q Tacka Gud för maten m

Storlek: px

Starta visningen från sidan:

Download "q Tacka Gud för maten m"

Bo Ekström
för 8 år sedan
Visningar:

1 q Tacka Gud för maten m

2 Sagan är satt med typsnittet Nyfors, tecknat av Franko Luin. Häftet ingår i en serie sagor som typograferats med typsnitt från samma typsnittstecknare. De kan hämtas på Omnibus Typogra 2 OMNIBUS TYPOGRAFI BOX TYRESÖ TEL franko@omnibus.se

typsnittstecknare. De kan hämtas på www.omnibus.se/svenskasagor.

3 D et var en gång en kung, som var mycket road av jakt. Nästan dagligen hördes hans hundar driva i nejden omkring huvudstaden. En vacker dag samlar han kring sig alla sina hovherrar och tågar längre bort, än han eljest var van. Jakten gick lyckligt, och han märkte icke, att solen lutade till nedergång. Innan han visste ordet av, var han i en stor skog, omgiven av så gräseligt mörker, att han omöjligen kunde hitta hem. Han trevade sig fram så gott han kunde bland trädstammarne. Ledsen och trött vandrade han där och visste ej, hur det skulle sluta. l en hast får han se ett litet ljus ämta på avstånd. Han följer det och kommer till en kolmila, där han fann en gammal smetig gubbe. God afton, kära far! Kan du visa mig ur denne skog? Jag är en av kungens hovmän, har gått vilse under jakten och ville gärna komma hem. Jag kan ej i kväll visa er ur skogen. Ingen väg nnes. Jag har blexat i träden, och endast därefter kan jag själv leta mig härifrån. Vila i min koja över natten! Nöden har ingen lag. Kungen måste låta sig behaga. Gubben pusslade om sin gäst och framsatte mat. Men vilken mat för en kung! Den bestod av havrebröd, 3

Innan han visste ordet av, var han i en stor skog, omgiven av så gräseligt mörker, att han omöjligen kunde hitta hem. Han trevade sig fram så gott han kunde bland trädstammarne.

4 sill och sur mjölk. Kungen var mycket hungrig, men det gick dock bra trögt med ätandet. Ät min vän och håll till godo! Maten är god. Den gode Guden har gett oss den. Vi bör äta och tacka. Då gubben sade detta, såg kungen en ljusens ängel glänta på dörren och nicka så vänligt. Kungen trugade ned något litet och lade sig att sova. Om morgonen, när sol uppgått, väckte gubben sin gäst och förde honom så ur skogen. Kungen tackade sin värd och bad honom komma till sig på en viss dag i slottet. Gubben lovade komma. På sagda dag tvättade gubben bort smetet på ansikte och händer och traskade åstad till slottet. Vid ankomsten dit emottogs han av en gullsmidd kammarherre och fördes in till kungen. Denne emottog gubben mycket nådigt och tackade för sist. Du trakterade mig efter dina tillgångar. Nu vill jag traktera dig igen. Dörrarna öppnades till matsalen. Kungen tog sin gäst vid handen och förde honom in. Men något sådant hade gubben aldrig sett. Bordet dignade av mat och vin. Fat stod vid fat, och allt lyste av guld och silver. Hovmännen samlades. Men i stället för att be den gode Guden välsigna maten vånnade de knappt att knäppa ihop händerna och ännu mindre läsa en andäktig bön. Kungen satte gubben vid sin sida och trugade honom att äta. Med de första rätterna var gubbens hunger stillad. Av de övriga ville han ej smaka. Kungen förundrade sig däröver och sade : Ät min vän! Den mat, jag har att ge, är ej så dålig 4

Om morgonen, när sol uppgått, väckte gubben sin gäst och förde honom så ur skogen. Kungen tackade sin värd och bad honom komma till sig på en viss dag i slottet. Gubben lovade komma.

5 heller. Väl har kocken, det fan besitte honom, idag slarvat förfärligt. Men det kan väl gå an för dig, som är van vid något helt annat. Men gubben lät ej övertala sig. Han satt där blek och förskräckt vid kungens sida. Vad går åt dig? frågade kungen. Hu! Om ni såg, vad jag ser, så kunde ni inte heller äta. Vad ser du då? Jo, där borta sitter hin håle själv och grinar så förskräckligt av glädje över det syndiga bordskick, som hålles i detta hus. Vad säger du? Sitter hin håle vid mitt bord? Jo men, gör han så. Kungen rusade upp och hans gäster även. Mine herrar! Denne kolare är mera värd än vi alla tillsammans. För några dagar sedan var jag gäst i hans koja. Han framsatte för mig, vad han i sin fattigdom kunde. Han hade intet vin och inga kryddor, men han kryddade sitt havrebröd, sin sill och sin sura mjölk med bön och tacksägelse. Och när jag icke ville äta av hans grova mat, sa han: Ät och håll till godo! Maten är god. Den gode Guden har gett oss den. Vi bör äta och tacka. Och jag såg en ljusens ängel glänta på dörren och nicka så vänligt. Och nu sitter han vid mitt bord. Intet vin och inga kryddor felas, men bön och gudsfruktan är borta. Och nu ser han avgrundsfursten själv sitta ibland oss. I sanning, denne kolare är vida mera värd än vi. Och gubben vandrade hem till sin koja i skogen och bad Gud nådeligen bevara sig att nånsin komma i 5

Jo, där borta sitter hin håle själv och grinar så förskräckligt av glädje över det syndiga bordskick, som hålles i detta hus. Vad säger du? Sitter hin håle vid mitt bord? Jo men, gör han så.

6 något hus, där man icke med bön börjar sin måltid, där man anser maten vara sin och icke en gåva av Gud, där man icke tackar även för sill och havrebröd. 6

7 OMNIBUS a Omnibus 7

Relevanta dokument

q Smedgesäl en i Norge a

q Smedgesäl en i Norge a q Smedgesällen i Norge a Sagan är satt med typsnittet Ad Hoc kursiv, tecknat av Franko Luin. Häftet ingår i en serie sagor som typograferats med typsnitt från samma typsnittstecknare. De kan hämtas på