderup, Strandbadsisen I ex 31.7 och I ex 2.8 (RYRS), Go, Sundre, Hallbjrins 1 ex 19.8 (KJCS, RYRS). Dessutom hittades 6 larver 5.10 i Sk, L6- derup, Jdrahusen (KJCS, KJKS. RYRS). Chktroclystis r,-ala, krtjnt malmatare. Bo, Uddevalla I ex2l.8 (Hans Petersson enl RYRS). Expanderande art, fyndet utgdr det nordligast kiinda i landet. Pi Oland fortsiitter spridningen med flera fy nd (fl era rapporttjrer), nordl i gast Hzil I u dd sviken 1 ex 12.8 (BABS). Chesia.s legatella, stcirre harrismatare. Arten var dven i ir allmzin pfl flera platser pi Sudret Go, Sundre och ar uppenbarligen bofast (fr Palmqvist 1996). Ett fynd frin Ol, Bostorp (JMLS) och Vg, Figlum 30.9 (KAJS) dr troliga migranter. Aploc'e ro praeformatu. stor taggmatare. Sedan arten togs ny fdr landet i Up. Hallstavik, Hiiverii 1977 (Torstenius 1978) har den spritt sig lf,ngsamt i nordtistra Uppland. Fynden i Osthammar, Soderkulla I ex (HYDS), Griiso, Norrboda 2 ex29.l (BJOS, WCMS), I ex 6.8 (BJOS) och 2 ex 17.8 (BEFS, HEYS) och 6n Ravsten, S Griisri I ex (FYKS) utgdr artens kiinda nordgriins. Spridningen init land antas ligga inom en linje Hallstavik, Erken och Ridmansij (diir arten tas Ent.Tidskr. ll8(1997) varje 6r; KJKS, RYRS). Fyndet frin Sci, Torci, Herrhamra 1980 (Palmqvist l98l) fir anses vara tillfiilligt di arten aldrig blivit iterfunnen dar. Att praeformata kan dyka upp langt utanfcir sitt kiinda utbredningsomrflde visar de civerraskande fynden av arten i Gii, Grinduga I ex (KJCS, SJNS) och Hr, Sveg, Duvberget I ex (KJCS, KJKS, RYRS). Ennomos autumnaria, htistflikm2itare. Me, Sundsvall, Griissjcin (EFAS). Det nordligaste fyndet i landet. Ourapteryx sambucaria, svansmdtare. Artens expansion fortsdtter med cikat antal fynd och nya lokaler i sitt nordligare utbredningsomride. Funnen i N[, Gciksholm 1.8 (SEHS) och i Uppland kan ndmnas fynd i Uppsala (AMKS, AfUS. KJCS) och Ridmans<i (KJCS, RYRS). Ag ro p i s a u rant ia r i a, guldgul frostmiitare. Me, Timri, Myckeliing I ex (EFAS). Nordligaste fyndet i landet. Peribatodes rhomboidaria, frukttriidslavmiitare. Aven denna expansionsart funnen i nya omr6- den: Go, Sundre, Holmhiillar I ex (KJCS, KJKS, RYRS) och Og, Djursci I ex 15.8 (FAZS). Peribatodes secundaria, granlavmzitare. Hr, Sveg, Duvberget I ex (KJCS, KJKS, RYRS). Expansionsart som ytterligare flyttat fram sin nordgrdns. Alcis jubata, skiigglavmiitare. Nb, Sjulsmark, I ex 2l-21.7 (EFAS). Nordligaste fyndet i landet. Malacosoma neustria, ringspinnare. Troliga migrerande exemplar noterades, Ol, Lenstad 13.8, under natten kom mindre svarmar med dviirgexemplar (BZZS, LTSS). Sfldana svdrmar observerades ocksi vid samma tid i Sm, Vlstervikstrakten (EFAS) och i Og, S:tAnnas skiirgird (FAZS). I Scidermanland forekommer neustria lokalt sparsamt eller som tillfiillig migrant med fciljande fynd: Trosa 3 ex25.7, 1.8 resp 16.8 (LJRS), Askii I ex26.l och 8 ex 11.8 (LJRS), Tureholm 2 ex 1.8 (HGNS), Tyresta by, Bylsjdn I ex 1.8 (PGAS, LLVS) och G6ki, Stegsholm I ex 2l.l-4.8 (PGAS).I Sk, Falsterbo 1 ex 23.7 (OAOS, WMAS), Arl6v 1 ex28.l (WMAS) samt Ldderup, Jiirahusen3 ex (KJCS, RYRS). I Ha, Eldsberga I ex 25.7 (LNYS). Pfl viistkusten och sridra Skine mcijligen endast upptradande som mlgrant. Malacosoma castrensis, iingsringspinnare. Ett tillfiilligt inlandsfynd utanfdr kiint fcirekomst- r8

9 Ent.Tidskr. ll8(1997) omride: Sti, Floda, Scirtorp (KJKS) (.tfr Palmqvist 1996). Aglia tau, nagelspinnare. Og, Farsbo 3 ex 31.5 och 3 ex 10.6 (FAZS) och Sci, Flen ca I 5 ex observerade 1- I I.6 (RPLS) (fr Ryrholm I 995)' G a s t ro p ac ha q u e rc ifo I ia, rostfiirgad bladspinnare. Go, Sundre, Hallbjiins 2 ex och 2 ex 25.8 och Sundre Holmhiillar I ex 19.8 (KJCS, RYRS). Artens utbredning pil Gotland diligt kiind. Agriu,s convolvuli, flkervindesvtirmare, rapporterad sammanlagt i 7 ex: Sk, Lciderup I ex (KJCS, KJKS, RYRS), Borrby strand 1 ex (ORDS), ol, Haga Park 1 ex 26.8 (SLES), Girdby I ex 28.8 (UISS), Bejershamn I ex 2.9 (BZZS). Torngird 2 ex borjan av sept (Mats Waern enl BZZS).I fdrra flrsrapporten (Palmqvist 1996) gldmdes fynduppgiften fcir An i listan over nya landskapsfynd. Emellertid finns tidigare i Nordstrdm et al ( l96l ) en utbredningsprick fiir An utan att denna omndmns i texten. Macroglossum stellatarum, stor dagsvarmare. Ett ex hivad pe tjarblomster kl , den varma kvlillen ll.6 i Sm, Vitesten (PGAS, WMAS) och Ol, N. tr,loct<teby, Ddrby I ex 14.7 observerad ett par ginger pi petunior (KAHS). Under hcisten frireligger foljande fynd: Sk, Malmci, Almvik I ex 6.10 sittande pi en husviigg under natten (JRES) och Gli. Gdvle. Furuvik I ex observerat 16.9 (HALS). H1'les euphorbiae, vitsprotad skymningssvf,rmare, funnen pi Go, Sundre, Hallbjiins 1 ex 25.8 (KJCS, RYRS). Senast funnen i Sverige 1979, iiven di pa Gotland (Palmqvist 1980). Hurpl,ia milhauseri, trollspinnare, har haft ett mycket gott flygir. Det Ar darfdr inte <iverraskande att arten antrdffats pfl nya lokaler i sitt nordligare utbredningsomride: Og, Hammaren c:a 20 ex 11.6, Torrinsborg 3 ex 16.6 och Soriingen, Stavsdter I ex 26.6 (FAZS). Ptilophora plumigera fjriderbiirare. En massfijrekomst av larver pi kinnar i Sm, Strcimsrums omridet observerades 15.6 (PGAS, WMAS; Fig. ll). Den nordligaste ktinda populationen torde vara Up, Hillntis, Killskiir dar 50-talet larver hittades 29.6 (HYDS). Arten verkar ha haft flera mycket goda ir, troligen gynnad av de senaste 6rens varma somrar. Thaumetopoea pinivora, tallprocessionsspinnare. Ett migrerande exemplar: Sm, Vlistervik, Skanvik (EFAS). I detta sammanhang finns anledning att utanfcir artens forekomst- Sto$jtirilar i Sverige 1996 x \. 1 Fig. 1 l. Larver av fjtiderbrirare, Ptilophora plumigera. En massfi)rekomst av larverna sdgs i Snitlund, Stri)tt1srums-omrddet. Foto : C. Palntclt'i,st. A mass-oc'currence of lun-ae of the Plumetl prontirten Ptilophora plumigera :u'as seen in in Sweden in the province r1f Smdlancl. omriden pi norra Oland och s6dra Gotland, bland migrerande exemplar, uppmf,rksamma den nzirstiende T ha ume t o p o e a p ro L' e s s kt ne a, ekprocessionspinnare, en mellaneuropeisk art som antrdffats i Danmark i 20-tal ex under tiden Falster, Lolland samt dstra Jylland (l ex) (Bjarne Skule muntl. medd. 1991). Arten f,r kiind lbr sina massupptrddanden men har bekiimpats si hirt att den iir rtjdlistad i Mellaneuropa (de Freina & Witt 1987). Arterna skiljs liitt it genom skillnader i pannan.' pinivora har en naken tandad tuppkamliknande I iingslist medan hos pro c e s s i n ne a saknas den tandade listen och pannan lir tiithirig och jiimnt upphdjd. Ekprocessionsspinnaren behandlas faktiskt av Nordstrcim et al ( ) di den av Zetterstedt uppgavs frin Sverige i mitten av 1800-talet. Di nigot beliiggexemplar aldrig iterfunnits har arten utgitt frin svenska arttbrteckningar. Fcir ytterligare information om processionea hd.nvisas till de Freina & Witt ( 1987). Ly mant r i a di s p a r, lciv skogsn unna. Migrerand.e exemplar (alla utom tvi ex hanar) funna i: Sk, O Hoby 2 ex (KJCS, RYRS), Sm, Kalmar 2 ex 19.8 resp 28.8 (tjiss), Sm, Nybro 1 ex 25.8 (KSMS). Ol. Ottenby I ex 10.8 (JHES). Ol. Lenstad I ex 14.8 (BZZS), Ol, N:a Mockleby, Dorby flera ex l (KAHS), Ol, Bejershamn 2 ex 13.8 resp 22.8 (BZZS) och I ex 29.8 (JHES), Ol, Girdby 2 honor 17.8 (JHES, OLBS), 2 ex 23.8 respl ex 25.8 (KSMS), 61, Karum 6 ex l (FOUS) och Go, Sundre, Hallbjiins 2 ex

10 Gtiran Pulmqvist (KJCS, RYRS) ffr Ryrholm 1995, Palmqvist I 996). Miltochrista miniato, rosenvinge. Up, Ridmansci, Strcimsborg I ex (KJCS, RYRS). Det nordligaste fyndet i landet. P e lo s ia musce rda, punkterad lavspinnare. Aterfynd av arten pi Ol, Ottenby lund 1 ex 9.8 (LTSS, OLBS), I ex (BABS) och 3 ex 17.8 (FOUS) indikerar att arten kan ha fitt fotfiiste pi denna lokal di den diir antrziffats regelbundet sedan 1986 (LTSS). (fr Palmqvist 1996). 6vriga fynd utom Skflne uppfattas som migrerande: OI, Runsbiick I ex 13.8 (LISS). Go, Sundre 2 ex 8.8 (EQTS), Sm, Ryningsnis I ex (FOUS). Og, Djursri I ex 15.8 (FAZS), Up, Ridmans<i, Strtimsborg 2 ex 13.8 (KJCS, RYRS), Up, Ridmansci, Bergholmen I ex (KJCS, RYRS) och Up, Sollentuna, Sridersdtra I ex 2.9 (BJOS). Eilemo griseolu, askgri Iavspinnare. Ol, Bejershaml 1 ex 21.l (BZZS) och Arontorp I ex LB (BZZS) samt Go, Sundre, Holmh?illar 2 ex (KJCS, RYRS). Frirmodligen migrerande exemplar. Eiletna pulliutellu (Scopoli, 176-j), sandlavspinnare. Sk, Loderup. Jdrahusen I ex (KJCS, RYRS). Nv urr.l'c)r lundet (Fig. l2). Nirmast kiind frin Litauen, Polen och Tyskland. Arten kommer ndrmare att presenteras i en separat artikel (C. Kiillander & N. Ryrholm in prep). Lithosio quadra, stor lavspinnare, funnen i mer lin 100 exemplar frin slutet av juli till brirjan av september. Fynden t'rirdelar sig landskapsvis enligt friljande: Sk, Ldderup 2 ex (KJCS, RYRS) och Backikra I ex 4.9 (LNHS). Sm, Ryningsnzis 3 ex (FOUS) och Vlistervik 3 ex (EFAS), Ol, Ottenby lund 2 ex 9.8 (BABS, rjrss, oi-bs), 3 ex ro.s rrhes), + ex 17.8 (FOUS, KAHS), Runsbzick 3 ex 25.1,1.8 resp I1.8 (LISS), N:a Mockleby, Drirby I ex 27.1 och 2 ex (KAHS), Bejershamn 2 ex 7.8 resp 9.8 (BZZS), Aronstorp 2 ex ll.8 resp 13.8 (BZZS), Brijttorp I ex 10.8 och 3 ex 12.8 (KDVS), Karum 4 ex l (FOUS), Hogby 2 ex 9.8 (LTSS, RYRS), Bcida, Hagudden 1O-tals hanar och 5 honor 13.8 (BABS), Byrums Sandvik 4 ex 13.8 (OLBS), Go, Sundre I ex 8.8 (EQTS) och Sundre, flera lokaler 28 ex (KJCS, RYRS), Og, Norrskog I ex 14.8 (FAZS), Djursci 4 ex 15.8 (FAZS) och Torrinsborg2 ex 17.8 (FAZS), Sci, Askrt I ex ll.8 (LJRS), Trosa I ex 13.8 (KNLS) och St Vika I ex 17.8 (PGAS), Up, Ent. Tidskr. I l8 (1997) Fig 12. Sandlayspinnare, Eilema palliatella. Skdne, Ldderup (t'oll. C. Krillander & N. Ryrholm). N1' art lbr lartdet Foto: N. Ryrholm. Eilema palliatella, nev to the Swedishfuuna Viirrndo 1 ex 5.8 (IMBS) och Rfldmansci 5 ex r (KJCS, RYRS)... Ht'phoraia aulica, gulfliickig igelkottspinnare. Ol, Frcisslunda I ex pi stenmur i juni (Hikan Lundqvist enl LTSS). Szillan antrziffad som imago. A c e r b i u a I p i rt o, nordi sk i gelkottspinnare. Fynd av ca 20 kokonger under de sista dagarna i juni pi To, Nissuntjirro c:a 1200 m oh (BZZS, GUSS, KDVS, SRAS). En hona av ulpina lockade sedan i Jukkasjlirvi ett antal hanar av Pararctitt lapponica, lapsk igelkottspinnare och Grammict qvenseli, alpigelkottspinnare (SRAS). Cullinrorpha dominula, glansspinnare. Sk, Satserup, fynd av larv 14.5, ny lokal (WMAS), Sk, Yngsjci 4 ex 20.7 (SVNS), Vomb I ex 20.7 (SOIS) och Ekercid I ex 27.7 (SOIS) samt Bl, Scilvesborg 2 ex 23.7 resp 30.7 (PEBS), troligen migrerande exemplar. Ctttocalrr nupta, vinkelbandat ordensfly. Ater funnen pa Oland och Gotland som sannolik migrant: OI, Bejershamn I ex 23.8 (BZZS), Haga Park I ex 28.8 (SLES), Lenstad 1 ex 31.8 (FOUS), Girdby I ex 24.8 (JHES) och I ex 10.9 (KDVS), N:a Mcicleby, Drirby 2 ex l-13.9 (KAHS) och I ex 13. l0 (KAHS, LTSS), Go, Sundre, Hallbjrins 2 ex (KJCS, KJKS, RYRS). Catocala sponsa, vigbandat ordensfly. Sm, Vdstervikstrakten lokalt allmiin (EFAS), Up, Uppsala 5 ex 1g-22.8 (AKMS), Ledinge 2 ex (AMKS, AXUS;, Enkciping, Grcingarn och Haga 4 ex (GULS, HYDS) (fr Palmqvist t996). 20

11 Ent.Tidskr. ll8(1997) F i S. I 3. N ifly, Trichoplusia ni, nlt a r t fd r ktndet. E-tt e-t' emplar av denna krinda migrant blev funnet pd Olund, Arontorp 27.7 (coll. P. E. Betz.holtz,) Den avbildode Jiririlen iirfrdn Rhodos l98l Foto: C. Palmqvi.st. The well-known migrant the Ni ttuilh Trichoplusia ni *'as recorded in Su'eden.fttr the first time. Grammodes stoli(la,bjdrnbiirsfly. Sm, Aseda I ex24.8, funnen sittande under e m pe en kundvagn i ett kdpcentrum, vilket mcijligen kan indikera att exemplaret blivit inftird (DGLS). Men och andra sldan ridde liimpliga viiderbetingelser fiir migration vid denna tid si en inflygning kan ej uteslutas. Tidigare endast kand i ett exemplar frfln Oland I980 (Traff 1981). Neustrotia candidula,svartfldckat glansfly' Ol, Horns udde I ex 21.8 (BABS), fcirmodad migrant. Meganola albula, vitt trigspinnarfly. Fciljande fynd frin Oland, Petgiirde triisk I ex 21.1 (BZZS) och I ex 5.8 (KAHS), tyder pi att arten nu blivit bofast diir (fr Palmqvist). Pi Gotland tycks arten vara ratt allmiin och spridd pi Sudret, vilket fynden av mer dn 40 ex diir visar (KJCS, RYRS). N.v c t e ola as i at i c a, bredv ingad siilgfotsliipare. Ol, Brrittorp I ex 12.9 (KDVS) och Karum I ex (FOUS). Dessutom Go, Hamra. Tuvlandet I ex (KJCS, KJKS, RYRS). Migrerande art. Trichoplusia ni (H0bner, 1803). Ol. Arontorp I ex 27.7 (BZZS). Ny art.fbr landet (Fig. l3). Kosmopolitisk art kind som tillfiillig migrant i Nordeuropa (Skou 1991). Arten kommer narmare att beskrivas i en separat artikel (Betzholtz in prep). Som svenskt namn ftireslir Per-Eric Betzholtz helt enkelt nrly. Autographa gamma, gammafly, var i samband Storfjririlar i Sverige 1996 med invasionen i maj och juni tillsammans med de migrerande arterna Plutella xylostella, kilmal och Vane.ssa t'ardui, tistelfjiiril de helt dominerande arterna i stora delar av landet. Gammaflyet spred sig snabbt norrciver och var i t.ex. Hiirjedalens fjallviirld den dominerande nattflyarten i mitten av juni (RYRS). Fynd av larver i An, Lflngsele pi hagfibbla (Hieracium) och Hr, Funilsdalen 850 m.ci.h., 24.8 pl maskros (Taraxacum) visar att ziven si pass lflngt norrut och i extrema miljder kan guntmapibdrja sin utveckling (HYDS). Gammaflyn upptradde sedan rikligt i augusti med ytterligare inflygningar bl.a. stora mangder smi s.k. gammi,la-lyper. Auto g ra p hd ma n tlar i na, silverlinjerat metal lfl y. Ha, Eldsberga 1 ex 16.8 (LNYS), Ol, Mockelmossen I ex 16.8 (LTSS. OLBS). Ol, Tornrbr I ex 16.8 (JHES), Ol, N:a Mdckleby. Dorby I ex 17.8 (KAHS), Ol, Bejershamn I ex 18.8 (BZZS) och Go, Sundre, Holmhlillar I ex (KJCS' RYRS). Fynddatumen tyder pi en ganska samlad migration. Moma alpium, isfly. Ett stort antal av denna i Sodermanland mycket siillsynta art har noterats pi Askci, med maxflygning, ca 40 ex 26.7 och l5 ex ll.8 (LJRS). Torde i nultiget utgrira den nordligaste populationen i landet (fr Nordstrdm et al. r 969). Acronicta tridens, treuddtecknat aftonfly, har tydligen haft ett bra flygir: Ol, Petgiirde trtisk I ex 24.7 (JHES), l6 ex21.l (BZZS),4 ex 1.8 (KDVS) och 8 ex 5.8 (KAHS), Ot, HOgUy, Lindnabben I ex 9.8 (LTSS, RYRS). Og, Norrkrog I ex l4'8 (FAZS) och tynd av 6 larver pi Frillingsmossen, Mflnbacken (LJRS), ny lokal icistra Stjdermanland. Cr,-phia algue (Fabricius, 177-5). Ett ex infingades pfl eu lysrcir i Sk, Falsterbo 27.8 (WMAS). Nr art fdr landet (Fig. 14). Fcirekommer ndrmast i Mellaneuropa men zir ocksi tillftilligt funnen i Danrrark och Finland (Palmqvist I 989, Skou I 991 ). En utfdrligare presentation av arten planeras (M. Wedelin in prep.). Magnus Wedelin har fdreslagit grbnt laujll'som svenskt namn. Amp hi p1' ra p e rfl ua. poppelbu skfl y. So, Tyresii, Hammarberget I ex. mitten av augusti (LLVS), fbr fdrsta gflngen noterad pi Scidertcirn, Up, Hiiverci. minga ex (TSSS) och Vr, Arvika, Sulvik I ex 17.8 (ERGS). Dessa exemplar sannolikt migrerande. Photedes brevilinea, rotstreckat strflfly. Sk, Fal- 2t

12 Griran Pulmqvist Fig 11. Crint lavllt', Cryphia algae. Ett eremplar av denno fdr Sverige nva urt tog.\ i Sktine, Fal,yterbo 27.8 (coll. M. Wedelin). Den avbiklade ljtirilen tir frdn Grek- Itrnd Frtto. G. Pulnqvi.st Cryphia algae, new to the Sw,eclish.fauna. sterbo, Flommen 1 ex 14.8 (OAOS), I ex 15.8 (WMAS) och 2 ex 24.8 (KURS). Arten togs ny fcir landet fcirra iret (Palmqvist 1996). Biotopen ar en inte allt fiir fuktig kustnara lokal med gles och ligvuxen vass. Platsen har besokts sedan mitten av 1980-talet i f'cirhoppning att just finna hrevilinea (WMAS). Fynden tyder pi att arten nu etablerat sig i sydviistra Skine. Ht.draecia ultima, fcirviixlat stamfly. Inrapporterad i l8 exemplar som tyder pi en samlad migrationsrrirelse frin O-SO under augusti. Landskapsvis fbrdelar sig fynden: OI. Solberga 2 ex l4 resp 18.8 (BZZS), N:a Mcickleby, Dcirby 6 ex 3- I5.8 (KAHS), Runsbiick I ex 13.8, I ex 15.8, I ex 16.8 och 1 ex 23.8 (LTSS), Tornrcir I ex 16.8 (JHES), Girdby I ex 17.8 (JHES), Go, Hamra, Tuvlandet I ex (KJCS, KJKS, RYRS), Sundre, Hallbjans I ex (KJCS, RYRS), Og, Torcinsborg I ex 17.8 (FAZS) och Sci, Tyresta by, Haninge 1 ex 29.8 (LLVS). Sedinu buettneri, brunstarrfly. Go, Sundre, Hallbjans I ex (KJCS, KJKS, RYRS). Andra fyndet pi Gotland. Mcijligen kan detta fynd indikera att arten numera ir etablerad pi cin (fr Palmqvist 1996). Spodoptera exigua, smalvingat l6vfly, har haft den stcirsta inflygningen sedan 1964, med mer An 50 fynd i sydristra Sverige. Inflygningen sammantaller med liimpliga O-SO vindar i slutet av augusti och b<irjan av september. Landskapsvis fcir- Ent. Tidskr. I l8 ( 1997) delar sig fynden enligt nedan: Sk, Ystad I ex 2.9 (BZZS), Backikra, Hagestads strand 2 ex 23.8 (PEBS, TKRS), Lciderup, Jiirahusen I ex (KJCS, KJKS, RYRS), Lciderup, Strandbadsisen I ex (KJCS, RYRS), Bl, Hiillevik I ex 28.8 (BEFS) och Scilvesborg I ex 29.8 (PEBS), Ol, Gflrdby I ex 23.8 (KSMS) och I ex 28.8 (KDVS), Borgholm I ex 29.8 (JSNS) och Arontorp 1 ex 30.8 (BZZS), Go, Sundre, Hallbjiins 5 ex 25.8 (KJCS, RYRS), 28 ex 2' (KJCS, KJKS, RYRS) och Hamra, Tuvlander 7 ex (KJCS, KJKS, RYRS), Sm, Viistervik, Skanvik I ex 30.8 (EFAS) och Up, Furusund I ex 31.8 (EQTS). Jan Olof Bjrirklund meddelar att han frin en importerad paprika kliickt en erigua i januari, vilket visar att denna art ocksi kan bli infrird. CuculLia fraudatrix, gribokapuschongfly. Ol, Girdby I ex 17.8 (OLBS). Frirmodligen ert migrerande exemplar. C uc ul I ia a rgente a, sil verfl rickat kapuschongfl y. Av Nordstrcim et al. (1969) rapporterad frfln Vg. Denna uppgift hiirstammar frin ett larvfynd, insamlad av en privatperson och angivet Bo, Hlilsci (felaktig landskapsangivelse). Denna larv civerllimnades till entomologen Anders Lewin och kliicktes sedemera. Di viirdviixten iir f?iltmakirt (Artemisia campestis), vilken saknas i Goteborgs skrirgird (Claes Eliasson muntl. medd. 1996) betvivlas uppgiften och detta fynd frin Vg strykes (C. Eliasson in prep.) Cucullia artemisiae, malcirtskapuschongfly. Fynduppgiften frin Vg (Nordstrrim et al 1969) iir med strirsta sannolikhet felaktig. Fynddatumet 5.6. I950 hr onormalt tidigt samtidigt som der i samlingen frin uppgiftsl:imnaren (S. Langert) sitter en ling rad exemplar hzirstammande frin Viisttyskland kliickta samma ir (C. Eliasson in prep). I ir funnen pi Ol, Bejershamn I ex 26.1 (BZZS) och i Sk, mellan Ystad och Svarte hinades 2larver 3.9 (BZZS). Cucullia praecana, nordiskt kapuschongfly, fynd av tvi larver: Sk. Trelleborg 1.9 och Svarte 2.9 (BZZS) och Arlciv I ex 14.'7 (WMAS). Har antraffats ytterst famligt under senare tid. Det vore cinskviirt att fi in rapporter om arten fijr statusbedomning. Sympistis zetterstedti, Zetterstedts hedfly, iir numera synonymiserad med nigrita (Boisduval, 840), enligt Ronkay & Ronkay (1995). Brachionycha sphinx, h<isttaggfly. Enligt 22

13 Ent. Tidskr. ll8 (1997) Catalogus (1994) saknas arten i Vg. Emellertid finns i Nordstr<im et al (1969) en prick fcir Vg som enligt Claes Eliasson (muntl. medd. 1996) hiirstammar frin Vg, Grimmared. I Norstrtims efterldmnade anteckningar niimns Vg, Horred (rapporterat av H. Wejdegird). Lithophane semibrunnea (Haworth, 1809). Sk, Loderup, Jdrahusen I ex (KJCS, RYRS). Nt, art fdr landet (Fig. l5). Ndrmast kiind frin Danmark diir den regelbundet antrdffats de senaste iren. Arten och dess expansion i Nordeuropa kommer niirmare att presenteras i en separat artikel (C. Kiillander & N. Ryrholm in prep). Som svenskt namn foreslir Clas Kiillander och Nils Ryrholm asktcifly. Lithophane consocia, altriifly. Efter fcirra irets dokumenterade migration (Palmqvist 1996) i Sydsverige borde arten ha kunnat..civervintra pi nya lokaler vilket fyndet frin Ol, Brdttorp 21.4 (KDVS), Runsbiick 2 ex2l resp 22.4 och Lenstad I ex23.4 (tjiss) ocksfl tyder P5. Hadena bicruris, allmtint nejlikfly. I samband med revisionen av sldktet Hadena (Hacker 1996) har H. c'apsincola (D & S, 1775), som tidigare synonymiserats med H. bicruris (Hufnagel, 1766), visat sig vara ett eget taxa (Fig ). Hadena bicruris ar en stdrre art (vb mm) med mer brun (ljustbrun- mcirkt brun) grundfiirg dn capsincola som ocksi dr mindre (vb mm) med grundfiirg nigot mer 6t svartbrunt (Hacker 1996). I teckningsm<instret ar bicruris mer distinkt tecknad in capsincola som ger ett diffusare och nflgot mattare intryck. Enligt Hacker har bicruris en viistlig utbredning i Europa och capsincola en cistligare. Helt klart iir att i Sverige frirekommer bada arterna sympatriskt, etminstone i mellersta och syddstra Sverige enligt de prelimin[ra uppgifter som fcireligger. I hangenitalierna zir skillnaderna smi och endast synliga i den vdnda vesicans kitinlist och cornuti (Hacker 1996). DAremot syns tydliga skillnader i hongenitalierna (Fig. I 8- l9). Hos bicruris dr 8:e sterniten l6ng och smal, hos capsincola kortare och bredare, hylsan i ovipositorn rir likaledes ling och smal hos bicruris och kortare och bredare hos capsincola' Vid pensling av bakkroppsspetsen syns sternitens form bra liksom ofta den lflnga och utskjutna hylsan pi bicruris. Som svenskt namn pi capsincola foteslits fdrviixlat neilikfly. Eventuella skillnader i ekologi, fenologi och larvutveckling iir si vitt k[nt ej publicerat. Den landskapsvisa fcirteckningen iir Storfjc)rilar i Sverige 1996 Fig. 15. Asktrrifh', Lilhophane semibrunnea, Skttne' Li)rlerup 5-2t.10 (coll. C. Kiillantler & N. R"rholm)' Nt artfir landet. Foto: N. Rtrholm- The Ttrwrty Pinion Lithophane semibrunnea retordell Ironr Sweden lttr the first time. Fig. l6-17. Hadena, habitus horutr, naturlig sntrlek. - l6 (tt,an/upper) Hadena hicruris, Skdne, Miilarhusen 22.7 t l7 (under/ktt'er) Hadena capsincola, Siidermanland, Haninge, Svartbcicken Foto: G. Palmqvist. Hadena, female habitus, nutural.tia.e. 2.3

14 Gdran Palmqvist Ent.Tidskr. ll8(1997) Fig. l8-19. Hadena, hongenitalier. - t8. Hadena bicruris Hadena capsincola. Abbreviations;,\t = sternit, ov = ot'ipo.ritor pa = unalpapill. Vllt.te= 8:e tergiren. Folo: H. Hellberg. Femule genitulio ol Hadena. in si liinge mycket osaker. Limpligen stryks alla landskapsuppgifter fcir bicruri.s utom de som anmals nu frir att liittare kunna se eventuella skillnader vid rapporteringen av de bida arterna. Eriopl'gode.s imbecillo, dockhornsfly. Up, Enkripingstrakten, etskiltiga larver och under flygtiden nigra imagines pi bl.a. blommande blield (Echium) under tiden maj-bcirjan av juli (GULS, HYDS). Larverna antriiffades pi fem lokaler runt Enkciping. Kdnnetecknande f<ir dessa har varit att fyra ligger pi lite torrare sand- eller grusmarker p6r eller i nzira anslutning till Enkc;pingsisen. Den femte lokalen dr en vdgkant i ett rippetjordbrukslandskap. Larverna fciredrar stormara (Galium album) men har Sven blivit funna pi gulm6ra (Galium verum) och nigra larver pi vitmira (Galium boreale). Pfl biotoperna frirekommer larverna friimst diir marorna vdxer i griissvil, men ziven ddr de vzixer pi mer bar mark men grzisvegetation finns i omedelbar niirhet. Det finns skdl att anse aften som relativt allmiin och spridd i de cippnare delarna av det mellansvenska jordbrukslandskapet (HYDS). Arten har hotkategoriserats som siillsynt (Ehnstrrim et al 1993), men denna status kommer vid neista rridlisterevision att ifragasattas. Mythimna albipuncta, vitpunkterat grasfly. Funnen i sammanlagt 23 exemplar i Sk6ne: Falsterbo 2 ex24.8 resp 27.8 (LNHS), Borrby strand I ex ,2 ex l-5.9, I ex I ex och I ex (ORDS), Lriderup, Jdrahusen I ex , I ex 28.8 och 5 ex (KJCS, KJKS, RYRS), O. Hoby 1 ex och 7 ex l0 (KJCS, KJKS, RYRS). Der srdrsta antal fynd av albipuncta ett enskilt 5r i Sverige. Noctua interjecta, rcidbrunt bandfly. Ha, Eldsberga I ex 10.8 (LNYS) och Ha, Skummesldvs strand I ex l (AHRS). Artens expansion i landet fortsdtter. Peridroma saucia, vittofsjordfly. Har upptriitt invasionsartat i okt-nov med 6tminstone 40 inrapporterade fynd frin de sydligaste delarna av landet. Fynden fordelar sig landskapsvis enligt fciljande: Sk, Falsterbo 1 ex (WMAS), 2 ex (OAOS), 2 ex (WMAS), I ex (JRES), I ex (LNHS), Skancir I ex (WMAS), Klagshamn I ex (FROS, JRES, WMAS), Backikra, Hagestad 2 ex (FROS, WMAS), I ex (LNHS), Sandhammaren 2 ex (ORDS), Borrby strand 1ex l-4.10, lex , 1 ex l , 3 ex l , I ex2t ex , I ex och I ex 1l-l5.ll (ORDS), O. Hoby I ex ,2 ex (KJCS, KJKS, RYRS), Ldderup, Jdrahusen I ex (KJCS, KJKS, RYRS), Lciderup, Stranbadsisen 3 ex (KJCS, RYRS), Bl, Hiillevik, Sillniis I ex (PEBS), Ha, Halmstad, Snristorp I ex ll (ARHS), Piarp I ex ex och I ex (LNYS), Ol, 24

15 Ent.Tidskr. ll8(1997) Haga Park I ex (BZZS), Girdby I ex 4. 1l (KDVS) samt Go, Sundre, Holmhiillar I ex il (KJCS, KJKS. RYRS). Xestia borealis, nordiskt jordfly. To, Karesuando, Halju. Arten flcig i antal pi flera platser strax under tridgrdnsen Denna lokal ligger c:a 90 km tjster om den kiinda lokalen i Jukkasjirvi. Lokalen utgdrs av en vhl drdnerad urskog med inslag av myrar. I de angrdnsande tidigare avverkade skogarna ktnde boreall.r inte alls antrriffas (KJCS, RYRS). Detta styrker antagandet om en stdrre utbredning i de, tyviirr av skogsbruket hotade, fj?illniira natur- och urskogsomridena (fr Palmqvist 1996). Xe.sria distensa, ristligt fjallfly. Me, Ange, Gammelbodarna 6 ex (EFAS), samt Vb, Kige Sciderboda I ex (EFAS). Uppenbarligen har hven detta fiillfly (itminstone haft) en kontinuerlig utbredning i det nordsvenska taigaskogsomridet. X. distensa verkar dock i dagsliiget endast fcirekommer i relativt orcirda skogar och stiiller mcijligen hrigre biotopkrav dn den neirstiende X. laetabilis. Den senare arten fcirekommer forttarande pi avsevdrt fler lokaler av mer skiftande kvalitet (fr Palmqvist 1984, Ryrholm 1994\. Heliothis armigera, brunaktigt knrilfly. Sk, Borrby strand I ex l0 (ORDS) och Go, Sundre. Holmh[llar I ex (KJCS, KJKS, RYRS). Tidigare endast kiind i 4 svenska exemplar (Palmqvist 1996). Heliothis peltigera, gulaktigt knolfly. Funnen pi t'cirsommaren: Ha, Voxtorp, Vindrarp I ex 8.6 (KURS) och Sk, Simrishamn I ex 26.6 (ORDS). Frin sensommaren foreligger ytterligare fynd: Sk, Borrby strand 2 ex l-5.9 (ORDS) och Ha, Halmstad, Snirstorp I ex27.8 (ARHS). Senast funnen i landet 1992 (Palmqvist 1993). Protoschinia scutosa, svartfliickigt kn<ilfly. Sk, Arlciv 2 ex l4 resp 17.8 (WMAS), Sk, Hagestads strand I ex 23.8 (PEBS), Ol, Arontorp lex 14.8 (BZZS), 01, Tornrcir I ex 16.8 (JHES) och O1, Girdby 1 ex 17.8 (JHES). Nya landskaps- och lappmarksfynd 19 a Hepialu.s ganna Nb (RM-S enl ELHS) Dahlica fumo.sella Ga (KJCS), Me (PEBS 95) Siederia rupicolella Ja (PEBS 95) Bacotia claustrella Sd (LJRS) S'-nanthedon myopaefornt is Vg strykes (to be deleted) - I448 S. vespiformis Yg Stlrfjiirilar i Sverige 1996 strykes (to be deleted) - l72l Carterocephalus palaemon To (BEFS, HEYS, PEBS) - l'751 Inachis io CS (Sjilberg 1977, BSCS) Habrosyne pyritoides Vs (FYKS) Cyt'lophora quercimonraria Nd (JEOS 73) Timandra griseata Sk (RM-S), Ol (HHLS. SEAS), 56 (PCAS), Up (RM-S), Vs (RM-S), Vr (RM-S), Dr (RM-S), Ga KJCS), Hs (RM-S), Hr (KJCS, RYRS), Ja (JSNS), An (KJCS), Vb (HHLS, RYRS), Nb (RM-S) at. comae Sk (RM-S), Bl (RM-S), Ha (RYRS), Sm (RM-S), Ol (RM-S), Go (RM-S), Og (KJCS), Vg (RYRS), Bo (RYRS), Sd (RM-S), Up (KJCS, RYRS), GA (KJCS) -1883d ldaea ochrata Sk (KJCS, RYRS) Orthonama vittata Ly (SNO/ EFAS) - l9l0 Xanthorhoe biriviata Ds (JEOS) Catarhoe rubidata Ha (BABS) Anticlea badiata Vr (BSAS) Cidaria fulvata Hr (KJCS, KJKS, RYRS) Thera firmata Hr strykes (to be deleted) T. obeliscata To (SNO/EFAS) Electrophaes cory-lata Hr (KJCS, KJKS, RYRS) b Melanthia procellata Sk (WMAS) Euphyia unangulatabo (RYRS 76), Hr (KCJS, KJKS, RYRS) Perizoma bifaciata CS (JOJS), Vs (FYKS) Eupithecia absinthiata As (ELHS 35) Eupithecia millefoliata Go (KJCS, RYRS) ChlorocLystis v- ata Bo (Hans Petersson enl RYRS) Chloroclystis chloerata Og (FAZS) Chesias Legatella Yg (KAJS) Apkrcera praeformata GA (KJCS, SJNS), Hr (KJCS, KJKS, RYRS) Trichopteryx polycommata Og (FAZS) Ennomos autumnaria Me (SNO/EFAS) - 2ll7 E. alniaria An (SNO/EFAS) Ourapteryr sambucaria Na (SEHS) 2131 Apocheima pilosarit Vr (BSAS, PENS) Biston strataria Vr (PENS) Agriopis aurantiaria Me (SNO/EFAS) Peribatodes rhomboidaria Go (KJCS, KJKS, RYRS), Og (FAZS) Peribatodes secundaria Hr (KJCS, KJKS, RYRS) Alcis jubatanb (SNO/EFAS) Arichanna melanaria An (SNO/EFAS) Ectropi.r species Vr (PENS) Campaea margaritata Hr (KJCS, KJKS, RYRS) Gnophos obfuscotu.s Vb (SNO/EFAS) Euthrix potatoria Vs (THJS 69) Cosmotriche lunigera Me (ELHS 80) Agriu.s convolvuli An (Nordstr6m et al f961, H S6derberg 96 enl RYRS) Thaumetopoea pinivora Sm (EFAS) M iltochrista miniata Up (KJCS, RYRS) Cybosia mesomella Nb (SNO/EFAS) Pelosia muscerda Og (FAZS) Eilema pygmaeola Og (FAZS) a E. paliatella Sk (KJCS, RYRS) Diacrisia sannio A,s (PGAS 62) Herminia tarsipennalis Me (SNO/ EFAS) H. lunalis Ds (RM-S enl ELHS) MacrochiLa cribrumalis Bo (Hans Petersson 76 enl RYRS), Vr (PENS) Grammodes stolida Sm (DGLS) Laspel'ria Jlexula An GPLS) Earias clorana Og (FAZS) b Trichoplusia ni Ol (BZZS) Polv"chrysia moneta Hr (KJCS, KJKS, RYRS) Plusia putnarni Nb (SNO/RYRS) a Cryphia algae Sk (WMAS) Amphipyra berbera 25

16 Gl)ran Palmqvist Ga (KJCS, SJNS) Amphipyra perflua Yr (ERGS) Dl,pterlgia scabriscula Ga (KJCS) Ipimorpha subtusa Hr (KJCS, KJKS, RYRS) Enargia paleacea Ly (PGAS) Apamea mailhrdi Me (SNO/EFAS) A. sorden,r Hr (KJCS, KJKS, RYRS) A. remissa Ly {SNO/EFAS\ Me.soligia furuncuta 69 (FAZS) M. Iiteroso An (FPLS) Hydraecia ultimaog (FAZS), Sd (LLVS) Cucullia argenteo Vg strykes (to be deleted) C artemisiae Vg strykes (to be deleted) Brachktnycha,sphinxYg (Nordstr6m et all 1969) a Lithophana semibrunnea Sk (KJCS, RYRS) Xylena exoleta GA (KJCS) Conistro erythrocephala Go (KJCS., KJKS, RYRS) AgrochoLa circellaris As (SNO/EFAS) A. /ora An (SNO/ EFAS) Xanthia aurago Yr (PENS) Polia hepatica Hr (KJCS, KJKS, RYRS) Melanchra p e r s ic a r iae Og (FAZS) H ade na b ic r u r i.s Sk (fl era rapport6rer), Ol (HYDS, KJKS, RYRS), Go (EQTS), Up (BJOS), Dr (EQTS, HYDS), Hr (KJCS, RYRS) a H. capsincola Ol (KJCS), Co (BJOS, EQTS), Sd (PGAS), Up (BJOS, HYDS, KJCS, RYRS), Dr (BJOS, RYRS), Ga (KJCS), An (RYRS) M.rrhimna straminea Vr (PENS) Agrotis vestigialis As (SNO/EFAS), Lu (SNO/EFAS) Actinotia polyodon Me (SNO/EFAS) Actebict.fennica An (RM- S enl ELHS) Noctun pronubo Ly (SNO/EFAS) N. interjecta Ha (LNYS, AURS) Xestia Iaetabilis Me (SNO/EFAS), Vb (SNO/EFAS), As (SNO/ EFAS) X. distensa Me (SNO/EFAS), Vb (SNO/ EFAS) X. alpicola GS (JOJS) X. c- nigrum An (SNO/EFAS) X. castanea Vr (PENS) X. sextrigota An (SNO/EFAS) Pyrrhia umbrayr (PENS) Heliothis peltigera Ha (KURS, AHRS) Rapportiirer AMKS= Lars Ahlmark. BAOS= Anders Brattstrom. BEFS= Christer Bergendorff, BJOS= Jan Olov Bj<irklund, BPOS= Per Olof Bengtsson, BSCS= Hans Bartsch, BZZS= Per Erik Betzholz, BSAS= Sven-Ake Berglind, BABS= Bengt Ake Bengtsson, DGLS= Hans Degler, DOSS= Per Douwes, EFAS= Stefan Ekroth, EGQS= Gdran Engqvist, EKIS= Bruno Enekvist, ELHS= Claes Eliasson, ERGS= G6the Eriksson, EQTS= Hikan Elmquist, FAZS= Marcus Franz6n, FOUS= Marcus Forslund, FPLS= Per Frederiksen, FYKS= Ingemar Fryklund, GULS= J6rgen Gulve, GUSS= Bertil Gunnarsson, GYSS= Svante Gynnemo. GOOS= Osten Gr6nning, HALS= Jan Hall6n, HEYS= Benny Henriksson, HGNS= Gdran Hagerum, HHLS= Hans Hellberg, HTIS= Bertil Hallmer, HYDS= Nils Hyd6n, IMBS= Lars Imby, IVAS= Rolf Ivarsson, JBAS= Anders Jacobsson. JEOS= Ola Jennersten, JGAS= Gunnar Johansson, JHES= Henrik Jeansson, JMKS= Mikael Johannesson, JMLS= Mikael Jeansson, JOJS= Jan Jonas- Ent.Tidskr. ll8(1997) son, JRES= Tore Johansson, JSNS= Sven Johansson, KAHS= Hans Karlsson, KAJS= Jack Karlstrtim, KDVS= Dave Karlsson. KNLS= Leif Karlsson. KJCS= Clas Kiillander, KJKS= Karl Kiillander, KPOS= Per- Olof Kall, KSMS= Peter Koch- Schmidt, KURS= Lars Kullmar, LJRS= Jesper Lind, LLVS= Lars Olof Lid6n, LNHS= Henrik Lind, LNYS= Ronny Lindman, LTSS= Mats Lindeborg, OAOS= Anders Ohlsson, OLBS= Bo Olsson, PEBS= Bert Pettersson, PENS= Carl- Ake Pettersson, PGAS= Gciran Palmqvist, RJES= Jens Rydell, RM-S= Naturhist. Riksmuseum. RPLS= Gdran Rigler. RYRS= Nils Ryrholm. SEHS= Peter Streith. SEAS= Ake Selling, SIRS= Ingvar Svensson (Staffanstorp), SJNS= Gdran Sjtiberg, SLES= Lennart Sanded, SNO= Svensk Nattfjiirils Overvakning, SOIS= Roine Strandberg, SRAS= Ahti Saarinen, SVNS= Ingvar Svensson (6sterslciv), THJS= Jan Thornell, THMS= Erik Tham, TKRS= Krister Tingstedt, TSSS= Stig Torstenius, WCMS= Bengt Wickholm, WEDS= Bengt"Wendel, WMAS= Magnus Wedelin, AKMS= Magnus Akerman, AntIS= Per- Magnus Anren, 6nos= Jan Otof Ord6n Tack Ett varmt tack till alla rapportdrer som gjort denna 6rssammanstallning mtijlig. Fiir hjalp med fotografier tackas Hans Hellberg och Nils Ryrholm. Lauri Kaila Helsingfors universitet tackas fdr viirdefull hj2ilp med Timandra-arterna. Ett siirskilt tack riktas till Nils Ryrholm, Mats Lindeborg och Magnus Wedelin som gett viirdefulla synpunkter pi manuset. Nils Hyd6n tackas slutligen fijr hjalp med vissa litteraturuppgifter. Litteratur Berglind, S.-A Angsfjiirilar pe vag att ersattas av granplantor. - V?irmlandsnatur 1990 (4): Cederholm, L Namnkoder- ett forslag till enhetliga personangivelser inom biologin. - Ent. Tidskr 99: Cederholm, L Svenska Zoolog-listan. Stencil. Zoologiska Museet i Lund. de Freina, J. J. & Witt, T. J Die Bombyces und Sphinges der Westpalearktis. Bd. l. Mijnchen. Ebert, G. (ed.). 199 l. Die Schmetterlinge Baden- Wiirtembergs. Band l. Tagfalter l. Stuttgart (Eugen Ulmer Gmbh & Co.). Eggertsson Karlstrtjm, c Viider och vatten. En tidning fran SMHI- Viider6rer Norrk<iping. Ehnsrr<im, B., Giirdenfors, U. & Lindeldu A. t991. Rcidlistade evertebrater i Sverige. Uppsala (Databanken for hotade arter). Eliasson, C Studier av boknafjarilens, Euphydryas maturna (Lepidoptera, Nymphalidae), fdrekomst och biologi i Viistmanland.- Ent. Tidskr. ll2:

17 Ent.Tidskr. ll8(1997) Eliasson, C. U fiiillrotfjiirilen, Hepialus ganna (Lepidoptera: Hepialidae), fdrpassad ut ur Sverige genom ett tryckfel. - Ent Tidskr. I I 8: i tryck. Hacker, H. I996. Revision der Gattung Hadena. Esperiana. Buchreihe zur Entomologie. Bd 5: l-696. Schwanfeld. Hallmer, B Kartfjiiril (Araschnia levana L.) viiletabferad i Skine. - Fazett vol.9 (2): Henriksen, H. J. & Kreutzer, I Skandinaviens dagsommerfugle i naturen. Odense (Skandinavisk bogforlag). Kaila, L. & Albrecht, A The classification of the Timandro griseata group (Lepidoptera: Geometridae, Sterrhinae). - Ent. Scand. 25: Miiller. B Geometridae. - ln: Ole Karsholt & Jozef Razowski (eds). The Lepidoptera of Europe, s Stenstrup (Apollo Books). Nordstrdm, F. & Wahlgren, E. & Tullgren, A l. Svenska fjiirilar. Stockholm (Nordisk familjeboks fdrlags AB). Nordsrrdm. F., Opheim, M. & Valle, K J De fennoskandiska dagfjiirilarns utbredning. Lund (CWK Gleerup). Nordstrdm, F., Opheim, M. & Sotavalta, O De fennoskandiska svdrmarnas och spinnarnas utbredning. Lund (CWK Gleerup). Nordstr<im, F., Kaaber, S., Opheim, M. & Sotavalta, O De f'ennoskandiska och danska nattflynas utbredning (Noctuidae). Lund (CWK Gleerup). Ohlsson, A. & Ryrholm, N Intressanta fynd av fjallfjarilar i Sverige Ent. Tidskr. I l8: Palmqvist, C Intressanta fynd av Macrolepidoptera i Sverige Ent. Tidskr. 101: Palmqvist, G Intressanta fynd av Macrolepidoptera i Sverige Ent. Tidskr. 102: Palmqvist, C Intressanta fynd av Macrolepidoptera i Sverige Ent. Tidskr. 105: 8l-88. Palmqvist. G Cryphia ereptricula (Lepidoptera, Noctuidae) tillfalligt funnen i Sverige. - Ent. Tidskr. ll0: l Storfitirilar i Sverige 1996 Palmqvist, G Intressanta fynd av storfjiirilar (Macrolepidoptera) i Sverige Ent. Tidskr. I 14: 3'7-42. Palmqvist, G Intressanta fynd av storfjiirilar (Macrolepidoptera) i Sverige Ent. Tidskr. I l7: Ripler, G Arenprinsniitfjiirilen. - Insectifera (Giistriklands Entomologiska Frirening) 1994: Ronkay, G. & Ronkay, L Cucullinae II. - Noctuidae Europaeae. Volume 7. Sortj. Ryrholm, N Intressanta fynd av storfjiirilar (Macrolepidoptera) i Sverige Ent. Tidskr. I l5: Ryrholm, N lntressanta fynd av storfjiirilar (Macrolepidoptera) i Sverige Ent. Tidskr. ll6: Sj<iberg, G Fjiirilar. Gotska Sand<in en tvarfacklig beskrivning. Fdreningen Natur och Samhiille i Norden. Publikation nr 8. Stockholm. Skou, P Nordens ugler. Danmarks Dyreliv, bind 5. Stenstrup (Apollo Books). Svensson, l Fciriindringar i Sveriges storfj?irilfauna en tredje tioirsperiod. - Ent. Tidskr. 98: ll Svensson, I. Gustafsson, B. Imby, L. Elmquist, H. Hellberg, H. & Palmqvist, G Catalogus Lepidopterorum Sueciae. Stockholm (Naturhistoriska Riksmuseet & Entomologiska Fdreningen). Svensson, I., Elmquist. H., Gustafsson, B., Hellberg, H., Imby, L. & Palmqvist, G Catalogus Lepidopterorum Sueciae. Stockholm (Naturhistoriska Riksmuseet & Entomologiska FOreningen). Svensson, [. & Palmqvist, G Frirteckning 6ver svenska fjiirilsnamn. Stockholm (Naturhistoriska Riksmuseet & Entomologiska Fdreningen). Torstenius, S Anaitis praeformatatagen i Sverige (Lep., Geometridae). - Ent. Tidskr. 99: I - l2 Triiff, G. l98l. Grammodes stolida F., en ny nattflyart fcir Sverige. - Ent. Tidskr. 102:16. Europei sk fj iirilskatalog Karsholt, O. & Razowski, J The Lepidoptera of Europe. A Distributional Checklist. Apollo Books, Stenstrup, Danmark. 380 s. ISBN Kan bestiillas fr6n: Apollo Books, Kirkeby Sand 19, DK-5171 Stenstrup, Danmark. Pris 490 DKK + porto. Fcir civer hundra ir sedan, narmare bestiimt 1871, gav den tyske lepidopterologen Otto Staudinger ut en katalog, som listade ditidens alla kf,nda storfjiirilsarter inom Europa inklusive angransande omreden. Ar l90l publicerade samme Staudinger, tillsammans med smifjiirilsspecialisten Hans Rebel, den bercimda "Catalog der Palaearctischen Lepidopteren", som har varit till si stor hjiilp for lepidopterologen. Ddrefter har inget liknande givits ut och bristen har kiints pitaglig fcir alla, som velat veta mera om arter och i vilka liinder de f<irekommer. Diirfcir rir det en stor gliidje att fi i sin hand den nu anmzilda katalogen. 27