Minnesanteckningar från styrgrupp för Implementeringsprogram för utveckling av missbruks- och beroendevården i Dalarna

Transkript

1 Minnesanteckningar från styrgrupp för Implementeringsprogram för utveckling av missbruks- och beroendevården i Dalarna Tid: Den 9/6 kl Plats: Högskolan Dalarna, Falun, Lokal Selma. Deltagare: Krister Forsström, Falun kommun Eva Jondelius, Säter kommun Lars Brännström, Leksand kommun Ann-Marie Mohlin, ersättare för Silja Salimäki, Ludvika kommun Maria Larsson, Malung-Sälen kommun Ann-Sofie Holmberg, Psykiatrin mellersta sektorn Per Söderberg, Psykiatrin, Akut och beroende vården Birgitta Ljungquist, Mellersta närsjukvårdsområdet Sören Fogde, Mellersta närsjukvårdsområdet Eva Hämberg, Högskolan Dalarna Jofen Kihlström, Högskolan Dalarna Mats Ewertzon, Högskolan Dalarna Eva Bäck, Högskolan Dalarna Ina von Schantz Lundgren, Högskolan Dalarna Berndt Johansson, Länsstyrelsen Dalarna Kerstin Bergman, Länsstyrelsen Dalarna Britta Johnsson, Länsstyrelsen Dalarna 1. Lägesbeskrivning av projektet - Beslutsprocessen rörande Implementeringsprogrammet Den 31 mars 2008 fattade Landstingsstyrelsen beslut om att delat i Implementeringsprojektet. I 13 av länets kommuner har beslut fattats om att delta. Gagnef kommun ställer sig bakom projektet men har med hänvisning till lokalt utvecklingsarbete sagt sig ej medverka utöver medverkan i en kartläggningsstudie. Rättviks kommun har inte svarat på skrivelse från Högskolan om medverkan i projektet. Bernt Johansson Länsstyrelsen informerar om att SKL kommer att få 28 miljoner för att stödja Implementeringen av riktlinjerna. Gunborg Brännström kommer att arbeta med frågan på Sveriges Kommuner och Lansting (SKL). Inför kommande medel finns det ett värde i att samtliga kommuner i Dalarnas län deltar i Implementeringsprojektet. Från öppenvårdspsykiatrin och närsjukvården togs det upp vid mötet att det finns ett intresse av att samtliga kommuner ingår i Implementeringsprojektet, vilket ökar möjligheterna för Landstingets personal och verksamheter att komma i åtnjutande av resurserna. Beslutades: 1

2 Mats Ewertzon kontaktar Gunborg Brännström på SKL för att informera sig om SKL:s uppdrag, föreslås att Gunborg bjuds in till att delta vid något av höstens styrgruppsmöten. - Studiegrupper och processtöd Information om och planering av lokalstudiegrupp sker i respektive område i samverkan med cheferna i området. Under våren 2008 har möten genomförts i tre områden. Möte är planerat till september 2008 för ytterligare ett område. Södra sektorn; Avesta och Hedemora kommuner Mats Ewertzon och Eva Hämberg har besökt sektorn och informerat och diskuterat med berörda chefer och personal från psykiatri, närsjukvård och socialtjänst om projektet. Ett förslag till studiegrupp och representation har utarbetats, beslut fattas av berörda chefer i augusti. Västerbergslagen; Ludvika och Smedjebackens kommuner Inom sektorn har det sedan tidigare drivits ett utvecklingsarbete som lett till att en integrerad missbruksmottagning etablerats i samarbete mellan psykiatri och socialtjänst. En lokal ledningsgrupp för stöd till personer med allvarlig psykisk sjukdom och psykiska funktionshindrade har etablerats där representanter från psykiatrin och de båda kommunerna ingår. Frågan om ett utvecklat samarbete med närsjukvården har rests och representanter för den lokala styrgruppen kommer att ta upp frågan med närsjukvården och återkomma till Implementeringsprojektet. Mellersta sektorn; Borlänge och Säter kommuner. Gagnef kommun deltar ej I Borlänge kommun har under ett arbete med målet att starta ett beroendecentrum drivits med Miltonmedel. I Säter finns ett missbruksteam med representation från de tre verksamhetsområdena. Ett möte med den lokala styrgruppen för Mellersta sektorn har hållits under maj månad och ambitionen är att i oktober starta en studiegrupp där i första hand personal inom Säters missbruksteam och personal i det planerade Beroendecentrumet i Borlänge kommun deltar. Representanter från Kriminalvården har bjudits in att delta i studiegruppsverksamheten. Sektor Falun; Falu kommun Möten har hållits med chefer inom socialtjänst, psykiatri och närsjukvård. Ett gemensamt syfte med studiegruppsverksamheten diskuteras och i gruppen planeras att chefer och personal ingå från de berörda verksamheterna ska ingå, med tre representanter från vardera verksamhetsgren; socialtjänsten, psykiatri, och närsjukvård. Studiegruppsverksamheten planeras starta andra hälften av september. Norra sektorn; Orsa, Mora, Malung-Sälen, Älvdalen, Leksand, Vansbro och Rättvik kommuner En ny verksamhetschef för psykiatrin i Norra sektorn, Sören Fredriksson, tillträder sin tjänst i augusti varför information och diskussion rörande studiegruppsverksamheten i norra länsdelen avvaktats något. Ett möte för information och diskussion är inplanerat till den 11 september med chefer för socialtjänst, psykiatri och närsjukvård i norra länet. - Processtöd i utveckling av samordnade insatser: 2

3 I de gemensamma riktlinjerna omnämns att inom varje kommun skall det finnas en specialiserad verksamhet för missbruks- och beroendevård som organiseras i samarbete mellan kommunens socialtjänst och landstingets hälso- och sjukvård. Flera områden i länet har eller planerar sådan verksamhet. Processtödet kan ges som fortsatt stöd till studiegrupp eller till verksamheter som redan påbörjat ett arbete med specialiserad verksamhet. Stödet omfattar projektledningsstöd, utrednings- utbildningsinsatser lokalt. Västerbergslagen är en ett exempel på sektor där detta kan komma i fråga. - Kompetensutveckling En inventering av kompetensutvecklingsbehovet inom kommuner och hälso- och sjukvård har genomförts utifrån de kompetensutvecklingssatsningar som angavs i de gemensamma riktlinjerna. Därutöver har kompetensutveckling rörande psykisk ohälsa samt missbruks- och beroendelära inventerats. Per Söderberg Landstinget utvecklade ett frågeformulär för inventeringen och svarade för insamling av uppgifter från hälso- och sjukvården. Motsvarande inventering har skett inom kommunerna, vilket Mats Ewertzon ansvarat för. Inventeringen är inte fullständig, men ger en viss bild av kompetensutvecklingsbehovet. - Kunskapsproduktion och utvärdering Jofen Kihlström informerade om arbetet med att definiera ett område för en kommande studie som kan ge en bild av hur missbruks- och beroendevården i länet ser ut. Syftet med studien är att ge en beskrivning av en baslinje, ett utgångsläge till vilket man i senare studier kan återkomma för att värdera om stöd och behandling för personer med missbruks- och beroendeproblem utvecklats i den riktning som de nationella riktlinjerna anger eller ej. En arbetsgrupp med forskare från Högskolan Dalarna, Dalarnas Forsknings Råd och Landstinget Dalarna har haft ett möte där frågan diskuterats. Diskussionen har landat på en beskrivning av hur vårdkedjan för personer med samsjuklighet kan se ut ur ett personal och brukarperspektiv. En annan infallsvinkel som diskuterades var arbetet med tidig upptäckt som utgör ett centralt område i riktlinjerna. Vid mötet med forskargruppen beslutades att Jofen ska skriva fram ett förslag till design av studien innan sommaren och att den ska diskuteras i forskargruppen i augusti. Beslutades: Jofen Kilhström presenterar forskargruppens förslag till upplägg av en baslinjestudie vid kommande styrgruppsmöte den 1 september. 2. Planering av kompetensutveckling ht 2008 Mats Ewertzon presenterar förslag till innehåll i kompetensutvecklings dagar utifrån de diskussioner som tidigare förts i styrgruppen och som i huvudsak hämtats från de gemensamma riktlinjerna. - Modul I med inriktning mot basal psykiatri som behandlades vid förra styrgruppsmötet. Kommunerna uttrycker ett behov av ökad kompetens om psykisk sjukdom och behandling för att få ökade kunskaper som kan bli ett stöd för dem i deras bedömningar av klienter med sammansatta vårdbehov och för att bättre kunna kommunicera med psykiatrin runt dessa grupper. Kompetensutvecklingsinsatsens syfte, innehåll, genomförande diskuterades både utifrån kommunernas kompetensutvecklingsbehov och utifrån ambitionen att utbildningssatsningen ska främja samverkan lokalt. Kommunerna har ett behov av att höja 3

4 personalens kompetens inom området medan representanter för hälso- och sjukvården även betonade utbildningsinsatsens betydelse för att stärka samsyn och samarbete över organisationsgränserna. Mats Ewertzons initiala förslag var en utbildningsinsats om en dag som sedan spelas in och blir tillgängliga på Fronter (internetstöd) under projekttiden. Diskussionen ledde fram till att styrgruppen enades om att Högskolan ska svara för ett antal föreläsningar inom området basal psykiatri spelas in; områden som ska täckas in av föreläsningarna där det psykiatriska sjukdomspanoramat/diagnostiken behandlas, gärna med koppling till missbruk- och beroende, vård och behandling, lagstiftning, återhämtning samt anhörig och framförallt barnperspektivet. De psykiatriska sektorerna ska med stöd av materialet arrangera lokala utbildningsdagar där socialtjänstens och primärvårdens företrädare bjuds in lokalt för att diskutera innehåll och lokal tillämpning. Några kontakter för kommande inspelningar som diskuterades var Landstinget KY-utbildare samt befintligt utbildningsmaterial i distansutbildningen Stöd och rehabilitering för psykiskt funktionshindrade. Beslutades: Per Söderberg och Ann-Sofie Holmberg förankrar frågan med chefer för de psykiatriska öppenvårdssektorerna, tar de ansvar för att arrangera utbildningsdagar för socialtjänst och primärvård med stöd av färdiginspelat material? Mats Ewertzon och Eva Bäck utarbetar ett program och påbörjar ett arbete med inspelning av föreläsningar se förslag som utarbetats efter mötet bilaga 1. Obs personer som omnämns kommer att tillfrågas. - Modul 2 Missbruk och beroendelära inklusive bedömningsinstrument. Utbildningsinsatsen ska omfatta 2 heldagar och ges vid fyra tillfällen under perioden oktober februari Förslaget till utbildningsinnehåll diskuterades och godtogs i huvudsak med tillägg att några målgrupper som särskilt behöver lyftas; gravida kvinnor, personer med samsjuklighet och barn till missbrukare. Lagstiftning som styr missbruksvården bör också in i modulen, (SoL; LVU och LVM). Synen på psykisk ohälsa- psykisk sjukdom beroende/missbruk och de gränsdragningsproblem som följer av hur olika huvudmän väljer att se på detta är viktigt att diskutera. Temat Förekomst kan bl. a hämta underlag från SCB, Luppen, Dala ungdoms kartläggning; DFR;s studie om unga vuxna Delar av föreläsningarna kommer att spelas in i förväg för att kunna och spelas upp under utbildningsdagarna. Nationella och regionala föreläsare som diskuterades var Tomas Lindsten; Barn till missbrukare; Mona Göransson eller Åsa Magnusson; Gravida kvinnor och missbruk. Per Lindqvist, rättspsykiatrin i Dalarna föreslås generellt. Personal från avd 65 ska bjudas in till utbildningen, men kan också medverka som föreläsare. Per Andersson har erbjudit att Frivården ansvarar för föreläsningar om bedömningsinstrumentens möjligheter och begränsningar. Medverkan från Socialtjänstens missbruksvård i länet efterlyses. 4

5 Beslutades: Ett förslag utifrån Mats Ewertzons underlag och de diskussioner som förts utarbetas och skickas ut för kännedom till styrgruppen se förslag som utarbetats efter mötet bilaga 2. Obs personer som omnämns kommer att tillfrågas. - Modul 3 Motiverande samtal/intervjuer. Kartläggningen visar att det finns ett utbildningsbehov inom socialtjänst och psykiatri på ca 350 personer. Landstingets primärvård driver Riskbruksprojektetet där man idag har 10 MI-utbildare med ansvar att utbilda kollegor inom primärvården. De har dock begränsat med tid för utbildningsuppdraget vilket gör att utbildningsbehovet inom primärvården fortfarande är mycket stort. Kostnader för köp av MI utbildning har undersökt. Den omfattar 3 dagar och kostnaderna ligger på mellan kronor. En av utbildningsanordnarna är Statens Folkhälsoinstitutet. Projektets medel räcker inte till för att via konsultinsatser köpa grundutbildning för alla som bedömts behöva. Olika strategier för att möta utbildningsbehovet diskuterades. Kompetensinventeringen visade att alla kommuner utom en har personer med MI kompetens.. 1. Många av de berörda personalkategorierna har utbildning i olika samtalsmetoder och erfarenhet av professionella samtal. Kan en kortare introduktionsutbildning om motiverande samtal via nätet vara en utbildningsväg? 2. Konsultbaserad MI utbildning för en mindre grupp deltagare där kravet på deltagande i utbildningen är att man kommer att praktisera samtalsmetoden (vilket är viktigt för att hålla kunskapen vid liv) men där man i gruppen också täcker in att det utbildas ny personal inom samtliga kommuner och öppenvårdspsykiatri samt att det i gruppen finns ett 20 tal personer som på sikt skulle kunna tänka sig att gå in i rollen som kommande lärare till kollegor inom sektorn. Det vore värdefullt om vi genom projektet fann en utbildningsstruktur som på ett mer långsiktigt sätt kunde tillgodose behovet i länet. Bernt Johansson informerade om att Folkhälsoinstitutet har fått nya medel från staten och att det kanske kan finnas möjligheter att via dem få ytterligare finansiering för MI utbildning. Beslutades: Bernt Johansson återkommer till Mats Ewertzon om uppgifter på ansvarig handläggare vi Folkhälsoinstitutet. Mats Ewertzon undersöker möjligheterna till ytterligare finansiering för MI utbildning via Folkhälsoinstitutet. Projektgruppen gör en inventering för att identifiera kommande nyckelpersoner för en satsning på MI utbildning inom psykiatri och socialtjänst och återkommer därefter med prissatta förslag på arrangemang och volymer till styrgruppen. 5

6 - Modul 4 ASI, ADAD och ICD 10 Utbildningar som föreslås omfatta denna modul är utbildningar riktad till särskilt utsedd personal, utbildningar som avses är ASI, ADAD och ICD 10. Vid dagens möte föreslås satsning av några personer per verksamhetsgren. Frågan diskuterades inte närmare och en ekonomisk beräkning behöver genomföras för denna modul. 3. Övriga frågor - SMADIT-gruppen; Per Söderberg informerade om Skellefteåmodellen, som innebär att personer som grips av polisen för misstänkt rattonykterhet redan av polisen får ett motivationssamtal och att de inom 24 timmar hänvisas vidare till socialtjänst eller hälso- och sjukvården för ett motiverande samtal. Målet för verksamheten är att genom motiverande samtal i direkt anslutning till ett gripande för trafikonykterhet öka andelen som kommer i missbruksbehandling och på så sätt sänka antalet trafikonykterhetsbrott. Falu kommun samarbetar idag med polisen utifrån denna modell. Den kommer nu att spridas i länet som helhet. Per Söderberg ingår i den grupp, SMADIT- gruppen som ska arbeta med frågan. Länsstyrelsen ingår i arbetet. En spridning av modellen kommer bl. a ställa krav på att det inom hälso- och sjukvård och socialtjänst finns organisation och kompetens för att snabbt ta emot personer för motiverande samtal. - Budgetförslag Implementeringsprojektet. Länsstyrelsen har fattat beslut om att bevilja projektet 1.8 miljoner kronor. Dimensioneringen av de olika delprojekten befinner sig ännu under diskussion men ett utkast till projektbudget baserat på de olika aktivitetsområdena har gjorts och lämnades till styrgruppen vid dagens möte. Förslaget kommer nu att skickas till länsstyrelsen. Revideringar kommer att behöva göras under projektets gång. 4. Mötestider för styrgruppen hösten 2008 Måndagen den 1 september kl sal Selma Torsdagen den 16 oktober kl sal Jerusalem Tisdagen den 16 december kl sal Selma Kallelse sänds ca 1 vecka innan respektive möte. 5. Mötet avslutades Trevlig sommar! Vid pennan och tangenterna Eva Hämberg 6

7 Bilaga 1. Förslag upplägg: Modul I. Basal psykiatri inspelat studiematerial som återfinns på Fronter. Det psykiatriska sjukdomspanoramat samt vård och behandling Med koppling till missbruk/beroende psykisk sjukdom, samt olika förklaringsmodeller. Lagar som styr den psykiatriska vården Framförallt tvångsvårdslagar Återhämtning från långvarig psykisksjukdom Närståendes situation med fokus på barn till psykiskt sjuk person 7

8 Bilaga 2. Förslag upplägg: Modul II. Missbruks- och beroendelära inkl. bedömningsinstrument 2 dagar som upprepas vid 4 tillfällen Förklaringsmodeller till missbruk- och beroende Kontakt: Jofen Kihlström Förekomst av missbruk och beroende Dalarna i olika perspektiv Kontakt: Mats Haglund. Lagstiftningar som styr missbruks- och beroendevård Kontakt: Annika Burman Missbruk/beroende - Psykisk sjukdom/psykisk ohälsa. Diagnostisering; ICD 10 Samsjuklighet Kontakt: Per Lindqvist?? Olika stöd- och behandlingsstrategier; Gagnef ett exempel på integrering Kontakt: Någon i Gagnef Öppen- och slutenvård Kontakt: Ann-Marie Mohlin Abstinensbehandling Kontakt: Avd 65 Ronny Lund Gravida kvinnor med missbruks- och beroendeproblem Kontakt: Mona Göransson och Åsa Magnusson - Inspelning Att vara barn till person med missbruks- och beroende problem Kontakt: Thomas Lindstein - Inspelning 8

9 Bedömningsinstruments möjligheter och begränsningar; inkl information om AUDIT, DUDIT, ASI och ADAD. Kontakt: Per Andersson Frivården Dalarna 9