Intressanta fynd av fj5llfjiirilar i Sverige 1996

Transkript

1 Intressanta fynd av fj5llfjiirilar i Sverige 1996 NILS RYRHOLM & ANDERS OHLSSON Ryrholm, N. & Ohlsson, A.: Intressanta fynd av fj:illfjarilar i Sverige [Interesting records of Lepidoptera in the taiga- and tundra regions of Sweden Ent. Tidskr.l l8(l): Uppsala, Sweden ISSN x. This is the third report on interesting finds and events from the Swedish mountain range and adjacent areas which are generally not reported in the national lists for Micro- and Macrolepidoptera. The season for mountain Lepidoptera was markedly delayed due to cold weather during the spring and early summer of The weather along the ranges gradually became warmer towards the end of June. July provided reasonably good conditions for insects and entomologists in the very north and from approximately the middle of the month, also in the southern part ofthe mountain range. Among the many interesting species captured during July were: acoleophora species presumably new to science, from Ptiltsan, Oidaematophorus rogenhoferi, Clossiana polaris, Acerbia alpina, Grammia qvenseli and Xestia borealis ftom a new large, more easterly site. However, the very warm weather did not appear until the beginning of August, when most entomologists had gone south again. Temperatures during most of August were above average throughout NW Europe including the northern half of Sweden. The combination of a previously delayed season and the warm and darkening nights in August led to a number of captures in light traps of species that normally fly when the northern nights are unsuitable for light captures. For instance most rarer northern Scandinavian Xestia species were captured e.g. distensa, gelida, laetabilis, lorezi and rhaetica in larger numbers than normal. For both distensa and laetabilis some new provincial records were made which corroborates the view that those species, before the time of industrial forestry, have been much more widely distributed. It appears that the unusually warm summers during the last years in the southern part of the mountain range have been advantageous for a number of northern species. The populations of species like Syngrapha diasema, Apamea maillardi, Hillia iris and Xestiq lorezi haye increased markedly in Hiirjedalen during these years. Also a number of comparably "southerly" species like Pleuroptya ruralis, Cosmia trapezina, Apamea monoglypha etc have established themselves in the region during these warm years. Whether or not the warm summers are due to global warming is not known, but nevertheless, warm summers clearly increase the Lepidopteran species diversity in the mountainous part of Hiirjedalen. The warm weather in August with periods of prevailing SE winds also brought a number of "southerly" species into Hiirjedalen. Among the most unexpected finds were: Phycita roborella, Aplocera praeformata and Campaea margaritata.. Due to more suitable migrating conditions further south there was a spillover of migrants like Cynthia cardui and Autographa gamma from the south almost throughout the entire season. Nils Ryrholm, Zootogiska Institutionen, Uppsala universitet, Villaviigen 9, j6 Uppsala. Anders Ohlsson, Persikevrigen I, Lund. Inledning Detta blir tredje gingen gillt fdr sammanstellningen av fynd av fjiirilar i fjiill och fjiilln[ra omriden och di passar det ju v[l att 1996 var det er som gett rikhaltigast utbud av dessa tre. Som framgir nedan blev resultaten iin rikligare iin "normalt". Visserligen iir det svirt att definiera vad som kan kallas normalt i fjiillviirlden, men flertalet som var norrdver 1996 kom fcirmodligen hem med negot av intresse detta ir. Viidret dr som vanligt A och O fcir lyckade entomologiska resultat och detta giiller i htigsta grad i fj?illen och nordligaste delarna av Sverige. 43

2 Nils Ryrholm & Anders Ohlsson Viren var mycket kall och sen i hela Sverige efter en maj menad som lovade fciga gott infcir sommaren. Visserligen hade det iinda lingt upp i Norrland varit nigra varma dagar i slutet av april-btirjan av maj, men underbart var kort iiven i detta fall. I Kirunatrakten lig isen fortfarande kvar pi sjciarna den 12 juni och pi myrmarkerna cister om staden fl<ig endast nigon enstaka kilmal Plutella xylostella i det soliga men svala viidret. Ingen viixtlighet hade iinnu nflgon tillstymmelse till grcint. Trots den sena viren fingades dock en fjhllgrasfjiiril Erebia pandrose ldngs vdgen mellan Nikkaluokta och Kiruna samma dag (RYRS)! Samtidigt hade arter som spetsvingad malmiitare Eupithecia conterminata och tallmalmiitare, E. indigata just b<irjat flyga i Lulei-Bodentrakten tillsammans med siickspinnare av sl?iktena Siederia och Dahlica (RYRS). Juni fortsatte att vara kall och fjlirilsfaunan var tydligt fcirsenad liingst i norr. Dock var vddret riitt soligt i bcirjan av juni vilket gjorde att vissa arter brirjade kliickas trots kylan, exempelvis Disas griisfjiiril Erebia disa (se nedan), aurorafjliril Anthocharis cardamines och i Tornedalen strandveronikeblomvecklaren Aethes triangulana (RYRS). E. conterminara fl<ig fortfarande i Jukkasjiirvi i mitten av juli (LJRS, LNHS) vilket visar hur kall viren och fcirsommaren var. Aven i scidra fjiillkedjan var viidret kallt, men trots detta ibland soligt, under stora delar av juni och fcirsta halvan av juli. Den mest pitagliga fiiirilsaktiviteten under denna period bestod av migranter som tistelfjaril Vanessa cardui och gammafly Autographa gamma (KJCS, RYRS, SIRS, THMS). Frin slutet avjuni stabiliserade sig viidret nigot liingst i norr och under juli frirekom mflnga dagar som mer eller mindre viil liimpade sig fcir fjiirilsfingst, dock var flertalet niitter kyliga. Som framgir av minga fynddatum nedan fl6g minga arter senare 6n "normalt". I Pessinki var fcirdelningen av flygande fjiirilar nigot ovanlig. I stort sett alla dagflygande arter, inklusive smifjiirilar, var pi sluttampen, exempelvis flrig endast enstaka fjiillgr?isfjiirilar Ere bia pandrose och fjiillbastardsvdrmare Zygaena exulans. Samtidigt b<irjade flertalet Xestia-arter kliickas under dessa dygn. Exempelvis bcirjade hcignordiska fiallflyet X. laetabilis inte kl?ickas frirriin efter den 20.7 och hcigflygningen hann inte komma igflng varken fcir denna art eller fdr det arktiska jordflyet X. speciosa fdre den 24.7 (KJCS, RYRS). Vissa arter Ent. Tidskr. I l8 ( 1997) upptriidde i antal, exempelvis bligrfltt fjiillmott P o lo p e us t i s a lt e ns i s, fj iillbastardsviirmare Zy gae - na exulans, grcingul hdfjiiril Colias nastes, Frejas piirlemorfjiiril C lo ssiana fre ij a, arktiskt jordfl y Xestia speciosa, hcignordiskt jordfly X. alpicola och rcidbrunt fjallfly X. tecta (minga rapportdrer). Inne i Kiruna upptriidde exulans i stort antal dven denna sommar. Sammantaget kan man nog konstatera attjulivddret var nflgorlunda vlilvilligt mot flertalet fjiirilar och entomologer som befann sig i nordligaste Sverige. Sedan, n?ir flertalet entomologer ikt hem, kom det riktigt varma vhdret till norr! Augusti var under 1996 frir en gings skull varmare iin juli i stort sett i hela Norrland. Detta ledde till att ljusfiillfingst i Norrland gick osedvanligt bra under fijrst hade niimligen minga arter fitt sin flygning f<irskjuten mot en mcirkare irstid ocb sedan blev viidret ovanligt varmt och flyginbjudande. Exempelvis kan ndmnas att tva ex av Bohemans hedfly, Anartomima secedens fingades i en ljusfiilla i Hr, Tiinndalen under denna period vilket aldrig hiint frirut (KJCS, KJKS, RYRS). Detta vdder passade synnerligen viil ftjr det nystartade SNO-projektet (Svensk Nattfjiirils Overvakning, se nedan) som hade fiillor gflende i alla landskap norr om Jdmtland och Hiilsingland, samt dessutom vid Fulufjiillet i Dalarna. Aven i Hiirjedalen och Dalarna var augustivddret mycket gynnsamt vilket gav extra rika fingster 2iven i dessa trakter. I september brirjade kung Bore 6ter koppla sitt grepp civer norra Sverige och fjiirilsiret i norr sinade lingsamt ut under september och oktober. De senaste tre sasongerna (94-96) har bjudit pi ovanligt linga viirmeperioder 6ver stora delar av Sverige. Undantaget frin denna bild var sommaren 1995 i rivre Nonland som genomgiende var kylig och ogynnsam fcir insekter. I scidra fjiillviirlden har dock lflnga viirmeperioder fcirekommit varje sommar under de tre senaste iren i avseviirt stcirre omfattning iin under den fcirutvarande tioirsperioden (KJCS, RYRS). Dock har somrarna iiven varit nagot battre an genomsnittet i denna blcita region av fjiillviirlden. Effekterna av det varma och gynnsamma vddret i Hiirjedalen blir fcir niirvarande mer och mer p6tagligt fcir varje sommar. Flera "nordliga" arter som knappt hittades Sren efter 1987 btirjar nu i vissa fall bli vanli ga, exempelvis fj iilllingsfl y et Ap ame a mai I la rdi och nordiska pilflyet HiLlia iris (se iiven nedan). Diirutdver biirjar vissa oftast siillsynta arter som 44

3 Ent. Tidskr. 118 (1997) lapskt fjiillfly Syngrapha diasema och norskt fjiillfly Xestia lorezi visa sig avsevdrt mer frekvent dn tidigare ir. Dessutom har ett antal "sydliga" arter kommit, troligen friimst frin sydost, och etablerat sig i Hiirjedalen under 1990-talet, exempelvis allmiint niisselmott Pleuroptya ruralis (flngades fdr fcirsta gingen i Hr l99l), ockragult rovfly Cosmia trapefina (ny 1994), stort iingsfly Apamea monoglypha (ny 1992), fliickat stamfly Amphipoea oculea (ny 1991), potatisstamfly Hydraecia micacea (ny 1989), rtidbrunt jordfly Diarsia brunnea (ny I 994) och grihalsat jordfly Xestia triangulum (ny 1992; KJCS, RYRS). Som framgir ar ffenden att minga arter hiller pi att expandera norrut fdr narvarande mycket tydlig i Hdrjedalen. Samma tendens kunde till en viss del iiven skcinjas i materialet frfln SNO-projektet, exempelvis fingades P ruralis pi m6nga platser i Norrbotten iinda upp till Kiitkesuando (tre-fyra mil scider om Karesuando!) trots att arten inte noterats i detta landskap tidigare. Sammantaget indikerar dessa observationer att varmt och soligt v2ider (itminstone pi kort sikt) gynnar frirekomsten bflde av minga arter som klassas som sydliga och m6nga nordliga fjiirilsarter, vilket leder en tikad fjiirilsdiversitet i fjiillregionen. Om det varma vhdret beror pi naturliga temperaturfluktuationer civer liingre perioder eller en eventuell viixthuseffekt dr fdr ndrvarande okdnt, men effekten pi faunans sammansattning iir i vilket fall synnerligen pitaglig! Flertalet av dessa nyetablerade s.k. sydliga arter ddk upp i enstaka individer och tolkades som migranter fdrsta gflngen de observerades i Hiirjedalen. Tviirt emot vad man kunde fcirviinta sig vid mer statiska fdrhillanden har denna trend med nya immigranter accentuerats ytterligare under senaste 6ret. Exempelvis togs bara under 1996 ytterligare minst l2 "sydliga" arter nya ftir Hiirjedalen: renfanefj iidermott P I aty p t i lia o c hro dac ty la, gr A- brunt ekbladm ott, P hy c it a robo re I la, silverfl iickat grasmott Catoptria pinella, citrongul fiiltmiitare Cidaria fulvata, hasself5ltmiitare Electrophaes co ry lata, vinklad fiiltmiitare Euphyia unan gulata, stor taggmatare Aplocera praeformata, granlavmatare Peribatodes secundaria, blekgrtin halvmdtare C ampaea margaritata, tviirkantat vecklarfly lpimorpha subtusa, siidesiingsfly Apamea sordens, och grcingritt lundfly Polia hepatica (KJCS, KJKS, RYRS; se iiven respektive rikslistor fcir smfl- och storfjiirilar). Om sekvensen med gynnsamma somrar fortsatter kan man nog Fjtillfjririlar i Sverige 1996 fdrviinta sig att flera av dessa arter kommer att etablera sig. Se dven Nils Ryrholms rapport om fjiirilsmigration pa den svenska hemsidan fcir fjiirilar ( se/butter/news.htm) fdr ytterligare detaljer om migrationen i Hiirjedalen t996. Svensk Nattfjiirils Overvakning (SNO) ar ett milj<iiivervaknin gsprojekt av nattfj?irilar som initierades av Naturvirdsverket SNO ingir som en del i ett stdrre dvervakningsprojekt som skall tacka hela Norden, Baltikum och angriinsande delar av Ryssland. Projektet var planerat att Itipa i tio 6r <iver hela landet. P.g.a. bristande medel kunde programmet dock genomfriras endast i begr?insad omfattning under 1996 varvid rivre Norrland prioriterades. Projektet lciper dessviirre risken att dci sotdciden redan det niirmaste 6ret eftersom nuvarande regering drastiskt har minskat Naturvirdsverkets milj cicivervakningsanslag. Intressanta fynd och observationer Taleporia boreal is, nordisk r<irsiickspinnare. To, Paddus I ex 16.7, Snurritj6kka I ex 19.7(LTSS), Jukkasj?irvi 1 ex 21.7 (LJRS, LTSS). Myrmecozela ochraceella, myrstackmal. To, Pessinki flera platser ca l0 ex '7, fjiirilarna fldg i och ovanf<ir triidgriinsen friimst i kviillssolsken (KJCS, RYRS). N e mapo g o n p ic are I la, porsvampmal. To, Jukkasjiirvi 2 ex 2l.7 (LJRS, LTSS). N idit ineq t runc ico le lla, hiistmyrebomal. To, Pessinki 1ex23.'7 (KJCS, RYRS). Phyllocnistis labyrinthella, aspsaftmal. To, 2 ex p5 myrmark nedanfdr Paltsastugorna 6.7 Plutella hyperboreella, fjiillsenapsmal. To, Snurritjikka I ex 20.7 (LTSS). Rhigognostis senilella, gri senapsmal. To, Piiltsan I ex 3.7 pi sydviistsluttning ca 1000 m.ci.h. (BEFS, PEBS). Coleophora "paeltsella". To, Piiltsan I hane och I hona 3.7 pi SV-sluttning m.ri.h. Fdrmodligen endast kiind i 2 exemplar frfln 1990 Beskrivning av arten planeras i en separat artikel (G. Palmqvist in prep.). Chionodes violacea, sandstiivmal. To, P?iltsan flera ex pi grusvallar intill Bealccanjohka 10.7 Gnorimoschema herbichi, grinad smflstiivmal. To, Piiltsan flera ex 10.7 pi samma lokal som friregiende art P ty c e rata p e tas it i s, fjiillskripmal. To, Kaarinasvaara I ex pa myr 12.7 Sophronia geiideila, fiiillniibbmal. Fkig tiimligen allmiint 3.7 To, Piiltsan sydviistsluttning m.<i.h. 45

4 Nils Ryrholm & Anders Ohlsson Acleris implexar?4, rostgre videvirvecklare. Dr, Fulufjiillet hanar av denna art fldg och krtip rikligt ovan sn6- tacket den 22.5 (RYRS). To, Nikkaluokta, Ylipiiii 9.7 plockades hopspunna toppskott av Salix lapponummed larver i. 7 ex kliicktes (OLBS). Acleris arcticana, arktisk v6,rvecklare. I ex kliicktes frin larvplockningen ovan (OLBS). Olethreutes concretana, smalbandbrokvecklare. To, Snunitjikka I ex2o.7 (UISS). Synanthedon formicaeformis, myrlik glasvinge. To, Jukkasjiirvi 3.7. Frfln puppor funna i Saft.r klticktes 2 ex (BZZS, GUSS). Synanthedon polaris, hcignordisk glasvinge. To, Jukkasjiirvi 3.7 en puppa (BZZS, GUSS). Feromonlockning gav 4 ex To, Nikkaluokta, Piertivoupio 21.7 (LJRS, LNHS, LTSS), Jukkasjiirvi nigra ex (ljtss). O idae matophorus ro g e nhofe r i, bru nbinkefj iidermott. Hr, Funiisdalen, Funiisberget 6 ex (KJCS, RYRS). Gesneria centuriella, stort ugglemott. To, Jukkasjiirvi 2 ex 15.7 (LJRS, LNHS). Pyrausta porphyralis, porfyrljusmott. Hr, Funiisdalen, Funiisberget I ex29.6 samt Bruksvallarna I ex (KJCS, RYRS). Loxo s te ge e phippi a li s, fjiilliingsljusmott. To, P2iltsan pe sydvastsluttning m.6.h, I ex 3.7 och I ex 9.7 Pyrgus andromedae, blomvisslare. To, Ptiltsan enstaka ex '7 (BEFS, EQTS, IMBS, PEBS), Bjdrkliden I ex 1.7 (HTIS), Nissundirro 2 ex 5.7 (OLBS), Jiebrencorru allmiin (LJRS, LNHS, LTSS m.fl.). Hesperia comma, allmiin iingssmygare. To, Abisko turiststation 2 ex 21.7 (LJRS, LNHS, LTSS). Colias hecla, hdgnordisk hdfjaril. To, Piiltsan enstaka ex (EQTS, IMBS), Jiebrencorru m.ri.h. mer lin 200 observationer (LJRS, LNHS, LTSS m.fl.). Vanessa atalanta, amiral. Hr, Funhsdalen nigra enstaka fjiirilar fl6g tillsammans med tistelfjiirilar (se nedan) och rapsfjiirilar pi FunZisdalsberget 29.6 (KJCS, RYRS). Se iiven rikslistan fcir storfj?irilar. Cynthia cardui, tistelfjdril. Hr, Funiisdalen ett knappt dussin ex observerades besrikandes blommor pi Funiisdalsberget Fjiirilarna verkade sdka sig upp mot toppen pi berget. Dessutom observerades nflgra ex i Tiinndalen samma dag (KJCS, RYRS). Fortfarande den 31.8 fldg det nflgra cardui pit Funiisberget (KJCS, KJKS, RYRS). Nb, Pajala I ex 12.6 (BZZS); To, Piiltsan 2 ex (EQTS, IMBS), Jiebrencorru 3 ex pi fjallhedar m d h 20.7 (LJRS, LNHS, LTSS m.fl.). Se iiven rikslistan fdr storfjarilar. Clossiana polaris, h6gnordisk piirlemorfjliril. To, Borrasacohkka 4 ex observerade, varav 2 ex insamlades 4.7 (HTrS). Clossiana chariclea, arktisk pzirlemorfjiiril. To, Snunitjikka I ex20.7 ca 1000 m.ij.h. (LNHS). Ent. Tidskr. I l8 (1997) Clossiana thore, grirkantad piirlemo{iiril. To, nordsidan av Tornerask 2 ex20.7 (LJRS)' C lo s s ia na fr i g ga, Friggas piirlemorfj iiri l. To, Jukkasjiirvi I ex 3.7 (OLBS) och I ex 22.7 (UISS), Pessinki 6 ex t (KJCS, RYRS). C I o s s i ana i mp ro b a, d viirgpiirlemorfj iiril. To, S nurri - tjflkka ca 1000 m.6.h. 2 ex 20.7 (LNHS). Euphydryas iduna, lapsk niitfjiiril. To, Abisko 6stra vanlig pfl fjiillhedar 1.7 (HTIS), Piiltsan vanlig efter 5.7 Oeneis norna, gulbrun griisfjiiril. To, Piiltsastugorna I ex 7.7 (EQTS, IMBS), Jiebrencorru 4 ex m.<t.h' 20.7 (LJRS, LNHS, LTSS m.fl.). Oeneis bore, grigul griisfjiiril. To, Piiltsastugorna flera ex (BEFS, EQTS, IMBS, PEBS)' Nissunsnuohkki I ex 1.7 pi grusfls nedanfdr "snikken" (BZZS). Erebia disa, Disas gr?isfjiiril. Lu, Vuollerim ett ex 9.6 (RYRS); To, Krokvik flera nykllickta ex 30.6 (HTIS). Argiades glandon, h6gnordisk blflvinge. To, Piiltsan nagra ex 'l (BEFS, EQTS, IMBS, PEBS), Tornehamn, Kratersjtin 4 ex 17.7 (LJRS, LNHS, LISS). Epirrhoe hastulata, sorgkliidd faltmatare. Hr, Mittidalen I ex 3.7 (SIRS, THMS) Entephria polata, hognordisk fiiltmiitare. To, Paddus I ex 16.7 (tjiss), Snunidikka 2 ex 18.7, Jiebrencom.t ca l4 ex (LJRS, LNHS, LTSS m. fl.). Entephria caesiata, blibiirsfiiltmiitare. I Hiirjedalens fjiilltrakter hade arten en spektakuliir massfdrekomst under augusti Fjarilen lockades i tusental till alla lampor i trakten och sdndertrampade fjiirilar lig i drivor vid vissa v2il upplysta affiirer i Funiisdalen. Atminstone sedan 1986 har inte nflgot liknande fdrekommit (KJCS, KJKS, RYRS). Dock verkar massfdrekomsten ha varit lokal i H?irjedalens fjiillregionen, eftersom varken fingsten vid Duvberget (Sveg; KJCS, KJKS, RYRS) eller fingsterna i Dilarna (SNO/FYKS), Angermanland, Ramsele (AEPS;ATTS), Medelpad och tivriga Norrland (SNO/EFAS) gav onormalt hciga numeriirer. Eupithecia fennoscandica, nejlikmalmiitare. Frfln de iiggllarver som togs vid To, Kummavopio ktiicktes I I fj2irilar i maj och bdrjan av juni. (KJCS, RYRS). Lycia lapponaria, lapsk vintermiitare. Dr, Fulufjiillet 2 hanar observerade Djuren gick inte att fenga p.g.a. det djupa sn0tiicket (RYRS). To, Paltsastugorna 2 hanar och 7 honor 29.6 (BEFS, EQTS, IMBS, PEBS). Eriogaster arbusculae, dviirgbj6rkspinnare. Hr, Tlinndalen, Skarvruet I ex (KJCS, RYRS), Mittidalen 2 larvkolonier 4.7 (SIRS, THMS). Cosmotriche lunigera, fjiillspinnare. To, Pessinki en hona hivad vid 0l-tiden niir hon kom fdr att lagga agg pi en tall i triidgriinsen Dessutom hittades en nyklackt hona sittandes pe en tall den Denna hona sattes i en provisoriskt hopkommen entomologisk jungfrubur fcir lockning av hanar. FramiLt O0-tiden (n2ir vi si smett btirjat forlora hoppet) kom den forsta hanen och 46

5 Ent. Tidskr. I 18 (1997) sedan fortsatte regelbundet enstaka hanar att komma de f<iljande tvi timmarna. Diirefter upphrirde anflygning trots att honan fortsatte att locka (KJCS, RYRS). Pararctia lapponica, lapsk igelkottspinnare. To, Piilr sastugorna enstaka larver, puppor och imagines '7 (BEFS, EQTS, IMBS, PEBS), Kalixfors skjutfiilt ca l0 ex3.7 (BZZS). Acerbia alpina, nordisk igelkottspinnare. To, Nissunddrro 2 kokonger sista dagarna ijuni, varav flertalet klacktes nigon vecka senare (BZZS, GUSS, SRAS), Med hjiilp av en A. alpina hona som kliicktes den 4.7 vid ett besok i Jukkasjiirvi lockades iiven hanar av bide P. lapponica och G. qyenseli. Honan sattes ut en halvmulen dag pi en mossbiotop ca kl och omedelbart bcirjade hanar av qvenseli dyka upp och inom fem minuter hade 8 ex fingats. Hanarna av lapponica var pitagligt intresserade av alpina-honan ockse men kom inte fullt si niira som qven,seli-hanarna vilket tyder pi att feromonlikheten mellan lapponica och alpina?ir nigot mindre (se iiven rikslistan fdr storfjiirilar; SRAS). Grammia qvenseli, alpigelkottspinnare. To, Duoibal I ex 29.6 (EQTS, IMBS), Piiltsan 6 ex (BEFS, EQTS, IMBS, PEBS), Jukkasjiirvi I ex 3 7 (OLBS), Pessinki I ex20.'7 (KJCS, RYRS). Autographa Bamma, gammafly. Arten har under 1996 haft en av sina stijrsta tidiga inflygningar till Sverige observerade nigonsin. Exempelvis dominerade arten fingsten i ljusfiillorna i Dr. Fulufjiillet (SNO/ FYKS) och dessutom i Hr, (Bruksvallarna, Funiisdalen, Tiinndalen) under juni minad (KJCS, RYRS). Vidare fflngades spridda exemplat av Bamma under hela sommaren 6ver hela Norrland och i kustlandet iinda till mir ten-slutet av september (AEPS, ATTS, SNO/EFAS). Diirutdver observerades 2 ex vid To, Piiltsan '7 (EQTS, IMBS). Se Ziven rikslistan frir storfjilrilar. Syngrapha diasema,lapskt metaltfly har 6tminstone i sitt sddra utbredningsomrflde haft ett mycket gott ir. Dr, Fulufjiillet ett ex l samt tvi ex l (SNO/ FYKS); Hr, Bruksvallarna, Funiisdalen och Tiinndalen inalles mer iin 50 ex (KJCS, KJKS, RYRS). Syngrapha parilis, hognordiskt metallfly. Lu, Kaitum, Killingforsen I ex 11.7 havat bland stenblock vid iilvkanten (OLBS); To, Nikkaluokta, Piertivoupio I ex 21.7 lockat till feromon (LJRS, LNHS, LTSS), Pessinki ca l5 ex l (KJCS, RYRS). Hillia iris, nordiskt pilfly foftsatter sin iterhzimtning efter katastrofiret 1987 di arten riverhuvudtaget inte visade sig i fjiillviirlden de fdljande tvi 6ren. Nu tycks arten ha iterhiimtat sig i hela Hiirjedalen iiven om den fortfarande zir mindre vanlig en 1986 (KJCS, RYRS). Sydligaste fynden fdr iret iir Dr, Fulufjiillet 2 ex (SNO/FYKS). Dessutom har arten inom SNO-projektet fengats 6ver stora delar av norra halvan av Norrland, dvs landskapen Vb, Nb, As, Ly, Pi, Lu och To. Flertalet djur iir fingade frin mitten av augusti till bdrjan av september, friimst pi kulturmarker (SNO/EFAS). Av fingst- Fjtillfjririlar i Sverige 1996 fdrdelningen kan man sluta sig till att arten har preferens fdr rippna marker och att irls fdrutom pa 6ppna kulturmarker i skogslandet 2iven har starka fdrekomster pi griismarker i och ovan tradgransen. Sympistisfunebris, svartbandat hedfly. Lu, S. Ligga I ex 29.6 (BZSS); To, Pessinki ca 5 ex observerade (KJCS, RYRS). S. zetterstedti, Zetterstedts hedfly. To, Tornehamn observerad vid Kratersjdn 17.7 (LJRS, LNHS, LTSS). Arten skall numera heta nigrita (Boisduval, 1840), se rikslistan ftir storfjiirilar. Anarta cordigera, vitfliickat hedfly. To, Bjdrkliden I ex 1.7 (HTIS). Anartomima secedens, Bohemans hedfly. Dr, Fulufjallet 1 ex fjiirde eller femte fyndet i Dalarna (SNO/FYKS); Hr, Tiinndalen, Skarvruet 2 ex , tredje-fjiirde fynden i Hr (KJCS, RYRS); To, Jukkasjiirvi riklig flygning ca 75 ex observerade (BZZS), Pessinki ca 10 ex l observerade niir de besdkte blommande iingskovall (Melampyrum pratense) under eftermiddagen. Dessutom hittades en hona som satt och lockade tvfl meter upp pe en tallstam vid 23-tiden (KJCS, RYRS). Hada staudingeri, hdgnordiskt hedfly. To, Piiltsastugorna I ex 30.6 (EQTS, IMBS), Tornehamn, Kratersjdn 7 ex insamlade samt ytterligare ett 15-tal observerade (LJRS, LNHS, LTSS). Arten fl6g vid l7-tiden. H. skraelingia, lappfjallfly. To, JukkasjZirvi I ex 2.7 (OLBS), mer 2in 100 ex observerade (BZZS\ och I ex 15.7 (LJRS, LNHS). Polia richardsoni, Richardsons hedfly. To, Nissundirro I hona 5.7 (OLBS), Jiebrencorru I ex 20.7 (LNHS). Polia lamuta, nordskandinaviskt lundfly. To, Jukkasjiirvi I ex 4.7 (BZZS), 5 ex 14.'7 och ett par in copula 15.7 (LJRS, LNHS). Xestia lyngei, fjallhedfly. To, Nissunsnuohkki flera ex s.7 (HTrS). Xestia gelida, Meves fjiillfly. Hr, Sveg, Duvberget 2 ex (KJCS, KJKS, RYRS); To, Jukkasjiirvi allm.in 21.7 dfl den ocksi togs pi bete (LJRS, LNHS, LTSS), Kiruna 3 ex (SNO/EFAS), Pessinki ca 20 ex observerade bide gm h6vning och pa bete (KJCS, RYRS). Xestia borealis, nordiskt jordfly. To, Jukkasjiirvi 7 hanar och I hona (BZZS) samt 2 honor, varav en pe bete, 21.7 (LJRS, LTSS), Pessinki, ny lokal fcir borealis, ca 30 ex (varav 5 honor) observerade bide genom hivning och pe bete (KJCS, RYRS). Cirka en timme innan hanflygningen kom igflng, flrig honorna upp och satte sig i grantopparna for att locka. Om man gick och tittade mot grantopparna tidigare pi kviillen kunde man upptiicka nar honorna kom flygande. Fem honor fingades genom att sparka och ruska om det utvalda triidet och sedan fflnga honan nar hon chockad ramlade/vacklade ut fr6n grantoppen. F6r att klara detta kriivs dock minst tvi man, stor barrtolerans och starka 47

6 Nils Ryrholm & Anders Ohlsson benmuskler (KJCS, RYRS)! Se iiven rikslistan f6r storfjzirilar. Xestia laetabilis, h<ignordiskt fjallfly har uppenbarligen fortfarande spridda fdrekomster hiir och var 6ver stijrsta delen av norra Sverige. Eftersom fynden giorda inom SNO projektet ger en mer detaljerad bild av artens svenska utbredning redovisas alla dessa fynd. Dr, Fulufjallet 7 ex (SNO/FYKS); Hr, Funiisdalen allmzin , iiven tagna i en handfull exemplar vardera i T2inndalen och Bruksvallarna under samma period (KJCS, KJKS, RYRS); Me, Ange ett ex (nytt landskapsfynd, SNO/EFAS); Vb, Viinniis tre ex (obs datum, nytt landskapsfynd, SNO/EFAS);Nb, Sjulsmark ett ex , Ojebyn fyra ex , Boden ett ex (SNO/EFAS); As, Dorotea tvi ex samt ett ex l (nytt landskapsfynd, SNO/EFAS); Lu, Vuollerim ett ex (SNO/EFAS); To, Jukkasjiirvi allmiin och 21.7 di arten ocks6 togs p6 bete (LJRS, LNHS, LTSS), Kiitkesuando ett ex (SNO/EFAS), Kiruna tio ex '7 (SNO/EFAS), Pessinki ca l5 ex observerade (KJCS, RYRS). Se iiven rikslistan f<ir storfjiirilar. Xestia distensa, dstligt fjallfly. Me, Ange, Gammelbodarna 4 ex 29.'l-4.8 samt tve ex (nytt landskapsfynd, SNO/EFAS); samt Vb, Kige S<iderboda I ex (nytt landskapsfynd, SNO/EFAS); To, Jukkasjiirvi 4 ex (LJRS, LNHS) samt mer iin l0 ex 21.7 (LJRS, LTSS). Se iiven rikslistan fdr storfjiirilar. Xestia rhaetica, Rhatiskt fjellfly brukar inte griras den iiran i dessa rapportet men informationen som framkommit i SNO projektet btjr kunna vara av allmiint in- Ent. Tidskr. 1 l8 (1997) tresse. Dt Fulufjiillet allmiin mellan 14.7 och,l0.8 med hdgflygning under 1996 mellan 29.7 och 4.8 (SNO/ FYKS); rhaetica hade ett aven ett gott ir i Hiirjedalen med stora populationer bide i Funiisdals-Thnndalsomridet och Sveg. Duvberget (KJCS. KJKS. RYRS)r dessulom var rhaetico vanlig i An, Ramsele frin slutet av juli till slutet av augusti (AEPS, ATTS) diirutdver fingades arten i fdljande landskap: Me, Vb, Nb, As och Lu (SNO/EFAS). Andelen djur och lokaler in i Viisterbotten och Norrbotten var nigot st6rre an fdrviintat. Xestia lorezi, norskt fjiillfly. Dr, Fulufjiillet ett ex , endast nigot enstaka fynd tidigare kiint fr5n Dalarna (SNO/FYKS); Hr, Funiisdalen och Tiinndalen ca 15 ex (KJCS, KJKS, RYRS); To, Njulla ca l5-20 observationer, varav 8 ex insamlades 13.7 och 3 ex 16.7 (LJRS, LNHS), Snurritjikka 4 ex i rasbrant m.6.h (LJRS, LNHS, LTSS m.fl.). Rapportiirer AEPS = PederAndr6n, ATTS = Ulla Britt Andr6n, BEFS = Christer Bergendorff, BZZS = Per Erik Betzholz. EFAS = Stefan Ekroth, EQTS = Hikan Elmquist, FYKS = Ingemar Fryklund, GUSS = Bertil Gunnarsson, HTIS = Bertil Hallmer, IMBS = Lars Imby, KJCS = Clas Kiillander, KJKS = Karl Kiillander, LJRS = Jesper Lind, LNHS = Henrik Lind, LTSS = Mats Lindeborg, OLBS = Bo Olsson, PEBS = Bert Pettersson, RYRS = Nils Ryrholm, SIRS = Ingvar Svensson (Staffanstorp), SNO = Svensk Nattfjiirils Overvakning, SRAS= Ahti Saarinen, THMS = Erik Tham Riittelse I min artikel om Skalbaggar pd Prristflon i ET nr sa publicerades en bild av jordldparen Elaphrus uliginosus. Observanta ldsare har dock upptackt att baggen pi bilden var felbestiimd och i verkligheten lir det den allmlinna afien E. cupreus. Elaphrus uliginosus finns likviil pi Prlstflon, och har fingats i ett ex. Elaphrus cupreus iir inte upptagen i artikeln, men kan i och med denna rdttelse ocksi 1?iggas till Priistflons skalbaggsfauna. Mats Jonsell 48