Den fcirsta musikfcireningen.

Transkript

1 Den fcirsta musikfcireningen. 15 Fredrik Granstrortr var dett forste irrom fdrsamlingen, som genom strdngmusik hojde stdmningen pn motena. Han fick snart en,,vapenbroder" i Josef Karlsson f rin Fagerstir. Denne bdrjade ock som barn tral<tera sitt irtstrutnent. Det har sett ut, sotn om dessa tva redan i tidiga 5r ingingo 'fostbrodralag" med varandra. Inonr l<ort sl6to sig ilera musikaliskt intresserade till dessa biigge, ocli snart vrr den fdrstn musikforcningen bildad. Den bestod av foljande personer: Fredrilr Granstrom,.loseI Karlsson, Viktoria Bergman, Signe Bergrnan, Alnta Nilsson och Paul Nilsson. Med ledning av orgel, flojt och gitarr deltogo dcssa unga i f6rsamlingens gudstjdnster, ntissionsrnoten och fester. Villiat oclr nied glldje sjorrgo de sina singer.

2 l6 En bild frin verksamheten. Solen dalar i viister. Det zir vinter. Sndn krrarrar under fotterna. Predikanten iir stadd pi vandring till ett "mote" i en by. Vid hans sida traskar en itta a niofrrig py#, som forsoker ' hilla jimnr steg med sin fdljeslagare, men det i lyckas ej. Nu :ir det gossen, som bestdmmer., Hastigheten miste minskas. Llnder armen bir den "lille mannen" en gitarr, som dock blir honom for tung. Si aro de vid milet. I bondstugans kdk samlas en del av byns befolkning till "aftonsing". Med hjalp av sitt instrument leder gossen singen. Predikanten liiser en r r-i.ringen. text, och med ledning av densamma talar han till de f6rsamlade om Guds kiirlek uppenbarad i l(ristus. Mdtet avslutas nted sing och bon. Var och en gir hem till sitt. De tvi, som lett kvzillensammankomst, itervzinda till hemmet, dzir mor sitter uppe och vdntar ph sin gosse. Hiir fi de den efterl:ingtadc vilan. Ett varmt tack Fredrik Granstrom for ditt nitiska, trogrtr och offervilliga arbete i forsamlirrgerrs tjiinst! Gud sigue dig! Nigra ord om singen. Kommen, latom oss hrija gliidjerop till Herren, jubel till var friilsningsklippa. Lfltom oss trzida fram f0r hans ansikte med tacks?igelse och hrija jubel till honom med lovsanger. Ps. 95: l. 2. En av de storsta givor Gud givit mdnniskorna, iir fdrmigan att sjunga. Genom sing kan rnan giva uttryck it hjzirtats olika kiinslor av bide sorg och gliidje. Med singens toner kunna vi bedja till Gud, klaga vflr nod, bringa virt tack och hdja virt lov. Se har singen, under alla tider, spelat en stor roll i den kristna forsamlingen. Ingenting kan heller erszitta en kraftig, trosviss forsamlingssfing.

3 17 De forsta 6ren av den tid denna minnesskrift omfattar var den unisona singen, utan beledsagande av instrument, den mest vanliga. Vid stugumotena fanns ingen orgel att tillgi och inte ens i forsamlingens forst forhyrda lokal fanns nigon sidan. Sflngkiiren Vid slutet av 8O-talet borjade nigra av de yngre spela nguitarr". Forst nzir det blev flera bildades musikfdrening, som under m6ten och fiister tj?inade med sing och musik. Personerna ha vflxlat, nren formen och s?ittet praktiseras annu. Ar 1896 kopte f0rsarnlingen sin forsta orgel. Ett Stuttgart-fabrikat med 3 gen. kraftiga stdntmor. Under nigra ir ljod dess toner med i fdrsarnlingens sing, for att sedan idmna rum it den nuvarande orgeln. Sedan forsamlillgen byggt ett missionshus i Avestbo, finnes dven en orgel diir. Den forsta singkoren bildades Ar Dess forste ledare var stenhuggare F. Ed n, tillfalligt boende hiir vid j?irnviigens byggande. Flera av jzirnviigsarbetarna voro troende, sfl att vi dven under denna tid hade en manskvartett. (Da F. Eddn flyttade frin Viistanfors eftertriiddes han av Fredrik Granstrom, som alltsedan med heder innehaft organist- och kdrledarebefattningen. Red. kom. anm ) Blandad kdr har sedan tidvis funnits, men ibland saknats pfl grund av flyttningar och brist pfl sflngare. Nuvarande l<6rens medlemmar besti, till stor

4 l8 del, av vuxna ungdomar frin en barnkdr, som under nigra ir, fore 'milbrottet," l?it sina rena roster ljuda. Under de senare iren har en strakkvartett verkat inom fdrsamlingen villigt och glatt. Den har, trots sj2ilvstudium, uppnitt vackra resultat och varit till mycken gladje. Sfrngsamlingarne: Fridsbasunen, Hemlandstoner, Missionsforbundets sangbok och Missionsforbundets nya singbok har av forsamlingen anvdnts, i nfrmnd ordning, under de 50 Aren. Se har dven singen och musiken utvecklats under de gingna iren. Annu Aterstfir dock nrycket att liira. Det iir av vikt att vi sjunga si bra som mojligt, att sfrngen gir frfrn hjiirtat och att det vi sjunga iir sanning. Vi mi ej tanklost trdda fram, for den 'Allra Hdgste,n med vir sflng Alltsfl fram f6r den kristna sflngens hojande och foriidlande. Pe jorden blandas suckan i vir sing, och den iir full av brister iiven dfr den ir som bzist. Hoppet kastar dock sitt skimmer over framtiden; Guds forsamling skall en gfing fe lzimna jordegruset. Alla missljud ha de forsvunnit och alla orsaker till sorg och suckan dro di forbi. Let oss folja sflngarens maning: "Och borja litet att sjunga hzir Tills vi for evigt sjunga ddr." Fredrilc Gronstrtim. Siindagsskolan. Innan forsamlingen 1878 bildades funnos minst tvi sondagsskolklasser inom Viistantors socken, en i Aspbenning och en i Fagersta. Det var enskilda, for barnens viil nitiilskande personer som samlat dem pfi s0ndagarna och talat med dem om den store Barnaviinnen.. Frin fdrsamlingensammantriide i Uddniis mars 1878 citeras: "Till sondagsskolfdrestindare iiro invalda for Fagersta br. R. Eriksson, fdr Viistanfors Karolina Nordstrom." Vid forsamlingens sammantriide i B0nsalen Aspbenning ett flr senare fattades ett beslut, som visar var s0ndagsskolor hollos, vilka som voro ldrare, samt att sondagsskolan nu kom att arbeta inom forsamlingens h2ign och under hennes ansvar: 'Ar Fdreningens beslut att Sondagsskolan bliver ett med Missionsforeningens verksamhet och tillsiittes liirare for Veistanfors: C. G. Hjerpe sisom uppsyningsman och Lina Nordstrdm, Elisabeth Eriksson, S. Nyman, A. Henni{ C. A. Ostman, A. Holmstrom. Fdr Fagersta: R. Eriksson, C. Jansson, J. Nyqvist, A. G. Haglund. For Sembla: Skomakare Norman,

5 A. G. Eklund. For Avestbo: Johansson. For Hedkiirra: J. Lundberg. For Meling: A. Olsson, J. Johansson." Vilka och huru minga barn som under denna tid gingo i sondagsskolan finnes ej nfigra anteckningar om. Men nyhetens behag synes ha vilat over denna verksamhet och gfing pi gflng skymtar nya namn som liirare. Bland dessa mi siirsl<ilt nimnas Lars Eriksson Sembla, vanligen kallad "Pump Lars'. Han blev invald som liirare i aug och undervisade i sondagsskolan i minga ir. Det berzittas om hur han hade det i sitt dagliga arbete i gruvan. Pa ett djup av 150 meter under jordytan satt Lars och vaktade gruvpumpen. Stundom sig man honom sitta invid gruvlampan med uppslagen bibel i sitt knii. Vid andra tillfrillen horde man honom sjunga en gammal psalnr, si det ekade i gruvviiggarna. Det sades om honom att han ej hyste nigon miinniskofruktan var oppen och omedelbar inf6r alla, iigde,,en tro som kunde fdrsiitta berg." Se gav han ocksi sondagsskolbarnen kraftiga saker. En gfrng Forsta Artikeln i Luthers Lilla Katekes. Och forklarade den pi sitt orginella och verkningsfulla sdtt. Frin hr 1882 och nigra ir framat synes vara en mycket svir tid for sondagsskolan. Oro och oreda behzirskar sinnena. Klassen i Aspbenning tyckes biiva irtdragen och i de ovriga byarna borjar intresset att slappna hos bide lfirare och barn. De ryckte tvenne behjiirtansvzirda mdn in och givo sondagsskolsaken ett kraftigt stod. Dessa miin voro for Fagersta sondagsskola viillare J. Bergmart och for Avestbo ddrvarande hemnransiigaren P. L. Smidstrdm. J. Bergman var for nfrgra hr neistan ensam liirare for omkring 100 barn. 'Jag miste liigga in hela min sjiil for att kunna intressera si minga barn pi en ging och likvril lyckades det inte alltid,, sade vid ett tillfalle den trogne kiimpen. Smidstrom blev liirare ir 1887 och fortsatte som sidan troget omkring l0 ir, eller till strax fore innan han fick hembud fir Efter P. L. Smidstroms frinfiille synes sdndagsskolan i Avestbo pi nytt blivit mindre aktuell. Men ir 1905 tages sondagsskolarbetet upp igen. Denna gfing var det ungdomsfdreningen, som ryckte in. En av ldrarne beriittade diirom: uvi hade utlyst sondagsskola i ett hem till kl. 3 e. m. Men ldrarne hunno ej fram forrzin kl. 3,ao e. m. De hade barnen gitt hem igerr, ty de trodde att det ej blev nfrgon s6ndagsskola, ndr liirarne ej komrno i riitt tid. La rarna mfiste nu uppsoka barnen och samla dem pi nytt.' Sedan dess har sondagsskolan pagitt i Avestbo. Innan Missionshuset blev byggt samlades man i barnens hem, vilka viilvilligt uppliitos av foriildrarna. l9

6 t ftl t ; trl t.ll II! Irrrs:rrn st:len<le: (1. N,I. Ringstrcinr. I.'rfirr r':inster st:ienrle: Alfrerl Vilhelltrsson, I):rtrl J:rkollssorr, Firic F.ricsson. Joh. 1,. I-itton. G. 1,. Gust:rfsson, Iiolke Rirrgstrcirn, c. A. Strcirn. Iirirn r':inster sitt:rrrtle: It:rrirr I I:rrrsson, Elln:t Str:rrr<lh, Anrr:t F)riksson, A. I.l. Liljekvist, Atrn:r Ringstrdrrr, Inez'I-ijrnbloln, G:irrl:r Gr:rrrstriiln. Ruth'I'r:rrra.

7 I Fagersta och Sembla ddremot blev sondagsskolan efter nigra ir indragen. Medverkande orsaker dartill synes ha varit brist pff Iokal och hiinsyn till andras sondagsskolor. Samma orsaker tycktes bestiimma sondagsskolan i Aspbennings Ode. Som redan niimts blev sondagsskolan antagligen indragen Ar 1882, men fortsattes av baptistforsamlingen. Men di forsamlingen fitt sitt missionshus fardigt ville medlemmarna att frtminstone deras egna barn skulle gi i sondagsskola i deras eget andliga hem. Sfl blev ocksa fallet och efter hand kommo frven andra foreildrars [arn med i sondagsskola. Detta skedde frr De liirare som dfr rfkte in voro Folkskolliirarinnarr Froken Vilhelmina Nylund, forsamlingens nuvarande ordf. Aug. Granstrom och byggmiistare M. Kvarnstrdm. Sedan dess har s0ndagsskolan pfigitt oavbrutet i Aspbenning. I Sundbo startades med en s6ndagsskola sedan ett frr tillbaka och har sedan dess pfigitt. Diirvid har skolsalen t. v. viilvilligt upolitits som lokal. Alltsedan ungdomsf6reningen 1898 bildades har den intresserat sig for sondagsskolan. Utom det att en del nredlemmar villigt tjiinade som liirare gav foreningen piinningbidrag, kr. 25 frin irsmote Frfrn ir 1906 tyckes f0reningen svara for alla omkostnader fdr sondagsskolan. Och ir 1907 gav forsamlingen ungdomsforeningen det stora f0rtroendet att sjiilv utse liirare for sondagsskolan, och i ovrigt handhava denna viktiga verksamhet. Forsamlingen utser dock sondagsskolans forestindare. Barnen fe s0ndagsskoltidningar, de yngre Lilla Svenska Barntidningen och de iildre Barnens Van. Vid barnens julfest fi de ziven jultidningar. En sondagsskolfest anordnas dven under sommaren. Med undantag av nigra veckor under sommaren pigir sondagsskolan varje sondag. Under de senaste tio iren har sdndagsskolan vuxit och blivit allt starkare. I dag omfattas den med ett varmt intresse av bide ung och gammal. I Missionshuset VZistanfors gi 94 sondagsskolbarn i Avestbo 27 och i Sundbo 18. Ldrarna forbereda sig var och en enskilt. Man samlas ocksi varje fredag fdr gemensam ovning. Di genomgfrs i rcgel s6ndagens text av en llrare och pi lektionen foljer ett broderligt samtal. Sist samlas ldrarne i bdn om Guds viilsignelse over deras giirning. Hjalp dem att bedja och arbeta! o 2l